Examensstadga för Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet

Transkript

1 Examensstadga för Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fastställd av Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens fakultetsråd Fakultetens utbildningsuppgift Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens uppgift är att främja och bedriva forskning i det matematisk-naturvetenskapliga området, meddela på forskning baserad högsta undervisning och att samverka med det övriga samhället. 2 Fakultetens examina Examina som kan avläggas vid fakulteten är 1) kandidat i naturvetenskaper, som är en lägre högskoleexamen 2) filosofie magisterexamen, som är en högre högskoleexamen 3) filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen, som är påbyggnadsexamina Utbildning som leder till filosofie magisterexamen föregås av lägre högskoleexamen eller en utbildning på motsvarande nivå. Den studerande ska ha avlagt kandidatexamen i naturvetenskaper eller en utbildning på motsvarande nivå innan han eller hon kan inleda studierna för filosofie magisterexamen. Det är möjligt att avvika från denna bestämmelse enligt vad institutionen bestämmer särskilt. I en licentiatexamen som avläggs vid fakulteten kan det ingå en specialiseringsutbildning enligt vad fakulteten bestämmer särskilt. Utbildning som leder till examen kan ordnas som ett gemensamt examensprogram. Med gemensamma examensprogram avses examensprogram som Helsingfors universitet arrangerar gemensamt med andra universitet. Studerande som har avlagt ett examensprogram beviljas examen antingen vid ett eller flera universitet. Bestämmelserna i denna examensstadga iakttas utöver vad som föreskrivs i andra förordningar och föreskrifter vid anordnande och genomförande av fakultetens examina och studier. 3 Antagningen av studerande Studerande antas till studier som leder till både kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen eller till filosofie magisterexamen. Av studerande som antas för att avlägga endast filosofie magisterexamen kan det krävas högst 60 poäng i studier som kompletterar grundexamen. De kompletterande studierna ingår inte i det minimiantal på 120 studiepoäng som krävs för magisterexamen. Till ett utbildningsprogram eller magisterprogram antas studerande enligt antagningsgrunder som fakulteten fastställer separat. I antagningsgrunderna bestäms också om byte av utbildningsprogram eller magisterprogram, biämnesstudier och rätt att genomföra fristående studier. Till ämneslärarutbildningen antas studerande enligt Pedagogiska fakultetens antagningsgrunder för pedagogiska studier för lärare. Bestämmelser om antagningen av forskarstuderande finns i 14 i denna examensstadga. En studerande kan samtidigt ha rätt att avlägga examen i endast ett utbildningsprogram eller magisterprogram vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Rätt att avlägga

2 påbyggnadsexamen kan gälla endast ett av huvudämnena vid fakulteten. En studerande kan inte samtidigt ha rätt att avlägga både grundexamen och påbyggnadsexamen vid fakulteten. 4 Utbildningsprogram och magisterprogram, huvudämnen och specialiseringslinjer Vid fakulteten finns följande utbildningsprogram och huvudämnen som leder till kandidatexamen i naturvetenskaper: 1) Utbildningsprogrammet för de fysikaliska vetenskaperna Fysik Geofysik Meteorologi Teoretisk fysik Astronomi 2) Utbildningsprogrammet för geologi Geologi 3) Utbildningsprogrammet för kemi Kemi 4) Utbildningsprogrammet för geografi Geografi Regionvetenskap 5) Utbildningsprogrammet för matematik Matematik 6) Utbildningsprogrammet för datavetenskap Datavetenskap 7) Utbildningsprogrammet för statistik Statistik Vid fakulteten finns följande utbildningsprogram, huvudämnen och specialiseringslinjer som leder till filosofie magisterexamen. Filosofie magisterexamen kan dessutom avläggas inom ämneslärarutbildningen i utbildningsprogrammen för de fysikaliska vetenskaperna, kemi, geografi och matematik. 1) Utbildningsprogrammet för de fysikaliska vetenskaperna Fysik - aerosol- och miljöfysik - rymdfysik - biofysik och medicinsk fysik - elektronik och industritillämpningar - partikel- och kärnfysik - beräkningsfysik - material- och nanofysik Geofysik - fasta jordens geofysik - hydrosfärens geofysik - planetarisk geofysik Meteorologi - dynamisk och fysikalisk meteorologi - mikrometeorologi och kemisk meteorologi Teoretisk fysik 2

3 Astronomi Fysiklärare 2) Utbildningsprogrammet för geologi Geologi - hydrogeologi och miljögeologi - berggrundsgeologi, ekonomisk geologi och geodynamik - paleobiologi och paleoklimatologi (på engelska) 3) Utbildningsprogrammet för kemi Kemi - analytisk kemi - oorganisk kemi - fysikalisk kemi - organisk kemi - polymerkemi - radiokemi Kemilärare 4) Utbildningsprogrammet i geografi Geografi - geoinformatik - kulturgeografi - naturgeografi Regionvetenskap - utvecklingsgeografi (på engelska) - turismgeografi - stadsgeografi - planeringsgeografi Geografilärare 5) Utbildningsprogrammet för matematik Matematik - algebra och topologi - analys - matematisk fysik - matematisk logik Tillämpad matematik - biomatematik (på engelska) - tillämpad analys - stokastik - datorstödd matematik - statistisk maskininlärning - försäkringsmatematik och finansmatematik Matematiklärare 6) Utbildningsprogrammet för datavetenskap Datavetenskap - algoritmer och maskininlärning (på engelska) - distribuerade system och datakommunikation (på engelska) - programvarusystem 7) Utbildningsprogrammet för statistik 3

4 Statistik - tidsserieanalys och ekonometri - biometri och bioinformatik - psykometrik - statistisk maskininlärning - samhällsstatistik - allmän statistik Vid fakulteten finns följande magisterprogram och huvudämnen på engelska som leder till magisterexamen: 1) Master s Degree Programme in Advanced Spectroscopy in Chemistry Advanced Spectroscopy in Chemistry 2) Master s Degree Programme in Atmosphere-Biosphere Studies Fysik Meteorologi 3) Master s Degree Programme in Bayesian Statistics and Decision Analysis Statistik 4) Master s Degree Programme in Bioinformatics Bioinformatik 5) Master s Degree Programme in Modeling Molecules and Nanosystems Fysik Kemi 5 Undervisnings- och examensspråk samt studieprestationens språk Undervisnings- och examensspråk Fakultetens undervisnings- och examensspråk är finska och svenska. Examensspråket kan dessutom vara engelska i filosofie magisterexamen och påbyggnadsexamina. I program på engelska (4 ) är undervisningsspråket i regel engelska och undervisningen ska ordnas så att hela examen kan avläggas på engelska. Examensspråket är engelska om pro gradu-avhandlingen och minst 50 studiepoäng av studierna för filosofie magisterexamen har genomförts på engelska. Den som har avlagt examen får utöver ett examensbevis på finska eller svenska också ett examensbevis på engelska. I samband med att ett undervisningsprogram godkänns kan man bestämma att engelska också får användas som undervisningsspråk i undervisningen i andra program än program på engelska. Studerande som avlägger en tvåspråkig examen ska genomföra minst 1/3 (60 sp) av kandidatexamen på vartdera språket så, att undervisningsspråket och prestationsspråket i regel är desamma. Studieprestationens språk Studieprestationens språk antecknas i studieregistret. Studieprestationens språk är det språk på vilket den studerande genomför studieprestationen, dvs. visar sina kunskaper. Om en studieprestation består av flera delprestationer på olika språk, registreras som studieprestationens språk det språk som den till arbetsmängden mest omfattande delen av studieprestationen har genomförts på. 4

5 Den studerande har rätt att använda finska eller svenska i studieprestationerna, om inte engelska har fastställts som språk för studieavsnittets studieprestationer i samband med att undervisningsprogrammet godkändes. Engelska kan fastställas som språk för studieprestationer i ett studieavsnitt om undervisningens art kräver det eller om tentatorn inte behärskar finska eller svenska. Om det finns en välgrundad anledning, kan en studerande med lärarens samtycke också använda något annat språk än finska, svenska eller engelska i en tentamen. Professorn i ämnet bestämmer om en studerande får skriva den avhandling som hör till de fördjupade studierna på något annat språk än finska eller svenska. 6 Deltagande i undervisning Om deltagande i undervisningen är obligatoriskt enligt undervisningsplanen, kan den studerande vara frånvarande endast med tillstånd från den ansvariga läraren för studieavsnittet eller på grund av sjukdom eller av någon annan motsvarande tvingande orsak. Den studerande ska vid behov ersätta de gånger han eller hon inte deltagit i undervisningen med separata prestationer efter överenskommelse med den ansvariga läraren. 7 Studiehelheter Studierna består av studieavsnitt som kan vara obligatoriska, valbara eller valfria. Studieavsnitten bildar studiehelheter av olika omfattning. Studiehelheterna kan också vara mångvetenskapliga. Studiehelheterna är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. Grundstudierna i huvudämnet omfattar 25 studiepoäng. Ämnesstudiernas omfattning är studiepoäng och i ämneslärarutbildningen studiepoäng. I ämnesstudierna ingår en kandidatavhandling som omfattar 6 studiepoäng. De fördjupade studierna omfattar minst 70 studiepoäng. I de fördjupade studierna igår en pro gradu-avhandling som omfattar 40 studiepoäng. Av de studier som är avpassade för biämnesstuderande omfattar grundstudierna 25 studiepoäng, ämnesstudierna 35 studiepoäng och de fördjupade studierna 60 studiepoäng. I de fördjupade studierna ingår en avhandling som omfattar 20 studiepoäng. I den studerandes studiehelheter kan det ingå studier som överskrider den minimiomfattning som anges i examensfordringarna. Omfattningen och innehållet i studieavsnitt som ingår i mångvetenskapliga studiehelheter fastställs av den institution som meddelar undervisningen. Bestämmelser om mångvetenskapliga studiehelheters ställning i examen finns i den studerandes huvudämnesinstitutions examensfordringar. 8 Kandidatexamen i naturvetenskaper För kandidatexamen i naturvetenskaper ska den studerande avlägga 180 studiepoäng enligt examensfordringarna. I studierna ska ingå grundstudier och ämnesstudier i huvudämnet och en eller flera biämneshelheter som sammanlagt omfattar minst 50 studiepoäng. Biämnesstudierna ska bestå antingen av grundstudier i två olika ämnen (25 sp + 25 sp) eller av grundstudier och ämnesstudier i ett ämne (25 sp + 35 sp). Ett biämne kan också vara en mångvetenskaplig studiehelhet. I examen ska dessutom ingå minst 10 studiepoäng språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik omfattande minst 5 studiepoäng, praktik eller arbetslivsorienterande studier motsvarande 1 3 studiepoäng och en individuell studieplan som 5

6 motsvarar 1 studiepoäng. Den studerande ska dessutom skriva ett mognadsprov. I studierna kan också ingå valfria studieavsnitt. Bestämmelser om avläggande av kandidatexamen i naturvetenskaper inom ämneslärarutbildningen finns i 13 3 mom. 9 Filosofie magisterexamen För filosofie magisterexamen ska den studerande avlägga 120 studiepoäng enligt examensfordringarna. I studierna ska ingå fördjupade studier i huvudämnet, en individuell studieplan som motsvarar 1 studiepoäng samt praktik eller arbetslivsorienterande studier. Den studerande ska dessutom skriva ett mognadsprov. I studierna kan också ingå valfria studieavsnitt. Den studerande ska genomföra studier i det andra inhemska språket och i ett främmande språk i enlighet med 6 i förordning 794/2004, om dessa inte har genomförts i en tidigare utbildning. Bestämmelser om avläggande av filosofie magisterexamen inom ämneslärarutbildningen finns i 13 4 mom. 10 Kandidatavhandlingen och pro gradu-avhandlingen Till kandidatexamen i naturvetenskaper hör en kandidatavhandling som omfattar 6 studiepoäng. Utöver en undersökning som baserar sig på litteratur kan avhandlingen innehålla en experimentell del. Den experimentella delen kan genomföras som en del av ett forskningsprojekt, där den studerande har en självständig andel som tydligt kan urskiljas tydligt och bedömas. Den skriftliga delen utförs självständigt av den studerande. Kandidatavhandlingen granskas av en person som avlagt doktorsexamen. Till de fördjupade studierna i huvudämnet hör en pro gradu-avhandling som visar förmåga till vetenskapligt tänkande, behärskning av forskningsmetoderna, förtrogenhet med ämnet samt förmåga till vetenskaplig kommunikation. Pro gradu-avhandlingen omfattar 40 studiepoäng. Utöver en undersökning som baserar sig på litteratur kan avhandlingen innehålla en experimentell del. Den experimentella delen kan genomföras som en del av ett forskningsprojekt där den studerande har en självständig andel som tydligt kan urskiljas och bedömas. Den skriftliga delen utförs självständigt av den studerande. Pro gradu-avhandlingen godkänns av institutionsrådet på basis av ett utlåtande från två granskare. Avhandlingen granskas av en professor vid institutionen tillsammans med en person som har avlagt doktorsexamen. Om förfarandet avviker från detta ska en motivering fogas till institutionsrådets protokoll. 11 Språkstudier och mognadsprov Studier i modersmålet I studierna i modersmålet ska den studerande nå den nivå som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en statlig anställning vid tvåspråkiga myndigheter och som behövs inom den studerandes fackområde. Kunskaperna i modersmålet visas med studier i muntlig och skriftlig kommunikation omfattande 3 studiepoäng samt med ett mognadsprov. För kandidatexamen i naturvetenskaper ska den studerande skriva ett mognadsprov som visar förtrogenhet med ämnesområdet för kandidatavhandlingen och sådana kunskaper i finska eller svenska som avses i 6 i förordningen om universitetsexamina (794/2004), nedan examensförordningen. Mognadsprovet ska avläggas på skolbildningsspråket. Skolbildningsspråket definieras i statsrådets förordning (481/2003) om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen. 6

7 För filosofie magisterexamen ska den studerande skriva ett mognadsprov, som visar förtrogenhet med ämnesområdet för pro gradu-avhandlingen. Den studerande ska i mognadsprovet för magisterexamen visa de kunskaper i finska eller svenska som avses i 6 i examensförordningen, om han eller hon inte har visat dem i en kandidatexamen som har avlagts på samma språk. Den studerande kan med institutionens samtycke genomföra mognadsprovet på engelska om han eller hon inte omfattas av det krav på språkkunskaper som anges i 6 i examensförordningen. Genom mognadsprovet visas då förtrogenhet med ämnesområdet för examensarbetet samt kunskaper i engelska. Studier i det andra inhemska språket I studierna i det andra inhemska språket ska den studerande uppnå sådana språkkunskaper som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en statlig anställning vid tvåspråkiga myndigheter och som är nödvändiga inom den studerandes fackområde. Studierna i det andra inhemska språket omfattar 3 studiepoäng. Studier i det andra inhemska språket krävs inte av studerande som på ansökan har beviljats befrielse från undervisningen i det andra inhemska språket i gymnasiet, eller av studerande som inte har det andra inhemska språket i sin International Baccalaureate-, European Baccalaureateeller Reifeprüfung-examen. I fråga om genomförandet av prov i det andra inhemska språket iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i förordningen om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). Enheten Språkcentrum vid universitetet ansvarar för anordnandet av undervisningen i det andra inhemska språket. Studier i ett främmande språk I studierna i ett främmande språk ska den studerande uppnå sådana kunskaper i ett främmande språk som behövs för studierna, för uppföljningen av utvecklingen inom det egna fackområdet och för verksamhet i en internationell miljö. Den studerande ska vissa dessa kunskaper i engelska, spanska, italienska, franska, tyska, ryska eller något annat språk som godkänns av dekanus. Studierna i ett främmande språk omfattar 4 studiepoäng. Språkcentrum vid universitetet ansvarar för anordnandet av undervisningen i det främmande språket. Befrielse från språkkunskapskraven Fakultetens dekanus kan av särskilda skäl befria en studerande från kravet på språkkunskaper i det andra inhemska språket och ett främmande språk. 12 Andra studier I kandidatexamen i naturvetenskaper ska ingå studier i informations- och kommunikationsteknik som har som mål att ge färdigheter för effektiva universitetsstudier. Studiernas omfattning är minst 5 studiepoäng och deras innehåll fastställs i examensfordringarna. I kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen ska ingå en individuell studieplan som omfattar 1 studiepoäng. 7

8 Kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen ska innehålla praktik eller arbetslivsorienterande studier som har som mål att introducera den studerande i utbildningsprogrammets eller huvudämnets arbetsfält och utveckla den studerandes färdigheter i att tillämpa och använda vetenskaplig kunskap i arbetslivet. I kandidatexamen i naturvetenskaper omfattar praktiken eller de arbetslivsorienterande studierna 1 3 studiepoäng. Deras innehåll och omfattning i magisterexamen bestäms i examensfordringarna. De studier som nämns i denna paragraf kan också genomföras som en del av huvud- eller biämnesstudierna. 13 Ämneslärarutbildningen Det är möjligt att utbilda sig till ämneslärare i fysik, kemi, geografi och matematik vid fakulteten. Dessutom kan man genomföra de grund- och ämnesstudier i datavetenskap som krävs av ämneslärare i datateknik. Ämneslärarbehörighet fås genom att man avlägger kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen med studier i minst två undervisningsämnen och genomför de pedagogiska studierna för lärare. Med undervisningsämne avses ämnen som ingår i undervisningen i den grundläggande utbildningen, gymnasiet eller annan utbildning. Den som avlägger examen inom ämneslärarutbildningen får en anteckning om undervisningsämnet i examensbeviset endast när det gäller ämnen som hör till undervisningen inom den grundläggande utbildningen eller i gymnasiet. Undervisningsämnesstudierna ska omfatta grund- och ämnesstudier och fördjupade studier för minst 140 studiepoäng i huvudämnet för filosofie magisterexamen, samt grund- och ämnesstudier för minst 60 studiepoäng i ett biämne. För kandidatexamen i naturvetenskaper ska den studerande genomföra 180 studiepoäng i enlighet med examensfordringarna, och i dessa studier ska det ingå grund- och ämnesstudier i huvudämnet och grund- och ämnesstudier i ett biämne som är det andra undervisningsämnet samt 25 studiepoäng i pedagogiska studier för lärare. I examen ska dessutom ingå språkstudier som omfattar minst 10 studiepoäng, studier i informations- och kommunikationsteknik som omfattar minst 5 studiepoäng samt en individuell studieplan som omfattar 1 studiepoäng. Den studerande ska dessutom skriva ett mognadsprov. I examen kan också ingå valfria studieavsnitt. För filosofie magisterexamen ska den studerande genomföra 120 studiepoäng i enlighet med examensfordringarna, och i dessa studier ska det ingå fördjupade studier i huvudämnet, som biämnesstudier 35 studiepoäng i pedagogiska studier för lärare och en individuell studieplan som omfattar 1 studiepoäng. Den studerande ska dessutom skriva ett mognadsprov. I examen kan också ingå valfria studieavsnitt. I examen ska ingå studier i det andra inhemska språket i enlighet med 6 i examensförordningen, om dessa inte har genomförts i en utbildning som leder till lägre högskoleexamen. De pedagogiska studierna för lärare kan också genomföras i sin helhet inom filosofie magisterexamen eller som en fristående helhet efter filosofie magisterexamen. Om en studerande som endast avlägger filosofie magisterexamen vill ha en anteckning om ämneslärarutbildningen i sitt examensbevis, ska ha eller hon genomföra både de pedagogiska studierna för lärare och studierna enligt examensfordringarna i minst två undervisningsämnen, även om examens minimiomfattning överskrids. 14 Allmänt om påbyggnadsexamina Till studier som leder till filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen kan antas den som har följande examina/utbildning: 8

9 1) lämplig högre högskoleexamen, 2) lämplig högre yrkeshögskoleexamen eller 3) lämplig utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Fakulteten har utbildning som leder till filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen i följande huvudämnen: fysik geofysik meteorologi teoretisk fysik astronomi geologi kemi analytisk kemi oorganisk kemi fysikalisk kemi organisk kemi polymerkemi radiokemi geografi regionvetenskap matematik tillämpad matematik datavetenskap statistik 15 Fordringar för påbyggnadsexamina En studerande som avlägger påbyggnadsexamen ska på det sätt som fakulteten bestämmer visa upp en studieplan för påbyggnadsstudier för godkännande. För filosofie licentiatexamen ska den studerande 1) genomföra de studier i sitt forskningsområde och de allmänna studier omfattande 60 studiepoäng som fastställs i studieplanen och 2) skriva en licentiatavhandling som fakulteten godkänner. De allmänna studierna ska omfatta minst 10 studiepoäng och de ska innehålla studier som ger en introduktion i vetenskapsfilosofi, forskningsetik och allmän specialistkompetens samt internationell vetenskaplig verksamhet. Bestämmelser om studierna i forskningsområdet finns i examensfordringarna. Studierna i forskningsområdet kan också bestå av biämnesstudier som stöder det egna forskningsarbetet. För filosofie doktorsexamen ska den studerande 1) avlägga filosofie licentiatexamen inom det naturvetenskapliga området eller punkt 1 i kraven för licentiatexamen och 2) skriva och publicera en doktorsavhandling som fakulteten godkänner efter en offentlig disputation. 9

10 Om huvudämnet för påbyggnadsstudierna inte är detsamma som huvudämnet i den examen som ligger till grund för påbyggnadsutbildningen, kan det krävas att det ska ingå studier för mer än 60 studiepoäng i studieplanen. Fakulteten har utfärdat separata anvisningar för granskning och godkännande av doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. 16 Tillgodoräknande av studier Under förutsättning att de mål som uppställts för examen uppfylls kan den studerande tillgodoräknas studier som genomförts vid andra fakulteter eller andra inhemska eller utländska högskolor eller läroinrättning, och få ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Om tillgodoräknande av studier som genomförts någon annanstans beslutar i fråga om huvudämnet den studerandes huvudämnesinstitution och i fråga om biämnesstudier den biämnesinstitution som svarar för undervisningen. I en kandidatexamen som avläggs vid fakulteten kan högst 60 studiepoäng av sådana studier som ingår i en annan högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen räknas till godo. I en magisterexamen som avläggs vid fakulteten kan högst 40 studiepoäng av studier som ingår i en annan högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen räknas till godo. Utöver dessa kan av studier som ingår i en annan examen tillgodräknas de språkstudier som det föreskrivs om i 11. Det är inte möjligt att ersätta kandidatavhandlingen, pro gradu-avhandlingen eller mognadsprovet med tidigare studier. Institutionen kan tillgodoräkna en biämneshelhet som ingår i en examen och som omfattar högst 25 studiepoäng på basis av studier från en annan läroinrättning som ingår i en annan examen på samma nivå eller i en högre examen. Beslut om vilka studier som kan tillgodoräknas i en filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen fattas av den ansvariga handledaren. Lämpliga studier som ingår i en högre högskoleexamen men som överskrider examens minimiomfattning kan räknas till godo i en filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen. Maximigränserna för studier som kan räknas till godo gäller inte gemensamma examensprogram. Institutionsrådet kan godkänna en avhandling som har handletts och bedömts vid ett annat universitet inom examensprogrammet som en del av det gemensamma examensprogrammet. Om andra eventuella förfaranden för tillgodoräknande bestäms i programmets undervisningsplan. Fakulteten har utfärdat närmare bestämmelser om principerna för identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. 17 Individuella utbildningsprogram Fakultetens dekanus kan på begäran bevilja en studerande rätt att avvika från examensfordringarna i utbildningsprogrammet och avlägga sin examen enligt ett individuellt utbildningsprogram. 18 Tentamina 10

11 Studieavsnittens tentamina och andra tillfällen för bedömning av kunskaperna ordnas med beaktande av vad som bestäms i examens- och rättsäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet och rektors beslut med närmare anvisningar. I regel ska det finnas möjlighet till minst en omtentamen. De studerande ska informeras i god tid om tentamina och omtagningstillfällen. Institutionen kan förutsätta att den studerande deltar i undervisningen som hör till studieavsnittet på nytt, om den studerande försöker genomföra studieavsnittet flera gånger utan att få ett godkänt vitsord. Att utan godtagbart skäl inte komma till en tentamen eller avstå från tentamen räknas som en underkänd prestation. Det är endast en gång möjligt att försöka höja en godkänd tentamen. Därefter kan man försöka höja ett vitsord endast av ett skäl som godkänns av den lärare som ansvarar för tentamen. 19 Bedömningen av studieprestationer Studieavsnitt, studiehelheter och kandidatavhandlingen bedöms med skalan 1 (försvarlig), 2 (nöjaktig), 3 (god), 4 (berömlig) och 5 (utmärkt). I bedömningen av praktik samt färdighetskurser och motsvarande kurser kan vitsorden godkänd underkänd användas. Pro gradu-avhandlingen, licentiatavhandlingen och den avhandling som ingår i biämnesstuderandenas fördjupade studier bedöms med vitsorden approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur eller laudatur. Vid bedömningen av doktorsavhandlingar används skalan underkänd, godkänd och med beröm godkänd. De pedagogiska studierna för lärare bedöms av Institutionen för lärarutbildning vid Beteendevetenskapliga fakulteten. 20 Examensbevis Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten utfärdar ett examensbevis över avlagd examen och en bilaga till beviset som är avsedd för att användas i internationella sammanhang. Den som har avlagt examen i ett engelskspråkigt program får utöver ett examensbevis på finska eller svenska också ett examensbevis på engelska, om han eller hon utöver pro graduavhandlingen har genomfört minst 50 studiepoäng av studierna för magisterexamen på engelska. Den som har avlagt doktorsexamen och har skrivit sin doktorsavhandling på engelska och vars disputation har hållits på engelska, får utöver ett examensbevis på finska eller svenska också ett examensbevis på engelska. Detsamma gäller när doktorsavhandlingen har skrivits och disputationen har hållits på något annat främmande språk. Studerande som avlagt examen inom det tvåspråkiga examensprogrammet får examensbevis på båda examensspråken. Studerande som avlägger en tvåspråkig examen bör under studiernas gång uppnå en språkkunskapsnivå som motsvarar CEFR C1-nivån i den gemensamma europeiska referensramen för språkkunskaper i det andra inhemska språket. I examensbeviset över kandidatexamen i naturvetenskaper nämns utbildningsprogram, huvudämne, huvudämnes- och biämneshelheternas omfattning och vitsord, kandidatavhandlingens vitsord, studiepoängen för övriga studier samt examens totala omfattning. I 11

12 examensbeviset över examen som avlagts inom ämneslärarutbildningen nämns dessutom de pedagogiska studiernas omfattning och vitsord. I examensbeviset över filosofie magisterexamen nämns utbildningsprogram, huvudämne och eventuell specialiseringslinje, huvudämnes- och biämneshelheternas omfattning och vitsord, pro gradu-avhandlingens vitsord, antalet studiepoäng för övriga huvudämnesstudier, antalet studiepoäng för övriga studier samt examens omfattning totalt. I examensbeviset över examen som avlagts inom ämneslärarutbildningen nämns dessutom de pedagogiska studiernas omfattning och vitsord. En genomförd studiehelhet antecknas i examensbeviset om den till omfattningen är minst 25 studiepoäng. I examensbeviset över licentiatexamen nämns huvudämne, påbyggnadsstudiehelhetens omfattning och vitsord samt licentiatavhandlingens titel och vitsord. I examensbeviset över doktorsexamen nämns huvudämne, påbyggnadsstudiehelhetens omfattning och vitsord samt doktorsavhandlingens titel, vitsord och datum då avhandlingen godkändes. I examensbeviset över kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen nämns visade språkkunskaper i enlighet med 6 i examensförordningen (794/2004). När den studerande har visat språkkunskaperna i en lägre högskoleexamen, nämns i examensbeviset över filosofie magisterexamen att språkkunskaperna har visats i den lägre högskoleexamen och antecknats i examensbeviset över denna examen. 21 Studieprestationernas giltighetstid I examina kan ingå högst sju år gamla studieavsnitt eller studiehelheter. Den studerandes huvudämnesinstitution fattar beslut om längre giltighetstider. I kandidatexamen i naturvetenskaper och filosofie magisterexamen kan inte ingå tillgodoräknade studier som är äldre än 10 år vid den tidpunkt då ansökan om examensbevis lämnas in. Bestämmelsen om giltighetstid tillämpas på studier när ansökan som gäller tillgodräknande lämnas in eller senare. De obligatoriska språkstudierna som ingår i en examen gäller utan begränsning. 22 Ikraftträdelsebestämmelse Denna examensstadga gäller fr.o.m Närmare bestämmelser Närmare bestämmelser om tillämpningen av examensstadgan utfärdas av fakulteten, om inte annat har föreskrivits eller bestämts. 12