Landstingets kansli Avsändare

Transkript

1 1(7) Landstingets kansli Avsändare Ansökan om medel för Grön rehabilitering (Naturunderstödd rehabilitering) Bakgrund Landstinget i Jönköping län startade under senare delen av 2012 projektet Grön rehabilitering. Man såg behovet av att starta en annan typ av rehabiliteringsinsats och tog initiativ till Grön rehabilitering. Redan från projektets början gjordes samverkande parter och samordningsförbundet Södra Vätterbygden delaktiga eftersom man insåg att samverkan är en bidragande framgångsfaktor för att stödja deltagarna till egenförsörjning. Till en början planerades aktiviteter både vid Tenhults och Stora Segerstads naturbruksgymnasier, men under 2013 har en förändring skett och verksamhet finns för tillfället enbart vid Tenhults naturbruksgymnasium. Verksamhet vid Stora Segerstad kan bli aktuell vid senare tillfälle. Projektet har varit lyckosamt och flerparten av deltagarna har en plan för återgång i arbetsträning, arbete eller studier. Under projektets gång har man fått bekräftat hur oerhört viktiga de samverkande parterna är. För att den medicinska rehabiliteringsinsatsen ska få långsiktig hållbarhet måste framför allt Arbetsförmedling, Försäkringskassa och arbetsgivare i mycket större omfattning göras delaktiga. Projektet behöver utvecklas till att bli ett samverkansprojekt samtidigt som man inom nuvarande projekttid sett utvecklingsmöjligheter för att förbättra och förtydliga behandlingsinsatserna samt aktiviteterna. Projektmedel finns avsatt för verksamheten t o m mars Innan dess är inte pågående utvärderingsresultat klart och behov finns därför att söka medel från samordningsförbundet. Det krävs också ytterligare tid för att utveckla samarbetet och samordningen eftersom detta är framgångsfaktorn för att nå uppsatta mål. Beviljas inte medel kommer verksamheten med stor säkerhet att läggas ner. Medel från socialfonden har beviljats för en förstudie Hela kedjan tillföretaget. Förstudien kan resultera i en utveckling av Grön rehabilitering som en del i en större verksamhet i länet. Eftersom man inte vet hur det går med detta projekt i Landstingets kansli Telefon Plusgiro: - Husargatan 4 E-post Folkhalsaochsjukvard@lj.se Bankgiro: Jönköping Hemsida Orgnr:

2 2(7) förlängningen säkerställs att Grön rehabilitering kan fortgå även under 2015 och ansökan gäller medel även för detta år. UTGÅNGSPUNKTER Grön rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården kan ge gynnsamma effekter på olika hälsotillstånd. Vistelse i naturen, parker och trädgårdar förbättrar koncentrationsförmågan och minskar stress, värk och trötthet. Även djur har viktiga hälsofrämjande effekter genom att inge lugn och välbefinnande. Miljö innefattande natur, trädgård och djur i en lantlig omgivning är bra förutsättningar för en verksamhet som grön rehabilitering. Diagnoserna långvarig smärta, måttliga till medelsvåra depressioner och olika typer av ångest och stress ligger bakom mer än hälften av alla sjukskrivningar. Idag finns ett glapp mellan sjukskrivning och arbetsåtergång, det saknas en insats, ett mellanrum där patienten i ett tidigt skede av sin sjukskrivning kan erbjudas en mindre kravfylld insats. Grön rehabilitering är lämplig som rehabiliteringsinsats i detta skede. Den är även lämplig som förebyggande åtgärd för att bibehålla arbetsförmåga och därmed minska sjukskrivningsrisk. Grön rehabilitering innefattar en grön del och en vit del. En grön miljö påverkar sinnesstämningen på ett lugnande och avspänt sätt och gör det lättare att vara i nuet. Den gröna delen är att vara i naturen t e x så ett frö i en kruka eller gå en promenad eller bara vara. Att skapa med händerna väcker lust och kreativitet och där lotsas deltagaren fram i aktiviteter som blir bäst för deltagaren. Att få sitta ned med en kanin, mata fåren kan skapa lugn och ge positiv energi. Den vita delen innefattar att deltagaren erbjuds samtal enskilt och/eller i grupp. Samtalen ger tillfälle att reflektera över den egna situationen och samtidigt formulera känslor och tankar i ord. Gruppsamtalen ger en värdefull möjlighet för deltagarna att i en trygg miljö och på ett djupare plan få dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser till andra människor. Forskning och exempel Grön rehabilitering. Se bilaga 1. MÅL Deltagarna ska ha förbättrat sitt välbefinnande, såväl fysiskt som psykiskt efter avslutad rehabilitering. Deltagarnas arbetsförmåga ska 1 år efter avslutad rehabilitering ökat i genomsnitt minst 30 %. Deltagarna vårdkonsumtion ska minska med 30% 1 år efter avslutad rehabilitering.

3 3(7) MÅLGRUPP Sjukskrivna patienter med stressrelaterad ohälsa inom diagnosgrupperna långvarig smärta och/eller psykisk ohälsa, med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Patienter som är i riskzonen för sjukskrivning. 40 patienter/år beräknas delta i verksamheten. AKTIVITETER I Grön rehabilitering kombineras aktiviteter och samtal i en naturmiljö och där samverkar grön och vit kompetens. Professioner inom grön komptens är djurinstruktör och trädgårdsmästare och vit kompetens är arbetsterapeut och psykolog. Målet är ett förbättrat välbefinnande såväl psykiskt som fysiskt och att deltagaren ska kunna återgå till någon form av arbetsträning, arbete eller studier. Patienterna inleder rehabiliteringen med en utredning enligt praxis på vårdenhet. Grön rehabilitering presenteras som ett behandlingsalternativ Remiss skickas vidare till Tenhults naturbruksgymnasium för grön rehabilitering. Rehabiliteringen är arbetsinriktad och sker i nära samverkan med arbetsplats, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och sjukskrivande vårdenhet. Se processbeskrivning, bilaga 1 Deltagarens självkänsla, självförtroende och därmed motivationen byggs upp under rehabiliteringsinsatsen. Att i nya framtida situationer ha med sig och behålla ett nytt förhållningssätt stärker deltagaren. En sammanhängande medicinsk och arbetslivinriktad rehabilitering är en förutsättning för att deltagaren ska få rätt stöd i rätt tid som leder till egenförsörjning. Pilotprojektet har under 2013 börjat finna sin form och struktur och det finns behov av att formulera/beskriva och utveckla verksamheten för att tydliggöra och förbättra innehåll enligt punkter nedan: Utveckling av samverkansformerna samt återträffarna efter avslutad tid på Grön rehabilitering där uppföljning kan ske upp till 1 år efter avslutad kurs. Under det året är det mycket viktigt att samverkansformer/strukturer kan utvecklas. Målsättningen för deltagaren är, att efter avslutad Grön rehabilitering kunna påbörja en arbetsträning/sysselsättning, arbete eller studier. Deltagaren är då ofta i en utmanande situation och i stort behov av stöd. Det är därför av stor vikt att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetsgivare och sjukskrivande vårdenhet, tillsammans kan hitta former/strukturer som stödjer framtagen rehabiliteringsplan. Återträffarna blir då ett viktigt uppföljningstillfälle. Om denna känsliga process ska ge

4 4(7) resultat i förbättrad arbetsförmåga behövs utökat samarbete med alla berörda parter under hela vägen tillbaka i arbete/egenförsörjning. Tydliggöra aktiviteter inom djurvården, i trädgården och promenaderna där medveten närvaro alltid är en del av innehållet. Beskriva vad som händer i samtalen, som oftast sker i grupp, det ger värdefull möjlighet för deltagaren att i en trygg miljö och på ett djupare plan få dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser till andra människor. Resultat hittills Drygt 40 remisser har inkommit fram tom november 2013.Under vårterminen 2013 har 12 deltagare genomfört kursen och av dem är 9 i en planering till någon form av sysselsättning, arbetsträning, arbete eller studier. Under höstterminen har en kurs avslutats och av de 5 deltagarna har 4 en planering till arbetsträning, arbete eller studier. En kurs med 5 deltagare avslutades 26 november och där har alla bokade tider för avstämningsmöten. Deltagarna hittills som avslutats har remitterats från hela länet enligt följande: 14 från Jönköping, 5 från Höglandet, 3 från Värnamo. Det har under 2013 varit en succesiv uppstart av verksamheten. Från år 2014 beräknas att kurserna är fullsatta. Planerade kursstarter är 4 december och 20 januari, vilka är fullbokade. Remisser tas emot från hela länet. Sjukskrivningstiden för de som deltagit har varierat från 11 år till ca 4 6 månader. Vissa har haft återkommande långa sjukskrivningar de senaste 5 10 åren. De mest förekommande diagnoserna är: utmattningssyndrom, depression, ångest och smärtsyndrom. Kontaktnät/utbyte med andra verksamheter har utvecklats med bland annat Gröna Rehab i Göteborg samt Nynäs trädgårdsrehabilitering. PROJEKTSTYRNING - ORGANISATION Landstinget är projektägare med samarbetsparter Arbetsförmedling och Försäkringskassa. En ny styrgrupp med deltagare från Landstinget, Samordningsförbundet, Försäkringskassa och Arbetsförmedling kommer att bildas. PROJEKTETS RELATION TILL ANDRA VERKSAMHETER Deltagare till projektet remitteras från landstingets vårdcentraler/vårdenheter. Specifik remiss finns framtagen. Samverkande parter, såsom Försäkringskassa och Arbetsförmedling men även andra aktörer som t e x projektet ENTER, kan genom kontakt med vårdenhetens rehabsamordnare initiera remiss till Grön rehabilitering. Det är viktigt att rehabiliteringsinsatsen planeras i samråd med behandlande vårdenhet/läkare.

5 5(7) Hela kedjan tillbaka till egenförsörjning måste fungera för att deltagaren ska få rätt stöd inför återgång i arbete. Det är inte tillräckligt med vårdens insatser, det måste också till en fungerande samverkan med delaktiga parter. Deltagaren är efter den medicinska rehabiliteringsinsatsen inne i en positiv men känsliga process och det krävs utökat samarbete med alla berörda parter under hela vägen tillbaka i arbete/egenförsörjning. Vårdenhetens rehabsamordnare fungerar som kontaktperson och samverkande part inom landstinget. Under tiden som patienten deltar i grön rehabilitering är arbetsterapeuten kontaktperson och samverkande part. Arbetsterapeuten håller kontinuerligt kontakt med handläggare från Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Under rehabiliteringsinsatsen är det lämpligt med ett avstämningsmöte för att en planering ska finnas efter avslutad insats. RESURSER Resurser som krävs april - december 2014: Projektledare o arbetsterapeut 100% kr Psykolog 60% kr Personal naturbruksgymnasium 40% kr Resor & oh- kostnader: Kompetensutveckling kr Utrustning, inköp av material kr Resekostnad, hyra av bil kr Lokal- och admin kostnad kr Utvärdering kr Ansökan till samordningsförbundet för 2014 gäller för en delfinansiering enligt följande: Projektledare/arbetsterapeut plus15% oh-kostnader kr Resurser som krävs januari - december 2015: Projektledare o arbetsterapeut 100 % kr Psykolog 60% kr Personal naturbruksgymnasium 40% kr Resor & oh- kostnader: Kompetensutveckling kr Utrustning, inköp av material kr Resekostnad, hyra av bil kr Lokal- och admin kostnad kr Ansökan till samordningsförbundet för 2015 gäller för en delfinansiering enligt följande: Projektledare/arbetsterapeut plus15% oh-kostnader kr

6 6(7) TIDPLAN FÖR PROJEKTET April 2014 december 2015 HUR UTVÄRDERAS PROJEKTET Utgångspunkt för projektet är teorier om naturens betydelse för människor, teorier om grön vård och grön terapi samt teorier om socialt samspel. Projektet utvärderas dels kvantitativt och dels kvalitativt. Etisk ansökan har godkänts. Kvantitativt Enkäten som används innehåller drygt 70 frågor och testas för närvarande i pågående pilotprojekt. Frågeformuläret har utformats innehållande följande områden: - Demografi/Bakgrundsvariabler - Vårdkonsumtion och läkemedel - Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D) - Smärtkaraktäristika - Funktionsnedsättning(FRI) - Ångest och depression(hads) - Träningsgrad(GLTEQ) - Stressymptom(SCI-93) - Känsla av sammanhang(kasam-13) - Self-Efficacy (tilltro till egen förmåga GSES) - Arbetsfömåga(WAI) De mätinstrument som används är validerade i svensk version och flertalet har använts vid liknande utvärderingar om naturunderstödd rehabilitering. Frågeformuläret fylls i när rehabiliteringen startar, vid avslutad rehabiliteringsperiod samt efter sex och tolv månader. I samband med uppföljningen efter sex och tolv månader kontaktas deltagarna även per telefon för att svara på frågor kring arbete/sysselsättning. Statens System för Uppföljning av Samverkan (SUS) kommer att användas enligt de rutiner som gäller om samordningsförbundet går in som finansiär. Kvalitativt Den kvalitativa utvärderingen kommer att genomföras av disputerad personal på Hälsohögskolan med rehabiliteringskunskap och kunskap om naturens påverkan på människan. Datainsamlingsmetoden är etnografisk och utgörs i vissa delar av observationer och intervjuer före och under genomförandet av deltagarna i Grön rehabilitering. Intervjuer görs även med personalen; arbetsterapeut, psykolog, djurinstruktör, och trädgårdsmästare. Den kvalitativa delen studerar även processen genom dokument såsom projektbeskrivning, programförklaring, beslut rörande projektet samt informationsbrev till deltagarna. En längre efterintervju med samtliga deltagare sker en månad efter avslutat deltagande. Aktiviteterna och miljöerna dokumenteras genom fältanteckningar

7 7(7) och digitalt inspelade ljud/bildsekvenser. För- och efterintervjuer spelas ininsamlat datamaterial kommer att skrivas ut och analyseras med kvalitativa metoder såsom dokumentanalys, diskurs- och berättelseanalys. I styrgruppen finns representanter från Landstinget, Samordningsförbundet, Försäkringskassa och Arbetsförmedling som bevakar händelser utanför projektet som påverkar projektets förutsättningar, genomförande och utvärdering. HUR IMPLEMENTERAS VUNNA ERFARENHETER? Under oktober 2012 anställdes projektledare/arbetsterapeut, men först från och med 2013 var teamet fulltaligt och ett aktivt behandlingsarbete kunde påbörjas. Aktivt behandlingsarbete bör pågå under minst tre år för att en långsiktig hållbar verksamhet ska kunna upparbetas. Implementering i ordinarie verksamhet blir därefter aktuell om projektet visar positivt resultat för målgruppen utifrån de satta målen. En utvärdering har påbörjats under 2013 och resultatet av denna kommer att redovisas inför landstingets planering av budget och flerårsplan 2014/2015. Från och med 2016 kan därmed verksamheten implementeras i ordinarie verksamhet. Inför implementeringen av arbetssättet är det oerhört viktigt att samverkan med delaktiga parter fungerar inom ordinarie verksamhet. KONTAKTPERSONER Ola Lundmark Landstinget i Jönköpings län Regional utveckling Jesper Ekberg Landstinget i Jönköpings län Folkhälsosektionen Camilla Nohammar Försäkringskassan Liselotte Lundqvist Arbetsförmedlingen Ola Lundmark Regional utvecklingsdirektör Landstinget i Jönköpings län Klas Rydell Verksamhetschef Lokalt försäkringscenter Försäkringskassan Jönköping Värnamo Claes Swanström Arbetsförmedlingschef Arbetsförmedlingen i Jönköping