Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige"

Transkript

1 Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Magnus Halling Ansvarig vallprovningen

2 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-101, R6-201, R Sortförsök med medelsen och sen rödklöver, timotej och ängssvingel. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N/ha. Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet skickas ut av sortägarna. Vallfrö: Tillhandahålls av försöksavdelningen Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ gällande rekommendationer. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc

3 R6-101, 201, 202 Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. 2 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande knoppning/axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala) för varje sort, endast en heltalssiffra (G?.GR för gräs och G?.LE för baljväxter)- ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW för gräs och LE?.EPW för baljväxter) rutvis Stråstyrka för varje sort (gäller gräsförsöken) (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har det vid anläggningen förrådsgödslats med P och K tillföres P och K endast på våren i vall II: N-gödsling, gräs: Vid 2 skördar 100 kg N på våren och 60 kg N efter skörd 1. Totalt 160 kg/ha N. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 2

4 R6-101, 201, 202 Vid 3 skördar 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Till klöver ges inget N. Skörd: Antal skördar: Rödklöver 2 per år. Timotej och ängssvingel 2 per år utom i södra Götaland (platserna LB, MS och NN) där 3 skördar skall tas. Dessutom 3 skördar av ängssvingel i F län. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten) och för klöver vid mätarens begynnande knoppstadium (stadium 3 = huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: augusti alt juli (timotej och ängssvingel i södra Götaland). Tredje skörden: 1-10 september (timotej och ängssvingel i södra Götaland). OBS Vid första skörd, skörda rödklöver senast en vecka efter timotej även om rödklövern inte hunnit uppnå aktuellt stadium (begynnande knoppning = 3). Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 3

5 R6-101, 201, 202 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 4

6 R6-101, 201, 202 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_101_201_202.doc 5

7 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med vitklöver Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Plats: Jordprov: Rutstorlek: Gödsling: Sådd: Utlägges på fält fritt från rotogräs. Före gödslingen uttages ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Brutto m2 P och K enligt markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Vid sådd utan skyddssäd ges ingen kvävegödsling. Försöken anläggs valfritt med eller utan skyddssäd. Anläggning utan skyddssäd rekommenderas. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Utsädet skickas ut av sortägarna. Vid sådd i skyddssäd används en tidig stråstyv kornsort, som sås med högst 150 kg/ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Anläggning kan ske utan skyddssäd om det bedöms ge en bättre etablering. Utsädesmängd: Vitklöversorterna sås i samodling med ängsgröe. Försöken sås med 2/3 av normal utsädesmängd för resp. sort enligt särskild utsädeslista. Därefter sås 8 kg per ha av ängsgröe tvärs över alla parcellerna. Normalt radavstånd. Ogräsbekämpning: Besprutning med lämplig herbicid enl. anvisningar för preparatet. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) rutvis På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) rutvis Botanisk uppskattning av klöver (CV.SS.LE) /gräs (CV.SS.GR) rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \R6_103.doc

8 R6 103 Skörd av skyddssäd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd ca 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Gränsning: 3 vallår. Tidigt på våren första vallåret vältas ev. skyddssädesstubb. Ev. förna borträfsas. Då vitklöver kan sprida sig mycket fort ska försöket gränsas 1 2 gånger årligen. Mekanisk gränsning fungerar bäst. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis. Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis. Före första skörd: Datum för begynnande knoppning antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.LE) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis. Botanisk uppskattning i procent (LE?.EPW) rutvis. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Vitklöverbeståndets jämnhet (1 = >75 % av ytan täckt med vitklöver, 2 = % av ytan täckt med vitklöver, 3 = <25 % av ytan täckt med vitklöver) (E?.L3) rutvis. På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 2

9 R6 103 Gödsling: P och K tillförs i regel årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Ingen kvävegödsling. Skörd: Antal skördar: 4 skördar per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt då mätaren är i full knoppning (stadium 4). Riktdatum för skördar: 6 juni, 6 juli, 8 aug och 5 sept. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts bestämning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 3

10 R6 103 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 4

11 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med käringtand Version , Magnus Halling & Nilla Nilsdotter-Linde Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Plats: Jordprov: Rutstorlek: Gödsling: Sådd: Utlägges på fält fritt från rotogräs. Före gödslingen uttages ett generalprov från matjorden. Jordens textur och mullhalt bestäms, liksom ph, P AL, K AL, Ca AL, Mg AL bestäms. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Brutto m2.. P och K enligt markkarta. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. Ingen N gödsling. Försöken anläggs valfritt med eller utan insåningsgröda. Anläggning utan insåningsgröda rekommenderas. Sådden utförs på våren. Vältning före och efter sådd. Grund myllning (max 10 mm). Utsädet skickas ut av sortägarna. Vid sådd i insåningsgröda används en tidig stråstyv kornsort, som sås med högst 150 kg/ha före sådden av käringtand. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Anläggning kan ske utan insåningsgrödan om det bedöms ge en bättre etablering. Utsädesmängd: Käringtandsorterna sås i samodling (utsädet blandas) med timotej Ragnar (5 kg per ha). Försöken sås med 2/3 av normal utsädesmängd för resp. sort av käringtand enligt särskild utsädeslista (9 resp. 10 kg/ha). Normalt radavstånd. Nötning och ympning: Käringtandfröet skall nötas (t.ex. med sandpapper) och ympas med för arten speciell bakteriekultur före sådd. Ogräsbekämpning: OBS! Kemisk bekämpning får ej ske. Vid anläggning utan insåningsgröda toppas grödan vid behov utan vägning. Stubbhöjden skall vara ca 5 cm. Anteckna aktuell stubbhöjd och datum för toppningar! Observationer och graderingar: Före insåningsgrödans skörd: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) rutvis Gradering av ev liggsäd i procent (LOD) rutvis På hösten:

12 R6-105 Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SF.LE), gräs (CV.SF.GR), ogräs (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd av insåningsgröda: Skörd av insåningsgrödan som helsäd i mitten av juli rekommenderas så att det snabbt kommer ner ljus i beståndets botten. Bildas liggsäd skall insåningsgrödan snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Insåningsgrödan skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd ca 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 2

13 R6-105 VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Ogräsbekämpning: 3 vallår. Tidigt på våren första vallåret vältas ev. skyddssädesstubb. Ev. förna borträfsas. Försöket ogräsbekämpas inte kemiskt. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis. Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SS.LE), gräs (CV.SS.GR), ogräs (CV.SS.WE) och bar mark (CV.SS.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Före första skörd: Datum för full knoppning (stadium 4 i bifogad skala) antecknas (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått full knoppning och kontrollera därefter var annan/var tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.LE) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis. Botanisk uppskattning av käringtand (LE?.EPW), övrig baljväxt (ULE?.EPW), gräs (GR?.EPW) och örtogräs (UDC?.EPW) rutvis. Vid den okulära botaniska uppskattningen anges på 5 % när fördelningen på viktsbasis av käringtand, övrig baljväxt, timotej och och örtogräs. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis. Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis. Käringtandbeståndets jämnhet (1 = >75 % av ytan täckt med käringtand, 2 = % av ytan täckt med käringtand, 3 = <25 % av ytan täckt med käringtand) (E?.L3) rutvis. På hösten: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SF) rutvis. Gradering av marktäckning av käringtand (CV.SF.LE), gräs (CV.SF.GR), ogräs (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillförs i regel årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Ingen kvävegödsling. Skörd: OBS! Ta ut prov för tanninanalys före skörd, se nedan. Antal skördar: 2 skördar per år. 3

14 R6-105 Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt då mätaren är i begynnande blomning (stadium 5). Riktdatum för andra skörden: aug. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts bestämning: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?) Proven kastas därefter. Prov för tanninanalys: Tidpunkt: Begynnande blomning (när några blommor syns i beståndet) för respektive sort, dvs. vid olika tidpunkter. Metod: Klipp representativa knippen från de tre blocken ca 4 cm ovanför markytan så det blir ca 0,5 kg färsk vikt, ej mer (blir för utrymmeskrävande i frysarna) och lägg dem som ledvisa prov i plastpåse som märks med etikett. Det är viktigt att plantorna skadas så lite som möjligt. Det är lämpligt med en frysväska med frysklampar ordentligt nedkylda ute på fält för vidare transport till en djupfrys. Innan nedfrysning sorteras käringtanden snabbt fram i renvara och timotejen kastas. Käringtandproverna ska frysas ner direkt så att tanninerna hinner reagera så lite som möjligt. Transport: Proverna samlas över säsongen och transporteras sedan i fryst tillstånd till: Börje Ericsson, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala. Frystorkning: Proverna frystorkas på Kungsängen. Malning: Proverna mals på 1 mm såll (går bra senare på säsongen). Tanninanalys: Alla prover analyseras samtidigt enligt radiala diffusionsmetoden senare på säsongen. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 4

15 R6-105 Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor 5

16 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM för plan R6 201E, R6 202E och R6 204E. Ekologiska sortförsök med timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats på ekologisk mark (året före anläggningen). Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 14 m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet och sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. Stallgödsel tillförs över hela försöksytan enligt rekommenderad giva för vallanläggning. Analysera stallgödseln med avseende på N, P och K för att tillförd mängd skall kunna bestämmas. Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet tillhandahålls av försöksutföraren. Vallfrö: Tillhandahålls av Fältforskningsenheten Utsädesmängd: Timotej 16 kg/ha, ängssvingel 22 kg/ha, engelskt rajgräs 2n 22 kg/ha och engelskt rajgräs 4n 27 kg/ha. Blanda in 2 kg/ha rödklöver (10 %) i timotejen och 2.5 kg/ha vitklöver (10 %) i ängssvingel och diploit eng. rajgräs samt 3 kg/ha vitklöver (10 %) i tetraploit eng. rajgräs. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Om anläggning sker utan skyddssäd, putsa av ogräs som slår upp minst två gånger. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc

17 R6-201E, 202E, 204E Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis Skörd: På hösten Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. 2 vallår (vall I 2004 klar; vall II preliminär beror på pengar från Jordbruksverket 2005) Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning (DA.SS) rutvis Gradering av marktäckning av insått gräs (CV.SS.GR), insådd baljväxt (CV.SS.LE), ej insådda arter (CV.SS.WE) och bar mark (CV.SS.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas för grässorterna (EPD?.BGN) ledvis. Håll uppsikt när den tidigaste grässorten uppnått begynnande axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (enligt skala) för varje sort, endast en heltalssiffra (G?.GR för gräset och G?.LE för baljväxten)- ledvis Botanisk uppskattning okulärt av procenten insådd art (GR?.EPW för gräs, LE?.EPW för baljväxter och WE?.EPW för ej sådda arter) rutvis Vid den okulära botaniska uppskattningen anges på 5 % när fördelningen på viktsbasis av insått gräs, insådd baljväxt och ej insådda arter (ogräs). Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 2

18 R6-201E, 202E, 204E Vid skörd 2 och 3: Bedömning av axgångsfrekvensen i engelskt rajgräs (204E) (EP?.L10, skala 1-10, 10 = alla skott i ax) ledvis. På hösten: Förekomst av skador och deras omfattning (DA.SF) rutvis Gradering av marktäckning av insått gräs (CV.SF.GR), insådd baljväxt (CV.SF.LE), ej insådda arter (CV.SF.WE) och bar mark (CV.SF.BG), procentuell fördelning av respektive art rutvis. Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: Skörd: Ekologiskt godkända gödselmedel kan tillföras enligt gårdens växtföljd. Viktigt att notera på fältkortet vad som tillförts och uppskattning av mängder N, P och K. Viktigt att notera även att ingen gödsling skett. Antal skördar: Timotej två skördar per år och ängssvingel och engelskt rajgräs tre skördar per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: augusti (timotej) eller juli (ängssvingel och engelskt rajgräs). Tredje skörden: 1 10 september (ängssvingel och engelskt rajgräs). Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Fältkort: Prov för ts bestämning och kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 60 C i 24 h och vikten noteras. Därefter tas OBS!! rutvisa prov för kemisk analys tas ut (huvuddelen, ca 75 %). Resterande lilla fraktionen (ca 25 % eller 50 g) vägs och torkas vidare i 130 C 2 h och vägs igen för bestämning av hela provets ts halt (DM?). Denna fraktion kastas därefter. Proverna mals med 1 mm såll och fylls i märkta burkar (etikett: Kem prov) och lagras i avvaktan på besked om att skickas på analys. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 3

19 R6-201E, 202E, 204E Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 4

20 R6-201E, 202E, 204E Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 5

21 R6-201E, 202E, 204E Schema för bestämning av baljväxternas utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och bladskaft 2 Stjälksträckning Övervägande delen plantor har synliga internoder, dvs. minst 1 cm mellan bladskaftsfästena 3 Begynnande knoppning Huvudstjälkens knoppsamling synlig åtminstone på några plantor 4 Knoppning Enskilda knoppar i knoppsamlingarna synliga på flertalet plantor 5 Begynnande blomning Öppna blommor är synliga på huvudstjälkens blomhuvud på några plantor 6 Blomning Öppna blommor är synliga på sidogrenarnas blomhuvud på flertalet plantor 7 Överblommat Blommorna på huvudstjälkens blomhuvud är avblommade och blomfoderbladen börjar mörkfärgas på flertalet plantor Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R_201_202_204_ekologisk.doc 6

22 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N per ha. Sådd: Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas ut av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast. Vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ rekommendationerna i senaste Ogräsnyckeln. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA) - rutvis Z:\$Lists\VallPM_ \PMR6-204_ny.doc

23 R6-204 Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten: Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: 2 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) rutvis Stråstyrka för varje sort (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis Vid skörd 2 och 3: Bedömning av axgångsfrekvensen (EP?.L10, skala 1-10, 10 = alla skott i ax) ledvis. På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn 2

24 R6-204 Även om många värden är lika måste alla fyllas i. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har vid anläggningen förrådsgödslats tillföres P och K endast på våren i vall II. N-gödsling: 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Skörd: Antal skördar: 3 per år i både vall I och vall II. Tidpunkt för skörd: Standard (gemensam): Alla sorter skördas samtidigt. Serie 204 på vissa platser ( 2004 Rådde): Anpassad tidpunkt för de tre tidighetstyperna, tidig, medelsen och sen, alltså tre tillfällen för första och andra skörd. På fältkortet finns angett för varje sort dess tidighetstyp som en fingervisning. Skördetid efter faktisk utveckling i fält. Ange skördedatum för varje sort som en särskild variabel. Första skörden. Standard: Vid mätarens axgång (= stadium 4 i bifogad skala). Mätare se fältkortet. Normal skördetid 5-10 juni. Anpassad: Tidiga sorter, vänta 2-3 dagar efter tidigaste sorten uppnått axgång (= stadium 4 i bifogad skala) och skörda alla sorter som uppnått axgång. Medelsena sorter, skördetid ca 4 dagar efter den tidiga skörden. Skörda de sorter som då uppnått axgång., Var observant på utvecklingshastigheten. Är den långsam vänta längre än 4 dagar och tvärt om om den är snabb. En huvuddel av de medelsena sorterna bör ha uppnått stadium 4. Sena sorter, vänta in de sena sorterna tills de har uppnått axgång, dock längst 10 dagar efter medelsena skörden. Herbie är den sort som tidigare visat den senaste utvecklingen. Enligt tidigare försök ligger tidiga sorter ca 5 dagar före i axgång jämfört med medelsena sorter (Helmer) och sena ca 7 dagar efter i axgång jämfört med medelsena sorter (Helmer). Andra skörden: Standard: Alla sorter samtidigt, 5-15 juli för hundäxing juli för engelskt rajgräs (ca 40 dagar efter 1:a skörd. Anpassad: Andra skörd genomförs efter ca 40 dagar efter första skörd. Tredje skörden: Standard och anpassad: Alla sorter samtidigt, 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. 3

25 R6-204 Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 4

26 R6-204 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad 5

27 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R Sortförsök med italienskt rajgräs till slåtter Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas gräsen med 50 kg N per ha. Sådd: Sådd i skyddsgröda (korn) Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas ut av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast. Vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Ogräsbekämpning med kemiska medel bör som regel alltid utföras. Följ rekommendationerna i senaste Ogräsnyckeln. Observationer och graderingar: Före skyddssädens skörd antecknas: Z:\$Lists\VallPM_ \PMR6-205_ny.doc

28 R6-205 Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SF) - rutvis Gradering av liggsäd i procent (LOD) - rutvis På hösten: Gradering av vallbeståndets slutenhet (CV.SF) - rutvis Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Skörd: Bildas svår liggsäd skall skyddssäden snarast skördas och bortföras från försöksplatsen. Skyddssäden skördas för övrigt så fort den är mogen. Stubbhöjd omkring 15 cm. Kärnskördens storlek uppskattas på 500 kg/ha när, kärnan behöver således ej vägas. Halm och övriga skörderester avlägsnas från försöksplatsen omedelbart efter skörden. VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: 1 vallår Tidigt på våren första vallåret vältas och/eller räfsas stubben, så att den inte kommer med i första skörden. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) rutvis Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) rutvis Före första skörd: Datum för begynnande axgång/vippgång antecknas (EPD?.BGN) ledvis Håll uppsikt när den tidigaste sorten uppnått begynnande knoppning/axgång/vippgång och kontrollera därefter var annan/var till tredje dag fram till skörd. OBS! Vänta inte på sent utvecklade sorter, försöket måste skördas i sin helhet när mätarsorten uppnått angivet utvecklingsstadium för skörd. Vid varje skörd: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enl. skala för varje sort, endast en heltalssiffra ledvis Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) rutvis Stråstyrka för varje sort (STS?) ledvis Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) rutvis Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn Även om många värden är lika måste alla fyllas i. 2

29 R6-205 Gödsling: P och K tillföres på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. Har vid anläggningen förrådsgödslats tillföres ingen P och K. N-gödsling: 100 kg N på våren, 80 kg N efter skörd 1 och 60 kg N efter skörd 2. Totalt 240 kg/ha N Skörd: Antal skördar: 3 per år. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Första skörden för gräs vid mätarens ax/vippgång (stadium 4 = minst halva axet/vippan synlig på minst hälften av skotten). Mätare framgår av fältkortet. Andra skörden: Alla sorter samtidigt, 5-6 veckor efter 1:a skörd (lämpligt ca juli). Tredje skörden: Alla sorter samtidigt, 1-10 september. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Provtagning: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?). Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Fältkort: Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. 3

30 R6-205 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad 4

31 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-206 Sortförsök med ängsgröe Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer Sådd utan skyddsgröda ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Rutstorlek: Brutto m 2, netto minst 10 m2. Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha, eller vid förrådsgödsling 60 kg P och 160 kg K per ha. N-gödsling: 50 kg N per ha ges före sådden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Anläggningen sker i renbestånd och utan skyddsgröda. Sådden utföres under juli månad. Fröet myllas grunt, såbädden vältas före och efter sådden. Vallfrö: Tillhandahålls av sortägarna. Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista. Radavstånd: Normalt 12,5 cm. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet! Ogräsbekämpning: Besprutning med Basagran MCPA och dosen 3,5 l/ha då ängsgröeplantorna har 2-3 blad. Observationer och graderingar: Förekomst av skador och deras omfattning på hösten i procent (DA.SF) - rutvis. Gradering av vallbeståndets slutenhet på hösten (CV.SF) - rutvis. Obs! Fyll i samtliga uppgifter som begärs på fältkortet. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc

32 R6-206 VALLÅREN Liggtid: Skötsel på våren: Gränsning: 3 vallår. OBS I Vall I putsas alla rutor av utan vägning och provtagning. Ev. förna borträfsas tidigt på våren före gödsling. Då ängsgröen snabbt kan sprida sig mellan rutorna bör försöket gränsas årligen! Mekanisk gränsning fungerar bäst. Observationer och graderingar: På våren: Förekomst av skador och deras omfattning i procent (DA.SS) - rutvis. Gradering av beståndets slutenhet i procent av optimalt bestånd (CV.SS) - rutvis. OBS I Vall I putsas alla rutor av utan vägning och provtagning. Före varje skörd i Vall II och vall III: Botaniskt utvecklingsstadium (G?.GR) enligt skala för varje sort, endast en heltalssiffra - ledvis. Uppskattning av procenten insådd art (GR?.EPW) - rutvis. Förekomst av skador och deras omfattning (DA?) - rutvis. Förekomst av sjukdomar och skadedjur (DIS?) rutvis På hösten: Gradering av beståndets slutenhet i procent (CV.SF) rutvis. Uppgifterna sparas och införs på nästa års fältkort (CV.SP). Ange alla graderingar med endast ett tal i varje kolumn. Gödsling: P och K tillföres årligen på våren, normgiva 30 kg P och 100 kg K per ha. N-gödsling: Totalt 200 kg N per ha, varav 60 kg N på våren och efter första skörd och 40 kg N efter 2:a respektive 3:e skörd. Skörd: Antal skördar: 4 per år. Försöksmässig skörd från första vallåret. Enbart om beståndet är mycket glest och dåligt slutet tillämpas avslagning utan vägning, provtagning och graderingar enligt skördeschemat. Tidpunkt för skörd: Alla sorter skördas samtidigt. Riktdatum för skördar: 5 juni, 5 juli, 4 aug. och 5-10 sept. Grönmassevikten för nettoparcellen i kg (Y?.KG) bestäms och noteras. Om vikten innehåller en tara eller måste räknas om måste det noga framgå. Beräkning av skördeyta. För beräkning av nettobredden av den skördade parcellen läggs ett halvt radavstånd till från centrum från varje Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 2

33 R6-206 ytterrad. Exempel: Om parcellen har tolv rader med 12,5 cm mellan varje rad blir bredden 11*12,5 cm + 2*6,25 cm = 1,5 m. Är skörden vid riktdatumet så låg att vägning och provtagning ej kan ske, putsa av försöket utan vägning och provtagning och anteckna datum - räknas som skörd. Provtagning: Fältkort: Prov för ts-bestämning och ev. kemisk analys: Omedelbart efter skörden uttas från varje ruta ett representativt prov om ca 1 kg. Proven vägs och vikten antecknas dels på provetiketten, dels hos försöksutföraren. Proven förtorkas vid högst 60 C och skickas av försöksutföraren till Agri Lab AB, Ulls väg 33, Uppsala. Finns det andra lokala överenskommelser om var ts-analyser skall utföras så följs dessa. Vid analys. Proven torkas till 110 C i 3 h för bestämning av ts halten (DM?) Ingen kemisk analys säsongen Proven kastas därefter. Kopiera fältkortet och sänd in det efter anläggningen av försöket, eller andra åtgärder, senast den 15 juni. Försöksresultaten insänds snarast efter varje skördetillfälle så att de är Fältforskningsenheten tillhanda senast två veckor efter resp. skörd. Det gröna fältkortet (original) insänds efter den sista skörden. Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 3

34 R6-206 Schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Magnus Halling OBS! Utvecklingsstadiet skall anges med endast en heltalssiffra. Kod Stadium Beskrivning 1 Blad Enbart blad och förlängda bladslidor 2 Stråskjutning Då minst en nod är synlig på minst halva antalet plantor 3 Begynnande ax- /vippgång Del av ax/vippa är synlig på åtminstone några skott 4 Ax-/vippgång Då halva axet/vippan är synligt ovan flaggbladet på minst halva antalet skott 5 I ax/vippa Då del av axbärande strået är synligt mellan flaggblad och ax/vippa på minst halva antalet skott 6 Blomning Fr.o.m. att ståndarknapparna är synliga 7 Överblommat Fr.o.m. att pollenspridningen är avslutad Z:\$Lists\VallPM_ \PM_R6_206.doc 4

35 Fältforskningsenheten (FFE) Unit of Applied Research Swedish University of Agricultural Sciences PM R Sortförsök med engelskt rajgräs till bete. Version , Magnus Halling Variabelkoder angivna frågetecken betyder skördenummer Avsikten med försöksserien är att studera hur olika sorter av engelskt rajgräs tål upprepade skördar och lång liggtid, vilket är aktuellt i betesvallar. Sådd i skyddsgröda (korn) ANLÄGGNINGSÅRET Försöksplats: Välj en jämn och kvickrotsfri plats året före anläggningen. Det är bra om försöket kan placeras intill ett sortförsök med ängsgröe på de platser är ett sådant finns. Rutstorlek: Brutto m 2 Jordprov: Gödsling: Sådd: På nya försöksplatser uttas före gödslingen ett generalprov från matjorden. Provet sparas av försöksutföraren i avvaktan var det skall skickas. P och K enl. markkartan. Normgiva 30 kg P och 60 kg K per ha. N-gödsling: Högst 50 kg N per ha till skyddssäden. Kvävegödslingen skall utföras av försöksutföraren. Efter skyddssädens skörd gödslas med 50 kg N per ha. Skyddssäd: En tidig stråstyv kornsort som sås med 150 kg per ha. Utsädet anskaffas av försöksutföraren. Vallfrö: Skickas av sortägaren till försöksplatsen Utsädesmängd: Se särskild utsädeslista Radavstånd: Normalt 12,5 cm Vallfröet sås vinkelrätt mot skyddssädesraderna omedelbart efter sådden av skyddssäden. Fröet myllas grunt, såbädden skall vara fast, vid behov vältas före och efter sådden. Rutfördelning: OBS! Följ den rutfördelning som finns angiven på fältkortet!

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se

ODLING AV KÄRINGTAND. Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se Nilla Nilsdotter-Linde Fältforskningsenheten, SLU Tel: 018-671431 E-post: Nilla.Nilsdotter- Linde@ffe.slu.se ODLING AV KÄRINGTAND På senare år har intresset för baljväxten käringtand som betes- och slåtterväxt

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Vallkonferens 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Vallkonferens 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18 Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2014 Department of Crop Production

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 2013-11-29 Side 1 af 4 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.17462 Försöksdokumentation L5-0830-2013-001. Örtogräs i oljelin Resultat från nationella försök skall bara användas under följande förutsättningar

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel vall och grovfoder Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se Sammanfattning Målsättningen

Läs mer

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT 2013 NOTERINGSHÄFTE FÖR IP FRUKT Detta häfte utgör grundvalen för godkännande av din frukt som IP-odlad. Det är därför av stor vikt att du så noga som möjligt gör fortlöpande noteringar

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Klippträda istället för svartträda

Klippträda istället för svartträda Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av

Läs mer

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk

ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I SLUTRAPPORT EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ. Finansierat av SLU EkoForsk KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. ETABLERINGSTEKNIK OCH OGRÄSREGLERING I EKOLOGISKA UTSÄDESODLINGAR AV VITKLÖVER, RÖDKLÖVER OCH GRÄSFRÖ SLUTRAPPORT Finansierat av SLU EkoForsk Ann-Charlotte Wallenhammar 2,

Läs mer

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU magnus.halling@slu.se SAMMANFATTNING Målsättningen med projektet var

Läs mer

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Skötsel av markanläggning under garantitiden

Skötsel av markanläggning under garantitiden STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL: Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar i fältkortet med bl.a: Skapa ny behandling Tillfoga insatsmedel till en behandling Ta bort behandling

I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar i fältkortet med bl.a: Skapa ny behandling Tillfoga insatsmedel till en behandling Ta bort behandling Skapa/ändra ar Generellt Andra relevanta avsnitt Allmänna förutsättningar I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar i fältkortet med bl.a: Skapa ny Tillfoga insatsmedel till en Ta bort I andra avsnitt kan

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010 Av Bodil Frankow-Lindberg,Växtproduktionsekologi, Uppsala E-post: bodil.frankow-lindberg@slu.se Vall och grovfoder INTENSIVT SKÖRDADE VALLAR sammanfattning Tre skördar per år har lett till ca. 12% högre

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får olssons frö Vallfrö 2013 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se

Läs mer

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Olssons. vallfrö. betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2014 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor För mer information om odling, arter, sorter se hemsidan www.olssonsfro.se tel

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

olssons frö Vallfrö 2012

olssons frö Vallfrö 2012 olssons frö Vallfrö 2012 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Innehåll sortiment av ettåriga växter... 1 3 Vallfrösortiment... 4 7 blandningsförslag

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

vallfrö Olssons betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor Olssons vallfrö 2015 betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor www.olssonsfro.se tel 042-250 450. Stående fr. vänster: Per Andersson, Susanne

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

Lagerstyrning. Lagerstyrning av produkter. Lagerstyrning av insatsvaror

Lagerstyrning. Lagerstyrning av produkter. Lagerstyrning av insatsvaror Lagerstyrning av produkter Generellt Lagerstyrning för produkter finns i Näsgård Mark versionerna ProXtra och Advicer. Den är därför inte tillgänglig för alla användare. Lagerstyrning både för insatsvaror

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Examensarbete av: Annelis Löf Handledare: Börje Lindén Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 4 Institutionen

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem - Ett jämförande försök under de tre växtsäsongerna 1995, 1996 & 1997 Försök, utvärdering och sammanställning gjord för Thulica AB av: Landskapsarkitekt

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

BROADWAY vinner över gräset

BROADWAY vinner över gräset BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den

Läs mer

Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark

Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark Jordbruksinformation 5 2005 Författare Mette Duedahl Høyer, Bornholms Familielandbrug Carsten Gade, Østjyllands Familielandbrug Henning Hervik, Sjællands

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD

EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMI I VALLFRÖDOMINERAD VÄXTFÖLJD ECONOMY IN LEYSEED ROTATION Författare: Johan Nilsson Examinator: Universitetsadjunkt Allan Andersson Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion Av Ingela Löfquist och Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket,

Läs mer

STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur

STUDIER AV KÄRINGTAND med avseende på populationsekologi, proteinutnyttjande och parasitpåverkan hos betesdjur Magne Tuvesson 1 (projektansvarig), Nilla Nilsdotter-Linde 2, Gun Bernes 3, Dan Christensson 4, Helena Hedqvist 5, Jan Jansson 6, Michael Murphy 7 & Peter Waller 4 1 SLU, Inst. för ekologi och växtproduktionslära,

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Uppsala Fredrik.Fogelberg@jti.se Vad är gjort till idag? Projekt 2010-2012

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

dazide SAMPLE ENHANCE Tillväxtregulator för växter i växthus Reg nr 5033 Behörighetsklass 1L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd.

dazide SAMPLE ENHANCE Tillväxtregulator för växter i växthus Reg nr 5033 Behörighetsklass 1L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd. Läs medföljande anvisningar före användningen. Riskupplysningar och Skyddsanvisningar Förvaras oåtkomligt för barn Förvaras åtskilt från livsmedel och djurfoder Åt inte, drick inte eller rök inte under

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer