Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister

Transkript

1 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 27 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Examenssystemen I enlighet med förordningen F 794/2004 kan man vid humanistiska fakulteten avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (hum.kand.) och filosofie magisterexamen (fil. mag.). Alla studerande avlägger först en treårig kandidatexamen (180 sp) i humanistiska vetenskaper och därefter en tvåårig filosofie magisterexamen (120 sp). Som påbyggnadsexamina kan man vid fakulteten avlägga filosofie licentiat (fil.lic.) och filosofie doktorsexamen (fil. dr). Fakulteten ger ut en separat handbok för påbyggnadsexamina. Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper är en lägre högskoleexamen. Utbildningen som leder till kandidatexamen skall ge den studerande kännedom om grunderna i huvudämnesstudierna, samt ge den studerande förutsättningar att följa utvecklingen inom området, kännedom om grunderna i minst ett biämne, beredskap för vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt, förutsättningar för fortsatta studier som leder till högre högskoleexamen, samt för fortgående inlärning, förutsättningar att i arbetslivet tillämpa inhämtad kunskap, samt tillräckliga kunskaper i muntlig och skriftlig kommunikation. Kandidatexamen omfattar 180 studiepoäng (sp). I examen skall ingå grund- och ämnesstudier i huvudämnet, grundstudier i ett biämne, språk-, kommunikations- och allmänna studier samt övriga fritt valbara studier. I de fritt valbara studierna kan t.ex. ingå grundstudier i ytterligare ett biämne, ämnesstudier i ett biämne, språkstudier eller andra studier valda utifrån de studerandes intresseområden, samt praktik. I kandidatexamen kan ingå språkpraktik högst 10 sp och arbetspraktik högst 10 sp. I kandidatexamen kan inte ingå fördjupade studier. Se modell för respektive examensstruktur i handbokens bilagor. Den studerande rekommenderas att i kandidatexamen inte inkludera ofullständiga grund- eller ämnesstudier i biämnet om den studerande har för avsikt att slutföra ifrågavarande studiehelheter inom ramen för magisterexamensstudierna. Kandidatavhandling I huvudämnets ämnesstudier ingår en kandidatavhandling som omfattar 10 studiepoäng. Målet för kandidatavhandlingen är att den studerande bekantar sig med vetenskaplig forskning och argumentation, producerande av vetenskaplig text samt inhämtande av kunskapsstoff. Vitsordet för kandidatavhandlingen utgörs av såväl avhandlingen (70 %) som av själva kandidatavhandlingsseminariet (30 %). I det sistnämnda bedöms den studerandes aktivitet, opponentskap samt presentation av det egna arbetet. Humanistiska områdets skrivanvisningar finns på fakultetens webbsidor på adressen: Den studerande skall därutöver skriva ett mognadsprov som hänför sig till kandidatavhandlingens tema. Mognadsprov för kandidatexamen Mognadsprovet för kandidatexamen skall påvisa att den studerande är insatt i det ämnes

2 28 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister område som behandlas i avhandlingen, samt att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska. I de fall då sådan språkkunskap som examensförordningen 794/ mom. avser, inte krävs av den studerande, dvs. om den studerandes modersmål inte är finska eller svenska, fattar dekanus beslut i ärendet utgående från den ämnesansvariges förslag. Skrivande och godkännande av mognadsprov När den studerande har lämnat in sin avhandling för bedömning i slutgiltig form, kan han/hon anmäla sig till mognadsprov. Provet skrivs vid ett sedvanligt tentamenstillfälle. Den studerande anmäler sig på ett tentamenskuvert som inlämnas till studiekansliet senast 7 dagar före tentamensdagen. Mognadsprovets längd är ca ett konceptark (fyra sidor, ca 500 ord). Handledaren ger (vanligen) två rubriker med anknytning till avhandlingens ämnesområde. Den studerande skall välja en av dessa rubriker och skriva en analytisk och välstrukturerad uppsats där han/hon presenterar och analyserar avhandlingens material, forskningsmetoder och resultat. Mognadsprovets språkdräkt granskas av en modersmålslärare (finska eller svenska), innehållet granskas av handledaren. Provet bedöms som godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. Krav på mognadsprovets språkdräkt Mognadsprov som krävs för kandidatexamen och magisterexamen, bör uppfylla följande minimikrav beträffande provets språkdräkt: 1. Handstilen skall vara läslig, stora och små bokstäver samt ordgränser skall kunna särskiljas. 2. Uppsatsen skall ha rubrik. Innehållet skall överensstämma med rubriken. 3. Texten skall ha tydlig styckeindelning. 4. Rättskrivning och skiljetecken skall vara korrekta 5. Förhållandet mellan sats och mening skall tydligt framgå. 6. Ordföljden skall vara entydig och i harmoni med presenterad information. 7. Stilen är sakprosa. 8. Texten framställs i språklig form, inte med hjälp av t.ex. tabeller, diagram och figurer. 9. Texten skall utgöra en strukturerad och sammanhängande helhet. 10. Läsaren skall kunna förstå texten. Skribenten kan inte anta att läsaren tidigare bekantat sig med hans/hennes avhandling. Mognadsprovet kan underkännas om det innehåller grova och systematiskt upprepade fel som hänför sig till något av ovannämnda problemområden, eller om det innehåller en stor mängd direkta fel av varierande slag. Filosofie magisterexamen Filosofie magisterexamen är en högre högskoleexamen. Utbildningen som leder till magisterexamen skall ge den studerande god kännedom om huvudämnet eller därmed jämförbar helhet samt kännedom om grunderna i biämnet/-ämnena, beredskap att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder, beredskap att i arbetslivet fungera både som sakkunnig och som utvecklare inom det egna området, beredskap för vetenskapliga påbyggnadsstudier samt goda kommunikations- och språkfärdigheter. Filosofie magisterexamen omfattar 120 studiepoäng (sp). Utöver denna minimiomfattning kan det ingå ytterligare ett antal studiepoäng i examen. I magisterexamen skall ingå fördjupade studier i huvudämnet, språk- kommunikationsoch allmänna studier, samt övriga fritt valbara studier. Se handbokens bilagor modellexempel på examensstruktur. I de fritt valbara studierna kan ingå biämnestudier, språkstudier, praktik eller andra studier som stöder huvudämnets fördjupade studier. I magisterexamen kan

3 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 29 ingå högst 10 sp språkpraktik och högst 10 sp arbetspraktik. I de fördjupade studierna i huvudämnet ingår en pro gradu -avhandling som omfattar 40 studiepoäng. Den studerande skall därutöver skriva ett mognadsprov som hänför sig till pro gradu -avhandlingens tema. Examen för auktoriserade översättare Inom ramen för examensstudierna i huvudämnet kan den studerande avlägga alla obligatoriska studier som krävs för examen i auktoriserad översättning (se punkt 2). Enligt lagen (Lag om auktoriserade translatorer 1231/2007) och förordningen om auktoriserade translatorer (Statsrådets förordning om auktoriserade translatorer 1232/2007) kan man bli auktoriserad översättare på två sätt. 1. Genom att delta examen för auktoriserade översättare 2. Genom att avlägga filosofie magisterexamen eller annan högre högskoleexamen som innehåller studier i översättningsvetenskap som omfattar minst 60 studiepoäng inklusive en specialkurs i auktoriserad översättning (minst 6 sp). Om filosofie magisterexamen innehåller studier i översättningsvetenskap som omfattar minst 60 studiepoäng kan studenten inom ramen för examensstudierna ansöka om auktorisation som gäller översättning till modersmålet från det språk som den studerande har som huvudämne. I examensbetyget för filosofie magister konstateras särskilt att den studerande har avlagt de obligatoriska studierna för examen i auktoriserad översättning. Ansökan om auktorisation riktas till examensnämnden för auktoriserade translatorer. Se Utbildningsstyrelsens föreskrift Examensgrunder för auktoriserade translatorer, Man kan avlägga studier som krävs för examen för auktoriserade översättare i följande huvudämnen: englannin kieli/engelska språket ruotsin kieli/pohjoismaiset kielet saksan kieli ja kirjallisuus/tyska språket och litteraturen modern finska som det andra inhemska språket I huvudämnet avlägger den studerande fördjupade studier i enlighet med undervisningsplanen och skriver en pro gradu -avhandling med översättningsvetenskapligt tema. Utöver obligatoriska huvudämnesstudier avlägger den studerande de studier i översättningsvetenskap som inte ingår i huvudämnets obligatoriska fördjupade studier. Bekanta dig med undervisningsplanen för ditt huvudämne. Biämnesstuderande kan inte avlägga de obligatoriska studier som krävs för examen för auktoriserade översättare. Pro gradu -avhandling Inom ramen för de fördjupade huvudämnesstudierna skriver den studerande en pro graduavhandling. Avhandlingen och därtill hörande studier omfattar 40 studiepoäng. Syftet med pro gradu -avhandlingen är att den studerande grundligt sätter sig in i ett problemkomplex som är centralt inom ifrågavarande vetenskapsområde, samt att han/hon förmår problematisera, analysera och rapportera det undersökta fenomenet. Pro gradu-avhandlingen baserar sig på en vetenskaplig problemställning. Pro gradu-avhandlingen skall vara forskningsetiskt godtagbar. Den studerande uppmanas vara ärlig, noggrann och öppen och respektera andra forskares arbete. Humanistiska områdets skrivanvisningar finns på fakultetens webbsidor på adressen: www. uwasa.fi/kieletjaviesinta/oppaat/kirjoitusohjeet/. Inlämnande och publicering Avhandlingen inlämnas för granskning i två inbundna exemplar, om inte handledaren föreskriver annat. Båda exemplaren inlämnas till fakultetens amanuens Hanna Korpela. Dessutom inlämnas avhandlingens sammanfattning i form av ett lösblad. Från och med läsåret skall den studerande utöver den elektroniska sammanfattningsblanketten

4 30 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister skicka hela avhandlingen i pdf-format till Tritonias databas. Se Julkaise opinnäytteesi (VY) på Tritonias www-sidor. När avhandlingen blivit godkänd av dekanus, kommer såväl avhandlingen som sammanfattningen att bli synlig på nätet. Bedömning För bedömning av pro gradu -avhandlingen utser den enhetsansvarige två granskare, av vilka den ena kan vara handledaren. Om granskarna är eniga kan de ge ett gemensamt utlåtande. Utlåtandet ges antingen på en särskild bedömningsblankett eller som ett fritt formulerat skriftligt utlåtande. Dekanus godkänner pro gradu -avhandlingen utgående från granskarnas förslag. Dekanus godkänner avhandlingar en gång i månaden. Därför bör man reservera tillräckligt med tid för granskningen före den tilltänkta examensdagen. Pro gradu -avhandlingen bedöms enligt en sjugradig skala approbatur laudatur. Approbatur ( godkänd ) innebär att avhandlingen uppfyller kriterierna för ett vetenskapligt övningsarbete och är ändamålsenligt skriven; den är ett godkänt akademiskt lärdomsprov. Avhandlingens frågeställning och disposition är dock anspråkslös, materialet ringa och avhandlingen som helhet knapphändig. Avhandlingen kan innehålla vissa sak- eller formfel. Lubenter approbatur ( med nöje godkänd ) innebär att avhandlingen beträffande frågeställning eller material är anspråkslös eller ytlig. Avhandlingen är ändamålsenligt skriven och den innehåller inte allvarliga brister, även om den kan uppvisa formella svagheter. Non sine laude approbatur ( ej utan beröm godkänd ) innebär att avhandlingen kan tillerkännas beröm. Som lärdomsprov uppvisar den förtjänster. Den utgör en fungerande helhet och är ett hedervärt lärdomsprov, men det vetenskapliga greppet är ytligt eller avhandlingen är i övrigt ringa till sin omfattning eller i fråga om behandlingen av materialet. Avhandlingen tar föga ställning till forskning på området. Cum laude approbatur ( med beröm godkänd ) innebär att avhandlingen uppvisar önskvärd nivå för ett lärdomsprov. Avhandlingen utgör en god och fungerande helhet och den uppfyller kriterierna för en vetenskaplig avhandling. Den är väldisponerad och välskriven, framställningen är logisk och utmynnar i tydliga resultat. Skribenten förmår också kommentera andras forskning och arbetet uppvisar inte formella eller språkliga svagheter. Magna cum laude approbatur ( med stort beröm godkänd ) innebär att avhandlingen är bättre än medeltalet och att den är ett större självständigt arbete, den är ett gott lärdomsprov. Skribenten behärskar arbetets frågeställning, avhandlingen är förankrad i tidigare forskning som är väldokumenterad. Tack vare avhandlingen har det uppnåtts nämnvärda forskningsresultat eller erhållits ny kunskap inom något av forskningens delområden. Den nya kunskapen kan vara av teoretisk eller metodisk natur, eller något som specifikt hänför sig till det undersökta fenomenet. Eximia cum laude approbatur ( med utmärkt beröm godkänd ) innebär att avhandlingen är en genuint vetenskaplig avhandling, som behandlar ett relativt svårt ämne eller material. Det metodiska eller det teoretiska greppet tyder på mogenhet. Tack vare avhandlingen kan självständiga vetenskapliga resultat uppvisas, den är ett utmärkt lärdomsprov. Laudatur ( berömlig ) innebär att avhandlingen är ett exeptionellt helgjutet vetenskapligt arbete, som kan publiceras t.ex. i vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen uppvisar ett självständigt, kritiskt, innovativt forskningsgrepp. Arbetets frågeställning eller metod är särpräglad och resultatet utgör ett självständigt vetenskapligt forskningsresultat. Avhandlingen förtjänar ett sällan förekommande hedersomnämnande. När avhandlingen godkänts förses avhandlingsskribenten med en kopia av bedömningsgrunderna och motiveringarna efter fakultetsrådsmötet.

5 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 31 Biämnesavhandling Den studerande har även möjlighet att skriva en biämnesavhandling eller avlägga studier av avhandlingskaraktär (omfattning 20 studiepoäng) inom ramen för biämnesstudierna. Dessa studier, tillsammans med övriga fördjupade studier i läroämnet, ger den studerande behörighet för påbyggnadsstudier även i detta ämne. När det gäller skrivande av biämnesavhandling eller avläggande av studier av avhandlingskaraktär skall den studerande komma överens om detta med professorn för det aktuella läroämnet. Mognadsprov för magisterexamen Mognadsprovet för magisterexamen skall påvisa att den studerande är insatt i det ämnesområde som behandlas i pro gradu-avhandlingen, samt att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska. I de fall då sådan språkkunskap som examensförordningen 794/ mom. avser, inte krävs av den studerande, dvs. om den studerandes modersmål inte är finska eller svenska, fattar dekanus beslut i ärendet utgående från den ämnesansvariges förslag. Den som skrivit mognadsprov för kandidatexamen (lägre högskoleexamen) och där påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska, behöver inte påvisa detta i mognadsprovet för magisterexamen (högre högskoleexamen). Den studerande behöver enbart påvisa att han/hon är insatt i avhandlingens ämnesområde och provet granskas endast av handledaren. Skrivande och godkännande av mognadsprov Mognadsprov för magisterexamen kan avläggas på två alternativa sätt. 1. Om den studerande i mognadsprovet för kandidatexamen inte påvisat att han/hon behärskar modersmålet finska eller svenska, skrivs mognadsprovet för magisterexamen vid ett sedvanligt tentamenstillfälle. När den studerande har lämnat in sin pro gradu-avhandling för bedömning i slutgiltig form, kan han/hon anmäla sig till mognadsprov. Den studerande anmäler sig på ett tentamenskuvert som inlämnas till studiekansliet senast 7 dagar före tentamensdagen. Mognadsprovets längd är ca ett konceptark (fyra sidor, ca 500 ord). Handledaren ger (vanligen) två rubriker med anknytning till avhandlingens ämnesområde. Den studerande skall välja en av dessa rubriker och skriva en analytisk och välstrukturerad uppsats där han/hon presenterar och analyserar avhandlingens material, forskningsmetoder och resultat. Mognadsprovets språkdräkt granskas av en modersmålslärare (finska eller svenska), innehållet granskas av handledaren. Provet bedöms som godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. 2. Om mognadsprovet för magisterexamen skrivs på samma språk som för kandidatexamen, godkänns pro gradu-avhandlingens sammanfattningstext som mognadsprov. Före mognadsprovet skall den studerande lämna in en kopia av kandidatexamensbetyget till handledaren. Av sammanfattningen bör framgå: avhandlingens ämnesområde avhandlingens ämne, material och syfte forskningsmetoder (om undersökningen är av teoretisk natur och baserar sig på ett bestämt skriftligt material, bör de viktigaste källorna nämnas; om undersökningen är av empirisk natur, bör tillämpade forskningsmetoder nämnas) centrala forskningsresultat slutledningar och rekommendationer utgående från undersökningens resultat nyckelord Sammanfattningen skall rymmas på en sida (font 12, radavstånd 1). Mognadsprovet granskas av handledaren.

6 32 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Mognadsprovet bedöms som antingen godkänt eller underkänt och det registreras som en studieprestation i studieregistret. För mognadsprovet ges inga studiepoäng. Krav på mognadsprovets språkdräkt Se mognadsprov för kandidatexamen. Läroämnen och studiehelheter Enligt undervisningsministeriets förordning (568/2005) har fakulteten rätt att ordna fördjupade studier i humaniora inom följande områden: engelska, finska språket och dess släktspråk, nordiska språk, tyska, samt kommunikationsvetenskaper. Dessa vetenskapsområden representeras av följande huvudämnen vid fakulteten: engelska modern finska som det andra inhemska språket modersmålet svenska nykysuomi ruotsin kieli ja pohjoismaiset kielet (gemensam antagning, val av inriktning under studietiden, inga kvoter) tyska språket och litteraturen viestintätieteet Biämnen: franska språket (grund- och ämnesstudier 60 sp) ryska språket (grund- och ämnesstudier 60 sp) terminologilära och teknisk kommunikation (25 sp) Med beaktande av examensstrukturen anses även övriga studiehelheter på grund- och ämnesnivå, som har utformats inom de olika läroämnena, ha biämneskaraktär. Vid fakulteten kan man avlägga förjande studiehelheter som är jämförbara med biämnesstudier: Tolkning (60 sp) Flerspråkighet (60 sp) Interkulturell kommunikation (25 sp) Fakultetens utbildningsprogram och magisterprogram Filosofiska fakulteten och tekniska fakulteten ordnar gemensamt ett Utbildningsprogram för teknisk kommunikation. Till detta program antas 15 studerande med kommunikationsvetenskaper som huvudämne och 15 studerande med datateknik som huvudämne. Mer uppgifter om utbildningsprogrammet får man på institutionen för kommunikationsvetenskaper eller på adressen Intercultural Studies in Communication and Administration är ett engelskspråkigt magisterprogram vid fakulteten. Programmet omfattar 120 studiepoäng. Mer information om programmet finns på adressen: uwasa.fi/ics. I magisterprogrammet i svenska och språkbad blir studenten förtrogen med svenska språket, flerspråkighet och språkbad i teorin och i praktiken. Undervisningen ges på svenska och genomförs så att man i undervisningen integrerar innehåll och språk. Mer information om programmet finns på adressen: http//www. uwasa.fi/maiss/svenska. Studieplanering och studierådgivning Studieplaneringen inom det humanistiska området utgör en speciell utmaning för de studerande, eftersom studierna är huvudämnesbaserade och biämnesvalet fritt. Den frihet som examensstrukturen erbjuder innebär både en fördel och en utmaning för den studerande. På grund av den stora friheten i fråga om valet av biämne, krävs det såväl god planerings- som informations sökningsförmåga av den studerande redan i början av studierna. Såväl personalen som olika elektroniska verktyg fungerar som stöd och hjälp vid planeringen av studierna. Det är dock den studerande själv som har ansvar för att alla obligatoriska studier som ingår i examensfordringarna för huvudämnet blir avlagda.

7 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 33 Orientering till universitetsstudier Det som är kännetecknande för universitetsstudier är vetenskap, forskning, bildning och samhällelig växelverkan. Målet för studierna är att ge den studerande beredskap såväl till vetenskapligt tänkande och vetenskapligt arbete som beredskap till praktisk tillämpning av forskningsresultat och -metoder, samt beredskap att i arbetslivet fungera både som sakkunnig och utvecklare inom det egna fackområdet. Andra färdigheter som hänför sig till universitetsundervisning och -studier är förmågan att tänka kritiskt, att söka fram, behärska och utvärdera information, att göra analyser och synteser, att skapa ny kunskap, att arbeta i grupp samt beredskap till internationellt samarbete. Alla dessa mål ingår i de olika läroämnenas studieplaner och de konkretiseras i undervisning och handledning. Undervisningen baserar sig på forskning. Den studerande lär sig att behärska forskningsprocessen som en helhet via olika lärdomsprov (t.ex. pro gradu-avhandling). Det som krävs av en universitetsstuderande är förmåga till logiskt tänkande, systematisk informationssökning samt att producera och presentera ny kunskap. Den studerande bör ta ansvar för sin egen inlärningsprocess och dess kvalitet. Läroämnena och undervisningspersonalen stöder inlärningen med hjälp av mångsidiga undervisningsmetoder, som i kombination med den studerandes feedback främjar reflektion och självevaluering och därmed även själva inlärningen. Huvudansvaret ligger dock hos den studerande själv. För de nya studerandena ordnar universitetet, fakulteten och studentkåren orienteringsdagar som det är skäl att aktivt delta i. Avsikten är att garantera de studerande en smidig studiestart och integration i studiesamfundet och den egna fakulteten. De studerande bekantar sig med det egna vetenskapsområdet, undervisnings- och studiepraxis, universitetsstudier, studentservice och studiemiljö. I orienteringsdagarna ingår handledning i smågrupper som förverkligas i tutorgrupper. Alla studerande har en tutor som själv studerar humaniora. Tutorhandledningens syfte är att bekanta den studerande med universitetet, studentorganisationerna, de egna studierna och studiekamraterna samt ge råd i studiesociala frågor. Tutorn hjälper bl.a. till med anmälning till kurser samt introducerar olika elektroniska studiehjälpmedel. Tutorverksamheten koncentrerar sig till början av studierna. Individuell studieplan Vid alla universitet och inom alla utbildningsområden har man infört systemet med individuell studieplan (HOPS, fi. henkilöhohtainen opintosuunnitelma). Studerande gör upp sin studieplan, HOPS, under det första studieåret. HOPS Är den studerandes eget hjälpmedel vid studieplaneringen Skall hjälpa den studerande att redan från början utforma sina studier så, att de bildar en ändamålsenlig och välstrukturerad helhet Stöder den studerandes akademiska sakkunskap, vetenskapliga tänkande, samt utvecklar hans/hennes arbetslivsberedskap Är inte ett kontrollmedel för hur studierna framskrider Fakultetens studiesekreterare, studierådgivare samt ämnesinstitutionens lärare och övriga personal ger den studerande studiehandledning och planeringshjälp Studierna planeras så att de kan framskrida genom uppnående av olika delmål Innehållsliga och tidsmässiga delmål planeras a) för examen som helhet, b) för ett läsår, c) en termin och d) för en enskild kurs Till att börja med uppgörs HOPS med sikte på kandidatexamen Den studerande uppdaterar sin HOPS minst en gång per läsår Ämnesinstitutionen besluter om uppföljning Den studerande ansvarar för uppföljning, förvaring och förverkligande av HOPS Rätt till ändringar under studiernas gång Utgör en del av en studie-och inlärningsprocess som sträcker sig över hela studietiden

8 34 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Fakulteterna, läroämnena samt den gemensamma studentservicen ger stöd och hjälp vid HOPS-planering och -uppföljning under hela studietiden. Redan första gången när huvudämnet presenterar sig för de nya studerandena talar man om vikten av att påbörja HOPSplaneringen. Studiehandledning I det följande presenteras studiehandledningens centrala aktörer vid Vasa universitet samt filosofiska fakultetens stadganden och föreskrifter som gäller studierna. Filosofiska fakulteten: Humanistiska utbildningsområdet För den studerande är den egna fakultetens roll i universitetets handlednings och rådgivningssystem central. På fakultetsnivå utformas och godkänns förutom läroämnenas undervisningsplaner även examensstrukturerna samt föreskrifter och anvisningar som gäller studierna. Inom humanistiska utbildningsområdet är det fakultetens studiechef Eija Heinonen-Özdemir, e-post: ehe@uwasa.fi, tfn och amanuens Marja-Liisa Liikkanen, e-post mll@ uwasa.fi, tfn , som ger handledning när det gäller examenstudierna som helhet. Råd som rör studierna får man också via adressen: opintoneuvonta.hum@uwasa.fi. Även på ämnesenheterna och på Språktjänst ger man studiehandledning. Som handledare kan man ha utnämnt en eller flera personer, som kan ha olika beteckningar, t.ex. amanuens, lärartutor eller assistent. Dessutom ger varje lärare råd i frågor som gäller hans/hennes egna kurser. Lärarnas och studieförvaltningens mottagningstider finns på adressen: uwasa.fi/kieletjaviestinta/opintoneuvonta/. Gemensam student- och ansökningstjänst Student- och ansökningstjänst som finns i administrationsbyggnaden Luotsi erbjuder alla studerande allmän studierådgivning, kanslitjänster och studiestödsrådgivning: Studentkansliet: studieintyg, tentamensarrangemang, olika ansökningar, beställning av officiellt studieintyg. Studiestödsärenden sköts centralt vid Vasa universitet. Kontaktuppgifter: fi/opiskelu/palvelut/opintotuki/. Allmän studierådgivning inkl. studenturval. Ärenden som rör universitetspraktik och yrkeshandledning. Chefen för studieärenden ansvarar för studenternas rättsskydd Mer information: palvelut/yhteystiedot/yhteiset/ Enheten för internationella ärenden Enheten för internationella ärenden ger råd i alla frågor som gäller internationella studier och internationell praktik. Alla som studerar vid Vasa universitet har möjlighet att avlägga en del av sina examensstudier utomlands. Kontaktuppgifter, studiemöjligheter i olika länder samt länkar till utländska utbytesuniversitet finns på adressen: Studiehandböcker Den allmänna studiehandboken ges till alla nya studerande. Den allmänna handboken ger allmän information om studierna vid Vasa universitet, om studieplanering, handledning och rådgivning samt information om stödfunktioner och studiesociala tjänster. Den allmänna handboken och universitetets övriga studiehandböcker finns på adressen: fi/opiskelu/oppaat/. WebOodi och Wompat Vasa universitet använder sig av en omfattande elektronisk studentservice. Varje studerande bör ta i bruk universitetets användarkod för att han/hon ska kunna utnyttja de elektroniska tjänsterna. De studerande får användarkoden antingen av sin tutor i samband med orienteringsdagarna eller vid ADB-centralen. Med hjälp av WebOodi kan studenten kontrollera sina egna studieresultat, göra terminsanmälan samt ändra sina person- och kontaktuppgifter. Via WebOodi anmäler man sig även till kurser

9 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 35 och tentamina. WebOodi finns på adressen: Universitetets e-postkoder fungerar som användarkod och lösenord. Via WebOodi kan man beställa ett inofficiellt studieutdrag till sin e-postadress. Ett officiellt studieutdrag försett med universitetets stämpel kan man beställa vid studentkansliet. Undervisningsschemata för alla fakulteter finns i det elektrioniska läsordningssystemet Wompat på adressen: Wompat kräver ingen separat användarkod. Universitetets internetsidor På Vasa universitets webbsidor ( fi) finns heltäckande aktuell information som gäller studierna. Fakultetens webbsidor finns på adressen Under hösten 2009 tog universitetet i bruk en ny informationskanal, universitetsportalen, som finns på adressen: Portalen fungerar som ett gemensamt intranet för såväl studerande som personal. Övrig service Studentkåren vid Vasa universitet fungerar som studenternas aktiva intressebevakare i utbildnings- och socialpolitiska frågor samt i internationella ärenden som ansluter sig till dessa. Kontaktuppgifter och ytterligare information: Studentkårens medlemsavgift innehåller en hälsovårdsavgift som berättigar till användande av Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster (YTHS). Studenthälsovården erbjuder studenterna förebyggande hälsovård, sjukvård, mentalvårdstjänster samt tandvård. Mer information: ADB-förvaltningens (tietohallinto) uppgift är att utveckla och erbjuda databehandlingstjänster som används för universitetets undervisning, studier, forskning och förvaltning, samt att utveckla och upprätthålla universitetets datatrafiknät och övervaka användningen av både apparatur och program. ADB-förvaltningen publicerar bl.a. Opiskelijan atk-aapinen (Dataabc för studerande). I fråga om datorproblem som gäller studierna kan man ta kontakt med ADB-dejouren Helpdesk. Kontaktuppgifter och mer information: Vetenskapsbiblioteket Tritonia är ett gemensamt vetenskapsbibliotek för högskolorna i Vasa. EduLab som finns i anslutning till Vetenskapsbiblioteket Tritonia är ett utvecklingscenter för data- och kommunikationsteknik speciellt med tanke på undervisning. Kontaktuppgifter och mer information på Tritonias www-sidor. Hinderslös studiegång Hinderslöshet innebär att den fysiska, psykiska och sociala studiemiljön utformas så, att var och en oberoende av egenskaper kan fungera på lika villkor som alla andra. Hinderslösheten berör alla studenter och hela personalen vid Vasa universitet. Mer information: opiskelu/esteeton/ Kontaktperson för hinderslös studiegång vid Vasa universitet är Sannakaisa Holmlund, planerare för studieärenden, (sayk@ uwasa.fi) vid studentservice i Luotsi. Studierådgivning och e-postanvändning E-post är ofta det snabbaste sättet att göra förfrågan på, men det kräver gott omdöme av användaren. Ofta är det snabbaste sättet att uträtta ärenden ett personligt besök hos läraren eller den ansvariga studierådgivaren. Du skickar säkert inte e-post om saker som du lätt kan ta reda på i studiehandboken, på fakultetens eller universitetets www-sidor. När du skickar e-post till lärare eller annan personal bör du ge ditt meddelande en tydlig rubrik. När du frågar om saker som gäller studier eller tentamina ska du tillräckligt noggrant berätta vem du är, vilket ändamål, vilken avlagd studieperiod/kurs du frågar om. Många lärare och annan personal svarar på e-post endast vissa bestämda tider (jämförbart med mottagningstider), därför bör du vara beredd på att få svar med flera dagars fördröjning. Stadganden och föreskrifter Universitetslagen 558/2009 ( fi)

10 36 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Statsrådets förordning om universitetsexamina 794/2004 ( Förordningen om högskoleexamina 464/1998 ( Vasa universitets examensstadga (www. uwasa.fi/opiskelu/) Föreskrifter om grundexamina inom humanistiska utbildningsområdet (se slutet av studiehandboken) Ytterligare information Ytterligare information finns i den allmänna handboken, på universitetets webbsidor, på fakultetens webbsidor ( samt hos studiechefen. Biämnesstudier Allmänt Med biämnesstudier avses sådana studier som den examensstuderande avlägger utöver huvudämnesstudierna och som han/hon inkluderar i examen. I biämnet kan man avlägga antingen grundstudier (s.k. kort biämne) eller både grundoch ämnesstudier (s.k. långt biämne). Man skriver ingen kandidatavhandling i biämnet. Det är bäst att välja sitt biämne utgående från egna målsättningar och intressen. De flexibla biämnesstudierna ger den studerande möjlighet och frihet att skapa en individuell och unikt utformad examen. Inom universitetet är det möjligt att studera inte enbart andra läroämnen vid den egna fakulteten utan även läroämnen eller tvärvetenskapliga studiehelheter vid de övriga fakulteterna. Dessutom har Öppna universitetet och Sommaruniversitetet ett rikt utbud av kurser från Vasa universitet och andra finländska universitet. Den studerande kan inom ramen för det lokal JOO-avtalet och internationella utbytesavtal, studera antingen vid någon annan av de olika högskoleenheterna i Vasa eller utomlands. När det gäller inkluderande av studier som skall avläggas vid ett annat universitet är det alltid skäl att på förhand rådgöra med studiechefen. Biämnesstudier vid det egna universitetet Vasa universitet erbjuder goda möjligheter till biämnesstudier över fakultetsgränserna. Universitetets studiehandböcker, internet och fakulteternas studierådgivning tillhandahåller information om de olika studiehelheterna. De olika fakulteterna undervisar och koordinerar förutom rena biämnen även tvärvetenskapliga studiehelheter med biämnesstatus, som även de kan ingå i examen. Ytterligare information om studiehelheterna finns i respektive fakultets studiehandbok ( Mer information om biämnesstudierna ger amanuens Marja-Liisa Liikkanen. Studier vid Öppna universitetet och Sommaruniversitetet All universitetsundervisning som ordnas av öppna universitetet vid Vasa universitet samt Sommaruniversitetet är godkänd enligt de examensfordringar som gäller för motsvarande undervisning vid respektive universitet. På programmet finns både Vasa universitets och andra finländska universitets kurser. Studiehelheter och kurser som ingår i Vasa universitets examensfordringar räknas till godo i examen utan särkild överenskommelse. I fråga om tillgodoräknande av kurser som avlagts vid annat universitet är det alltid skäl att på förhand komma överens om detta med ansvarig studierådgivare vid den egna fakulteten. JOO-studier flexibel studierätt I Vasa har de olika högskoleenheterna och yrkeshögskolorna dessutom ingått ett lokalt avtal om flexibel studierätt, som gör utbyte mellan universitetet/-n och yrkeshögskolorna möjligt. Närmare uppgifter om hur man ansöker om s.k. JOO-studier, vilka JOO-kurser som finns, samt ansökningsblankett för JOO-studier finns på JOOPAS-webbtjänst: Mer information om JOO-studier ger amanuens Marja-Liisa Liikkanen.

11 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 37 Studier utomlands Studier utomlands skapar bättre förutsättningar att möta främmande kulturer såväl i hemlandet som utomlands, samtidigt utvecklas språkfärdigheten och kommunikationsförmågan. Även arbetsgivarna uppskattar internationell erfarenhet. Studerande som är inskriven vid Vasa universitet har på basis av ömsesidiga avtal möjlighet att studera vid vissa utländska högskolor, men man kan också söka sig utomlands på eget initiativ, som s.k. freemover. Man kan ansöka om utbytesplats endast en gång per utbytesprogram. För närvarande är det var fjärde studerande vid Vasa universitet som avlägger en del av sina studier utomlands. Universitetets strävan är också att erbjuda så många intresserade som möjligt chansen att studera utomlands. Den som studerar utomlands har fortfarande kvar sina studiesociala förmåner i hemlandet, dvs. studiestöd, bostadstillägg och statligt studielån. Utöver dessa förmåner får den studerande ett resestipendium, som varierar i storlek beroende på utbytesprogram, utbytestidens längd och utbytesland. Studier som avlagts utomlands bör kunna räknas till godo i examensstudierna i hemlandet. Därför är det viktigt att studerande som ämnar söka sig utomlands diskuterar studieprogrammet i förväg med amanuens Marja-Liisa Liikkanen, samt kommer överens om tillgodoräknande av studiepoäng med respektive ämnesinstitution (Learning Agreement). De studerande rekommenderas söka sig till utlandsstudier under det tredje året av kandidatstudierna och under det andra året av magisterstudierna. Information om studier utomlands och gällande utbytesavtal, länkar till utländska högskolor finns på adressen: Avläggande av studieprestationer Se allmänna handboken (Yleisopas) Opintojen suorittamistavat, Kuulustelut ja ohjeet tenttitilaisuuteen samt Opintosuoritusten arvostelu ja rekisteröinti. Tillgodoräknande av studieprestationer Ersättning och inkludering Studerande kan i enlighet med fakultetens beslut i sin examen tillgodoräkna sig studieperioder som fullgjorts vid annan finländsk eller utländsk högskola på två olika sätt: 1) obligatoriska studiehelheter och kurser vid Vasa universitet ersätts med motsvarande studier avlagda vid annan högskola och/eller 2) studier avlagda vid annan högskola inkluderas i examen.tillgodoräknande och ersättande av studiehelheter kan även gälla kunskap som erhållits på annat sätt än genom regelrätta studier. Ersättning innebär att obligatoriska studier kan ersättas med motsvarande studier vid annan högskola. Inkludering av studier innebär att man i sin examen vid Vasa universitet kan tillgodoräkna sig studier avlagda vid annan högskola, om de på ett ändamålsenligt sätt kan ingå i examen som biämnes- eller fritt valbara studier. De inkluderade studierna behöver inte direkt motsvara studier vid Vasa universitet och de ersätter inte heller obligatoriska studieperioder. Kriterier för tillgodoräknande av studieprestationer Vid tillgodoräknande av studieprestationer bedöms studiernas omfattning, innehåll och nivå. Studiernas omfattning bedöms enligt den arbetsmängd som krävts för avläggandet av studierna. Studiernas överensstämmelse innehållsmässigt bedöms efter kursens eller studiehelhetens mål, innehåll, kurslitteratur osv. Studier som fullgjorts vid annan finländsk eller utländsk högskola räknas så fullvärdigt som möjligt till godo i studerandens examen, förutsatt att de inte ingår i en annan examen på samma nivå. Av studier som ingår eller kommer att ingå i en annan högskoleexamen får man tillgodoräkna sig främst allmänna och språkstudier, vilkas omfattning och nivå motsvarar de obligatoriska språkstudierna i den aktuella examen.

12 38 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Ersättningsprinciper för språk- och kommunikationsstudier 1. Obligatoriska skriftliga och muntliga studier i modersmålet och det andra inhemska språket, samt främmande språk som avlagts vid annat finländskt universitet eller yrkeshögskola, tillgodoräknas som fullödiga prestationer. Om omfattningen på dessa studier är mindre än på de studier somvasa universiet fordrar, kan fakulteten kräva komplettering. 2. Det är inte möjligt att direkt, utgående från studentexamensbetygets vitsord laudatur eller eximia cum laude approbatur i lång kurs i ett främmande språk, påvisa den kunskap i främmande språk som ingår i fordringarna för universitetsexamina. Däremot kan den studerande delta i ett ersättande prov som ordnas av fakultetens Språktjänst. 3. Kunskaper i främmande språk kan påvisas genom uppvisande av internationellt studentexamensbetyg (IB-examen) eller europeiskt studentexamensbetyg (EB-examen) eller Reifeprüfung-examensbetyg. 4. Kunskaper i det obligatoriska främmande språket kan påvisas genom avläggande av kurser i ifrågavarande språk som ordnas vid humanistiska fakulteten. a. I språk där undervisningen inte startar på nybörjarnivå (dvs. man har förkunskaper), ersätts de obligatoriska studierna i främmande språk i huvudsak av grundstudier. Man kan dock påvisa kunskaper i främmande språk genom avläggande av särskilda kurser eller studiehelheter inom grundstudier som fakulteten fastställt för detta ändamål. b. I språk där undervisningen inte förutsätter förkunskaper, ersätts de obligatoriska studierna i huvudsak av ämnesstudier. 5. Ofullständiga vitsordsstudier som avlagts på annat håll godkänns inte som ersättande studier, däremot kan den studerande påvisa de språkkunskaper som ingår i examensfordringarna, antingen genom att avlägga ett ersättande prov eller genom att avlägga ifrågavarande kurs som även den ordnas av Språktjänst. 6. Grundstudier (25 sp) i finska/svenska språket ersätter kunskaper i finska/svenska när det gäller påvisande av den kunskap i det andra inhemska språket som de allmänna examensfordringarna kräver. Man kan dock påvisa kunskaper i det andra inhemska språket genom avläggande av de särskilda kurser inom grundstudier som fastställts för detta ändamål. 7. Det är inte möjligt att direkt, utgående från godkänt vitsord i modersmålsprovet finska/svenska i studentexamensbetyget påvisa kunskap i finska/svenska som det andra inhemska språket finska/svenska och inte heller genom att hänvisa till vitsorden laudatur, eximia cum laude approbatur eller magna cum laude approbatur i studentexamensprovet i finska/svenska som andra språk. (F 481/2003, 16 2, 3 mom.). Däremot kan den studerande delta i ersättande prov som ordnas av fakultetens Språktjänst. 8. Den skriftliga och muntliga kunskap i finska/svenska som den studerande givit prov på inför av undervisningsstyrelesen utsedd examinator i enlighet med de krav som faställts för statliga språkexamina, som avlagts med minst vitsordet nöjaktig (F 442/1987, 3, mom. 2 och 481/ ), räcker för att påvisa den språkkunskap som examensfordringarna kräver. 9. Språkstudier som avlagts som extra studier vid språkcentra eller andra inhemska eller utländska universitet kan godkännas att ingå som språkstudier i kandidat- elller magisterexamen. Anhållan om tillgodoräknande Anhållan om tillgodoräknande av studieprestationer görs på en särskild blankett som finns att få på studiekansliet och fakulteterna. För varje studieprestation fyller man i en separat blankett. När det gäller tillgodoräknande av större studiehelheter skriver man en fritt formulerad ansökan, till denna bifogas erforderliga

13 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister 39 betygskopior samt utredning om studiernas nivå, omfattning och innehåll. Studerande som är inskriven för att avlägga examen vid Vasa universitet kan anhålla om tillgodoräknande av studier. Till ansökan bör bifogas intyg över studieprestationerna, samt uppgifter om studiernas omfattning, innehåll och kravnivå. Ansökningarna skall inlämnas till fakultetens studierådgivning i början av terminen (september och januari). Ansökan behandlas inte om den saknar nödvändiga bilagor. Ansökan inlämnas till amanuens Marja-Liisa Liikkanen. De tillgodoräknade studieprestationerna registreras i studieregistret. Studier som tillgodoräknats eller ersatts utmärks i examensbetyget genom att namnet på den faktiska prestationsorten nämns inom parentes under prestationen. Tillgodoräknande av examensstudier som avlagts utomlands Universitetsstudier som avlagts utomlands tillgodoräknas till fullo inom examina. Ett studiepoäng motsvarar ett ECTS-poäng. Studier som avlagts utomlands tillgodoräknas i examen på två sätt: a) de ersätter studier som ingår i examensfordringana, b) de inkluderas i examensstrukturens fritt valbara studier. Ämnesinstitutionen godkänner, på studerandes ansökan, huvudämnes- och biämnesstudierande tillgodoräknande av examensstudier så fullödigt och smidigt som möjligt i enlighet med ECTS- Learning Agreement eller något annat avtal mellan läroämnet och den studerande. Språktjänst handhar tillgodoräknandet av studier i språk- och kommunikationsstudier Fritt valbara studier och biämnesstudier som avlagts utomlands godkänns av huvudämnesinstitutionen, fakultetens studiechef eller amanuens. En biämneshelhet som utgörs av studier utomlands bör omfatta minst 20 studiepoäng (ECTS). Ett biämne kan bestå antingen av studier inom ett läroämne eller studier inom ramen för ett utbildningsprogram. Om den studerande har avlagt enskilda studieprestationer inom olika ämnen, kan dessa studier inkluderas i studiehelheten Internationella studier (20 sp). Se fi/humanistinen/opiskelu/. För tillgodoräknande av studier inlämnar den studerande en ansökan till amanuens Marja-Liisa Liikkanen. Till ansökan bifogas studieregisterutdrag eller annat officiellt intyg över avlagda studier, samt en beskrivning av studiernas innehåll, omfattning och längd. Om ECTS inte tillämpats vid det universitet där studierna avlagts, bedöms omfattningen av studieprestationernas arbetsmängd från fall till fall. Då beaktas studiernas totala antal arbetstimmar samt prestationssätt (föreläsningar, tentamen, essä, föredrag, övriga eventuella skriftliga arbeten), samt instuderad litteratur. Erkännande av kunskaper som studerande tillägnat sig på annat sätt än genom studier I enlighet med fakultetens beslut kan den studerande även både tillgodoräkna och ersätta studier som ingår i examensstudierna, genom inkluderande av kunskaper som erhållits på annat sätt än genom studier. Det är möjligt att tillgodoräkna s.k. inofficiellt förvärvade kunskaper, t.ex. kunskap som erhållits i arbetslivet. Kunskaper som erhållits på annat sätt än genom studier tillgodoräknas enligt förjande principer: Kunskaper som erhållits på annat sätt än genom studier bör hänföra sig till de inlärningsmål och studieperioder som presenteras inom ramen för ämnesinstitutionens undervisningsplan. Vid tillgodoräknande av kunskaper som erhållits på annat sätt än genom studier förutsätts att den studerande inlämnar arbetsprov, rapport, prov för påvisande av kunskaperna eller att hans/hennes kunskaper på något annat av ämnesinstitutionen förskrivet sätt kan klarläggas och bedömas och tillgodoräknas. Den ämnesansvarige avgör principerna för tillgodoräknande från fall till fall.

14 40 Examina för kandidat i humanistiska vetenskaper och filosofie magister Praktik Språk- och arbetspraktik Såväl i lägre som högre högskoleexamen kan det ingå språk-och arbetspraktik. När det gäller språkpraktik kan det ingå högst 10 studiepoäng per examen. I lägre högskoleexamen kan det ingå högst 10 studiepoäng kompetensutvecklande arbetspraktik. I högre högskoleexamen kan det ingå högst 10 studiepoäng kompetensfördjupande arbetspraktik. Den studerande presenterar vanligtvis innan praktiken börjar en praktikplan, som för arbetspraktikens del godkänns av huvudämnesansvarige. För språkpraktikens del godkänns planen av den enhet som ansvarar för ifrågavarande språk. När praktiktiden är slut skall den studerande skriva en praktikrapport som godkänns av den person som institutionen utsett för detta ändamål. Den ansvariga personen/läraren avgör utgående från rapporten hur många studiepoäng som kan inkluderas i examen. praktikplatser. Dessutom kan man också själv skaffa sig en praktikplats och därefter ansöka om ekonomiskt stöd som beviljas i enlighet med särskilda urvalskriterier. Ansökningstiden som gäller praktik för universitetsstuderande infaller vanligtvis i början av året, i januari. En lista över aktuella praktikplatser publiceras på nätet under rubriken "Yliopisto-opiskelijoiden harjoittelu". Vissa platser kan sökas av alla studerande vid Vasa universitet, och vissa är fördelade per utbildningsområde, dvs. den studerande kan välja praktikplats endast vid den egna fakulteten. Den som själv har skaffat sig en praktikplats kan ansöka om ekonomiskt stöd före utgången av februari månad. Mer information om praktikplatserna på adressen Praktik för universitetsstuderande Med begreppet praktik för universitetsstuderande avses sådana praktikplatser som universiteten inte bara rekommenderas utan även delvis finansierar. Vasa universitet erbjuder sådana praktikplatser per år. Med hälp av praktiken vill man främja samarbetet mellan arbetslivet och universitetet. Praktikplatsen bör väljas utgående från att den skall ge den studerande goda möjligheter att tillämpa de kunskaper som han/hon har förvärvat sig inom sitt utbildningsområde. Praktik som utförs under studietiden är ett utmärkt arbetsredskap när det gäller att få arbetserfarenhet och skapa kontakt till arbetslivet. Praktiken fördjupar den studerandes kunskap, ger ökad studiemotivation och har en positiv effekt på den studerandes möjligheter att få arbete efter avlagd examen. Praktikplatser för universitetsstuderande finns till exempel vid ministerierna, centralförvaltningen och andra organisationer inom statsförvaltningen, samt föreningar och kommuner. Även inom universitetsförvaltningen finns det