16 sidor. Modern samhällsbyggnad och innovativ näringslivsutveckling. Arctic Mining. Regional Mineralstrategi. Internationell Marknad

Transkript

1 Dec sidor Modern samhällsbyggnad och innovativ näringslivsutveckling Regional Mineralstrategi Hållbara Samhällen Internationell Marknad Beroende av omvärlden Mineralstategin klar CSR in Mining Gruvskatt+Infrastruktur Arctic Mining Samförstånd Magnus Ericsson, adjungerad Professor i Mineralekonomi vid LTU: Nordisk gruvindustri och omvärlden beroende av varandra. Sid 6 Erik Bergkvist (S), ordförande Regionstyrelsen om den regionala mineralstrategin för Norrbotten och Västerbotten. Sid 8 Läs den intressanta krönikan av Kenneth Macartney, Ambassador of Canada to Sweden. Sid 10 Ingår som bilaga i Dagens Industri (ed. norr) i december 2014.

2 NYTT 20 15: CURRENT TRENDS IN EXPLORATION * FINANCING AND INVESTMENT IN NORDIC MINING VI GÖR IDÉER TILL VERKLIGHET Det finns alltid ett bättre sätt. I mer än hundra år har Atlas Copcos ingenjörer och utvecklare arbetat enligt den devisen för att skapa ny teknik som kraftigt ökat produktiviteten inom bergborrning, tillverkning och andra industriella processer. Många av företagets produkter har blivit globala framgångssagor. Kan Atlas Copco göra dina idéer till verklighet? INTERNATIONAL OUTLOOK Välkommen till Framtidens Gruv och Mineralindustri, Grand Hôtel i Stockholm, Januari Rod Thomas President, PDAC Besök oss på Georange i samarbete med Nordic Publishing bjuder årligen in beslutsfattare från riksdagen och myndigheter, experter och intressenter från nordisk gruv- och mineralindustri, och företrädare från den finansiella sektorn för att fokusera på industrin av idag dess möjligheter och ökade betydelse för näringslivsutvecklingen. Bland seminariets inbjudna talare finns Rod Thomas, President of PDAC key note speaker, Mikael Damberg, Närings- och innovationsminister, Corina Hebestreit, Director Euromines, Fred MacMahon, Director Fraser Institute, Todd McCracken, Manager Geology WSP, Olof Faxander, Vd Sandvik, Gunnar Malm, GD Trafikverket, Rune Arnøy, CEO Narvik Havn, Kimmo Viertola, Director Finnish Industry Investment, Martin Jansson, Senior Commodity Strategist Handelsbanken, Carl-Wilhem Lefwert, Director PwC, Graham Dallas, Head of Business Development EMEA, Toronto Stock Exchange, Erja Retzén, Managing Director Nasdaq OMX, Kaj Lax, Avdelningschef Mineralresurser Sveriges Geologiska Undersökning/SGU, Tom Heldal, Director Georessurser NGU, Pekka Nurmi, Research Director Geological Survey of Finland (GTK), Tuula Puhakka, Sandvik, Per-Olov Fjällborg, Exploration Manager LKAB och Jan Moström, Direktör Boliden Gruvor. Tre utvalda höjdpunkter Rundabordssamtal med flera välkända ansikten i anslutning till middag med Västerbottentema. Medverka på våra workshops Land use an Land planning och Financing of mining projects. Unikt 2-dagars studiebesök till Kiruna. Övernattning och besök bl a i LKAB:s gruva och Aitik. Mikael Damberg Närings- och innovationsminister SISTA CHANSEN! Anmäl dig på Pierre Heeroma Director Boliden AB *Current Trends in Exploration. I samarbete med SGU Sveriges Geologiska Undersökning. Sponsorer: Port of Narvik

3 Framtidens Gruv & Mineral 5 Ska man gruva sig eller? NEW BUSINESS OPPORTUNITIES AT THE HEART OF EUROPE S MINING INDUSTRY INTERNATIONAL TRADE FAIR & CONFERENCE SKELLEFTEÅ, SWEDEN JUNE 14-16, Gruvboom eller gruvbom var frågan vid en konferens i Stockholm alldeles nyligen. Personligen var jag lite olycklig över att inte ha kommit på den rätt slagkraftiga rubriken själv. För visst är det så att från att medialt ha varit en näring präglad av eufori där inga mörka moln syntes till en krisbransch där färgerna enbart är olika nyanser av grått är tiden kort. För mig är det viktigt att försöka nyansera debatten oavsett åt vilket håll den går. Jag gör det utifrån några väl grundande utgångspunkter: Världen kommer att behöva ett nytillskott av metaller. Vi ska naturligtvis bejaka och driva på en utveckling där återvinning är en självklar del av samhället men nytillskott behövs. Vår del av världen har förutsättningar att på ett smart sätt ta tillvara naturtillgångar. Branschen måste vara långsiktig och lämpar sig väldigt dåligt för kortsiktig kvartalskapitalism. Förutsättningen att utveckla flera globalt ledande produkter inom teknik är goda samtidigt som områden som miljöteknik och tjänsteproduktion kan utvecklas betydligt mer. Utmaningarna att hantera motstående intressen vad gäller markanvändning ökar men borde egentligen kunna var framgångsfaktorer där det visas på hur man i demokratiska processer hittar lösningar. Det finns en hög kompetens på de flesta nivåer som vi ständigt måste utveckla. Inte minst gäller det att utveckla våra modeller präglade av ansvar och förtroende. Ska vi bygga hållbara samhällen utifrån nyttjandet av naturtillgångar är jämställdhetsfrågorna helt avgörande. Min bedömning är att debatten om hur vi nyttjar våra naturtillgångar måste utvecklas. Känslor ska och kommer alltid att finnas med i de framtida diskussionerna men vi måste också förmå oss att ta in olika former av fakta. I den debatten behövs en stor portion av förmåga att sätta sig in i olika aktörers verklighet och ett stort mått av ödmjukhet. För att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling krävs att vi kan diskutera miljömässig, ekonomisk- och socialutveckling samtidigt. Ska vi göra det så krävs det att det finns mötesplatser där tillfälle att prata med varandra ges. Det finns enligt min mening i dagsläget för många möten där tendensen är att man pratar om andra i stället för att prata med varandra. Som ordförande i GEORANGE är jag både glad och stolt över att vi tillsammans med andra aktörer kan erbjuda mötesplatser där möjligheter till konstruktiva möten ges. Mötesplatsen Framtidens Gruv och Mineral genomförs genom en bra samverkan med Nordic Publishing. Kommande seminarium innehåller bl.a. två workshops där vi lyfter frågor om finansiering och om markanvändning. Båda dessa frågor är ständigt aktuella och nu får vi en chans att med olika aktörer ha konstruktiva diskussioner. GEORANGE har som ambition att kunna erbjuda mötesplatser där utmaningen är att genom samverkan kunna skapa positiv regional utveckling. Väl mött i Stockholm januari Lennart Gustavsson ordförande GEORANGE IF YOU VE GOT A JOB TO DO, WE VE GOT A MACHINE TO DO IT. Gruvbrytning är ett tufft jobb i en tuff miljö, för både personal och maskiner. Tempot är högt och maskinerna måste producera dygnet runt - utan avbrott. Tematidningen Framtidens Gruv & Mineral är utgiven av Georange och producerad av Nordic Publishing. Frågor om innehållet och programmet besvaras av: Lennart Gustavsson, Georange. E-post: ordf@georange.se Annonsförsäljning: Nordic Publishing. Formgivning: Palmgren Artdirection AB. E-post: mattias@palmgrenartdirection.se Skribenter: Lars Westerlund. Tryck: Tryck i Norr. Distribution: Dagens Industri (ed Norr). Foto omslag: Boliden För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta: Nordic Publishing Stockholm AB, Storängsvägen 25, Stockholm. Tel E-post: info@nordicpublishing.se En förutsättning för detta är förstklassig service av kompetent och pålitlig personal. Därför väljer svenska gruvkunder maskiner från Caterpillar och heltäckande servicelösningar från Pon Mining International. För ett hållbart nyttjande av våra naturresurser 2014 Pon Equipment AB Caterpillar Inc. All rights reserved. CAT, CATERPILLAR, their respective logos, Caterpillar Yellow and the POWER EDGE trade dress as well as product identity used herein, are trademarks of Caterpillar and may not be used without permission. Pon Mining International Sverige har goda tillgångar av de metaller och mineral som efterfrågas i framtiden. För en hållbar utvinning av dessa krävs kunskap om naturen, om de geologiska förhållandena och om den snabba utvecklingen av gröna utvinningsmetoder. Följ utvecklingen på Mining 6060_190x125.indd :02:10

4 6 Framtidens Gruv & Mineral Framtidens Gruv & Mineral 7 Nordisk gruvindustri lever med ett ömsesidigt beroende av omvärlden miljoner kronor eller ca 0.02 % av skatteintäkterna. Är det värt det? Att inkomsterna skulle bli låga är givetvis inte skäl att inte införa en royalty. Utöver att en royalty leder till misshushållning med mineralresurserna, behöver Sverige inte heller royaltyinkomsterna på samma sätt som fattiga länder i Afrika, Latinamerika och Asien, eller provinser i Australien och Kanda, med begränsade andra inkomstkällor. Låga skatter kan också leda till ökade investeringar och därmed ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tecken på att den svenska politiken har gett resultat är växande sysselsättning och mcyket höga investeringar i gruvindustrin, samt flera ansökningar om prospekteringstillstånd. Men gruvindustrins starka utveckling måste ses i ett regionalt sammanhang. På nationell nivå är effekterna av begränsat intresse, men på regional nivå är den ekonomiska och sociala betydelsen av gruvindustrin mycket viktig. Nästan alla nya jobb i gruvnäringen finns i övre Norrland, särskilt i inlandet, som annars är missgynnat när det gäller arbetstillfällen. Dessa jobb hjälper också till att motverka avflyttningen: gruvornas anställda efterfrågar kommersiell och offentlig service. Skolor och matvaruaffärer kan hållas öppna till följd av gruvdriften. På nationell politisk nivå står alltså valet mellan att vidta förändringar som leder till försumbara ökningar av statens inkomster men varaktigt försämrar sysselsättningen i Norrlands inland eller att fortsätta en politik som leder till ökad sysselsättning och en tryggad utveckling i de norra delarna av landet. Införandet av en gruvskatt borde avföras från den politiska dagordningen. handläggningstid. Det borde vara de geologiska möjligheterna som helt avgör var prospekteringspengarna satsas, inte smärre skillnader i avgifter och administrationens effektivitet. Det är trots allt samma geologiska formationer det handlar om i den Fennoskandiska skölden. Jag ser två huvudsakliga områden där Sverige och de nordiska länderna tillsammans kan göra skillnad: EU. Utan en gemensam röst och med aktiverade lobbyaktiviteter kommer vi inte långt. Men gemensamt kan Norden kräva att en motsvarighet till USAs Bureau of Mines inrättas i norra Sverige eller Finland och garantera att de nordiska erfarenheterna tränger igenom byråkratin till beslutsfattarna i Bryssel på kommissionen och i parlamentet. Globalt, i främst Afrika och i mineralrika utvecklingsländer i andra världelar. Det sk Meeting Points Mining intiativet som syftar till att främja utökade kommersiella kontakter mellan Sverige och Afrika har testats några år av SGU, men måste nu breddas till att omfatta alla kunniga och erfarna krafter inom gruvbranschen från myndigheter, konsulter, små företag och akademin. Inte huvudsakligen SGUs egen personal. Svenska gruvkunskap är hett efterfrågad och svensk gruvindustri har ett mycket gott renomme som kan bli basen för ökad export och ett inflöde av ideer och kunskaper. Jag är övertygad om att Älvsbyn, när den nya Lavergruvan eventuellt kommer igång kommer att stor nytta av att ha städerna i Zambias Copper belt att utbyta erfanheter med. Eller att Kiruna kan bidra till att den planerade Isua järnmalmsgruvan i Grönland slipper alla de barnsjukdomar som gruvan och samhället levt med, speciellt under de första tuffa åren. Sammanfattning En gruvskatt skulle riskera att minska sysselsättningen i Norrland. Statliga och regionala pengar bör istället satsas på att öka sysselsättningen och trygga en långsiktigt hållbar utveckling: Hur komma till rätta med problem med en cyklisk industri och dess miljöpåverkan skapar. Hur få en bransch som är mera jämställd i sin struktur och där arbetsskadorna minskar. På detta sätt kan man förhindra att Norlland fortsatt utarmas och motverka utflyttningen. Behåll Sverige öppet för ett fortsatt internationell utbyte och mottagligt för nya och goda utländska ideer och kapital. Bara genom att fortsätta att bygga globala kontakter som skett under århundraden kan branschen behålla sin livskraft. Bredda samarbetet internationellt i första hand med våra nordiska grannar i nästa steg i i EU och i Afrika. Magnus Ericsson Adjungerad professor i Mineralekonomi Luleå Tekniska Universitet Magnus Ericsson, adjungerad Professor i Mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet. Gruvindustrin är sedan urminnes tider en internationell bransch. Men trots den långa historien av ett givande utbyte över gränserna ställs idag krav på att utländska företag inte skall få tjäna pengar på våra svenska malmer. Men Sverige är ett litet land på en stor metallmarknadsocean. Öppenhet för ideer, influenser, erfarna experter och kapital är den enda vägen framåt för fortsatt ekonomisk och social utveckling i landets gruvregioner. Gruvornas värld internationell sedan urminnes tider. Svensk gruvindustri har hämtat inspiration från utlandet sedan minst 1000 år tillbaka och lämnat viktiga bidrag till branschens tekniska utveckling internationellt lika länge. Lapphyttan i Norberg har visat sig vara en av de äldsta masungarna man känner till i hela Eruopa. Den 2014 utbyggda och moderniserade Garpenbergsgruvan omnämns i källorna redan 1254 av kung Magnus Ericsson (ej en släktning). Själva namnet Garpenberg betyder den tyska gruvan och antyder ett betydande utbyte redan då med Tyskland. På 1700-talet konkurrerade Stora Kopparbergs svenska koppar med Mitsuis japanska på den indiska marknaden. Ironiskt nog representerades båda bolagen av det holländska Ostindiska kompaniet. Handelsmonopol lönade sig redan då. Järnmalmsgruvorna i Bergslagen konsoliderades av engelskt kapital under ledning Sir Ernest Cassel. Han grundade senare den svenska börsens blue chip under första halvan av 1900-talet, Grängesbergsbolaget. Det var utländskt kapital som bidrog till skapandet av dagens LKAB efter några konkurser i slutet av 1800-talet. Den svenska gruvindustrin har verkat i internationell konkurrens och utvecklats med inflöde av kunskaper och kapital från utlandet sedan urminnes tider. Den har överlevt och har trots starka utländska influenser fått en fast förankring i Sverige. Gruvorna och stålverken har gett arbete och utveckling under många hundra år. Detta är väl om något ett bevis på att industrin som har vilat på en ändlig resurs är en hållbar bransch. Det har pågått en ständig diskussion om hur branschen skall kunna utvecklas men historien har visat att den har varit möjligt att växa trots skarp konkurrens från utlandet. Gruvorna har, tillsammans med skogsindustrin och vattenkraften, varit den långsiktiga ekonomiska motorn framförallt i Norrland. Och dess livskraft har demonstrerats på ett tydligt sätt under de senaste årens boom. Det finns all anledning att återigen understryka hur långsiktig gruvindustrin är till sin natur. Och samtidigt ligger gruvorna där de ligger och kan inte flyttas. Facebooks datahallar är givetvis ett mycket välkommet tillskott till Luleås näringsliv men det står klart att om någon annan ort med kallt klimat och god strömförsörjning kan erbjuda bättre villkor finns det ingenting som binder det amerikanska bolaget i Luleå. Kommer de att finnas kvar om 30 år? Gruvskatten Det har rests krav på ökade beskattning av gruvindustrin. Förslag på att införa en royalty på upp till 10 % har framförts i debatten före valet. Partierna försökte övertrumfa varandra med allt högre skattesatser. Men denna fråga måste ses mot den bakgrund jag skissat ovan: Svensk gruvindustri lever i en global konkurrens på en internationell marknad. Grunden för dessa krav är främst att det inte utgår någon royalty i Sverige. Det finns visserligen en sk mineralavgift på 0.2 %, som är nästan helt unik eftersom den betalas till markägaren som inte har några rättigheter alls till mineralen under markytan. (En del går till staten). Bakgrunden till denna ordning är att staten i början av 2000-talet ville göra markägare mera välvilligt inställda till att prospektering kan ske på deras marker. Trots denna unika royalty är beskattningen i Sverige av gruvdrift internationellt sett låg. Statens andel av cashflow före skatt i en hypotetisk gruva ligger på 28%, jämfört med % internationellt. Orsaken är framför allt att bolagsskatten i Sverige är låg och att andra länder har regelrätta royalties. Royalties på försäljningen är emellertid ekonomiskt ineffektiva. De höjer kostnaden per utvunnet ton malm, vilket innebär att fattigare partier av en malmkropp eller fattigare fyndigheter aldrig blir exploaterade. Detta är misshushållning med naturtillgångarna. Ändå använder de flesta regeringar royalties eller andra extra skatter. Detta motiveras med fyra huvudargument: 1 Gruvorna utnyttjar en ändlig resurs 2 Mineraltillgangarna tillhör hela folket 3 Att beskatta jordräntan är samhällsekonomiskt effektivt 4 Vi behöver pengarna Detta sista är det enda solida argumentet. Många länder med mineraltillgångar är fattiga och regeringarna behöver skatteinkomster. Royalties blir då en utväg även om regeringen inser att detta begränsar gruvnäringens tillväxtmöjligheter. Här har royalties fördelar: de är lätta att beräkna, det är svårt att fuska och skatteintäkterna från en royalty är mer stabila än intäkterna av en skatt på vinst. Men som jag tillsammans med Olle Östensson visade i vår debatt artikel i DN den 30 augusti så skulle inte en normalhög royalty i Sverige ge så mycket mera än Internationellt samarbete istället för isolering Som tur är sitter inte Sverige i samma båt som många u-länder och är inte tvungna att ta till royalties för att säkra sina skatteinkomster. Snarare borde vi i Sverige på ett mycket mera aktivt sätt dela med oss av våra gemensamma erfarenheter och kunskaper inom alla områden som berör gruvindustrin från rena tekniska lösningar och högproduktiva arbetsmetoder till oväldig, snabb och rättvis hantering av tillståndsärenden på alla nivåer från kommuner till Bergsstaten, hur förvaltas statliga bolag på bästa sätt och hur kan man basera en hållbar samhällsutveckling på en ändlig resurs. Det handlar om att fortsatt kunna få ett inflöde av goda ideer och uppslag från den globala marknaden. Om svenska exportvaror som gruvmaskiner skall ha tillträde till alla länder för sin försäljning hur kan man då hävda att utländska investerare inte skall få komma in i Sverige? För att den svenska rösten skall få mera tyngd ute i världen borde ett närmare nordiskt samarbete främst med Finland men även Norge inledas. Länderna är redan nästan helt integrerade på gruvsidan: Boliden har tagit över mycket av gamla Outokumpus smältverk och genom det senaste förvärvet också gett sig in i gruvbrytning i Finland. På utrustningssidan är också integrationen stark Sandvik äger Tamrock och Metso har delar av gamla Svedala. Boliden Contech gick upp i Outotec. Nyligen fusionerade SSAB och Ruukki. Inom forskningen har ett svensk/finskt konsortium lagt ett starkt förslag inom ramen för EUs sk Kick. Men jag tror att ett ännu närmare samarbete vore fruktbart. De geologiska undersökningarnas arbete med prospektering och malmer, med forskning och med investment promotion skulle kunna samordnas närmare och gå vidare på den väg man redan slagit in på. Lagstiftningen i Sverige, Finland och Norge är mycket lika men här finns en onödig konkurrens mellan länderna med olika principer för avgifter och också lite olika Den första kända masugnen i Sverige, Lapphyttan i Norberg. Detalj av akvarell av Hasse Eriksson.

5 8 Framtidens Gruv & Mineral Framtidens Gruv & Mineral 9 REGIONAL MINERALSTRATEGI Arbetet med att skapa en regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten har skett parallellt med att den nationella strategin skapats. FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Erik Bergkvist, regionråd, Region Västerbotten. Nu är den regionala mineralstrategin för Norrbotten och Västerbotten klar! Vi är de enda län i Sverige som tagit fram en strategi som beskriver de viktigaste frågeställningarna och utmaningarna inom utvecklingen av regionens gruv- och mineralindustri, berättar Erik Bergkvist, regionråd, Region Västerbotten presenterade Regeringen Sveriges mineralstrategi. Syftet med den nationella strategin är att öka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring och att Sverige ska behålla och stärka sin position som EU:s ledande gruvland. Arbetet med att skapa en regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten har skett parallellt med att den nationella strategin skapats. Region Västerbotten har varit ansvarig för Västerbotten i detta arbete. Idén väcktes redan 2007 men det var först under 2010 som arbetet kom igång. Anledningen till att vi tagit fram strategin är att gruvindustrin har en så stor påverkan på våra län, säger Erik Bergkvist. Norrbotten och Västerbotten är EU:s klart ledande gruvdistrikt och tillsammans står de för 90 procent av EU:s produktion av järnmalm, 46 procent av guldproduktionen och 12 procent av kopparproduktionen. Detta innebär att malmen ger stora exportinkomster och starkt bidrar till Sveriges välfärd. Nya perspektiv Ett stort antal företrädare för gruvnäringen, kommuner, forskning och intresseorganisationer deltog genom dialogmöten och enskilda intervjuer i strategiarbetet och det första utkastet till regional mineralstrategi presenterades Detta utkast utgjorde även regionens bidrag till den nationella mineralstrategin. Hösten 2013 återupptogs arbetet med den regionala mineralstrategin. En ny inriktning var nu att bättre införliva det sociala perspektivet och miljöperspektivet i strategin. Det var viktigt att vidareutveckla strategin så att en hållbar utveckling av gruvverksamheten och det omgivande samhället kan säkerställas i regionen. När utkastet var ute på remiss kom det in ett trettiotal yttranden från olika aktörer. Vidare arrangerades ytterligare ett dialogmöte och ett möte med samiska aktörer. Nu är Regional strategi för hållbar mineralutvinning i Västerbottens och Norrbottens län 2025 färdig! Den pekar ut tre viktiga områden att arbeta vidare med: Samhällsutveckling Forskning och utbildning Företag i mineralklustret För Västerbottens del kommer strategin formellt att klubbas igenom vid Region Västerbottens fullmäktige i mars. Den ska vara ett levande dokument som förändras om förutsättningarna ändras vilket de ofta gör inom den här branschen, berättar Erik Bergkvist. Den ledande gruvnationen i Europa Mineralstrategins bärande vision är att Norrbotten och Västerbotten på ett avgörande sätt ska bidra till att Sverige fortsatt ska vara den ledande gruvnationen i Europa. Visionen förutsätter insatser längst hela värdekedjan: prospektering gruvdrift anrikning metallurgi forskning/utbildning myndighetsutövning samhällsbyggande. Syftet med strategin är att lyfta fram länens kompetens och den betydelse gruvnäringen har för Sverige, Europa och övriga världen. Den är också tänkt som ett underlag för att långsiktigt stärka näringarna, forskning, utbildning och möjligheter att bygga långsiktigt hållbara samhällen. Strategin riktar sig i första hand till myndigheter med regionalt utvecklingsansvar och meningen är att den ska fungera vägledande för olika insatser. Den är också en beskrivning av de viktigaste frågeställningarna och utmaningarna som finns inom utvecklingen av regionens gruv- och mineralindustri. Många utmaningar Och utmaningar finns det gott om. Efter en period av stagnation i slutet av 1900-talet steg världsmarknadspriser på mineralråvaror och metaller och branschen fick ett uppsving. Det investerades i mångmiljardbelopp i expansion av befintliga verksamheter, nya gruvor och prospektering. Många nya internationella aktörer kom också in på banan. Under 2014 drabbades emellertid gruvindustrin av sjunkande järnmalmspriser. Trots en ökad efterfrågan på järnmalm har priset under året sjunkit med 40 procent och man får gå tillbaka till 2009 för att hitta lägre järnmalmspriser. Northland Resources, som startat en stor järnmalmsgruva i Kaunisvaara, utanför Pajala, var ett av de företag som drabbades hårt. Så hårt att bolaget i december gick i konkurs nu befinner sig i rekonstruktion och all järnmalmsproduktion stoppades den 7 oktober. LKAB har också drabbats av prisraset men de räddas av sin storlek och på grund av att företaget har en betydligt lägre kostnad per producerat ton järnmalm. Det skulle inte förvåna mig och både LKAB och Boliden kommer att finnas med när nya lösningar för gruvan i Kaunisvaara presenteras. Måste öka vidareförädlingen Erik Bergkvist betonar att vidareförädlingen måste öka. Vi har en till stora delar outnyttjad resurs, då vi skickar obearbetat material ut i världen, material som i högre grad skulle kunna förädlas på plats och ge ytterligare arbetstillfällen i flera led. En annan utmaning som getts stort utrymme i strategin är att andelen fly-in/ fly-out-personal ökar i takt med fler investeringar i gruvorterna. I Pajala satsade kommunen hårt på bostadsbyggande. Men för små kommuner är det svårt att orka med den typen av satsningar. Inom detta område gäller det att finna nya lösningar Det finns också behov av att utveckla långsiktigt hållbara transportlösningar i norra Sverige för gruvnäringen. Besöksnäring, rennäring och allmänhetens tillgång till rekreation är känsliga för exploatering och förändringar i landskapsbilden. En långsiktigt hållbar utveckling av gruvnäringen måste ske i balans med sådana intressen och det är viktigt att en god dialog etableras mellan gruvföretag, andra markanvändare och berörda myndigheter. Miljöbalken kräver att samråd börjar i samband med att arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning startar, men i strategin poängteras att det finns ett värde i att etablera en dialog mellan gruvbolag och intressenter redan i ett tidigare stadium av ett nytt projekt. Vid gruvetableringar är det viktigt att man skapar ett win-win-förhållande mellan de som är berörda. Det är också viktigt att ha smidiga processer där den som vill öppna en gruva vet hur lång tid handläggningen kommer att ta, avslutar Erik Bergkvist. Text: Lars Westerlund Fakta! Arbetet med att ta fram den regionala mineralstrategin leddes av en styrgrupp bestående av representanter från Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Norrbottens läns Landsting, Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet och Umeå Universitet. En arbetsgrupp ansvarade, tillsammans med projektledaren, för det operativa arbetet. I arbetsgruppen, satt utöver organisationerna i styrgruppen, även representanter från LTU affärsutveckling, intresseorganisation Georange och North Swedens europakontor. Projektet, som avslutades i november 2014, delfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Fakta Erik Bergkvist Regionråd (s), Region Västerbotten Ålder: 49 Bor i Umeå Född och uppväxt i Norsjö Familj: Fru, barn och Golden Retriever Arbetsliv: SSU ombudsman i Skellefteå, studier i nationalekonomi vid Umeå universitet med avhandling om godstransporter, arbete med utvecklingsfrågor vid Västerbottens läns landsting och sedan 2008 regionråd för Region Västerbotten. Intressen utanför arbetet: Musik, gärna 80-tal och punk.

6 10 Framtidens Gruv & Mineral A N N O N S 11 Kanada höjer ribban för CSR I gruvsektorn Luleå 09:13. helikopter.nu Krönika Kenneth Macartney, Ambassador of Canada to Sweden. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två. Nu när Kanadas tvååriga ordförandeskap i Arktiska rådet går mot sitt slut (USA tar över i maj 2015), kan Kanada nöjt se tillbaka på de framsteg som rådet har gjort vad gäller utveckling för människor i norr. Arktiska nationer och urbefolkningarnas permanenta deltagarorganisationer bygger vidare på sin kollektiva kunskap och sina erfarenheter för att främja starka, hälsosamma och hållbara samhällen i den arktiska regionen, vilket också inkluderar områden som säkra arktiska transporter och ansvarsfull resursutvinning. Arktiska rådets observatörer engagerar sig också i allt större utsträck-ning i den arktiska dialogen. Över fyra miljoner människor som bor i de åtta arktiska nationer som utgör det Arktiska rådet har Arktis som sitt hem. Sedan starten har Arktiska rådet tagit sig an det viktiga arbetet med att uppmärksamma de unika utmaningar och möjligheter som Arktis står inför. I takt med att dessa utmaningar förändras måste även Arktiska rådet utvecklas. Som en del av denna utveckling lanserade Arktiska rådet i september 2014 det Arktiska ekonomiska rådet, AER. Bildandet av AER, en oberoende, företagsledd organisation som har som målsättning att främja hållbar utveckling, vilket innefattar både ekonomisk tillväxt, miljöskydd och samhällsutveckling i Arktis, uppfyller en av det kanadensiska ordförandeskapets huvudprioriteringar. Näringslivet både i och utanför Arktis inriktar sig i allt högre grad på att etablera starkare och mer diversifierade affärsrelationer. En del av AER:s arbete kommer att fokusera på utvinning och utveckling av mineral då detta fortsatt utgör ryggraden i ekonomier i norr och stort bidrar till den socioekonomiska tillväxten. Norra Kanada är känt för sina högkvalitativa mineraltillgångar och är hemvist för ett stort antal fyndigheter i världsklass som spänner över ett brett spektrum av metaller och mineral. Gruvprojekt fortsätter att vara starka drivmedel för att stärka lokala regeringar, infrastrukturprojekt, utbild-ning och träning, samhällsutveckling, affärsmöjligheter för lokal- och ursprungsbefolkningen samt innovation. Under de senaste åren har Kanada attraherat 15% av världsmarknadens samtliga gruvinvesteringar, och av dessa utgjorde Nunavut, Yukon och Northwest Territories (NWT) 19.5%, eller nästan 4% av världsmarknadens totala investeringar. Under 2013 genererade kanadensiska företag inom utvinningsindustrin (olja, gas & gruvor) ett exportvärde på miljarder, vilket utgör över 39% av hemmamarknadens totala exportvärde. Dessa sektorer utgör 13% av BNP och skapar över arbetstillfällen. Med intressen i över 8000 anlägg-ningar i Kanada och över 100 i utlandet så står kanadensiska företag inom utvinningsindustrin för nästan hälften av hela världens aktivitet i sektorn. Utvinningssektorn är viktig för Kanadas välstånd och en avgörande faktor för framgången är att företagen respekterar miljön och de samhällen som är involverade i gruvor och utvinning av olja och gas, samt att de åtar sig rollen som världsledande inom ansvarsfullt företagande (CSR). Under Kanadas förbättrade strategi för ansvarsfullt företagande, Att göra affärer på Kanadensiskt vis, framtagen för den kanadensiska utvinningssektorn som är aktiv utomlands, så fortsätter Kanada sin proaktiva roll genom att ge värdefulla riktlinjer till utvinnande företag. För att stödja implementeringen av denna strategi, som bygger på den CSR-strategi som togs fram 2009, har tillsättningen av en ny CSR-rådgivare initierats. Som komplement till det CSRarbete som görs vid ambassaderna utomlands kommer CSR-rådgivaren att ha ett större fokus på att hjälpa företag att förhindra problem samt att bidra till att lösa dispyter innan de eskalerar. CSR-rådgivaren kommer också att lyfta fram viktiga riktlinjer för CSR till den kanadensiska utvinningssektorn, vilka inkluderar vägledning för affärsverksamhet och mänskliga rättigheter, samt råda företag i hur de på bästa sätt integrerar riktlinjerna i sina affärsplaner. Strategin signalerar Kanadas avsikt att stärka stödet till kanadensiska ambassader och konsulat utomlands i deras arbete med kanadensiska företag, att bygga nätverk och lokala partnerskap mellan företag och samhällen, samt att förstärka kanadensiskt ledarskap, framgång och metodutveckling för den utvinnande sektorn. En av de viktigare förbättringarna med 2014 års CSR-strategi är att länka företagens CSR-arbete till regeringens tjänster på handelssidan. Om en dispyt till exempel uppstår mellan ett företag och ett samhälle och företaget vägrar att delta i någon av Kanadas två mekanismer för att underlätta en lösning av konflikten så kommer företaget inte att vara berättigat till stöd från den kanadensiska regeringen och dess diplomatiska tjänster på utländska marknader. CSR-strategin är speciellt viktig vad gäller Arktis. Efterfrågan på naturresurser förväntas fortsätta stiga och både nationella och internationella företag i nvesterar i större projekt som rör naturtillgångar och försöksgrävningar i Kanada, även i de norra delarna. Norra Kanada är hemvist för ett flertal fyndig-heter som täcker ett brett spektrum av metaller och mineral. Det direkta bidraget från gruvsektorn i norra Kanada till BNP är cirka 20 %. Översyn, ansvarstagande och interaktion med samhällena i norr är nödvändiga steg för en fortsatt utveckling i Arktis. Det är glädjande för Kanada att få ha denna meningsfulla roll och förespråka ansvarsfulla affärsmetoder som stöd för Kanadas världsledande resursutvinnande sektor, vilken i sin tur skapar jobb och välstånd i Kanada, i andra arktiska nationer samt i andra gruvnationer. byggnorrbotniabanan.nu Vi ser behov och skapar lösningar För gruvor och gruvprojekt kan vi bidra med vårt kunnande från förstudie till gruva i drift. Vi har kompetens, erfarenhet och kunnande inom bergteknik, geologisk kartering, brytningsplanering, tid- och resursplanering, gruvmätning och gruvkartor, miljöfrågor, projektering av diverse markarbeten så som slamdammar, vattenreservoarer och mycket mer. Besök oss på Medlemsföretag i ME samhällsutvecklare i tiden Antalet maskinentreprenadföretag som arbetar inom gruvindustrin ökar snabbt i takt med gruvboomen i Sverige. Maskinentreprenörerna, maskinentreprenörens egen branschoch arbetsgivarorganisation, hänger med i svängarna. Biträdande förhandlingschef Per-Erik Markström och regionchef Anita Öhrlund hade ME 13 maskinentreprenadföretag med cirka 100 anställda som medlemmar som arbetade inom gruvindustrin. 15 år senare har den siffran växt till 90 företag med ca 1500 anställda. Tidigare var det många enmansföretag men den bilden har förändrats. Tillväxten på gruvsidan har varit stor senaste åren och ME har idag flera företag med hundratalet anställda som arbetar inom gruvnäringen. Även om vi märker en avmattning nu tror vi att det snart vänder igen. Trenden hos gruvbolagen att lägga ut arbeten som ligger utanför själva produktionen fortsätter, konstaterar Anita Öhrlund, regionchef ME Nord. MEs medlemsföretag bidrar med ökad flexibilitet, nya innovativa lösningar och specialistkompetens inom olika områden. Utvecklingen går snabbt framåt både när det gäller teknik, miljö och infrastruktur. ME går i snabb takt bredvid medlemsföretagen och erbjuder tjänster som bidrar till företagens tillväxt. En viktig faktor är etableringen av ett kontor i Malmfälten. Vi ser att företagen far väl av att ha en kontakt geografiskt nära sig när frågor som kräver snabba lösningar dyker upp. En nära resurs kan aldrig ersättas av telefonsamtal och långa resor. Det är ovärderligt att snabbt kunna träffa företagare och motparter när situationen så kräver, understryker Anita Öhrlund. Sen Gruventreprenadavtalet mellan ME IF Metall skrevs 2012 har arbetsklimatet för medlemsföretagen stabiliserats. Arbetstidsfrågor framträder som mest frekventa och där har vi som parter ett ansvar att se till att bidra till att skapa rimliga förutsättningar för alla som är verksamma på arbetsplatserna. Vi eftersträvar arbetstider som är bra för medarbetarna i medlemsföretagen och som samtidigt fungerar för företagens uppdrag. Flexibilitet är en nyckel och här gäller det att tänka nytt, säger Per-Erik Markström, bitr förhandlingschef. Det är en spännande utmaning som vi tar oss an tillsammans med medlemsföretagen. I MEs företagsservice finns även utbildningar i ME-skolan. Vi märker att andelen företagsförlagda utbildningar tenderar att öka och vi ser det som en direkt koppling till att företagen växer. I större företag behövs egen arbetsrättslig kompetens och antalet arbetsledare och HRpersoner blir fler. Det är oerhört givande att se företagen växa från små entreprenörer till större tjänsteföretag. För vår organisation är det en styrka att medlemskåren även består av större företag, vi får helt andra frågor nu än för 15 år sedan. Det är oerhört stimulerande att arbeta med en framtidsbransch det är bara att tuta och köra, avslutar Per-Erik Markström. FAKTA Fotograf: Fredric Alm, LKAB Maskinentreprenörerna (ME) är landets ledande bransch- och arbetsgivarorganisation för maskinentreprenörer. ME företräder och stödjer medlemmarna och arbetar för branschens utveckling. ME verkar för fri företagsamhet och en sund marknadsekonomi och bevakar och påverkar branschens arbetsmarknadspolitiska frågor. ME informerar, engagerar, påverkar och utbildar. Totalt har ME medlemsföretag med ca anställda. ME Region Nord omfattar Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län, förutom Härjedalen. Regionkontor finns i Skellefteå, Sundsvall och Gällivare. Kontakt Regionchef, Anita Öhrlund anita.ohrlund@me.se Företagsrådgivare Malmfälten, Tord Bergman tord.bergman@me.se Regionsekreterare, Sandra Granström Regionchef, Kaj Thörnqvist

7 12 Framtidens Gruv & Mineral Framtidens Gruv & Mineral 13 Hallå där... Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket, som talar vid den årliga konferens Framtidens Gruv- och Mineralindustri i Stockholm den 27 januari. 3 spännande höjdpunkter på framtidens gruv & mineral Några av årets nyheter på Framtidens Gruv & Mineral 2015 är två spännande, parallella workshops Challenges with Natural Resource Extraction and indigenous people Land use and Land planning och Financing of mining projects Venue Royal. Det klassiska rundabordssamtalet är givetvis med även i år samt den populära mottagningen på Kanadas Ambassad. Transportinfrastruktur för samhällsutveckling Trycket på väg- och järnvägssatsningar i norr har varit högt efter att expansionen inom gruvindustrin kom igång. Vad ser du som de viktigaste infrastruktursatsningarna hittills för gruvnäringen? Gunnar Malm: Att förbättra kapaciteten, framkomligheten och punktligheten på Malmbanan är den enskilt viktigaste satsningen vi kan göra för gruvnäringen. Malmbanan är även Sveriges tyngst trafikerade järnväg med anledning av malmtågen. LKAB fraktar idag totalt ca 28 Mton per år. På Norra omloppet (Kiruna Narvik) fraktar LKAB idag ca 21 miljoner nettoton malm per år. Södra omloppet (Luleå Boden Gällivare Kiruna) fraktar ca 7 miljoner. nettoton. Trafikeringskraven längs den 50 mil långa banan har ökat då både längre och tyngre tåg kommer att trafikera banan framöver. Till det tillkommer mindre aktörer på marknaden, samt övrigt gods och persontrafik. Eftersom Malmbanan är enkelspårigt har bangårdarna en central roll för att trafikeringen ska kunna ske med god kapacitet. Idag förlängs flera mötesstationer för att öka kapaciteten. Detta kommer att räcka en bit, men inte fullt ut. LKAB som är vår största järnmalmsproducent planerar att öka sin produktion, framförallt i Svappavaaraområdet. Det kommer medföra än mer kapacitetsbrister på det norra omloppet, då merparten av de tillkommande produkterna ska till Narviks hamn. LKAB s planerade produktionsökning är ca 37 Mton till år 2015 och upp mot 50 Mton år Ökningen kommer att medföra ett behov av än mer åtgärder på det norra omloppet. Trafikverket planerar att starta utredningar om järnvägsplaner mellan Kiruna och Riksgränsen under Vi har utfört flera inledande utredningar, bl.a. Åtgärdsvalsstudier för Malmbanan och Ofotbanen. Samtidigt pågår en farledsutredning i Luleå hamn. Syftet är att kunna öka farledsdjupet för att kunna ta in fartyg med större djupgående och därmed skapa en större effektivitet för malmtransporter i det södra omloppet. Systemet som det är utformat, är sårbart idag. Mer kapacitet i Luleå hamn medför en flexibilitet och redundans i systemet. Om exempelvis en tågurspårning norr om Kiruna medför långa stopp i trafikeringen, kan Luleå hamn nyttjas istället. Sedan pågår det satsningar på annan infrastruktur med koppling till gruvnäringen. Exempelvis vägupprustningen mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Nu har tyvärr Northland Resources gått i konkurs 8 december och Trafikverket analyserar just nu situationen. Här har Trafikverket tillåtit dispensfordon om 90 tons bruttovikt. Anledningen till det är att minska antalet fordon på vägen, mindre utsläpp av koldioxid och kväveoxider, samt att gruvbolaget får kostnadseffektivare transporter. Infrastrukturen nyttjas på ett bättre sätt. Trafikverket har i dagsläget dialoger med flera olika gruvbolag, som är i olika skeden. En del är i produktion medan andra är i prospekteringsstadiet. Det är viktigt att ha tidiga dialoger, så att alla förstår situationen, vilka krav som kan komma framöver på infrastrukturen och vad gruvbolagen själva ska ha för förväntningar och krav på sig. Det handlar om planeringsprocessen, tidplaner, medfinansiering m.m. Det diskuteras även tyngre transporter med gruvbolagen, upp mot 90 tons bruttovikt (transportdispens), framförallt där transporterna inte kan genomföras på järnväg, men även i vissa fall där transportsträckorna är korta. Vad mer är på gång nu? De ökande transporterna bland annat till hamnen i Narvik där malmen skeppas ut ställer högra krav på samarbete över landsgränserna. Hur fungerar samarbetet? Gunnar Malm: Samarbetet fungerar mycket bra. De flesta studier och utredningar är utförda tillsammans med Norska Jernbaneverket och andra aktörer för vi måste se till kapaciteten hela vägen till Narviks hamn. Vi har bl.a. utfört studier om kapacitetsåtgärder tillsammans, både på Malmbanan och Ofotbanen. Just nu slutför vi en fördjupad Åtgärdsvalsstudie om dubbelspår Kiruna Riksgränsen, där Jernbaneverket deltar. Vi har samarbetat tillsammans med Jernbaneverket i många år, vilket i sig är naturligt. Ofotbanen är Malmbanans förlängning in i Norge och enda järnvägen till Narvik. Workshops Parallell Sessions Workshop 1 Challenges with Natural Resource Extraction and indigenous people Land use and Land planning. Venue: Vinterträdgården. Moderator: Lennart Gustavsson, ordförande, Georange. Panel: Åsa Persson, Bergmästare. Jenny Wik-Karlsson, verksamhetschef, förbundsjurist, Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Christina Allard, Universitetslektor, Luleå Tekniska Universitet (LTU). Anders Lundkvist, yttre miljö och energi, Svemin. The workshop will cover these areas: 1 Presentation of current research. 2 Mines and Minerals in Sapmi. 3 Case Studies- Are there any successtories? 4 Communication and legislation. Roundtable discussions. Workshop 2 Financing of mining projects. Venue: Royal. Co-chaired by: Carl-Wilhelm Levert, Director, PwC. Co-chaired by:johan Bradley, Managing Director, SRK Consulting (Sweden). The workshop will cover these areas: 1 Overview and current trends in capital markets. 2 Presentation of financing options (traditional equity/debt financing, streaming & royalty agreements). 3 Trends and providers. 4 What makes a good exploration story? 5 Why use international reporting standards? 6 Managing your project risks. Roundtable discussions. Rundabordssamtal med middag Vi kräver bara rättvisa IF Metall Malmfälten är den fackliga organisationen som organiserar industri och gruvarbetare i Kiruna, Gällivare och Pajala kommuner. Vår avdelning har idag kollektivavtal på 245 företag varav ca 159 st omfattas av gruvavtalet. IF Metall Malmfälten har sedan 2006 ökat i medlemsantal och nu är vi ca medlemmar. Vi som organisation arbetar för att våra medlemmar ska få en bättre och säkrare arbetsmiljö. Genom kollektivavtalet skyddas medlemmar mot godtycklig och orättvis behandling. Genom kollektivavtalet levererar vi arbetsfred och arbetsskyldighet i utbyte mot rimliga löner och bra arbetsvillkor. Målet är att alla inom industrin ska få chans att utvecklas på jobbet, få den utbildning och kompetensutveckling som behövs samt få ett större inflytande på sin arbetsplats. IF Metalls viktigaste uppgift är att organisera alla arbetare på företaget och se till att så många som möjligt tar aktiv del i avdelningen och förbundets verksamhet. I IF Metall har alla medlemmar samma värde, oavsett ålder, kön, ursprung eller sexuell läggning. Vi kräver bara rättvisa. Du är välkommen med i båten. IF Metall Malmfälten, Björkplan 6G, Kiruna. Tel Även i år arrangeras en paneldiskussion och rundabordssamtal med ledande beslutsfattare inom gruv- och mineralindustrin. Medverkande i panelen är bland annat Rod Thomas, President, PDAC, Olof Faxander, Mottagning på kanadas ambassad Efter seminariet, den 27 januari, får ni inte missa inte den populära mottagningen på VD, Sandvik, Lennart Evrell, VD, Boliden och Nyamko Sabuni, CSR Director, ÅF. I anslutning till detta serveras givetvis den klassiska middagen med traditionsenligt Västerbottentema. Kanadas Ambassad. Notera att antalet platser är begränsade. Mer finns att läsa på

8 14 Framtidens Gruv & Mineral Framtidens Gruv & Mineral 15 Boliden - 90 år av kompetens och teknikutveckling Den 10 december 1924 upptäcktes en av dåtidens mäktigaste guldfyndigheter vid Fågelmyran i Västerbotten. Upptäckten var starten för såväl samhället som företaget Boliden. Under de 90 år som förflutit har Boliden byggt upp en konkurrenskraftig position inom prospektering, gruvdrift, anrikning, smältning och återvinning. Vi har under de här 90 åren utvecklat unik kunskap om prospektering, gruvor, smält- och lakningsprocesser. Denna kompetens och vår ledande position i branschen medför ett särskilt ansvar där Boliden strävar efter att vara ett exempel när det gäller att kombinera hög avkastning med hög säkerhet och låg miljöpåverkan, säger Bolidens vd Lennart Evrell. Jubiléet har uppmärksammats i Bolidenkoncernen under hela 2014 på temat 90 years of knowledge, för att betona att det är utvecklingen av kompetens och LTU blir europeiskt teknik som skapat dagens Boliden. Sedan fyndet vid Fågelmyran har Boliden drivit ett 50-tal gruvor och idag består koncernen av nio gruvor och fem smältverk med fokus på basmetallerna koppar och zink samt bly, guld och silver. Två av gruvorna, koppargruvan Aitik och zink-silvergruvan Garpenberg, ligger i världstoppen avseende produktivitet och smältverket Rönnskär har utvecklats till världens främsta aktör inom elektronik-återvinning. Basmetaller som koppar och zink har en central plats i det moderna samhället, inte minst i länder som genomgår snabba välfärdsökningar. Det hände i Sverige för 90 år sedan och det händer på andra håll i världen idag. Vi bidrar, genom de metaller vi producerar, till den förbättrade globala levnadsstandarden samtidigt som vi skapar värde för såväl medarbetare och ägare, säger Lennart Evrell, Bolidens vd. centrum för forskning av råmaterial Kopparberg Mineral: Bergmästaren förordar bearbetningskoncession för Eva-förekomsten Per Storm, VD Kopparberg Mineral AB. Base Metals 1 Viscaria copper, iron - Avalon Minerals Ltd 2 Puoltsa project copper, gold, iron - Eurasian Minerals Inc 3 Pahtohavare copper, gold - Hannans Reward Ltd 4 Sakkek project copper, gold - Eurasian Minerals Inc 5 Liikavaara Östra copper, gold - Boliden Mineral AB 6 Aitik copper, silver, gold, molybdenum - Boliden Mineral AB 7 Skogsträsk nickel - Boss Resources Ltd 8 Laver copper, gold, silver, molybdenum - Boliden Mineral AB 9 Eva zinc, copper, silver - Norrliden Mining AB 10 Rönnbäcken nickel - Nickel Mountain AB 11 Stekenjokk and Levi zinc, lead, copper, silver, gold - Vilhelmina Mineral AB 12 Maurliden zinc, copper, silver, gold - Boliden Mineral AB 13 Maurliden Östra copper, zink - Boliden Mineral AB 14 Kristineberg zinc, silver, copper, gold, lead - Boliden Mineral AB 15 Norra Norrliden zinc, copper - Norrliden Mining AB 16 Renström copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden Mineral AB 17 Långträsk zinc, copper,lead, silver - Wiking Mineral AB 18 Granberget zinc, lead - Boliden Mineral AB 19 Rockliden copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden Mineral AB 20 Bunsås - gold, silver, copper, zink - Wiking Mineral AB 21 Vindfall copper,zinc, lead - Wiking Mineral AB 22 Garpenberg zinc, silver - Boliden Mineral AB 23 Tvistbo zinc, lead, silver - Kopparberg Mineral AB 24 Granmuren copper, nickel, cobolt - Drake Resources Ltd 25 Håkansboda copper, cobolt, zinc, lead, silver, gold - Kopparberg Mineral AB 26 Lovisagruvan zinc, lead, silver - Lovisagruvan AB 27 Zinkgruvan zinc, lead, silver, copper - Lundin Mining Iron 28 Kiirunavaara - LKAB 29 Tuolluvaara - LKAB 30 Painirova - LKAB 31 Ylipääsnjaska - LKAB 32 Per Geijer and Luossavaara - LKAB 33 Sikträsk - LKAB 34 Kuosanen - LKAB 35 Rakkurijoki - Hannans Reward Ltd 36 Mertainen - LKAB 37 Gruvberget - LKAB 38 Leveäniemi - LKAB 39 Kaunisvaara - Northland Resources AB 40 Malmberget - LKAB 41 Kallak - Beowulf Mining plc 42 Grängesberg - Grängesberg Iron AB + Anglesey Mining Plc 43 Dannemora - Dannemora Mineral AB 44 Blötberget - Nordic Iron Ore AB 45 Håksberg and Väsman - Nordic Iron Ore AB 46 Masugnsbyn - Talga Resources Ltd 47 Lannavaara -Hannans Reward Ltd Gold 48 Vargbäcken - Botnia Exploration Holding AB 49 Älgträsk - Boliden Mineral AB 50 Barsele - Orex Minerals Inc 51 Fäbodliden - Botnia Exploration Holding AB 52 Björkdal - Björkdalsgruvan AB 53 Kankberg - Boliden Mineral AB 54 Svartliden - Dragon Mining Sweden AB 55 Gladhammar - Wiking Mineral AB 56 Fäbodtjärn - Botnia Exploration Holding AB Får fyra miljoner euro Luleå tekniska universitet blir genom en satsning från EIT, Europeiska institutet för innovation och teknik, ett av sex europeiska centrum för forskning och utveckling inom råmaterial. Det starkaste konsortium som skapats inom fältet för råmaterial, beskrivs satsningen som av EIT. Det känns ruskigt skönt. Vi har jobbat på det här under flera år, för att komma fram dit vi är nu. Nu återstår att etablera verksamheten och få fart. Men det är den bästa julklappen som går att få, säger Johan Sterte, rektor på LTU, till Norrbottens Affärer. Övriga centrum har placerats i Leuven i Belgien, Rom i Italien, Esbo i Finland, Metz i Frankrike och Wroclaw i Polen. Satsningen ska vara i full drift under år 2015 och deltagarna har tillgång till fyra miljoner euro vardera för att komma igång. Bland andra är Atlas Copco, Chalmers, Sandvik, Boliden Mineral och KTH med i satsningen, med flera. De företag som är ledande i gruvbranschen är med i det här. Det knyts en hel del finansiering och öppnas många dörrar i och med detta. Det kommer att stimulera till en ännu djupare samverkan med de företag som är inblandade. Det här ser jag som en bekräftelse på att vi är ett av de starkaste universiteten i världen inom området råvaror på mineralsidan. Det co-location centre som hamnar här är det som är inriktat på primary resources, alltså mineraler. Det har värdet att ge oss en udd när vi konkurrerar om forskningsfinansiering, säger Johan Sterte till Norrbottens Affärer. Bergmästaren har i ett yttrande expedierat den 28 november 2014 ansett att bearbetningskoncession bör beviljas för Eva-förekomsten i Arvidsjaurs kommun. Eftersom Bergsstatens bedömning därmed skiljer sig från Länsstyrelsens i Norrbotten inställning hänskjuts ärendet till Regeringen för avgörande. Eva-förekomsten är ett av de mineralintressen som finns i intressebolaget Norrliden Mining AB, för vilket Kopparberg Mineral AB är operatör. Vi är glada över Bergmästarens ställningstagande och nöjda med att det omfattande arbete Bolaget har lagt ner för att erhålla en bearbetningskoncession för Eva-förekomsten nu delvis burit frukt. Vi ser nu fram mot en snabb hantering och en positiv bedömning från Regeringens sida, säger Kopparberg Mineral AB:s VD Per Storm i en kommentar. Uranium 57 Viken - Continental Precious Minerals Inc 58 Häggån - Aura Energy Ltd Other Commodities 59 Nunasvaara graphite - Talga Resources Ltd 60 Storuman fluorspar- Tertiary Minerals plc 61 Sumåssjön vanadium - Svenska Vanadin AB 62 Woxna graphite - Flinders Resources Ltd 63 Olserum REE - Tasman Metals Ltd 64 Norra Kärr REE - Tasman Metals Ltd 65 Raitajärvi graphite - Talga Resources Ltd Active Mines Mineral Resources Information Office Skolgatan 11, SE Malå, Sweden Phone: Fax: minko@sgu.se Källa: SGU