Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Transkript

1 Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Magnus Halling Ansvarig vallprovningen

2 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-101, R6-201, R Sortförsök med medelsen och sen rödklöver, timotej och ängssvingel. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N/ha. Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet skickas ut av sortägarna. Vallfrö: Tillhandahålls av försöksavdelningen Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ gällande rekommendationer. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc

3 R6-101, 201, 202 Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. 2 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande knoppning/axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala) för varje sort, endast en heltalssiffra (G?.GR för gräs och G?.LE för baljväxter)- ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW för gräs och LE?.EPW för baljväxter) rutvis Stråstyrka för varje sort (gäller gräsförsöken) (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har det vid anläggningen förrådsgödslats med P och K tillföres P och K endast på våren i vall II: N-gödsling, gräs: Vid 2 skördar 100 kg N på våren och 60 kg N efter skörd 1. Totalt 160 kg/ha N. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 2

4 R6-101, 201, 202 Vid 3 skördar 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Till klöver ges inget N. Skörd: Antal skördar: Rödklöver 2 per år. Timotej och ängssvingel 2 per år utom i södra Götaland (platserna LB, MS och NN) där 3 skördar skall tas. Dessutom 3 skördar av ängssvingel i F län. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten) och för klöver vid mätarens begynnande knoppstadium (stadium 3 = huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: augusti alt juli (timotej och ängssvingel i södra Götaland). Tredje skörden: 1-10 september (timotej och ängssvingel i södra Götaland). OBS Vid första skörd, skörda rödklöver senast en vecka efter timotej även om rödklövern inte hunnit uppnå aktuellt stadium (begynnande knoppning = 3). Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 3

5 R6-101, 201, 202 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 4

6 R6-101, 201, 202 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 5

7 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med vitklöver Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Plats: Jordprov: Rutstorlek: Gödsling: Sådd: Utlägges på fält fritt från rotogräs. Före gödslingen uttages ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Brutto m2 P och K enligt markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Vid sådd utan skyddssäd ges ingen kvävegödsling. Försöken anläggs valfritt med eller utan skyddssäd. Anläggning utan skyddssäd rekommenderas. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Utsädet skickas ut av sortägarna. Vid sådd i skyddssäd används en tidig stråstyv kornsort, som sås med högst 150 kg/ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Anläggning kan ske utan skyddssäd om det bedöms ge en bättre etablering. Utsädesmängd: Vitklöversorterna sås i samodling med ängsgröe. Försöken sås med 2/3 av normal utsädesmängd för resp. sort enligt särskild utsädeslista. Därefter sås 8 kg per ha av ängsgröe tvärs över alla parcellerna. Normalt radavstånd. Ogräsbekämpning: Besprutning med lämplig herbicid enl. anvisningar för preparatet. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) rutvis Botanisk uppskattning av klöver (CV.SS.LE) /gräs (CV.SS.GR) rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \R6_103.doc

8 R6 103 Skörd av skyddssäd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd ca 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Gränsning: 3 vallår. Tidigt på våren första vallåret vältas ev. skyddssädesstubb. Ev. förna borträfsas. Då vitklöver kan sprida sig mycket fort ska försöket gränsas 1 2 gånger årligen. Mekanisk gränsning fungerar bäst. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis. Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis. Före första skörd: Datum för begynnande knoppning antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.LE) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis. Botanisk uppskattning i procent (LE?.EPW) rutvis. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Vitklöverbeståndets jämnhet (1 = >75 % av ytan täckt med vitklöver, 2 = % av ytan täckt med vitklöver, 3 = <25 % av ytan täckt med vitklöver) (E?.L3) rutvis. På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 2

9 R6 103 Gödsling: P och K tillförs i regel årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Ingen kvävegödsling. Skörd: Antal skördar: 4 skördar per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt då mätaren är i full knoppning (stadium 4). Riktdatum för skördar: 6 juni, 6 juli, 8 aug och 5 sept. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts bestämning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 3

10 R6 103 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 4

11 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med käringtand Version , Magnus Halling & Nilla Nilsdotter-Linde Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Plats: Jordprov: Rutstorlek: Gödsling: Sådd: Utlägges på fält fritt från rotogräs. Före gödslingen uttages ett generalprov från matjorden. Jordens textur och mullhalt bestäms, liksom ph, P AL, K AL, Ca AL, Mg AL bestäms. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Brutto m2.. P och K enligt markkarta. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. Ingen N gödsling. Försöken anläggs valfritt med eller utan insåningsgröda. Anläggning utan insåningsgröda rekommenderas. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Utsädet skickas ut av sortägarna. Vid sådd i insåningsgröda används en tidig stråstyv kornsort, som sås med högst 150 kg/ha före sådden av käringtand. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Anläggning kan ske utan insåningsgrödan om det bedöms ge en bättre etablering. Utsädesmängd: Käringtandsorterna sås i samodling (utsädet blandas) med timotej Ragnar (5 kg per ha). Försöken sås med 2/3 av normal utsädesmängd för resp. sort av käringtand enligt särskild utsädeslista (9 resp. 10 kg/ha). Normalt radavstånd. Nötning och ympning: Käringtandfröet skall nötas (t.ex. med sandpapper) och ympas med för arten speciell bakteriekultur före sådd. Ogräsbekämpning: OBS! Kemisk bekämpning får ej ske. Vid anläggning utan insåningsgröda toppas grödan vid behov utan vägning. Stubbhöjden skall vara ca 5 cm. Anteckna aktuell stubbhöjd och datum för toppningar! Observationer och graderingar: Före insåningsgrödans skörd: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) rutvis Gradering av ev liggsäd i procent (LOD) rutvis På hösten:

12 R6-105 Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SF.LE), gräs (CV.SF.GR), ogräs (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd av insåningsgröda: Skörd av insåningsgrödan som helsäd i mitten av juli rekommenderas så att det snabbt kommer ner ljus i beståndets botten. Bildas liggsäd skall insåningsgrödan snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Insåningsgrödan skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd ca 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 2

13 R6-105 VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Ogräsbekämpning: 3 vallår. Tidigt på våren första vallåret vältas ev. skyddssädesstubb. Ev. förna borträfsas. Försöket ogräsbekämpas inte kemiskt. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis. Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SS.LE), gräs (CV.SS.GR), ogräs (CV.SS.WE) och bar mark (CV.SS.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Före första skörd: Datum för full knoppning (stadium 4 i bifogad skala) antecknas (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått full knoppning och kontrollera därefter var annan/var tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.LE) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis. Botanisk uppskattning av käringtand (LE?.EPW), övrig baljväxt (ULE?.EPW), gräs (GR?.EPW) och örtogräs (UDC?.EPW) rutvis. Vid den okulära botaniska uppskattningen anges på 5 % när fördelningen på viktsbasis av käringtand, övrig baljväxt, timotej och och örtogräs. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis. Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis. Käringtandbeståndets jämnhet (1 = >75 % av ytan täckt med käringtand, 2 = % av ytan täckt med käringtand, 3 = <25 % av ytan täckt med käringtand) (E?.L3) rutvis. På hösten: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SF) rutvis. Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SF.LE), gräs (CV.SF.GR), ogräs (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillförs i regel årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Ingen kvävegödsling. Skörd: OBS! Ta ut prov för tanninanalys före skörd, se nedan. Antal skördar: 2 skördar per år. 3

14 R6-105 Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt då mätaren är i begynnande blomning (stadium 5). Riktdatum för andra skörden: aug. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts bestämning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?) Proven kastas därefter. Prov för tanninanalys: Tidpunkt: Begynnande blomning (när några blommor syns i beståndet) för respektive sort, dvs. vid olika tidpunkter. Metod: Klipp representativa knippen från de tre blocken ca 4 cm ovanför markytan så det blir ca 0,5 kg färsk vikt, ej mer (blir för utrymmeskrävande i frysarna) och lägg dem som ledvisa prov i plastpåse som märks med etikett. Det är viktigt att plantorna skadas så lite som möjligt. Det är lämpligt med en frysväska med frysklampar ordentligt nedkylda ute på fält för vidare transport till en djupfrys. Innan nedfrysning sorteras käringtanden snabbt fram i renvara och timotejen kastas. Käringtandproverna ska frysas ner direkt så att tanninerna hinner reagera så lite som möjligt. Transport: Proverna samlas över säsongen och transporteras sedan i fryst tillstånd till: Börje Ericsson, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala. Frystorkning: Proverna frystorkas på Kungsängen. Malning: Proverna mals på 1 mm såll (går bra senare på säsongen). Tanninanalys: Alla prover analyseras samtidigt enligt radiala diffusionsmetoden senare på säsongen. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 4

15 R6-105 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 5

16 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM för plan R6 201E, R6 202E och R6 204E. Ekologiska sortförsök med timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats på ekologisk mark (året före anläggningen). Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet och sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Stallgödsel tillförs över hela försöksytan enligt rekommenderad giva för vallanläggning. Analysera stallgödseln med avseende på N, P och K för att tillförd mängd skall kunna bestämmas. Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet tillhandahålls av försöksutföraren. Vallfrö: Tillhandahålls av Fältforskningsenheten Utsädesmängd: Timotej 16 kg/ha, ängssvingel 22 kg/ha, engelskt rajgräs 2n 22 kg/ha och engelskt rajgräs 4n 27 kg/ha. Blanda in 2 kg/ha rödklöver (10 %) i timotejen och 2.5 kg/ha vitklöver (10 %) i ängssvingel och diploit eng. rajgräs samt 3 kg/ha vitklöver (10 %) i tetraploit eng. rajgräs. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Om anläggning sker utan skyddssäd, putsa av ogräs som slår upp minst två gånger. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc

17 R6-201E, 202E, 204E Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis Skörd: På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. 2 vallår (vall I 2004 klar; vall II preliminär beror på pengar från Jordbruksverket 2005) Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning (DA.SS) rutvis Gradering av marktäckning av insått gräs (CV.SS.GR), insådd baljväxt (CV.SS.LE), ej insådda arter (CV.SS.WE) och bar mark (CV.SS.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas för grässorterna (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste grässorten uppnått begynnande axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala) för varje sort, endast en heltalssiffra (G?.GR för gräset och G?.LE för baljväxten)- ledvis Botanisk uppskattning okulärt av procenten insådd art (GR?.EPW för gräs, LE?.EPW för baljväxter och WE?.EPW för ej sådda arter) rutvis Vid den okulära botaniska uppskattningen anges på 5 % när fördelningen på viktsbasis av insått gräs, insådd baljväxt och ej insådda arter (ogräs). Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 2

18 R6-201E, 202E, 204E Vid skörd 2 och 3: Bedömning av axgångsfrekvensen i engelskt rajgräs (204E) (EP?.L10, skala 1-10, 10 = alla skott i ax) ledvis. På hösten: Förekomst av skador och deras omfattning (DA.SF) rutvis Gradering av marktäckning av insått gräs (CV.SF.GR), insådd baljväxt (CV.SF.LE), ej insådda arter (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: Skörd: Ekologiskt godkända gödselmedel kan tillföras enligt gårdens växtföljd. Viktigt att notera på fältkortet vad som tillförts och uppskattning av mängder N, P och K. Viktigt att notera även att ingen gödsling skett. Antal skördar: Timotej två skördar per år och ängssvingel och engelskt rajgräs tre skördar per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: augusti (timotej) eller juli (ängssvingel och engelskt rajgräs). Tredje skörden: 1 10 september (ängssvingel och engelskt rajgräs). Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts bestämning och kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 60 C i 24 h och vikten noteras. Därefter tas OBS!! rutvisa prov för kemisk analys tas ut (huvuddelen, ca 75 %). Resterande lilla fraktionen (ca 25 % eller 50 g) vägs och torkas vidare i 130 C 2 h och vägs igen för bestämning av hela provets ts halt (DM?). Denna fraktion kastas därefter. Proverna mals med 1 mm såll och fylls i märkta burkar (etikett: Kem prov) och lagras i avvaktan på besked om att skickas på analys. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 3

19 R6-201E, 202E, 204E Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 4

20 R6-201E, 202E, 204E Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 5

21 R6-201E, 202E, 204E Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 6

22 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N per ha. Sådd: Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas ut av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast. Vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ rekommendationerna i senaste Ogräsnyckeln. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Z:\$Lists\VallPM_ \PMR6-204_ny.doc

23 R6-204 Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten: Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: 2 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) rutvis Stråstyrka för varje sort (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Vid skörd 2 och 3: Bedömning av axgångsfrekvensen (EP?.L10, skala 1-10, 10 = alla skott i ax) ledvis. På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn 2

24 R6-204 Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har vid anläggningen förrådsgödslats tillföres P och K endast på våren i vall II. N-gödsling: 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Skörd: Antal skördar: 3 per år i både vall I och vall II. Tidpunkt för skörd: Standard (gemensam): Alla sorter skördas samtidigt. Serie 204 på vissa platser ( 2004 Rådde): Anpassad tidpunkt för de tre tidighetstyperna, tidig, medelsen och sen, alltså tre tillfällen för första och andra skörd. På fältkortet finns angett för varje sort dess tidighetstyp som en fingervisning. Skördetid efter faktisk utveckling i fält. Ange skördedatum för varje sort som en särskild variabel. Första skörden. Standard: Vid mätarens axgång (= stadium 4 i bifogad skala). Mätare se fältkortet. Normal skördetid 5-10 juni. Anpassad: Tidiga sorter, vänta 2-3 dagar efter tidigaste sorten uppnått axgång (= stadium 4 i bifogad skala) och skörda alla sorter som uppnått axgång. Medelsena sorter, skördetid ca 4 dagar efter den tidiga skörden. Skörda de sorter som då uppnått axgång., Var observant på utvecklingshastigheten. Är den långsam vänta längre än 4 dagar och tvärt om om den är snabb. En huvuddel av de medelsena sorterna bör ha uppnått stadium 4. Sena sorter, vänta in de sena sorterna tills de har uppnått axgång, dock längst 10 dagar efter medelsena skörden. Herbie är den sort som tidigare visat den senaste utvecklingen. Enligt tidigare försök ligger tidiga sorter ca 5 dagar före i axgång jämfört med medelsena sorter (Helmer) och sena ca 7 dagar efter i axgång jämfört med medelsena sorter (Helmer). Andra skörden: Standard: Alla sorter samtidigt, 5-15 juli för hundäxing juli för engelskt rajgräs (ca 40 dagar efter 1:a skörd. Anpassad: Andra skörd genomförs efter ca 40 dagar efter första skörd. Tredje skörden: Standard och anpassad: Alla sorter samtidigt, 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. 3

25 R6-204 Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 4

26 R6-204 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad 5

27 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med italienskt rajgräs till slåtter Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N per ha. Sådd: Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas ut av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast. Vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ rekommendationerna i senaste Ogräsnyckeln. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Z:\$Lists\VallPM_ \PMR6-205_ny.doc

28 R6-205 Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SF) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten: Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: 1 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) rutvis Stråstyrka för varje sort (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 2

29 R6-205 Gödsling: P och K tillföres på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har vid anläggningen förrådsgödslats tillföres ingen P och K. N-gödsling: 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Skörd: Antal skördar: 3 per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: Alla sorter samtidigt, 5-6 veckor efter 1:a skörd (lämpligt ca juli). Tredje skörden: Alla sorter samtidigt, 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 3

30 R6-205 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad 4

31 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-206 Sortförsök med ängsgröe Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer Sådd utan skyddsgröda ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 10 m2. Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha, eller vid förrådsgödsling 60 kg P och 160 kg K per ha. N-gödsling: 50 kg N per ha ges före sådden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Anläggningen sker i renbestånd och utan skyddsgröda. Sådden utföres under juli månad. Fröet myllas grunt, såbädden vältas före och efter sådden. Vallfrö: Tillhandahålls av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Besprutning med Basagran MCPA och dosen 3,5 l/ha då ängsgröeplantorna har 2-3 blad. Observationer och graderingar: Förekomst av skador och deras omfattning på hösten i procent (DA.SF) - rutvis. Gradering av vallbeståndets slutenhet på hösten (CV.SF) - rutvis. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc

32 R6-206 VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Gränsning: 3 vallår. OBS I Vall I putsas alla rutor av utan vägning och provtagning. Ev. förna borträfsas tidigt på våren före gödsling. Då ängsgröen snabbt kan sprida sig mellan rutorna bör försöket gränsas årligen! Mekanisk gränsning fungerar bäst. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) - rutvis. Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) - rutvis. OBS I Vall I putsas alla rutor av utan vägning och provtagning. Före varje skörd i Vall II och vall III: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enligt skala för varje sort, endast en heltalssiffra - ledvis. Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) - rutvis. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) - rutvis. Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. N-gödsling: Totalt 200 kg N per ha, varav 60 kg N på våren och efter första skörd och 40 kg N efter 2:a respektive 3:e skörd. Skörd: Antal skördar: 4 per år. Försöksmässig skörd från första vallåret. Enbart om beståndet är mycket glest och dåligt slutet tillämpas avslagning utan vägning, provtagning och graderingar enligt skördeschemat. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Riktdatum för skördar: 5 juni, 5 juli, 4 aug. och 5-10 sept. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 2

33 R6-206 ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Är skörden vid riktdatumet så låg att vägning och provtagning ej kan ske, putsa av försöket utan vägning och provtagning och anteckna datum - räknas som skörd. Provtagning: Fältkort: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas dels på provetiketten, dels hos försöksutföraren. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?) Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 3

34 R6-206 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 4

35 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM R Sortförsök med engelskt rajgräs till bete. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer Avsikten med försöksserien är att studera hur olika sorter av engelskt rajgräs tål upprepade skördar och lång liggtid, vilket är aktuellt i betesvallar. Sådd i skyddsgröda (korn) ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Det är bra om försöket kan placeras intill ett sortförsök med ängsgröe på de platser är ett sådant finns. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas med 50 kg N per ha. Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas av sortägaren till försöksplatsen Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet!