HÄSTNÄRING I FÖRÄNDRING

Transkript

1 1 HÄSTNÄRING I FÖRÄNDRING En nuläges och omvärldsanalys av svensk hästnäring.

2 2 Disposition Uppdrag och avgränsning s.3 Metodik s.3 Sammanfattning s.4 Bakgrund s.4-5 Tillväxt-begreppet s.5 Del 1 Nulägesbeskrivning s.6-15 Självbilden av hästnäringen Folkrörelse och marknad Företagande Avel och uppfödning Stöd och finansiering Andra förutsättningar för tillväxt Del 2 Analys och åtgärder Introduktion Förslag till åtgärder s s s Företagande 2. Anläggningsutveckling 3. Uppfödning 4. Förening i förändring 5. Särintresse och gemensam samverkan 6. Regional utveckling Samlingsmodell "Den Svenska modellen för tillväxt inom hästnäringen" s Del 3 Slutsatser s.25

3 3 Uppdrag Redovisa omvärldsanalys av svensk hästnäring genom en nulägebeskrivning samt utreda och lägga framförslag till åtgärder för att stärka densamma under tiden fram till i första hand årsskiftet 2015/2016. Uppdraget har sin grund i att HNS under hösten 2012 ska fastställa en ny strategiplan för perioden Uppdragsgivare, ref Stefan Johanson VD Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till frågor som hanteras av HNS d.v.s. i huvudsak frågor som är gemensamma för hästnäringen, samt frågor kring att främja avel/uppfödning, utbildning, forskning samt Hästnäringens Riksanläggningar. Frågor som främjar näringens utveckling och tillväxt ska speciellt beaktas. Metodik Omvärldsanalysen bygger på intervjuer med ett antal utvalda referenspersoner som direkt eller indirekt har eller har haft en god insyn och förståelse samt en relevant bakgrund och erfarenhet av svensk hästnäring. Huvudreferenspersonerna har i alla fall flera kopplingar till hästnäringen. Kompletterande intervjuer har genomförts med ett antal aktiva såsom tränare, ansvariga för inackorderingsstall, samt familjestall. Denna del av omvärldsanalysen förs därefter vidare in i en åtgärdsdel som också baseras på information utifrån arbetet med projektet Framtidsspaning 2.0, samt på aktuella rapporter inom hästnäringen, däribland Framtidsspaningen, Arbetsmarknad och yrken inom Svensk hästnäring samt Hästskattningarna 2004 och Rapporten avslutas med slutsatser Huvudreferenspersoner Anders Abenius, Margareta Bendroth, Lars Bäckman, Åse Ericson, Göran Dalin, Louise Grietze, Annika Hagstedt, Anna Hedberg, Bo Helander, Stefan Holmgren, Anders Jonsson, Karin Mattsson Weijber, Magnus Nordgren, Jonas Palmqvist, Ebba Schenholm, samt Linda Segerblom Text, analys och bearbetning Johan Fyrberg, Talangbyrån AB

4 4 Sammanfattning Det finns potential för tillväxt inom svensk hästnärig, men förändringar behöver genomföras för att frigöra denna potential. Hästnäringen befinner sig i ett vägval när det gäller den framtida tillväxten. Valet består i antingen att inleda nödvändiga förändringsprocesser för att skapa förutsättningar för en långsiktigt och hållbar tillväxt, eller att fortsatt bevara de modeller och strukturer som finns idag. Rapporten påvisar genom en rad utgångspunkter kring de drivkrafter, strukturer och system som omfattar och gör sig gällande inom hästnäringen, att det finns en risk med att bevara flera de nuvarande modellerna, och att ett generellt agerande av att bevara istället för att förändra på sikt får en negativ återverkning för tillväxtmöjligheterna. Rapporten föreslår förändringar och åtgärder inom områdena; företagande, anläggningsutveckling samt kring uppfödning av hästar. Därtill föreslås vidare kompetensförstärkningar inom organisations- och föreningsutveckling, att vidare utreda och pröva regionala tillväxtförutsättningar samt att pröva förutsättningar för gemensam rekrytering. Det är en utmaning att skapa en nulägesbeskrivning av svensk hästnäring. Sammantaget föreslår rapporten att slå fast Den Svenska modellen för tillväxten inom hästnäringen - som tar sin utgångspunkt i förändring och som samlar förstärkta kompetenser. Samlingsmodellen baseras på strategier och ett förhållningssätt att få de drivkrafter som fungerar i hästnäringen att så långt det är möjligt samverka för att uppnå bästa möjliga tillväxtförutsättningar. Att genomdriva nödvändiga förändringsprocesser kräver en stark förankring, ett tydligt ställningstagande samt en god beslutsförmåga. Bakgrund Hästnäringen har en stor samhällsekonomisk betydelse, den erbjuder många arbete och beskrivs som en viktig drivkraft i landsbygdsutvecklingen. Hästar finns på landsbygden men också som ett inslag i och kring städer i vårt alltmer urbaniserade land. Hästnäringen omfattar många organisationer och verksamheter, förutom arbeten erbjuder näringen en meningsfull sysselsättning, utveckling och upplevelser för många människor, och i alla åldrar. Samhällsnyttan påvisas inte bara genom den ekonomiska betydelsen utan även av ett enormt engagemang, i form av arbete med den egna hästen eller i mer organiserade insatser såsom frivilligt arbete, på eller i deltagande i aktiviteter kring stallet, klubben, banan, rid-, galopp- eller travskolan. Hästnäringen är komplex, den omfattar såväl kommersiella aktörer som ideella, näringen organiseras i föreningar, stiftelser och bolag. Den spänner även över många verksamheter och sporter, var och en med sin särprägel, och var och en med sin kultur och identitet. Här samverkar sport och spel, bredd och elit. Samspelet mellan dessa olika aktörer och deras respektive drivkrafter är ofta varandras förutsättningar och bygger på en samverkan och dynamik dem emellan. Den svenska spelmodellen har varit en finansiell förutsättning för att bygga upp flera av dagens professionella organisationer inte minst inom trav och galoppsporterna. Ridsporten har på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt sedan 70-talet haft en stadig rekrytering och utveckling, genom ridskolans framväxt, systematisering av utbildning och tävlingsverksamheter och en unik ungdomsverksamhet fram till idag. Parallellt med sporternas utveckling har den specialiserade aveln med dess organisationer vuxit fram.

5 Under de tre, fyra senaste åren har, flertalet av hästnäringens organisationer signalerat om en stagnation och i vissa fall om en minskad efterfrågan inom deras verksamhetsområden. Hästnäringens Riksanläggningar arbetar med att hitta hållbara lösningar och affärsmodeller för att anpassa sig till den minskade efterfrågan. I några av organisationerna, inom sport såväl som avel talar man idag t.o.m. om krisläge, och då inte sällan inom bas och breddverksamheterna, tydliga områden är minskade betäckningar och ekonomiska problem i ridskoleverksamheter. Även när det gäller organisationer som målar upp en mer negativ generell utveckling, så finns det ofta delar eller verksamhetsområden inom samma organisation som visar på en positiv utveckling. Bilden är dock differentierad, och det är svårt att få ett helhetsgrepp om hästnäringens nuläge. Spelet på hästar, motorn i det finansiella systemet, står sig relativt starkt, och har visat prov på att affärsmodellen står sig även i konjunktur nedgångar. Tillväxten av nya hästsporter, främst islandshästsporten och några av de mindre organisationerna, t.ex. specialavelsverksamheter, inom näringen, vittnar om en positiv utveckling. Sammantaget utgör denna bild bakgrunden varför hästnäringen står inför ett behov av att arbeta mer med framtidsorienterade och tillväxtrelaterade analyser. 5 Tillväxt-begreppet Tillväxt relaterar vanligtvis till näringslivs- och samhällsekonomisk utveckling och mäts därför ofta i ekonomiska nyckeltal. Flera av hästnäringens organisationer är ideella och har en folkrörelsebakgrund som snarare beskrivs i andra nyckelfaktorer så som antal medlemmar, aktiva, ledare eller andra häst- eller avelsrelaterade nyckeltal. Synen på tillväxt varierar, för en del är det ekonomska faktorer medan för andra mjukare värden, att placera och resonera kring tillväxtbegreppet inom hästnärigen är därför en särskild utmaning. För att förena många aktörer inom näringen som möjligt så vinner näringen på att använda en bredare beskrivning av tillväxt och vid sidan av samhällsekonomiska termer som omsättning, arbetsmarknad och lönsamhet till att också omfatta faktorer som exempelvis lokalt engagemang, ungdomsprofilering, tillgänglighet och hållbarhet. Tillväxt relaterar också till att gå från ett nuläge till ett önskat läge. Nulägesbeskrivningen handlar om läget här och nu och tillväxt och utvecklingsmöjligheter handlar i stor utsträckning om vad som för hästnäringen kan vara insatser som har återverkning på längre sikt. HNS uppdrag innefattar att vara ett forum för hästnäringsens gemensamma frågor, stärka hästnäringens utveckling, stödja utveckingen av potentiella tillväxtsektorer, med ett mål att nå maximal effekt av de resurser som satsas. I tillväxthänseende är det är därför mest intressant att identifiera faktorer som kan bedömmas ha en positiv återverkning på längre sikt.

6 6 Del 1 Nulägesbeskrivning Minskad attraktionskraft Självbilden av hästnäringen Den här rapporten visar att hästen starkt berör människors intresse och livsstil, vilket förstås måste betraktas som en styrka och en attraktionskraft utöver det vanliga. Människor söker sig till hästen, kanske till en början mest av en tillfällighet det visar sig dock att närheten och tillgängligheten till hästen har för många en stor betydelse. Det närliggande stallet eller ridskolan har ofta varit avgörande för att få kontakt med hästar. Flera av referenspersonerna beskriver att där hästar funnits så har det funnits en naturlig attraktionskraft. Stallet har fungerat som en magnet. Bilden som målas upp och beskrivs berättar att det var unga, framförallt tjejer, under ett antal decennier naturligt har sök sig till stallar och ridanläggningar. Referenspersonerna beskriver det som att man inte behövt anstränga sig och att rekrytering genom det har varit en icke-fråga. Men det framkommer också att stallet idag inte har samma attraktionskraft som tidigare även om verksamheten skulle ha en hög tillgänglighet för många. Det har skett en förändring, från att stallet och hästarna bara genom sitt närvarande fungerat rekryterande, till att aktörerna inom hästverksamheter idag behöver och måste agera för att vara attraktiv och tillgänglig för människors val. Ett nytt behov av att både vara tillgänglig och upplevas som attraktiv är tydligt. Lika viktigt både i tätortsnära verksamheter såväl som på landsbygden. Idag är hästnäringen en del av upplevelsessamhället och konkurrerar därmed med människors uppmärksamhet i form av tid, livsval, behov och andra drivkrafter, som starkt förknippas med synlighet, effektivitet och livsförverkligande. Referenspersonerna beskriver tydligt att hästnäringen idag inte är anpassad till dagens upplevessamhälle utan att man i hög grad lever kvar med de strukturer och drivkrafter som tidigare fungerat. Det är dock värt att notera att dessa strukturer upprätthålls trots att organisationerna är medveten om dess problem och utmaningar. Att hästnäringen tappar i attraktionskraft, påvisas tydligast genom minskad rekrytering, minskad avelsverksamhet, och att det är svårare att attraherar människor till ideellt arbete och då främst till långa uppdrag. Vad som också framkommer är att de professionella, ofta de större aktörerana, idag konsoliderar sina verksamheter, för att minska sin riskutsatthet på marknaden. Den oprofessionella näringen Det framkommer i rapporten relaterat till självbilden att hästnäringen, som näring betraktas som oprofessionell. I sammanhanget handlar det främst om att verksamheter startas och utvecklas som hobby och ett fritidsintresse och sedan utvecklas till att vara inkomstdrivande. Referenspersonerna beskriver att verksamheter baseras på aktörens känslor i hög utsträckning, och marknadens efterfrågan och de egna förutsättningarna i mindre utsträckning. Konsekvensen blir då att man driver företag kring det man tycker är roligt snarare än vad som är lönsamt och långsiktigt hållbart.

7 För den enskilde företagaren innebär bristen på affärsstyrning en låg anpassnings- och omställningsförmåga och därmed en riskutsatt position. Denna risk kan vid konjunktur och omvärldsförändringar sprida sig och få större effekter, och innebära långtgående konsekvenser för hela näringen. Detta för med sig att näringen generellt upplevs som oprofessionell i ett tillväxthänseende. Upplevelsen förstärks ytterligare då det är vanligt förekommande att verksamheter, medvetet eller omedvetet, bedrivs utan att följa gällande lagar, regler, förordningar och föreskrifter. Det kan handla om att inte korrekt redovisa inkomster, att undvika att betala skatter och avgifter, eller inte följa branschspecifika föreskrifter. Föråldrade anläggningar Hästnäringen lever med ett föråldrat anläggningsbestånd. Stallar och hästanläggningar har i takt med ökningen av antalet hästar, oberoende av geografisk placering och ägandeform, i hög utsträckning dimensionerats för att "hålla häst" och att utöva aktiviteter med hästar. Många stallar måste idag med hänsyn till gällande djurskydds- eller djurhållningsbestämmelser och byggas om. Men den verkliga och riktiga utmaningen är att ställa om dagens anläggningsbestånd till en förbättrad och förstärkt djurhållning samtidigt som den ska anpassas till människans behov och arbetsförmåga. Anläggningarna måste i framtiden kunna drivas och nyttjas mer resurseffektivt. Det finns ett stort behov av att ställa om stall- och hästanläggningar för att i framtiden skapa både möjlighet att driva hållbara verksamheter men också för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatsers samt upplevelser för kunder, medlemmar och besökare. 7 Öppenhet och transparens Referenspersonerna efterlyser ett förhållningssätt inom hästnäringen som innebär, att man först genom att identifiera och erkänna sina problem, kan skapa förutsättningar för att omvandla dessa problem och göra dem till utmaningar, genom detta förhållningssätt så kan man, i samverkan inom hästnäringen och tillsammans med andra aktörer kommunicera och inleda processer för att förändra nödvändiga beteenden. Förhållningssättet är avgörande för att frigöra och möjliggöra framtida tillväxtpotentialer. För att åstadkomma tillväxt behöver näringen i en högre utsträckning beakta och hantera de oroande faktorer som bedöms nödvändiga att förändra. Möjligheter Trots de negativa och problematiska aspekterna är den övergripande och generella bilden av hästnäringen att det inte är en näring i kris utan snarare att det i många delar inom näringen finns en tillväxtpotential. De möjligheter som framkommer och där hästnäringen bedöms ha särskilda tillväxtpotential är, att tydligare utvecklas som en del av besöksnäringen, att utveckla nya koncept och förstärkta erbjudanden kring hästupplevelser, att nå nya målgrupper i samhället såsom invandrare generellt och nyanlända specifikt, samt att använda samspelet mellan häst och människa som en del inom terapi och rekreation. Hästnäringen bedöms också goda förutsättningar att stärka, och vara en drivande aktör i att utveckla kvinnors företagande och då särskilt på landsbygen.

8 8 Två drivkrafter Folkrörelse, sport och marknad Rapporten uppfattar att hästnäringen genom dess organisationer, dvs. olika särarter och intresseinriktningar, historiskt har haft en stark folklig förankring. Sporterna har sitt ursprung som folkrörelser. Den folkliga förankringen tillskrivs stor betydelse för hästnäringens utveckling. Att ha en bredd i verksamheter och en hög tillgänglighet för många kommer även framöver ha stor betydelse. Sporten skapar förutsättningar för näringen - utan sport ingen näring. Förutsättningar i breddverksamheter och tillgänglighet till dessa skapar förutsättningar för rekrytering och vidare engagemang. Hästnäringen, i jämförelse med idrotten och stora delar av den ideella sektorn, är unik i detta hänseende, dvs. att man i så hög grad omfattar både ideella och kommersiella verksamheter. De olika hästsporterna har sitt ursprung i, och har även idag har en stark koppling till folkrörelser. Dessutom agerar organisationerna på en marknad, oavsett de vill det eller ej. Detta gör att gör de ställs inför två drivkrafter; 1) dels att utveckla och ta hand om ett engagemang, att skapa förutsättningar för många, 2) och dels att bidra till, eller åtminstone ha en förståelse för att sporterna är en del av en näring. Komplexiteten mellan dessa två drivkrafter, är att de ibland har helt olika syften. Ideella organisationer strävar efter tillgänglighet genom för den aktive så låga kostnader som möjligt å ena sidan, och kommersiella organisationer efter lönsamhet i bolaget å andra sidan. Att det då kan uppstå spänningar mellan ideellt och kommersiellt med koppling till dessa drivkrafter något som delvis kan förklara de konflikter som uppstår inom hästnäringen. De professionella tar över Det finns en uttalad oro för en minskad attraktionskraft och minskad folklig förankring för hästnäringen. I denna rapport framkommer det att delar av hästnäringen professionaliserats på bekostnad av bredden. Breddverksamheten har haft en betydande roll och har t.o.m. haft möjligheter att i tävlingssammanhang konkurrera med de professionella, men att de nu inte gör det i samma utsträckning. Denna utveckling är tydligast inom travsporten, där de professionella aktörerna utvecklas och där incitament har tillskapats för att anpassas sig till de kommersiella aktörerna. Sporten har anpassat sig till spelet. Anpassningen har inneburit högre krav, bland annat och kanske främst genom att sportens aktörer ökat sin tillgänglighet till förmån för de kommersiella villkoren, som t ex ökade krav på tillgänglighet genom tävlingar under dagtid och alla dagar på året. Konsekvensen har medfört att det är B-tränarna, de hobbyverksamma tränarna, som minskar och därmed försvinner en möjlig rekryteringsväg för att få fler professionella tränare. Rent konkret så minskar tillgängligheten lokalt och på så sätt blir sporten svagare i ett långsiktigt perspektiv. Sporter som glider isär Inom ridsporten upplevs en oro för ett ökat glapp mellan bredd och tävlingsaktiva. Allt fler ryttare skaffar egen häst allt tidigare, en utveckling som vuxit sig stark under flertalet år. Följden blir att ridskolan totalt sätt mister incitamentet för att vara en plantskola från nybörjare till en tävlingsaktiv nivå. Ridsporten glider isär i den meningen att ridskolan blir en verksamhet med en inriktning mot breddverksamheter och att tävlingsverksamheter helt eller delvis försvinner från ridskolan till att organiseras av andra aktörer. Det finns idag exempel på allt fler föreningar med särintresset kring tävling, och kommersiella aktörer som ser utrymme att agera på en marknad som denna glidning bidragit till.

9 9 Den sportsliga utvecklingen främst inom hopp och dressyrgrenarna har medfört att kvalitetskraven på tävlingar ökat, och en stor del av sportens utövare är beredda att betala för en förbättrad kvalitet, vilket bidrar ytterligare till att kommersiella aktörer etablerar sig på framförallt nationell tävlingsnivå. Även om denna utveckling både är nödvändig och efterfrågad så driver den fram betydande kostnadsökningar för att tävla inom ridsporten. Rapporten uppfattar i detta sammanhang att ridsporten som genom dess breda förenings- och ridskoleverksamhet, tillskrivs en enorm betydelse för rekryteringen inte bara till ridsporten utan till hela hästnäringen. Till att nu att nu å andra sidan stå inför en utmaning då det gäller att utvecklas med egen häst och att satsa på en tävlingskarriär, och att det i framtiden i en alltför stor utsträckning handlar om att omfatta en ganska exklusiv målgrupp med riktigt god ekonomi. Bilden som framkommer är att ridsporten i framtiden i mindre utsträckning kommer att bygga på att nå framgång genom sportslig talang, utan att det snarare handlar om tillgång till resurser. Referenspersonerna för fram en risk om begränsningar i utveckling och tillväxt genom att en smalare målgrupp innebär färre utövare, och idrottens argument om en sammanhållen sport, där en bred rekryteringsbas utgör framkomsten av de främsta talangerna, mattas av. En del av marknaden Folkrörelserna, sporterna inom hästnäringen som är organiserad genom förbund/sällskap och föreningar står inte utanför marknaden utan är en del av den samma. Föreningslivet lever inte vid sidan av samhället utan som en del av. Rapporten vill i sammanhanget lyfta fram två exempel som direkt och indirekt framkommer genom intervjuerna. Det är vanligt att ridsportens föreningar driver ridskolor. Det är ideella organisationer som driver löpande verksamheter. Frekvent och kontinuerligt förs det nu fram att många föreningar med ridskoleverksamhet som med anledning av stora ekonomika problem måste avvecklas, läggas ner eller att de står inför motsvarande faktum. Inte sällan är orsaken effekten av en svag lokal marknads anpassning, och inte sällan blir det offentliga, d.v.s. kommunerna mottagare av denna problematik. Islandshästförbundet organiserar inga ridskolor. Det är privata aktörer som driver ridskoleverksamhet inom islandshästsporten. Det är företagare som måste vara anpassade till den lokala marknaden och själva ta konsekvensen om omprioriteringar måste göras. Dessa ridskolor verkar i en högre utstäckning ha klarat av att anpassa sig till rådande konjunkturläge, vilket tyder på att de har en högre beredskap och omställningsförmåga. Oaktat associationsform så påvisar detta ett faktiskt och reellt behov som är tillväxtrelaterat, som bygger på att verksamheterna i en högre utstäckning behöver vara omvärldsorienterade och att de har en beredskap och förmåga att anpassa sig till rådande marknadsförhållanden.

10 10 Företagandet Det osunda företagandet Det finns många företagare inom hästnäringen, referenspersonerna bekräftar det som Hästnäringens Ungdomssatsnings Framtidsspaning påvisar, d.v.s. att hästnäringen attraherar många entreprenörer och därmed potentiella företagare. Även om det finns större företag så är majoriteten av företagen en eller få mansbolag. Många av företagarna är kvinnor, och framförallt så bedöms, att tillväxten av nya företag till en hög utsträckning kommer att startas och drivas av kvinnliga företagare. Referenspersonerna upplever att många av företagen inom hästnäringen brottas med en svag lönsamhet. Det samlade intrycket är också att de egna insatserna, inte värdesätts, utan att företagandet i hög utsträckning drivs med oavlönade egna insatser. Det verkar också som att många verksamheter inte drivs med en relevant prissättning utan snarare att det råder en generell underprissättning. Vidare så upplevs en stor problematik i sammanhanget vara att företag inte konkurrear på lika villkor, utan att många aktörer med samma eller likande verksamheter medvetet eller omedvetet inte följer de lagar, regler och förordningar som är föreskrivna, vilket också tidigare nämnt i avsnittet som beskriver självbilden av svensk hästnäring. Rapporten samlar ett intryck av att näringen omfattas av svart näringsverksamhet, och att det inslaget är betydande. Valet att fuska med sin näringsverksamhet beskrivs både som medvetet och omedvetet, d.v.s. att det finns många som väljer ett orent företagande, men också att det finns en stor okunskap om hur och varför man driver företag. Referenspersonerna lyfter sammanhanget att detta är ett stort problem för hästnäringen, att det skapar en osund konkurrenssituation, att det begränsar, eller kanske t.o.m. hindrar tillväxten, samt att näringen sammantaget och samlat bör agera för att möta denna problematik. Svagt erkännande och svag organisering Referenspersonerna uppfattar också att näringen inte får det erkännande som den borde. Det handlar om hästnäringens erkännande som helhet, och då kanske främst ur ett samhällsperspektiv. Företagande uppfattats i många fall som en hobbyverksamhet och fritidsintresse och näringen som en samling av utövare av en eller flera sporter. Hästnäringen uppfattas i mindre utsträckning som en näring som tillskapar företag med attraktiva jobb. Flera av referenspersonerna i denna rapport lyfter bristen av att företagarna inom hästnäringen inte är gemensamt branschorganiserade. Inom trav och galoppsporterna har man relativt utvecklade system eftersom företagarna till stor del tillika är aktörerna, d.v.s. tränare, uppfödare och hästägare inom sporterna. Systemaseringen inom trav och galopp sporterna har genom att man relaterar till en spelverksamhet som omsätter stora ekonomiska värden, omvänt ställ formella krav på noggrann uppföljning av de ingående verksamheterna. Detta innebär en relativt god insyn och systematisering kring företagarna som direkt finns inom trav och galoppsporten. Företagare inom islandshästverksamhet är relativt sett inom hästnäringen bra organiserade, men till skillnad från trav och galoppsporterna så är det inte formella krav som drivit fram att företagare inom islandshäst organiserats utan snarare informella drivkrafter där företagarana själva valt att samla och organisera sig gemensamt.

11 För hästnäringen medför denna svaga organisering primärt att det är svårt att hitta rätt stöd och omställningsprogram för att främja tillväxten till företagare, och gör det dessutom svårare att utveckla och attrahera innovations- och forskningsprogram inom detta område. Vidare så upplevs det som en brist att företagarna inom hästnäringen är svagt organiserade, vilket också b.la. innebär att det inte finns någon samlad statistik om vad företagandet totalt sätt innebär och omfattar. I förlängningen försvåras då arbetet med att göra analyser över hur hästmarknaden och häst relaterade företagsverksamheter utverkas och utvecklas. 11 Avel och uppfödning Avmattning och konsoliering En fungerande och långsiktigt hållbar inhemsk avel och uppfödning lyfts fram som en viktig framtida tillväxtfaktor. Även om islandshäst, trav- och galoppsporterna och flera andra avelsförbund för dagen bedöms klara av att upprätthålla den avel och uppfödning som krävs för att tillgodose spel och sportutövande, så är minskningen av antalet betäckningar inom aveln och uppfödningen en starkt oroande tendens. Inom ridhästsidan upprätthålls behovet, d.v.s. glappet mellan minskade betäckningssiffror och minskade antal födda föl, och konsumeringen av ridhästar, i en hög uträckning av en ökande import. Totalt sett utgör den betydande minskningen inom avel och uppfödning en riskfaktor för framtida tillväxt. Samtidigt som rörelser på marknaden påvisar en tillväxtpotential, genom att det finns en efterfrågan på den inhemska marknaden som i en ökad uträckning möts och kapitaliseras av utländska aktörer. Minskningen inom aveln och uppfödningen upplevs ha haft en återverkning i alla led. De stora uppfödarna har konsoliderat sin avel och uppfödning, med syftet att minska sin riskutsatthet, kanske som en följd av de senare årens mer generella osäkra ekonomiska läge. Det har i flera fall inneburit en ökad fokusering på minskade kostnader och färre betäckningar. I något fall så har större uppfödare av ekonomiska skäl tvingats avveckla sin verksamhet. Generellt kan man säga att de större uppfödarna minskar i kvantitet för att försöka behålla det bästa avelsmaterialet och satsa på kvalitet. De mindre uppfödarna har mer uttalat av kostnads- och osäkerhetsskäl minskat eller kanske helt avstått betäckning. Visst finns det signaler som gör sig gällande att de senare åren upplevs som svårare för uppfödare och hästägare att få av- och omsättning av sina hästar, men att det främst beror på de aktuella finans- och skuldkriserna. Dessa samhällspåfrestningar har haft en återverkan på generella konsumtionsmönster, och då naturligt överförts, och i hög grad påverkat på hästmarknaden specifikt. Det indikeras ändå tydligt att hästar av den högsta kvaliteten varit efterfrågande under de senare årens ekonomiska turbulens, medan att det är mellanklass hästarna som varit särskilt svåra att sälja. De senare årens trav och galoppauktioner påvisar samma trend, att några enstaka högkvalitativa hästar sålts på tillfredsställande nivåer, medan priserna i övrigt pekat kraftigt nedåt. Uppfödning framför avel Utanför trav och galoppsporterna så finns det behov och önskemål om att utveckla både marknadsföring och marknadsplatser för försäljning av hästar. Man talar om att hästarna inte finns tillgängliga för marknaden, och att det är för svårt för köpare och säljare att hitta varandra. Vidare så upplevs det som att affärsmöjligheterna begränsas, då en potentiell köpare behöver uppsöka hästar till försäljning, inte sällan med stora geografiska avstånd och i otillgängliga miljöer, snarare än att hästarna samlas och visningar görs tillgängliga.

12 12 Samtidigt som man talar om ett behov och önskemål om att bidra till nya marknadsplatser så framförs det att de som skall producera hästarna, d.v.s. uppfödarna, inte har den mognad, och inte utvecklat de kompetenser och därmed den förståelse som krävs för att använda sig av dessa marknadsplatser. Det tar lång tid att utveckla en auktionskultur i likhet med den som finns inom trav- och galoppsporterna och som finns utvecklade i motsvarande avelsverksamheter i andra länder. Huruvida de mindre uppfödarna med dagens rådande läge skulle söka sig till dessa marknadsplastser, bedöms då som osäkert, och för denna målgrupp framstår behovet av marknadsplatser som sekundärt, utan att utveckla produkten, d.v.s. kvaliteten i aveln och framförallt kring uppfödningen som den primära utmaningen. När det gäller uppfödarnas konkurrensfördelar kring uppfödning i Sverige, så framkommer det att kunskap och förutsättningar för en sund, hållbar och konkurrenskraftig avel och uppfödning finns. Tillgången till mark, även om en majoritet av uppfödarna finns i södra Sverige och i Skåne specifikt, så är det relativt sätt en fördel i jämförelse med andra större avelsnationer inom Europa. Intressant att notera är att det ändå inte är just marktillgången som förs fram som den främsta konkurrensfaktorn utan snarare andra faktorer, såsom djurhållning och djurskydd, god hantering och utbildning, specifik avelskompetens, nya forskning och innovationsmetoder. Men att dessa kompetenser varken utnyttjas eller kommuniceras i den omfattningen så att det samlat och i realiteten blir en konkurrensfaktor för svenskuppfödda hästar. Ökande import Däremot så förs det tydligt fram att importen av ridhästar är betydande och kanske t.o.m. ökande. Resonerar man vidare med referenspersonerna och relaterar till hästskattningarna 2004 och 2010 så indikerar det att antalet hästar under perioden ökar, även om ökningen kanske i någon mån planar ut, så sker det en tillväxt i antalet hästar, medan det samtidigt sker en markant minskning i aveln, och då särskilt under senaste år. Vidare så vet vi att en relativt liten den av det totala antalet hästar används i ridskoleverksamhet utan att det är hobby och tävlingsverksamheter som är de stora användningsområdena. Under perioden så ökar antalet licensierade tävlingsryttare inom ridhästsidan, även om statistiken även här kanske är utplanande och att vissa specifika grupper under senare år minskat så är antalet utövare relativt konstant. Förhållande mellan den inhemska aveln och uppfödningen och det totala antalet hästar visar på att importen av framförallt ridhästar står för en ökning, och därmed en tillväxt under senare år. Med vetskap om finans och skuldkriser och andra samhällsförändringar under samma period, gör det intressant att närmare analysera vad den importerade hästen närmare står för och erbjuder. Sammantaget så visar också den ökande importen av hästar också på en naturlig effekt av en näring som i en allt ökande grad är internationaliserad och globaliserad. Handeln med hästar har ökat markant sedan EU inträdet år 1995 och den inhemska aveln och uppfödningen utgör vid sidan av att producera hästar för den svenska hästnäringen en del av denna globaliserade marknad.

13 13 Bevarande strategi Stöd och finansiering När det gäller hästnäringens finansiering och hur den återverkar på tillväxten inom näringen så framkommer det i samtalen direkt och indirekt med referenspersonerna att näringen totalt sätt agerar svagt eller avvaktande kring tillväxtfrämjande åtgärder. Den generella bilden som framkommer är att näringen i stor utsträckning genom det stöd och genom den finansiering som finns, och då avses både externa och interna medel, används för att upprätthålla bibehålla de system och strukturer som under decennier skapas. Det finns en bevarande strategi som gör sig tydlig i hela näringen, men som kanske gör sig mest tydlig i de större sporterna som trav och ridsporten. Inom travsporten är det tydligt att man, även om mindre anpassningar har skett, håller fast vid den banstruktur som gjort sig gällande under många år. Det sker trots att man är medveten om att man har stora utmaningar i att upprätthålla kvaliteten kring travbanorna, och att banorna inte längre upplevs som lika attraktiva för besökaren. Givetvis så stärks denna problembild genom att genom att travsporten kan upplevas i andra medier. Även om ridsporten kanske inte direkt på samma sätt upprätthåller ridskolan, finns här samma drivkraft att bibehålla de modeller som finns. På samma sätt som i travsporten så genomförs vissa stöd och utvecklingsinsatser men resonemanget kring stöd och finansiering baserars på att hålla fast vid den ridskola som funnits. Trenden gör sig även tydlig inom de sportsliga delarna, det stöd som återverkas går i hög utsträckning till att upprätthålla nuvarande system och då stödja dessa, prispengar är ett tydligt exempel, ett medel för att indirekt upprätthålla de professionella verksamheterna som i sin tur utgör en förutsättning för att bedriva en spelaffär. Inom ridsporten handlar det om att stödja tävlingsverksamheter, interna, egengenererade medel och externa medel används i stor utsträckning för att upprätthålla drivkraften inom området tävling. Stödet återverkas i hög utsträckning indirekt till aktiva, genom elitverksamheter, såsom landslagsverksamheter, samt stöd till tävlingar på elitnivå. Osäker effekt Hästverksamheter är en stor och betydande mottagare för stöd inom det s.k. landsbygdsprogrammet. Det visar på att många aktörer inom hästnäringen känner till och söker sig till detta stödprogram, men vad som framkommer mer som osäkert är hur dessa stödinstaser riktas, framförallt osäkert på vilken effekt och betydelse stödet bidragit till, och på vilket sätt stödet har en återverkning på långsiktig och hållbar tillväxt. En annan betydande del inom det offentliga stödet är det lokala stödet, d.v.s. det kommunala drifts- och anläggningsstödet. Det kommunala stödet relaterar främst till ridsporten och då mer specifikt ridskolan och det lokala föreningslivet. Visserligen har senaste tidens mer mediala och offentliga debatt kring en ojämn och i vissa fall ojämlik fördelning av det kommunala stödet, bidragit till att skapa argument och opinion, och i förlängningen till förbättrade förutsättningar kring ökade kommunala stödinsatser. Men resonemanget som förs baseras i en hög utsträckning på att man skall få ökade medel av rättviseskäl, och mindre på vilka faktiska behovs som finns, vilka åtgärder som faktiskt behöver göras. Genom detta förhållningssätt så finns det en risk att man även framöver gör stödfrågan till en jämnställdhetsfråga och att man då missar den riktiga utmaningen att värderas utifrån de faktiska och reella behov som ligger till grund för en långsiktig och hållbar tillväxt.

14 Dock så är frågan mer komplex än så, ridskolans drifts- och ägande former varierar i stor utsträckning, främst i tätortsnära verksameter. I de fall där kommunen inte själv äger eller förvaltar anläggningen eller då verksamheterna inte bedrivs av eller i samerkan med föreningslivet, så försvåras och ibland omöjliggörs offentligt stöd med hänsyn till de nu gällande bestämmelserna. Problematiken gäller framförallt det stöd som kommunerna själva beslutar om. Referenspersonerna i denna rapport bekräftar bilden kring det offentliga stödet och menar att hästnäringen inte i denna bemärkelse inte får ett tillräckligt erkännande, det kanske blir mest påtagligt på den lokala nivån men det ses även som en generell utmaning. Samtidigt påtalar referenspersonerna att det i lika hög grad är en fråga för hästnäringen att man i samverkan, för att sedan specifikt inom respektive organisation, på ett bättre sätt behöver kunna påvisa och föra fram den samhällsnytta man tillskapar. Sammantaget står hästnäringen inför en utmaning att i framtiden i mindre utsträckning föra en kamp om medel och resurser för att bevara de system som finns, till att i en högre uträckning basera stöd och finansiering till att omfatta insatser som är tillväxtorienterade, och som innebär en ökad fokusering på långsiktig och hållbar utveckling. 14 Lokal tillgänglighet Andra förutsättningar för tillväxt Det som framkommer är att hästen rent allmänt, med hänsyn till hästverksamheter som bedrivs idag, och i framtiden, måste bli och vara en del av samhällsplaneringen. I sammanhanget talar man om en god infrastruktur, kommunikationer till och från företag och föreningar, såsom stallar och utbildningsplatser. Men också vikten av en god tillgänglighet till tävlings och evenemangsplatser. Det handlar också om tillgång till mark, inte minst för att motsvara gällande djurskyddskrav, och att detta är en särskild utmaning i tätortsnära områden. Människor söker sig i en ökad utsträckning till storstäder och med hästen följer människan, det gäller att ha med hästen i samhällsplaneringen och sammantaget se vilka förutsättningar och möjligheter som finns. Arbetsmarknad Vad som tydligt förs fram är ett ökande behov på att visa på att jobb finns och göra jobben synliga och attraktiva. Rapporten påvisar att de hästjobb som finns i många fall är relativt osynliga, man är isolerad till sitt stall. Det framkommer också mycket tydligt att de arbetstillfällen som finns i stallar och ridanläggningar, idag bedrivs i miljöer och med förutsättningar som är både föråldrade, ineffektiva, och som påvisar ofta brister i arbetsmiljöhänseende. Det verkar som att unga tjejers frivilliga insatser i en hög grad förts över och utgör en fortsatt norm för hur ett hästjobb skall bedrivas, och att det inte är långsiktigt hållbart. Det finns således ett stort behov av att göra jobben är attraktiva och anpassade efter dagens arbetsmarknadsförhållanden, för att därefter visa på att de faktiskt finns. Det handlar inte bara om förutsättningarna för arbete och hur man hanterar hästar och sköter stall, det finns också, som tidigare nämnts, ett behov av att ställa om stall och hästanläggningar mot en ökande resurseffektivitet. Det handlar om att skapa förutsättningar att driva verksamheter med en drift som är baserad på låga kostnader och som bygger in miljö och hållbarhetsperspektiv.

15 15 Utbildning I sammanhanget är det också intressant att konstatera att specifika utbildningsfrågor inte lyfts fram som ett tillväxtprioriterat område. Generellt så handlar nulägesbeskrivningen mycket om rena förutsättningsfrågor och att de har stor betydelse för framtida tillväxt. Det bekräftar dels att det utbildningssystem och utbildningsprogram som finns är väl avvägda, dels att det finns en generell tillväxtpotential inom många delar av hästnäringen, eftersom rena arbetsmarknadsåtgärder inte i nuläget bedöms som relevanta. Vad som däremot tydligt framkommer i nulägesbeskrivningen är att affärskunskap, marknadsoch omvärldsförståelse, arbetsmarknadskunskap, är viktiga områden som ytterligare behöver förstärkas eller prioriteras inom nuvarande utbildningsprogram. Det framkommer också att mjuka frågor som bemötande och kund/medlemsomhändertagande är områden som behöver förstärkas. Totalt sätt indikerar dessa behov av kompetensförstärkningar, ett mer generellt behov av omställning inom de nuvarande utbildningsprogrammen.

16 16 Del 2 Analys samt åtgärder. Introduktion Samlad samhällsstrategi Fram till idag har hästnäringen beskrivit sin roll främst i samhällsekonomiska termer. Det som främst påvisats är näringens totala omsättning, spelets omsättning och betydelse samt antalet sysselsatta inom näringen. Siffrorna som kommunicerats har varierat över åren men under senare tid har de närmare analyserats och justerats inte minst genom underlagen kopplat till arbetsmarkaden och yrken inom svensk hästnäring. Vad som framkommer i de samtal som ligger som grund för denna rapport är att hästnäringens roll i samhället är större än vad som kan mätas i ekonomiska termer. Även om det gjorts insatser inom hästens roll i samhället, inte minst när det gäller att ta fram relevanta material, så är de mervärden som hästar och verksamheter relaterat till hästar genererar, för lite beskrivet och framförallt för svagt kommunicerat i samhället. Sverige är och upplevs som ett unikt hästland, men att det i liten utsträckning konkret omsätts i samhället, i form av samhällsplaningering och samhällsstöd. En problematik i sammanhanget är att respektive organisation, självständigt agerar som opinionsbildare och mer eller mindre aktivt enskilt gör insatser för att nå ökat stöd för just sin verksamhet eller sport. Att skapa förutsättningar för tillväxt är givetvis inte bara en fråga om stöd. Samhällsutvecklingen pekar snarare på att vad man från det offentliga eftersträvar är näringar som har en hög egen självständighet och attraktionskraft. Däremot så kan det offentliga ha en viktig roll att fylla i att ställa om en näring, för att nå framgång i att skapa förutsättningar för en generell omställning skulle hästnäringen vinna på att vara mer samlad och samordnad i och kring vissa frågor, och mer än vad som varit normen hittills. Ett sätt kan vara att i dialog mellan hästnäringens organisationer lyfta ur och tydligare identifiera den genmensamma samhällsrollen men också att lojalt besluta och ge ett tydligt mandat och tillräckliga resurser för hästnäringens gemensamma företrädare att driva frågor som relaterar till samhällsfrågor. Det finns nu en trend att bygga vidare på, d.v.s. den att hästnäringen själv agerar för, och vinner mer av intern framgång kring att samlas gemensamt, tillskapandet av Hästnäringens Representationsråd, Djurvälfärdskommitté, Miljökommitté, Avelskommitté, och det gemensamma projektet Framtidsspaningen inom ramen för Hästsportens Ungdomssatsning är flera konkreta exempel. Kommunicera närmare Förutom att samlas mer och starkare kring ett antal förutsättningsfrågor för tillväxt så handlar utmaningen om en stärkt samhällsförankring att nå ut, att mötas, att kommuniceras på ett närmare sätt. Att vara nära och tillgänglig där besluten fattas och där problemen faktiskt i realiteten finns kan vara en framgångsfaktor. I sammanhanget kan man då tala om en regionalisering, där hästnäringen samlat och gemensamt i samverkan med andra regionala aktörer såsom distrikt, hushållningssällskap, LRFS Region/lokalavdelningar, samt andra aktörer, kan utgöra en kraft för att bidra till och skapa en närmare relation med samhället lokalt och regionalt.

17 17 Nya nyckeltal Vidare så skulle ett ytterligare led i att både beskriva och värdera hästnäringen vara att komplettera nuvarande nyckeltal för tillväxt. Med ett mål att bredare och vid sidan av samhällsrelaterade nyckeltal komplettera med ett antal mjuka värden för att beskriva hästnäringens roll. En process som givetvis med fördel sker i nära dialog och tillsammans med hästnäringens organisationer. Arbetet med att ta fram en ny näringsbeskrivning kan med fördel kan utgöra grunden för ett gemensamt forsknings- eller innovationsprojekt. Förslag till åtgärder 1. Företagandet Ett område handlar om företagandet, eller rättare sagt valet att inte vara en företagare, att medvetet eller omedvetet bedriva en verksamet som klassas som näringsverksamet men att ändå göra det utanför gällande lagar, förordningar och bestämmelser. Ett omställningsprogram kopplat till företagandet handlar inte om att nedmontera drivkraften att utöva sin hobby, utan om ett tydligt mål att öka insikten och kunskapen kring företagande, och därmed i framtiden få fler inom näringen att göra det medvetna valet, att inse både det egna värdet och näringsens samlade värde av, att bedriva sin verksamhet på ett korrekt sätt. Det framkommer att antalet oseriösa aktörer är många, och att det är betydande belopp inom näringen som utgörs av svarta transaktioner. Problematiken kan också förstärkas av ett konsumentbeteende, som innebär att man på samma sätt som producenten, medvetet eller omedvetet gör val som kortsiktigt upplevs som en fördel, men som långsiktigt påverkar näringens tillväxtmöjligheter och anseende negativt. Det är uppenbart att många aktörer och grupperingar väljer ett annat alternativ, dvs att inte följa samhällets och näringens regelverk, och då i tron på att det gynnar den egna verksamheten och då omvänt skapar en konkurrensfördel i förhållande till andra aktörer. Effekten i näringen blir precis den motsatta, d.v.s. att det skapas en osund konkurrens och de seriösa aktörerna får svårare att skapa lönsamhet och hållbarhet i sina verkameter och företag vilket i sin tur begränsar näringens tillväxtmöjligheter. För de som genomgått längre yrkesutbildningar, och då verkligen uttalat satsat på ett arbete inom näringen får genom denna obalans i företagandet, och genom konsumenternas omedvetenhet, inte bara konsekvenser för att det blir svårare att skapa lönsamhet kopplat till det egna företagande, utan det missgynnar även indirekt yrkets status och därmed näringens attraktionskraft. Vidare så bör man närmare studera organiseringen/systematiseringen av vissa målgrupper inom trav och galoppsporterna, t.ex. trav och galopptränaren som företagare. Det kan finnas ett möjligt lärande kring företagandet när det gäller tränare och andra målgrupper inom andra hästsporter.

18 Givetvis så handlar det inte bara om att erkänna sina problem utan även att skapa incitament för förändring. För att möta och förändra beteenden inom företagande så kan det handla om att möta det som försvårar för målgruppen; - ökade insatser för rådgivning inom och riktat till just företagare inom hästnäringen (då många företagare upplever att regelverken både ökar i omfattning och i komplexitet), - om konkret stöd och utbildningsinsatser inom grunder i företagande, eller exempelvis stöd och rådgivning i ett konkret affärsplanearbete, - att samverka kring så att starta eget bidrag, och att andra allmänna stödsystem verkligen nås och görs tillgängliga för företagare inom hästnäringen. Vidare så kan organisationerna genom att de görs delaktiga i omställningsprocessen, ytterligare bidra till att stärka de aktörer, mål eller yrkesgrupper som kan påvisa ett hållbart företagande. Ett alternativ är att tydligare premiera de som står för och uppvisar en öppenhet och transperens kring sitt företagande. Som ett led att få offentligt stöd för omställning inom företagandet samt för att möjliggöra och skapa tillgänglighet för framtida innovations och forskningsprogram, bör insatserna riktat till företagande beakta och premiera organiseringen av företagare Anläggningsutveckling Det andra området handlar om hästnäringens samlade anläggningsbestånd, behovet av anläggningsutveckling finns i hela näringen, även om det medialt under det senaste året tydligast lyfts fram inom ridsporten. För att nå en reell förändring med syftet att skapa långsiktiga tillväxtförutsättningar så omfattar utmaningen både organisationer och enskilda aktörer inom samtliga sporter och rasinriktningar. Anläggningarna ägs idag av privata aktörer, offentliga eller ideella organisationer. Utmaningen med, och behovet av att ställa om och utveckla dessa anläggningar finns inom alla ägandeformer och geografiskt över hela landet. Det handlar om att vi sidan av hästens behov, kring god hästhållning, starkt djurskydd osv, utveckla stallar och hästanläggningar, till att de också anpassas efter människans behov och till ett effektivare resursutnyttjande. Det handlar om att vara och utgöra attraktiva arbetsplatser, att minska tiden för ren drift och skötsel, att minska resursförbrukningen, att minska miljöpåverkan, och genom dessa åtgärder öka lönsamheten och därmed en hållbar tillväxt. En synergieffekt av omställningen är att de personella resurserna och kompetens som finns i en högre utsträckning nyttjas för att utveckla verksamheterna. När det gäller omställningen av nuvarande hästanläggningar så kan hästnäringen bidra till att skapa incitament både genom att samla hästnäringens organisationer för; - att pröva möjligheterna till en gemensam anläggningsutvecklingsstrategi, - att bidra kring samverkan och prioriteringar av det offentliga stödet, både inom nuvarande program såsom landsbygdsprogrammet men också kring det mer rörliga kommunala stödet.

19 Prioriteringingen inom de kommunala drifts- och anläggningsbidragen, handlar om att rikta och kraftsamla förstärka stödet till anläggningsutveckling. Konsekvensen kan bli att driftsbidragen blir påverkade eller att andra prioriteringar är nödvändiga, och att den omställningen kortsiktigt kan vara smärtsam för en del verksamheter. Vad denna rapport vill lyfta fram är att det är en ännu större risk att använda stödinsatser för att upprätthålla omoderna och resurskrävande anläggningar, med följden att fler verksamheter än vad som nu gör sig gällande måste läggas ner eller avvecklas. Det är en omställning som innebär satsningar i långsiktigta och hållbara anläggningar, och att den omställningen då bidrar till hästnäringens och i förlängningen samhällets tillväxt. Naturligtvis så måste stöd för anläggningsutveckling så långt det är möjligt genereras genom egenfinansiering, och där omställningen är starkt förankrad inom hästnäringens respektive organisationer. På samma sätt som att det offentliga stödet kan behöva prioriteras, så kan även egen genererade satsningar på anläggningsutveckling inom hästnäringen som helhet behöva prioriteras. Man skall vara medveten om att möta ett eventuellt motstånd från aktiva och ledare till denna omställning, som kan uppstå i en övergångsperiod, och att det som en trolig effekt av omställningen naturligt medföljer omställning i personal, både vad avser anställda och frivilliga insatser kopplat till stall och anläggningsskötsel Uppfödningen Ett tredje område handlar om försvagningen inom aveln. Tillväxtpotentialen bekräftas inte bara av en ökad import av hästar utan även av att utländska avelsförbund och avelsverksamheter nu under senare tid visar på ett ökat intresse av att etablera sig på den svenska marknaden. Ett mål om att återta marknadsandelar handlar inte om att importen eller för den delen exporten av hästar skulle vara utan betydelse för tillväxten. Sverige är totalt sätt ett litet land, och det är naturligt att hästar exporteras till andra länder och med export följer naturligt import. I ett tillväxthänseende måste man dock klara av att resonera kring varför importen av hästar ökar samtidigt som den inhemska aveln minskar. Vad utgör grunden för valet att välja en importerad häst? Och vilka fördelar följer med den importerade hästen? Baseras valet, på prestation, tillgänglighet, pris eller utbildningsnivå? Uppfödningen står också den inför tydliga omställningsbehov. I sammanhanget så är det mycket som talar för en ökad professionalisering, utan att ta bort hobbyuppfödningen eller att minska eller nedmontera föreningsengagemanget. Målet är att få uppfödarna mer medvetna om kvalitet och då i alla led från urval till försäljning. Det är självklart upp till varje avelsförening och stambok att avgöra sin avelsinriktning och sina avelsmål. I ett tillväxthänseende är det inte tillräckligt att säga och kommunicera att den svensk uppfödda hästen är bättre än utlandsfödda hästar, utan att det handlar om att faktiskt visa på vad inhemsk avel och uppfödning innebär, och att göra det så trovärdigt och transparent som möjligt. Det handlar primärt om produktutveckling och kvalitetssärking av den svensk uppfödda hästen, för att därefter sekundärt kommunicera detta så att marknaden i en högre utsträckning naturligt väljer den svensk uppfödda hästen.

20 Incitament- och utvecklingsprogram inom aveln och uppfödningen relaterar även den till generella och gemensamma stödinsatser parallellt med mer specifika insatser inom respektive organisation. Omställningen handlar om att öka medvetenheten och kvaliteten kring uppfödningen och uppfödarens roll och betydelse, om att inte bara tänka avel och avelsprogram utan att parallellt stärka uppfödarens roll. Kortsiktigt så kanske även detta omställningsprogram får återverkning med ytterligare minskade betäckningssiffror, men att det långsiktigt bidrar till att den svenska hästen som generell produkt förbättras och därigenom blir lättare att både marknadsföra och på sikt göra mer kommersiellt gångbar än vad den är idag. Tillväxtpotentialen finns på sikt främst relaterat till de små och mindre uppfödarna. En synergieffekt av programmet bör leda till att uppfödarna får en ökad tro på marknaden, att deras eget självförtroende stärks så att de vågar bibehålla och på sikt kanske något öka sin avel och uppfödning. Inom detta område handlar det givetvis om att utveckla incitaments och utvecklingsprogram i nära dialog och i samverkan med berörda sport och avelsorganisationer. Utmaningen är att lyfta det som är unikt med svensk hästuppfödning är, - att visa på goda exempel, att påvisa best practice, - att föra fram och stödja forsknings- och utvecklingsprogram, - att stödja och följa ett att utvalda uppfödare under ett antal år, med full insyn och att i relation med dem öppna upp möjligheter till forskning och utveckling samt parallellt låta dem genom sin uppfödningsverksamhet kommunicera och exemplifiera det reella värdet av en svenskuppfödd häst. - ta fram en standard för en kvalitetscertifiering av av den svenskuppfödda hästen. Lyckas hästnäringen stärka uppfödarna genom att göra forskning, kunskap och erfarenhet tillgänglig, och parallellt stärka varumärket av den svenska hästuppfödningen, så kan uppfödning av hästar bli en kommersiell möjlighet i att ta emot och erbjuda utländska intressenter uppfödning av hästar i Sverige. 20 Uppfödaren är i många fall också företagare, och har givetvis samma behov och utmaningar som förtagaren generellt inom hästnäringen. I detta område är det också intressant att, i de fall en hållbar regional utveckling kan prognostiseras, stödja och stärka uppfödaren som företagare på landsbygden. 4. Förening i förändring Förenings och organisationslivet inom hästnäringen står också inför påtagliga behov form av förändring och utveckling. Generellt handlar det om att föreningarna upplevs som föråldrade, att de inte upplevs som attraktiva, främst genom att de inte är anpassade efter det sätt som människor idag vill och kan engagera sig. Samtidigt som det finns generella utmaningar så är det också tydlig att det finns skillnader mer specifikt inom respektive organisation. Föreningar och organisationer befinner sig naturligt i lite olika utgångslägen. Inom de i hög grad professionaliserade sporterna som trav och galoppsporterna så kan det handla om att på sikt konsolidera särintresseföreningar till mer samlade intresseföreningar, som vid parallellt med nuvarande trav- och galoppförbund, på ett tydligare sätt kan fungera i att både hantera gemensamma utmaningar och bidra till den gemensamma utvecklingen. Inom dessa förbund så handlar det också om att inleda rena demokratiseringsprocesser, så att man får en förutsättning att fånga upp det engagemang som skapas kring banor, trav och galoppskolor.