Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker."

Transkript

1 Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt det småskaliga jordbruket, som 70 procent av världens hungriga livnär sig på. Efter den kraftiga ökningen av mat- och bränslepriser under är situationen på landsbygden i fattigare länder svår. Krisen slår mot de fattiga som redan är utsatta. Pengar som skickas hem från släktingar som arbetar i städer eller utomlands har minskat i takt med att arbetslösheten har ökat. Fattiga på landsbygden har redan tömt sina besparingar för att kunna köpa mat. Den globala ekonomiska krisen dominerar nyhetsflödet och de politiska agendorna. Tusentals miljarder dollar används för att blåsa nytt liv i välbärgade ekonomier, men vad görs för att hjälpa de fattiga? Här granskas hur den ekonomiska krisen påverkar fattigare länder. Hur ska de mest sårbara i samhället kunna skyddas från hunger och kronisk undernäring? Hur kan investeringar i jordbrukssektorn minska sårbarheten inför framtida kriser? Hur kan fattiga småbrukare tjäna på höjda matpriser? Det här är inte den första lågkonjunktur som världen skådat. Men för att vara bättre förberedd inför framtiden är det viktigt att dra lärdom av hur länder har säkrat sin tillgång till mat vid tidigare kriser (se boxarna Etiopien kämpar mot matkrisen och Balansgång i Indonesien). Matkris och finansiell kris Antalet människor i världen som lider av hunger och kronisk undernäring ökade med 75 miljoner under FAO:s matprisindex steg i genomsnitt med 52 procent från mitten av 2007 till mitten av I juli 2008 började matpriserna falla, men enligt Internationella valutafonden är globala spannmålspriser fortfarande 63 procent högre än under De faktorer som orsakade matkrisen är fortfarande aktuella: Jordbruksproduktionen är låg. Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

2 Vattentillgång och markägande är påtagliga problem. Torka och översvämningar inträffar oftare än tidigare. Investeringar i jordbruksforskning och utveckling ligger långt under vad experter rekommenderar. De riktas också för lite mot de grödor som är viktigast för de fattiga. Efter matkrisen kom den globala ekonomiska nedgången. Fattiga står nu inför två kriser eftersom nedgången innebär minskade inkomster och arbetstillfällen. Situationen förvärras av att många av de åtgärder som fattiga kan vidta för att hantera kriser redan har gjorts. Exempelvis är det svårt att sälja tillgångar för att hålla uppe sin konsumtion när mycket redan är sålt. Migration försvåras eftersom rikare länder själva befinner sig i en ekonomisk nedgång. Möjligheterna till att låna pengar begränsas av snålare kreditmarknader. I fattigare länder förväntas arbetslösheten öka ytterligare eftersom exporten av basvaror och utländska direktinvesteringar minskar. Biståndet väntas också minska på grund av nedgången i rikare länders ekonomier. Pengar som skickas hem från migranter uppgick under 2008 till runt 300 miljarder dollar, vilket enligt Världsbanken motsvarar runt 2 procent av de fattigare ländernas samlade BNP. Den ekonomiska nedgången, främst inom bygg- och produktionssektorerna som ofta är betydelsefulla arbetsgivare för migranter, innebär en kraftig minskning av pengar som skickas hem till fattiga familjer både på landsbygden och i städer. Att skydda de mest sårbara Vid sidan av långsiktigt bistånd till jordbruket står det klart att de mest sårbara i samhället behöver hjälp nu. Sociopolitiska åtgärder kan även i kristider rädda människor undan hungerns värsta effekter. Det första steget för att kunna nå fram till dem som lider av hunger och kronisk undernäring är att veta

3 vilka och var de är och hur deras situation ser ut. Genom bevakning av matpriser får regeringar hjälp med att hålla uppsikt över områden som är särskilt drabbade av hunger och kronisk undernäring. Sociala skyddsnät kan fånga upp de mest sårbara. Andra alternativ är bland annat olika program för distribution av mat, kontantöverföring, mathjälp och anställning (se faktarutan Brasilien utvidgar skyddsnätet med krisen djupnar). Sociala program för människor som lider av hunger och kronisk undernäring måste vara noggrant utformade och anpassade till omständigheterna. Till exempel kan kontantöverföringar och matkuponger förbättra tillgången till mat där det finns fungerande marknader och målet är förbättrad köpförmåga. Om däremot matmarknaderna inte fungerar bra, som i otillgängliga eller krigshärjade områden, kan det fungera bättre med direkt matstöd eller mat för arbete. Produktiva skyddsnät kan också spela en viktig roll. Exempelvis har subventioner av utsäde och gödsel och innovativa grödoförsäkringar blivit en del av det sociala skyddsnätet i Malawi och Etiopien (se faktaruta Etiopien kämpar mot matkrisen). Länder som upplever en nedgång i ekonomin på 4 procent kan räkna med en ökning av kronisk undernäring hos barn på upp till 2 procent. För att kunna bekämpa ämnesbrist hos barn och andra riskgrupper, som gravida och ammande kvinnor, bör matprogram försöka bevara eller förbättra mångfalden i kosten. Utdelning av ämnestillskott eller berikade livsmedel kan också rekommenderas. För äldre barn kan skolmatsprogram behövas. Långsiktiga åtgärder är bland annat att: ge stöd till småskaliga livsmedelsindustrier för produktion av kvalitetsbarnmat, stödja och uppmuntra amning, tillhandahålla god näringsundervisning och övervaka barns tillväxt.

4 Investeringar till jordbruket behövs 2008 slog den globala spannmålsproduktionen rekord med miljoner ton. Det täcker det beräknade årliga behovet och tillåter en blygsam påfyllning av världens förråd. Men ökningen skedde i rikare länder som ett svar på att man fick så bra betalt för spannmål. Där ökade spannmålsskörden med 11 procent. I kontrast ökade fattigare länders skördar med bara 1,1 procent. Om Kina och Brasilien tas bort från beräkningarna gick produktionen för de övriga fattigare länderna ned med 0,8 procent. De fattigaste kan inte utnyttja de högre spannmålspriserna. Bristen på insatsvaror och marknadsmöjligheter innebär att de som behöver det mest inte kan öka produktionen. För att kunna hjälpa lantbrukare beräknar FAO att jordbruket i utvecklingsländer årligen behöver 30 miljarder dollar i investeringar. Den nivån krävs för att nå målet om tryggad tillgång till mat som sattes i samband med världstoppmötet 1996 (World Food Summit): att till år 2015 halvera antalet människor som lider av hunger och kronisk undernäring. Men 30 miljarder är lite jämfört med de subventioner på 365 miljarder dollar ges till jordbruket i rikare länder - eller jämfört med de miljarder dollar som årligen spenderas på militär utrustning och de biljarder dollar som snabbt vaskades fram under för att stödja finanssektorn. Investeringar på 30 miljarder dollar årligen skulle ge en årlig avkastning på 120 miljarder dollar. Det skulle innebära att: Jordbruksproduktiviteten förbättras och livsuppehället för fattiga samhällen på landsbygden förstärks. Naturresurser utvecklas och bevaras. Infrastruktur på landsbygden utökas och förbättras och tillgången till marknader utvidgas. Kapaciteten för överföring och spridning av kunskap stärks.

5 Tillgången till mat för dem som behöver det mest tryggas genom skyddsnät och annat riktat bistånd. Både offentliga och privata investeringar behövs. Särskilt riktade investeringar som stödjer och underlättar för framförallt lantbrukares privata investeringar. Exempelvis gör en ny väg i en bördig region att privata investeringar blir lönsamma. Totalt 1,02 miljarder människor världen över, ungefär en sjättedel av världens befolkning, lider av hunger och kronisk undernäring. Låt oss, i samband med världshungerdagen 2009, reflektera över vad dessa siffror innebär för människorna bakom dem. Oavsett om det är kris eller inte vet vi hur vi kan göra något åt hungern. Vi kan också hitta pengar för att lösa de problem vi anser är viktiga. Låt oss samarbeta för att hunger och kronisk undernäring erkänns som ett allvarligt problem och lösa det. För att lyfta fram frågorna om hunger på den globala agendan organiserar FAO Världstoppmötet om tryggad tillgång till mat den november. Det kan bli avgörande för att utrota hunger och kronisk undernäring i världen. Balansgång i Indonesien Miljontals fattiga familjer på landsbygden i Indonesien är sårbara för prisförändringar på ris, en vara de spenderar 20 procent av sina inkomster på. Samtidigt finns det 25 miljoner bönder som driver småskalig risodling i landet. Många av dessa saknar en tryggad tillgång till mat och ser en möjlighet att tjäna på prishöjningarna. Det internationella priset på ris steg mellan oktober 2007 och maj 2008 från 325 US dollar per ton till dollar. Detta skapade följande scenario: I april 2008 var den privata sektorns rislager ovanligt stort. I hopp om ökade vinster väntade lantbrukarna med att sälja sitt ris tills staten hade lagt bud på

6 uppköpspris. Staten skulle distribuera riset till den fattiga befolkningen och behövde köpa mycket eftersom de hade lovat ökad utdelning till fattiga hushåll. Samtidigt steg det internationella priset på ris och regeringens kostnader ökade. Detta fick den privata sektorn att börja pressa regeringen att tillåta export, vilket skapade en rädsla för att ris skulle börja smugglas ut ur landet. För att skapa lugn meddelade regeringen att det statliga organet BULOG, ansvarigt för upphandling och distribution av livsmedel, bara skulle höja sitt uppköpspris med 7,5 procent mot tidigare år. Det motsvarade ungefär landets inflation. BULOG skulle också ha ensamrätt till export men det skulle bara ske om lagren var stora. Tidigare hade Indonesiens risproduktion ökat med 5 procent under 2007 och med 5,5 procent Förklaringen var goda väderförhållanden, subventionerade gödningsmedel och spridning av högavkastande rissorter. För att förhindra prisfall efter de stora risskördarna köpte BULOG upp överskottet. Därmed kunde priserna hållas uppe och böndernas inkomster säkras. Indonesiens regering agerade tydligt för att stödja ökad produktion, samtidigt som de mest sårbaras behov tillgodosågs. Genom att utvidga ett skyddsnät som fanns innan krisen undvek man att riva upp stora hål i statsbudgeten. Brasilien utvidgar skyddsnätet medan krisen djupnar I början av 2008 minskade Brasiliens industriproduktion och under de tre sista månaderna av året gick ekonomin in i en nedgång. Flera analytiker förutspår att den nationella ekonomin kommer att ha en begränsad tillväxt mellan noll och en procent under Under 2008 friställdes arbetare; de flesta från industrisektorn men över från jordbrukssektorn. Regeringen har genomfört flera åtgärder för att förhindra att den ekonomiska nedgången leder till ökad hunger och kronisk undernäring:

7 Programmet för familjejordbruk, som garanterar att bönder får skälig betalning för sina skördar, utökades från 15 till 29 grödor. Försäkringsskyddet vid händelse av naturkatastrof utvidgades till att även innefatta översvämning och kraftig nederbörd. Detta gjordes för att lantbrukare skulle få ett bättre socialt skydd. Det viktigaste programmet för ekonomisk nödhjälp i Brasilien, Bolsa Família, utvidgades till att omfatta ytterligare 1,3 miljoner familjer. Arbetslöshetsbidraget utökas från fem till sju månader och gäller för vissa grupper av arbetare som har förlorat sina jobb sedan december Bidraget berör runt personer, enligt statliga beräkningar. Minimilönen höjdes med 12 procent, vilket gynnade 35 miljoner brasilianska arbetare. Brasiliens regering har under den ekonomiska krisen visat stor beslutsamhet att skydda sina medborgare från fattigdom och hunger. Detta kan ses som en konkret följd av det löfte som de sydamerikanska ledarna gav vid toppmötet för Ibero-amerikanska stats- och regeringschefer i Mondevideo, Uruguay, Där lovade man att utrota hungern i Latinamerika och Karibien till Etiopien kämpar mot matkrisen Etiopien tycks ständigt befinna sig i matkris. Inte ens under år med god nederbörd har det bergiga landet kunnat producera tillräckligt med mat för att möta behovet, utan har gång på gång tvingats be om mathjälp. Etiopien försöker nu på nya sätt frigöra sig från detta beroende. Staten tillför sedan 2005 pengar till det bräckliga jordbruket genom ett program för produktionsskydd, det största av sitt slag i Afrika. Varje år når hjälpen runt åtta miljoner etiopier under en sexmånadersperiod. Det sker antingen genom offentlig anställning vid exempelvis väg- och broarbeten, eller genom direkta utbetalningar. Resten av årets sex månader livnär sig jordbrukarna på sina egna

8 odlingar. Huvudsyftet med programmet är att fattiga hushåll ska skaffa sig tillräckligt med tillgångar och inkomst för att nå en tryggad tillgång till mat. Staten uppmuntrar fattiga bönder att öka försäljningen av egenodlade grödor. Staten stödjer också export av till exempel boskap, baljväxter, bivax och honung. Matpriserna steg kraftigt Samtidigt minskade utländska investeringar och pengar skickade från släktingar utomlands. Programmet sattes på prov men visade sig kunna erbjuda skydd för de fattigaste. En färsk studie av närmare hushåll visar att nästan all mat som togs emot i programmet konsumerades och nästan alla direkta utbetalningar användes för livsmedelsinköp. Hushållen var samtidigt mindre benägna att sälja sin egendom, särskilt boskap, för att köpa mat. Därmed står de bättre rustade mot fattigdom. Värdet på pengarna och livsmedlen inom programmet har varit lågt, och utdelningarna oregelbundna. Bara ett fåtal hushåll har varaktigt kunnat frigöra sig från fattigdom och deras tillgångar ökar långsamt. Staten och givare har ändå lovat ökad finansiering till programmet som också ska innefatta jordbruksstöd i form av rådgivning och utbildning.

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och

Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och utmaningar foto: Petter Bolme, Global Reporting Tomas Dahlman Departementsråd EUI-sekretariatet, 2009-11-26 26 1Glblli 1. Global livsmedelsförsörjning

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund

[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att tala här på Jordbruksdepartementets interna seminarium. Idag presenterar jag FAO:s senaste rapport om hunger, The State of

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Delårsrapport. januari september 2014

Delårsrapport. januari september 2014 Delårsrapport januari september 2014 VIKING MALT ÄR EN AV EKN:S KUNDER. DE PRODUCERAR OCH EXPORTERAR MALT FRÄMST TILL NORRA EUROPA MEN ÄVEN TILL SYDAMERIKA, AFRIKA, JAPAN OCH RYSSLAND. Perioden i korthet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

Konkurrens mellan matoch energiproduktion Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Kraftig ökning av spannmålspriserna 1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 17.12.2013 B7-0000/2013 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0000/2016 4.5.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU P7_TA(2012)0014 Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling Lagliga vägar ö v e r Medelh avet En färd p lan Lisa Pe lling Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Bio Rio 2015-11-26 Lisa Pelling, Viktor Banke, Madelaine Seidlitz, Ida Holmgren Mikael Feldbaum

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Food and Agriculture Organization of the United Nations Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN

FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN f a k t a u n d e r l a g FATTIGA KVINNOR SKA INTE BETALA FÖR KLIMATUTSLÄPPEN Just nu pågår intensiva globala förhandlingar om hur en framtida klimatpolitik ska se ut. Det handlar både om utsläppsminskningar

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.2.2011 B7-0118/2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om stigande livsmedelspriser

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Delårsrapport. januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Delårsrapport januari mars 2014 REKORDSTOR GARANTIGIVNING TILL SMÅ- OCH MEDELSTORA FÖRETAG Perioden i korthet Under kvartalet garanterade EKN 411 exportaffärer till ett värde av 7,4 (10,6) miljarder kronor.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer