14 PROTOKOLL FRÅN FÖREGÅENDE SAMMANTRÄDE

Transkript

1 PROTOKOLL - FN3 Sammanträdesdatum Forskningsnämnd 3 Närvarande ledamöter: Lars J Nilsson Maria Johansson Lena Hiselius Jens Klingmann Magnus Larson Jan-Eric Ståhl Christina Windmark Övriga närvarande: Anna Trosslöv Frånvarande ledamöter: Mats Bohgard Thomas Lindhqvist Anderas Norrman Matti Ristinmaa Per Tunestål Nils Johansson Johanna Sörensen, ordförande univ. lektor, docent, vice ordförande univ. lektor doktorand protokollförare doktorand doktorand 12 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande förklarade sammanträdet öppet. 13 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Beslut: Den föreslagna dagordningen fastställdes, med tillägg av en punkt under övrigt gällande samverkan mellan grundutbildning, forskarutbildning och forskning. 14 PROTOKOLL FRÅN FÖREGÅENDE SAMMANTRÄDE Beslut: Protokollet lades ad acta. Bilaga 14: FN3 protokoll,

2 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd DELEGATIONSBESLUT Beslut: Delegationsbeslut gällande disputationsärende (STUD 2014/103) läggs ad acta. Delegationsbeslut gällande fastställda kursplaner (U 2014/17) läggs ad acta. Bilaga 15A: Bilaga 15B: Disputationsärenden Fastställda kursplaner 16 RAPPORT FRÅN FORSKNINGSBEREDNINGEN Ordföranden informerade från senaste mötet med Forskningsberedingen. 17 BUDGETÄSKANDE - FORSKNINGSPORTALER Diskussion kring inkomna budgetäskande från forskningsportalerna: Havsportalen, Innovationsportalen, Transportportalen och Produktionsportalen. Innovationsportal fråga om punkt 3 om de mallbaserade intervjuerna. Kostsamt med 1000 kr per mejlintervju. FN3 ser gärna att Produktionsportalen vidgar sig. Nämnden är allmänt positiv till forskningsportalerna. Istället för att peta i detaljerna i budgetäskandena vill nämnden ha en utförlig rapportering vid budgetårets slut. Beslut: Bilaga 17: Nämnden tillstyrker budgetäskandena. Budgetäskande 18 DISKUSSION: HUR KAN FN3 FRÄMJA SAMARBETEN OCH VARA PROAKTIVA FÖR BETYDELSEFULL FORSKNING I KREATIVA MILJÖER Diskussion om bland annat: Chalmers och KTH är duktiga debattörer vad gäller de stora utmaningarna (Grand Challenges) i samhället skola, vård, energi, transport, klimat mm. Utmaningsdriven FoU. LTH/LU (t.ex. Margot Wallström) Ta initiativ till att en gång per termin eller per år till att debattera. Framgång: Relevans, kvalitet/kompetens, engagemang. Sätt agendan, visa relevansen, styr finansieringen. 2

3 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd Forts. 18 Mats Bohgard skriver ett förslag på utmaningsformulering (idéer, innehåll och form). Ordföranden föreslog att alla ledamöter identifierar 3 områdens som saknas på LU/LTH + 3 idéer på teman till Mats. Potentiella teman: Psykisk ohälsa och teknik, teknikens/forskningens samhällsnytta, äldre, arbetskraft och FFF. Behövs ett större stöd för kommunikationen av forskningen på LTH? Bilaga 18: Artiklar 19 MEDDELANDE Rektorns meddelanden Bilaga 19: Rektorns meddelanden 20 ÖVRIGT Nästa sammanträde: 21 mars kl Önskemål om mall för hur FN3 hanterar sena förändringar i betygsnämnd/opponentskap. Nästa sammanträde: Hur vi stärker samband mellan grundutbildningen, forskarutbildningen och forskning? 20 SAMMANTRÄDET AVSLUTADES Ordförande förklarade mötet avslutat. Vid protokollet Justeras Anna Trosslöv Lars J. Nilsson 3

4 PROTOKOLL - FN3 Sammanträdesdatum Forskningsnämnd 3 Närvarande ledamöter: Lars J Nilsson Jens Klingmann Magnus Larson Thomas Lindhqvist Anderas Norrman Matti Ristinmaa Per Tunestål Christina Windmark Nils Johansson Johanna Sörensen, ordförande doktorand doktorand doktorand Övriga närvarande: Anna Trosslöv protokollförare Thomas Rundkvist LU Innovation System, 1-5 Frånvarande ledamöter/suppleanter: Mats Bohgard Lena Hiselius univ. lektor Maria Johansson univ. lektor, docent, vice ordförande Jan-Eric Ståhl 1 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande förklarade sammanträdet öppet. 2 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Beslut: Den föreslagna dagordningen fastställdes, med en extra punkt under övrigt angående skriftligt besked från betygsnämnden om att avhandlingen är i försvarbart skick. 3 PROTOKOLL FRÅN FÖREGÅENDE SAMMANTRÄDE Diskussion om hur forskningsnämnden kan bli bättre på att främja samarbeten (och vara proaktiva) bordlades. Beslut: Protokollet lades ad acta. Bilaga 3: FN3 protokoll,

5 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd DELEGATIONSBESLUT Beslut: Delegationsbeslut gällande disputationsärende (LTH 2013/2218, LTH 2013/2252 LTH 2013/2273, LTH 2013/2275, LTH 2013/2293, LTH 2013/2332, LTH 2013/2345 och LTH 2013/2432) läggs ad acta. Delegationsbeslut gällande fastställda kursplaner med dnr LTH 2013/2470 läggs ad acta. Bilaga 4A: Bilaga 4B: Disputationsärenden Fastställda kursplaner 5 LU INNOVATION SYSTEM Thomas Rundkvist presenterade LU Innovation System och deras aktiviteter under våren Bilaga 5: LU Innovation System 6 RAPPORT FRÅN FORSKNINGSBEREDNINGEN Ordföranden informerade från senaste mötet med Forskningsberedingen. Bilaga 6: Minnesanteckningar forskningsberedningen 7 ÅRSRAPPORTSMALL OCH TIDPLAN Mall till årsrapport och tidplan har tagits fram av Christina Åkerman. Bilaga 7: Årsrapportsmall och tidplan Allmänt Vem ska man prata med på institutionerna vid kvalitetsmötet? Hur ska årsrapporten användas sedan? Punkt 2.1 och 2.2 Hur mäter vi att utbildningen attraherar många internationella studenter. Är det viktigt? Vissa ämnesområden är mer populära än andra och har många sökande. Nämnden poängterade att mångfald inte bara har med internationella aspekter att göra. Socioekonomisk bakgrund är också viktigt. 2

6 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd Forts. 7 Punkt 2.3 Skiljer nyckeltalet på medförfattare respektive första författare? Nämnden poängterade att nyckeltalet har en eftersläpning då mycket blir publicerat först efter man har disputerat. Vad räknas som en publikation? Är det en publikation när det läggs upp i LUP? Punkt 2.4 Nämnden instämmer att det är viktigt med internationalitet men även samarbeten som man har byggt upp nationellt är viktigt. Punkt 3 Tydliggörande behövs vad gäller nyckeltalet doktorander per handledare. Menas aktiva doktorander? Kommer svaren från doktorandenkäten direkt in i årsrapporten? Vilka doktorander ska svara på frågorna? Strategiskt viktiga kurser borde i så fall drivas på fakultetsnivå och inte på inst. Nivå. Oklart syfte med att mäta andel LTH-gemensamma kurser. På vissa områden finns det kurser på både LTH-gemensam nivå och på institutionsnivå (t.ex. innovationskurser) Punkt 6 Uppföljning sedan föregående årsrapport. Vad har man gjort för insatser och vilka resultat har de fått? Vad kvarstår att göra? 8 REKTORSUPPDRAG Uppdrag från LTHs rektor till forskningsnämnderna. a) Flytt av forskningsmedel Om budgeten är beviljad (där namn på utländsk medsökande och lön är angivna) så borde inte det inte vara ett problem att finansiera partner i utlandet. Diskussion om medel används på oriktigt sätt, d.v.s. att man inte följer beviljad budget. Diskussion om vem som står som projektledare och hur det kan få betydelse för flytt av forskningsmedel. Exempel gavs där prefekt avsäger sig medel och ny prefekt äskar om att få dessa medel. b) Forskarskola ESS och MaxIV Nämnden ställde sig positiv till forskarskola. c) LiL, FLÄK och MoReLife FN3 finner sig inte direkt berörda av dessa samprojekt och har inga synpunkter. d) Utlysning av medel till yngre forskare Nämnden tycker att processen fungerade bra föregående år. 3

7 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd Diskussion kring om hur många förslag en institution bör lämna: Tvinga fram ett förslag från varje institution eller får institutionen prioritera bland de förslag som institutionen har. Nämnden föredrog en prioriterad ansökan per institution (då är det möjligt att stora institutioner kommer att protesterar). Diskussion om utlysningen ska vara på individnivå eller fokusera på ämnesområden. Viktigt att inte blanda dem. Ett förslag var att skifta ena året kan man prioritera ämnesområde och andra året individ. Diskussion om öppen utlysning i konkurrens. e) Utlysning av infrastrukturmedel Processen har varit svårare jämfört med den för yngre forskare. Diskussion om vad infrastruktur är kan löner och driftskostnader räknas hit? FN3 önskade att det ska vara en öppen tolkning av begreppet infrastruktur. Ett viktigt kriterium vid ranking är om infrastrukturen är till nytta för flera brukare. Bilaga 8: Uppdrag 9 MEDDELANDE Rektorns meddelanden Uppdaterad lista över forskarutbildningsansvariga på Institutionen för bygg- och miljöteknologi. Forskningsportaler uppmanas att lämna in budgetäskande för 2014 senast Ärendet kommer upp på nästa sammanträde i FN2. Förhandsinformation VR:s infrastrukturutlysning. Seminarium Open Innovation. LU/UB har budget för att stödja open access. Invigning förbränningsmotorlaboratoriet 29 jan. Bilaga 9A: Bilaga 9B: Bilaga 9C: Bilaga 9D: Rektorns meddelanden Forskarutbildningsansvariga Seminarium Invigning - förbränningsmotorlaboratoriet 10 ÖVRIGT Studierektorn lyfte frågan om vi inte ska kräva in ett skriftligt besked från betygsnämnden om att avhandlingen är i försvarbart skick. Detta med tanke på hur en planerad disputation på Juridicum (LU) blev inställd samma dag som disputationen skulle ägt rum då betygsnämnden ansåg att avhandlingen inte höll måttet. Diskussion kring lämplig deadline och vem som ska kontaktas. Per Tunestål tar upp frågan på forskningsberedningen. Nästa sammanträde: 14 februari kl

8 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Lunds Tekniska Högskola Forskningsnämnd SAMMANTRÄDET AVSLUTADES Ordförande förklarade mötet avslutat. Vid protokollet Justeras Anna Trosslöv Lars J. Nilsson 5

9

10

11 Forskningsnämnd 3 FASTSTÄLLDA KURSPLANER FN3 ( ) Dnr Kurskod Kursnamn LTH 2013/2470 FMI010F Baskurs om metod och teori i forskning LTH 2013/2470 VTV010F Utvärdering av ITS applikationer U 2014/17 AAM001F Miljöpsykologisk orientering U 2014/17 VBM015F Experiment

12 Havsportalen Havsrelaterad verksamhet vid Lunds universitet. Peter Jonsson, Hans Hanson, Kjell Andersson Beskrivning och deltagare Havsportalens syfte är att underlätta samverkan mellan olika havsrelaterade ämnesområden, att informera om relevanta frågor internt, samt att visa upp vår havs- och vattenforskning externt. Havsportalens verksamhet består av nätverksbyggande, möten, information via webbsidor samt Havsresan, som genom föreläsningsserier, fältarbete och publika arrangemang samverkar med myndigheter, företag, kommuner och föreningar med syfte att öka intresset för havs- och vattenfrågor framför allt i Sverige, men även i omvärlden Havsportalens har en aktuell webbplats där beskrivningar av forskningen inom varje område och länkar till större forskningsprogram samt avdelningar och institutioner finns. Under 2013 har ett arbete inletts, som syftar till att utvidga samarbetet till alla högskolor och universitet i södra Sverige. För närvarande är Statens Lantbruksuniversitet (SLU), World Maritime University (WMU), Högskolan i Kristianstad (HKR) och Malmö Högskola (MH) involverade. Havsresan var under året aktiv i Landskrona. I samband med detta ordnades i Landskrona en träff med företrädare för kommunerna i Skåne, Kommunförbundet Skåne och de ovan nämnda lärosätena, där former för samverkan med kommunder inom havs- och vattenverksamheten diskuterades. Under 2013 har vi också lyckats bättre med att tala om att Havsresan utgår från Lunds universitet (bl.a. har logotypen förändrats. Aktiva deltagare i Havsportalen är Lunds tekniska högskola Ultraljudsgruppen vid elektrisk mätteknik Teknisk geologi Industriell elektroteknik och automation (IEA) Teknisk Vattenresurslära TVRL Vatten- och avloppsteknik Bioteknik Brandteknik och Riskhantering Vattenhallen Miljö och Energisystem Naturvetenskapliga fakulteten Akvatisk ekologi Centre for Animal Movement Research (CAnMove) Biodiversitet och bevarandevetenskap: Fåglar i marin miljö Evolutionär ekologi: Lund Vision Group Kvartärgeologi Naturgeografi och ekosystemvetenskap

13 Juridiska fakulteten Miljörätt Humanistiska fakulteten Institutionen för arkeologi och antikens historia Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för Service Management (ISM) AgriFood Economics Centre The International Institute for Industrial and Environmental Economics (iiiee) Äskande Innehållet på webbsidorna kommer att uppdateras, alla deltagare kommer under första kvartalet att få en uppmaning att se över sina sidor och uppgifter och sidorna ändras därefter. Ett önskemål är att med de existerande webbsidorna som bas översätta dem till engelska. Vi hoppas kunna använda LU:s interna språkgranskning, men insamling, samordning och sammanställning av de översatta grunddokumenten tar tid. Det publika projektet Havsresan kommer under 2014 att gå av stapeln i Kristianstad, som en del i stadens 400-årsjubileum, i samarbete med Kristianstad kommun och Högskolan i Kristianstad. Planeringen för detta är redan i full gång. Upptaktsmötet i slutet av januari har i skrivande stund nära sextio anmälda deltagare, som representerar företag, myndigheter, föreningar och organisationer av olika slag. Arbetet med remisser skulle kunna skötas mer systematiskt om medel för att identifiera pågående remisser, söka experter för synpunkter och sammanställning av dessa kunde finansieras bättre. Under 2013 har detta arbete blivit försummat på grund av resursbrist. Vi ser att den verksamhet vi bedriver fortfarande är underfinansierad, trots det bidrag på 125 kkr som fakulteten bidrar med. Speciellt arbetet med Havsresan tar mycket tid och genererar kostnader i form av resor (inom Skåne) och möten som idag ofta inte har någon tydlig finansiering. En stor del av Havsportalens aktiviteter sker med hjälp av insatser som finansieras på annat vis, i synnerhet Havsresan genomförs med ett stort inslag av frivillighet från olika enskilda forskare och forskargrupper. Vår bedömning är att resandet under 2014 kommer att öka på grund av de nya samarbeten som utvecklas (se ovan). Vi avser till exempel att inleda diskussioner med Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Förslag till tilldelning 200 kkr uppdelat på 50 kkr Översättning och utökande av webbsidor (hjälp internt LU) 75 kkr Nätverksbyggande, samverkan myndigheter, högskolor, resor 25 kkr Arbete med remisser (30 h/år) 50 kkr Havsresan (delfinansiering, arbetstid, 60 h)

14 Innovationsportalen Andreas Larsson, Kristian Widén Innovationsportalen: Äskande av medel för Innovationsportalen ( Utgångspunkten är tillämpad forskning med stark förankring i industrins och samhällets behov och utmaningar inom innovationsområdet. Vi är särskilt intresserade av forskning, utbildning och samverkan som syftar till att öka individers, gruppers och organisationers innovationsförmåga, d v s deras förmåga att kontinuerligt och pålitligt skapa innovationer. Portalföreståndare Andreas Larsson, Innovationsteknik, Institutionen för Designvetenskaper. andreas.larsson@design.lth.se, Kristian Widén, Byggproduktion, Institutionen för Byggvetenskaper. kristian.widen@construction.lth.se, Gränsöverskridande verksamhet Sedan hösten 2011 har vi främst fokuserat på våra innovationsluncher inom det vi kallar "Nätverk: Innovationsförmåga, vilket i praktiken är innovationsportalen i fysisk form. Vi som portalföreståndare ansvarar för inbjudan och arrangemang, vilket består av en gemensam lunch där värden för dagen presenterar sin verksamhet följt av en frågestund. Totalt ingår 57 personer från 15 olika institutioner/verksamheter vid LU (varav 7 institutioner vid LTH). Se bifogad kontaktlista. Från LTH deltar personer från: Fysiska Institutionen (2 personer) Institutionen för Byggvetenskaper (1 person) Institutionen för Datavetenskap (4 personer) Institutionen för Designvetenskaper (10 personer) Institutionen för Kemiteknik (1 person) Institutionen för Teknik och Samhälle (1 person) Institutionen för Teknisk Ekonomi och Logistik (6 personer) Vi har deltagit i planering och genomförande av Innovation in Mind samt har genomfört flera innovationsworkshops i anslutning till konferensen. 1) Getting Innovation Done: Moving Beyond the Great Idea (2011 och 2012), 2) Measuring Innovation (2012), 3) Lean + Agile = Innovation. (2013). Vi deltar även i planering och genomförande av program och workshops för Innovation in Mind I november 2013 genomförde vi, i samarrangemang med PIEp, Innovation i praktiken i Lund med över 100 deltagare från näringsliv och samhälle. Se bifogad agenda. Postadress Box 118, LUND Besöksadress Sölvegatan 26 Telefon växel Telefax E- post andreas.larsson@design.lth.se Internet

15 Innovationsportalen: 3. Budgetäskande (totalt 100 ksek för 2014) 2 (2) 1. Forskarmöte: Vi anordnar ett forskarmöte på temat innovationsförmåga. Syftet är att skapa nya samarbeten och projektidéer. Dagkonferens med lokal, fika och lunch för 20 personer. Artikel om forskarmötet, inklusive korta uttalanden från deltagarna, publiceras på portalen. [10 ksek/tillfälle * 2 = 20 ksek] 2. Öppet seminarium 1 : Vi anordnar ett öppet seminarie på temat innovationsförmåga med inbjuden gästföreläsare. Två timmar med lokal och fika för 50 personer. Artikel om seminariet, inklusive kort intervju med gästföreläsare, publiceras på portalen. [10 ksek/tillfälle * 2 = 20 ksek] 3. Q&A-intervju: Mallbaserad intervju på temat innovationsförmåga. Samma fem frågor ställs till olika personer från akademi, offentlig sektor eller privat sektor, via mail (typ Hallå där ). [1 ksek/intervju * 10 = 10 ksek] 4. Djupintervju: Personlig intervju på temat innovationsförmåga (typ LTHs forskarporträtt). [5 ksek/intervju * 2 = 10 ksek] 5. Innovationslunch: Vi anordnar lunchträffar på temat innovationsförmåga och skapar möjlighet för en delegation från Innovationsportalen att träffa innovativa personer och organisationer, både för att knyta kontakter och diskutera projektidéer. [2 ksek/tillfälle * 5 = 10 ksek] 6. Innovationsportalen/hemsidan: Övrigt arbete och administration kopplat till Innovationsportalen och dess hemsida, bland annat uppdatering av statiskt information två gånger om året. [30 ksek] TOTALT: 100 ksek för Då Innovation i praktiken var en framgång är det aktuellt med ett motsvarande arrangemang även Då kostnaden ligger på ca 45 ksek kommer vi eventuellt att slå samman aktivitet 1 och 2 till ett större evenemang i liknande format.

16 Innovationsportalen: sändlista (57 personer) CIRCLE, LU Lars Coenen, Jonas Gabrielsson, Teis Hansen, FORSKNINGSPOLITISKA INSTITUTET, LU Devrim Göktepe-Hultén, FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN, EHL Ragnar Ahlström Söderling, Entreprenörskap, ragnar. Tomas Hellström, Strategi, Håkan Lagerquist, Entreprenörskap, lu.se Hans Landström, Entreprenörskap, Marie Löwegren, Entreprenörskap, lu.se Tobias Schölin, Entreprenörskap, Joakim Winborg, Entreprenörskap, lu.se FYSISKA INSTITUTIONEN, LTH Knut Deppert, Fasta tillståndets fysik, se Balazs Konya, Partikelfysik, INSTITUTIONEN FÖR BYGGVETENSKAPER, LTH Kristian Widén, Byggproduktion, construction.lth.se INSTITUTIONEN FÖR DATAVETENSKAP, LTH Sten Minör, SIGRUN, Hussan Munir, Programvarusystem, Björn Regnell, Programvarusystem, Krzysztof Wnuk, Programvarusystem, cs.lth.se INSTITUTIONEN FÖR DESIGNVETENSKAPER, LTH Susanna Bill, Innovationsteknik, Robert Bjärnemo, Maskinkonstruktion, mkon.lth.se Andreas Larsson, Innovationsteknik, design.lth.se Charlotte Magnusson, Rehabiliteringsteknik, charlotte. Damien Motte, Maskinkonstruktion, lth.se Fredrik Nilsson, Förpackningslogistik, lth.se Annika Olsson, Förpackningslogistik, lth.se Jessika Sellergren, Designvetenskaper, design.lth.se Mattias Wallergård, Ergonomi- och aerosolteknologi, Anders Warell, Industridesign, INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK, LTH Anders Axelsson (Dean, LTH), lth.se INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LU Ingela Steij Stålbrand, Psykologi, lu.se INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LTH Lars J Nilsson, Miljö- och energisystem, lars_j.nilsson@miljo. lth.se INSTITUTIONEN FÖR TEKNISK EKONOMI OCH LOGISTIK, LTH Ola Alexanderson, Produktionsekonomi, ola.alexanderson@ iml.lth.se Carl-Johan Asplund, Produktionsekonomi, carl-johan. asplund@iml.lth.se Lars Bengtsson, Produktionsekonomi, lars.bengtsson@fek. lu.se Ingela Elofsson, Produktionsekonomi, ingela.elofsson@iml. lth.se Bertil Nilsson, Produktionsekonomi, bertil.nilsson@iml.lth.se Christina Öberg, Produktionsekonomi, christina.oberg@iml. lth.se KEMISKA INSTITUTIONEN, LU Maria Andersson, Bioteknik, maria.andersson@biotek.lu.se LIFE SCIENCE FORESIGHT INSTITUTE Marie Carlbom, marie.carlbom@foresight.lu.se LUIS & LU OPEN Ulrika Cattermole, ulrika.cattermole@innovation.lu.se David Elvin, david.elvin@luopen.lu.se Malinee Granhof, malinee.granhof@innovation.lu.se Joakim Grina, joakim.grina@luopen.lu.se Selma Jakupovic, selma.jakupovic@luopen.lu.se Helena Ljusberg, helena.ljusberg@innovation.lu.se Jesper König, jesper.konig@luopen.lu.se Henrik Lundblad, henrik.lundblad@luopen.lu.se Anna Ntinidou, anna.ntinidou@luopen.lu.se Kajsa Olofsson, kajsa.olofsson@innovation.lu.se Philip Stankovski, philip.stankovski@luopen.lu.se Annelie Sylvén Troedsson, annelie.sylven_troedsson@luopen. lu.se Helene Vogelmann, helene.vogelmann@luopen.lu.se Linus Wiebe, linus.wiebe@innovation.lu.se Helena Wiedling, helena.wiedling@luopen.lu.se VENTURELAB Mikaela Färnqvist, mikaela.farnqvist@venturelab.lu.se, Hilde Zellman Frandsen, hilde.zellman_frandsen@venturelab. lu.se ZJU-LU Joint Center of Innovation and Entrepreneurship (JCIE) Gabriel Somesfalean, gabriels@fysik.lth.se PORTALFÖRESTÅNDARE Andreas Larsson Docent, Innovationsteknik Institutionen för designvetenskaper Lunds tekniska högskola Box 118, Lund Kristian Widén Docent, Byggproduktion Institutionen för byggvetenskaper Lunds tekniska högskola Box 118, Lund E-post: andreas.larsson@design.lth.se Telefon: E-post:kristian.widen@construction.lth.se Telefon:

17 AGENDA 13:00-13:15 Introduktion Ingrid Kihlander, KTH/PIEp Andreas Larsson, LTH/PIEp 13:15-14:00 Hur kan innovationsarbetet organiseras mer effektivt? Jean Bülow, Avalon Innovation Lisbeth Böhm, Effectus Magnus Göransson, Scalae Anders Johansson, Arthur D. Little Åsa Josell, Findus Erik Kayser, Implement Consulting Group 14:00-14:15 Paus 14:15-15:00 Hur kan vi skapa en innovativ kultur? Lisa Berggren, E.ON Magnus Bergendahl, KTH/PIEp Susanna Bill, LTH/PIEp Ingrid Landgren, Procordia Susanne Nilsson, KTH/PIEp Stig Wiinberg, Innovator Skåne 15:00-15:15 Paus 15:15-16:00 Hur kan vi skapa öppna innovationsarenor? Karin Johansson-Mex, MAH/Open Arena 5 Anna Ntinidou, LU Open/Open Arena 5 Torben Olsson, HKR/Open Arena 5 Kristina Santén, SLU/Open Arena 5 Helene Vogelmann, LU Open 16:00-17:00 Mingel & plockbuffé

18 Transportportalen är i sluttampen på en inventering. Workshop lära känna tillfälle har skjutits till våren och sedan några mindre riktade aktiviteter under hösten. Workshopen täcker vi med medel från förra året men jag skulle vilja äska kr för de riktade aktiviteterna under hösten, främst för material och lokalkostnader och timarvodering för någon att dra i det hela. Hälsn Lena

19 ProduktionsPortalen LTH/LU Jan Eric Ståhl, Koordinator Produktion LU Lund FN 3/LTH Äskande om medel för drift och utveckling av ProduktionsPortalen 2014 Härmed äskas 125 kkr för utveckling och drift av ProduktionsPortalen för året Medlen avses användas för följande insatser med ospecificerad fördelning: Intern Workshop för stärkt samverkan inom portalen för att kartlägga intressanta synergieffekter inom forskning, forskarutbildning och möjligen främst externutbildningar. Framtagning av underlag för vidareutveckling av hemsidan. Planering av 3 6 informationsseminarier, där minst 3 skall arrangeras eller beslutas under Utveckling av innehållet i portalen samt utveckling av samverkan med andra portaler och då bl.a. Materialportalen. Jan Eric Ståhl, Föreståndare ProMatEn

20 SULF - Så blir forskare kreativa 1 av :12 Så blir forskare kreativa Människor som trivs med sina arbetskamrater och sina arbetsuppgifter i kombination med hög kompetens, nyfikenhet och arbetslust. Så bäddar man för kreativ forskning, enligt Christer Sandahl. Christer Sandahl, i samhälls- och beteendevetenskap vid Karolinska institutet, höll i slutet av förra året ett seminarium med rubriken Kreativ forskning eller kreativ forskningsmiljö vad ska vi satsa på?. Jag ville väcka frågan om vi ska satsa på att få hit de allra mest excellenta internationella toppforskarna, eller om vi ska bygga miljöer som vi kan få kreativa forskare ur. Han är mycket skeptisk till att värva forskare som redan haft stora framgångar. De har oftast passerat sin peak och jag är inte säker på att de har förmåga att driva fram genombrottsforskning igen. Det är också svårt att etablera sig i svensk miljö, med allt vad det innebär att komma in i vår kultur och vårt sätt att fungera. Jag tror mera på att skapa god jordmån för excellent forskning här. Då behöver vi tänka om kring hur vi ser på arbetsmiljö och på ledarskap, hur man kan stimulera unga forskare och få dem att växa. Det är mera långsiktigt men jag tror det ger mera frukt. Christer Sandahl påpekar att det finns forskning som visar vad som karaktäriserar bra forskningsmiljöer. Sven Hemlin vid Göteborgs universitet och hans kollegor har tittat på vad som kännetecknar kreativa miljöer inom bioteknik, i liknande studier har andra tittat på medicinska forskningsmiljöer och även specifikt inom nanoteknik och genetik. Man har studerat vad som skiljer forskningsmiljöer, som blivit uppmärksammade för att de gjort genombrott i forskningen, från andra inte lika framgångsrika miljöer. Studierna lyfter fram arbetsmiljön och betydelsen av att det är en god stämning och bra samarbete. Forskarnas autonomi är viktig, att man själv bestämmer inriktning på forskningen och att man kan välja metoder. Ofta är de kreativa forskargrupperna små, fem till sju personer eller ännu mindre. Den kreativa forskningen sker i de små miljöerna, men dessa behöver oftast ingå i större forskningsmiljöer. Mötet mellan erfarenhet och ungdomlig kreativitet är fruktbart. Ofta är det ett samarbete mellan en eller ett par seniora och en eller ett par unga forskare. Och så krävs det förstås hög kompetens och att man har känsla för var forskningens frontlinje ligger, säger Christer Sandahl. Det ska också finnas en flexibilitet i forskargruppen, att man har förmåga att ställa om. En del forskare kör spåret i botten, men de mer framgångsrika inser om de är på fel spår även om deras forskning kostat mycket möda och mycket pengar. Vidare är det viktigt att forskargruppen är öppen för omvärlden, att den har internationella kontakter och bjuder in gästforskare, och de kan gärna rekryteras bland toppforskarna som kan inspirera och stötta. En faktor som också lyfts fram är att man inte är för snäv i sina intressen. Om man blir för smal främjar det inte genombrottsforskning utan man behöver ha en öppenhet och nyfikenhet som också involverar lite sidospår eftersom det kreativa ligger i det oväntade och ofta i gränsområden mellan discipliner och forskningsområden. Studierna lyfter också fram vikten av stabilitet i finansieringen. Vi är ju i Sverige extremt beroende av extern finansiering som vi själva måste söka. I Sverige har vi omkring 60 procent extern finansiering och 40 procent via fakultetsanslag. Men de mer framgångrika länder som vi jämför oss med; Danmark, Schweiz och Holland, har omvända proportioner, 40 procent extern finansiering och 60 procent fakultetsanslag. Det är mycket oro och tid som går åt till att söka pengar och det tar bort mycket energi från det kreativa tänkandet. Och det klagar ju vi forskare ofta på.

21 SULF - Så blir forskare kreativa 2 av :12 Kreativ forskning underlättas också av bra anställningsförhållanden. Där har vi ett problem eftersom vi har så många som går på tillfälliga tjänster. Det är så många talanger som inte vet om de får fortsätta nästa år, det är väldigt olyckligt. Frågan är hur man åstadkommer de goda miljöerna. Vi forskare är bra på att tänka rationellt och formulera våra problem och skriva våra artiklar utifrån data. Men själva forskningsprocessen i sig är emotionell, den är full av frustrationer. Det går inte som man planerat, labben eller experimenten ger inte det man tänkt. Man konkurrerar med en annan forskare som kommer före och det finns konflikter, som att det inte funkar med handledarna. Christer Sandahl menar att forskarvärlden behöver lära sig ett språk för att hantera detta, man måste kunna tala också om den emotionella sidan av forskningen. Då handlar det mycket om att de som leder forskningen måste ha en känsla för vad som krävs av ett ledarskap. Man måste organisera samtalsgrupper, peer groups för doktorander och för postdok, de måste få ventilera och sätta ord på svårigheterna som inte har med själva forskandet utan med forskningsprocessen att göra, så att man kan åtgärda dem. Ibland hävdas att det ska vara tufft att forska och att det ska vara hårda tag med starka forskningsledare som driver på med piska och morot. Forskningen visar att de kreativa genombrotten inte sker i sådana miljöer, utan i miljöer där man trivs ihop och där det är prestigelöst och man har en öppen atmosfär. Det är ganska självklart; om man blir rädd så vågar man inte komma fram med intressanta idéer. Christer Sandahl anser att det i vissa avseenden behövs en kulturförändring och att man måste arbeta systematiskt med den. Ett gott arbetsklimat, människor som trivs med sina arbetskamrater och sina arbetsuppgifter, i kombination med hög kompetens, nyfikenhet och arbetslust är det som ger resultat. Så är det i de flesta sammanhang och varför skulle forskarvärlden skilja sig från andra arbetsplatser i det avseendet? Per-Olof Eliasson Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. LEDARE Ett oacceptabelt utnyttjande Ledare av Mats Ericson ÖVRIGA ARTIKLAR Ny tankesmedja vill bli akademisk motkraft Einstein-bilden måste förändras SULF-sektion sätter fokus på internationella doktorander Sverige går miste om högutbildade New public management driven till det absurda