Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper

Transkript

1 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport a - ansökningar och underlag ISSN ISRN GBG-M-R- -05/08a- -SE R 2005:8a

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. MILJÖPOLICY Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med mål- och inriktningsdokument och interna miljömål.

3

4

5 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 3

6

7 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 5 Delrapport a Ansökningar och underlag till Statens folkhälsoinstitut och inför upphandling av extern utvärdering med anledning av Nationella tobaksuppdraget och projektet: T e m a: T o b a k s p r e v e n t i o n o c h i n v a n d r a r g r u p p e r ( T T I ) Per Haglind Stadsläkare och projektledare

8

9 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 7 Förord Detta är Delrapport a till Statens folkhälsoinstitut kring projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI). Delrapporten innehåller Miljöförvaltningens och Miljönämndens i Göteborg ansökningar om samarbetet med Statens folkhälsoinstitut kring dels pilotprojektet med fokusgrupper dels huvudprojektet. Dessutom återfinns i Delrapport a anbudsunderlaget för den externa utvärderingen samt projektets halvtidsrapport till Statens folkhälsoinstitut. Per Haglind Stadsläkare och projektledare per.haglind@miljo.goteborg.se

10

11 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 9 Innehållsförteckning Miljöförvaltningens ansökan om samarbete med Statens folkhälsoinstitut kring pilotprojektet med fokusgrupper Miljönämndens ansökan om samarbete med Statens folkhälsoinstitut kring huvudprojektet Underlag för anbudsgivning extern utvärdering Projektets återrapportering i halvtid till Statens folkhälsoinstitut

12

13 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 11 Miljöförvaltningens ansökan om samarbete med Statens folkhälsoinstitut kring pilotprojektet med fokusgrupper

14

15 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 13 Till Statens folkhälsoinstitut Stockholm Tema: Tobaksprevention och Invandrargrupper. Delprojekt och ansökan om medel till fokusgrupper. Beskrivning av projektet: Riksdagen och regeringen har beslutat att arbetet med att motverka tobaksbruk i Sverige skall intensifieras och har givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samverkan med kommuner och landsting bedriva kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete bland såväl barn, ungdomar som vuxna. För detta arbete, som även skall inbegripa olika former av strategiskt stöd och kompetensutvecklingsstöd, har avsatts 60 miljoner kronor. Statens folkhälsoinstitut har inbjudit Göteborgs stad att ansöka om medel för att utveckla metoder och verktyg med mål att bedriva tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. Inför utredningsarbetet kring en sådan ansökan har Göteborgs stad tillsatt en ansökningsgrupp där stadsläkare Per Haglind, Miljöförvaltningen, är projektledare. Arbetet bedrivs under namnet Tema: Tobaksprevention och Invandrargrupper (TTI) och gruppens sammansättning framgår av bilaga 1. Folkhälsoarbete och tobakspreventiva insatser bland invandrargrupper kräver analys av målgruppen, dess sammansättning, kunskaper och problem, prioriterade behov mm. Dessutom måste bland annat övervägas huruvida tidigare använda och etablerade folkhälsometoder kan

16 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 14 användas även i insatser bland invandrargrupper. Därutöver kräver frågor kring uppföljning och utvärdering särskild uppmärksamhet i planeringsprocessen. Som en inledande del i utredningsarbetet har ansökningsgruppen anordnat ett seminarium med särskilt inbjudna personer från olika kultur- och språkområden (bilaga 2), kontaktat en rad organisationer och projekt i Göteborg med erfarenheter från folkhälsoarbete bland invandrargrupper (bilaga 3) samt sökt vetenskapligt stöd. En sammanställning som beskriver rökvanor och attityder till tobak bland olika invandrargrupper har också gjorts och redovisas i särskild bilaga. För att mera systematiskt samla in och belysa olika invandrargruppers syn på tobaksrökning och vilka metoder och arbetssätt, som kan leda till förändringar i värdering och användande av tobak ansöker nu Göteborg stad i ett delprojekt om kronor. Avsikten är att använda modellen med fokusgrupper som en del i processen att skaffa underlag för huvudprojektets ansökan till Statens folkhälsoinstitut. Ytterligare beskrivning, tillvägagångssätt och budget finns i bilaga 4 och 5. Ägare av projektet/ projektansvarig: Miljöförvaltningen, Göteborgs stad. Projektledare: Per Haglind, stadsläkare. Karl Johansgatan 23-25, Göteborg. Telefon: E-post: per.haglind@miljo.goteborg.se Förankring i verksamheten: En rad invandrarföreningar och kommunala organisationer och förvaltningar är informerade liksom stadsdelsförvaltningarnas folkhälsosekreterare/planerare. Politisk förankring: Miljönämnden, Göteborgs stad. Mål: Delprojektets mål är att med hjälp av fokusgruppsdiskussion systematiskt söka samla in och belysa olika invandrargruppers syn på tobaksrökning och vilka metoder och arbetssätt som kan leda till förändringar i värdering och användande av tobak. Huvudprojektets mål är att utveckla metoder och modeller att använda i tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. Målgrupper: Delprojektets målgrupper är invandrargrupper från tre eller fyra olika kultur- och språkområden. Eftersom tobaksrökning är mest förekommande bland män väljer vi att inbjuda tre manliga grupper samt en kvinnogrupp samt en ungdomsgrupp. Deltagarna inom varje fokusgrupp tillhör ett gemensamt språk- och kulturområde och vi vill inkludera minst tre olika språk- och kulturområden (arabiska, bosniska, serbokroatiska, spanska, turkiska eller persiska). Språkgrupperna är valda utifrån den kartläggning av olika invandrargrupper samt rökvanor hos olika invandrargrupper som genomförts och redovisas i särskild bilaga. De fem

17 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 15 fokusgrupperna kommer att väljas utifrån samma kriterier, men också utifrån praktiska möjligheter att rekrytera deltagare. Deltagarna väljs företrädesvis utifrån att de sitter i en gemensam styrelse eller förening eller utifrån personliga kvalifikationer. Vi eftersträvar att deltagarna i fokusgrupperna är så etablerade i Sverige att fokusgruppsdiskussionen kan genomföras på svenska och således utan tolkstöd. Metod: Fokusgruppsdiskussion med män, kvinnor och ungdomar. Se också bilaga 4. Uppföljning/utvärdering: *Kortsiktiga effekter Ger underlag för Göteborgs stads huvudansökan till Statens folkhälsoinstitut med mål att utveckla modeller och metoder att använda i i tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. *Långsiktiga effekter Leder fram till modeller och metoder att använda i i tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. *Processbeskrivning av intervention Pågående arbete med förbereda Göteborgs stads ansökan till Statens folkhälsoinstitut har väckt intresse och uppmärksamhet bland politiker, tjänstemän och invandrarorganisationer. Genomförandet av fokusgrupperna inklusive rapporteringen är en del av interventionen och har en tobakspreventiv effekt. *Vem gör utvärderingen, ev partners I slutet av fokusgruppsdiskussionen görs en utvärdering där deltagarna kan lämna synpunkter på hur de upplevde diskussionen, peka på frågor som inte kommit upp mm. I samband med den skriftliga rapporten till Statens folkhälsoinstitut redovisar projektledaren och resurspersonerna i fokusgrupperna en gemensam värdering av fokusgruppernas arbete och resultat. Budget inklusive samfinansiering: kronor. Sökt belopp från Statens folkhälsoinstitut: kronor. Personal: Två resurspersoner, som genomför samtliga fokusgruppsdiskussioner samt en resursperson med kultur- och språkkompetens motsvarande den aktuella fokusgruppen. Styrgrupp: Ansökningsgrupp enligt bilaga 1. Samarbetspartners:

18 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 16 Enligt bilaga 2 och bilaga 3. Vetenskapligt stöd: - Ulla Björnberg, professor, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. - Solvig Ekblad, docent, Institutet för psykosocial miljömedicin, Enheten för invandrarmiljö och hälsa, Karolinska institutet, Stockholm. Tidplan: Juni och augusti Hur ska rapportering ske till Statens folkhälsoinstitut: Skriftlig rapport. Förutsättningar för en fortsättning efter projekttidens slut: Resultaten från arbetet i fokusgrupperna kommer att innehålla nytt och delvis unikt material och kan användas i folkhälsoarbete riktat till bland andra invandrargrupper även fortsättningsvis. Förutsättningar för att projektet kan leda till metoder/modeller som kan spridas i Sverige: För utsättning för spridning av resultaten från fokusgruppernas arbete är till exempel att materialet i form av projektrapporter mm görs tillgängligt via Statens folkhälsoinstitut och att resultaten också kan spridas via lokala, regionala och nationella folkhälsokonferenser mm.

19 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 17 Bilaga 1 Ansökningsgrupp för Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Siv Andersson, Folkhälsosamordnare SDF Gunnared, Sesamhuset, Stadsdelsutveckling, Box 34, Angered Telefon: Mobiltelefon: E-post: siv.andersson@gunnared.goteborg.se Ruth Borkenhagen, Processledare Göteborgs stad Bergsjön. Mobil: E-post: ruth.borkenhagen@bergsjon.goteborg.se Per Haglind, Stadsläkare, samordningsansvarig Nätverket för Tobakspreventivt arbete i Göteborg Miljöförvaltningen, Karl Johansgatan 23-25, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post: per.haglind@miljo.goteborg.se Kristina Jung, Planeringsledare Stadskansliet, Välfärdsinsatser, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post: kristina.jung@stadshuset.goteborg.se Piotr Kiszkiel, Projektledare Idrotts- och föreningsförvaltningen, Box 114, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post: piotr.kiszkiel@ioff.goteborg.se Yusra Moshtat, Miljöinspektör Miljöförvaltningen, Karl Johansgatan 23-25, Göteborg Telefon: Mobil: E-post: yusra.moshtat@miljo.goteborg.se

20 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 18 Willy Nilsson, Epidemiolog Miljöförvaltningen, Karl Johansgatan 23-25, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post: willy.nilsson@miljo.goteborg.se Siggi Òlafsson, Utbildningskonsulent Centrum för Barns och ungdomars hälsa SDF Biskopsgården, Vågmästaregatan 1 B, Göteborg Telefon: Mobiltelefon: E-post: siggi.olafsson@biskopsgarden.goteborg.se

21 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 19 Bilaga 2 Fokusgruppdiskussion 17 mars 2003, Miljöförvaltningen i Göteborg Några idéer/reflexioner/förslag kring tobaksprevention bland mina landsmän Särskilt inbjudna: Yusra Moshtat Språk- och kulturområde: Arabiska Miljöinspektör, Miljöförvaltningen, Karl Johansgatan 23-25, Göteborg Telefon: Mobil: E-post: yusra.moshtat@miljo.goteborg.se Vahid Sebghati Språk- och kulturområde: Persiska Radio&Tv Klubb 93, Falkgatan 7, Göteborg Mobil: E-post: vahid.sebghati@telia.com Amir Khorram-Manesh Språk- och kulturområde: Persiska Kirurgkliniken, SU/Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Telefon: Mobil: E-post: amir.khorram-manesh@vgregion.se Davoud Navaian Språk- och kulturområde: Persiska Iranska Kultur och Forskningscentrat IKFC, Box 2125, Angered Mobil: E-post: ikfc@telia.com Murat Hackovic Språk- och kulturområde: Bosniska Bosniska föreningen Bosnien-Hercogovino, Stallmästaregatan 4, Göteborg Mobil: E-post: murat_hackovic@hotmail.com

22 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 20 Skenderovic Abdulbesad Språk- och kulturområde: Bosniska Bosna IF, Box 55076, Göteborg Telefon: Mobil: E-post: bosna_if@hotmail.com Snjezana Mitric Internationella skolan i Gårdsten, Muskotgatan 2A, Angered Telefon: Mobil: E-post: snjezana52@hotmail.com Behrouz Assadi Språk- och kulturområde: Kurdiska Iranska Azerbadjzaners förening Mobil: E-post: behrouz.assadi@telia.com

23 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 21 Bilaga 3 Tema: Tobaksprevention och Invandrargrupper Kontaktade projekt och invandrarorganisationer: (Intill datum ovan) Radio&TV Klubb 93 Kontaktperson: Vahid Sebghati, producent Falkgatan 7, Göteborg Telefon: Mobil: ISAM-projektet. Hälsoinformation på olika språk. Ett samarbetsprojekt inom primärvården. Kontaktpersoner: Lena Johansson, projektledare, Hälsodisken Gårdsten. Telefon: Mobil: Bengt Eliasson, leg läkare, vårdcentralen Angered Telefon: IntegrationsCenter för Kvinnor, barn och ungdom Kontaktpersoner: Sarin Hedroy, ordförande och verksamhetsansvarig Friskväderstorget Telefon: Mobil: E-post: integration.gbg@mbox301.swipnet.se Ulf Sanberg, administratör Telefon: IntegrationsCenter för män ICM Se ovan Arabiska Bokstavscenter Kontaktperson: Amir Sadayo, föreståndare Bergsgårdsgärdet, Angered Telefon: E-post: abcentret@telia.com

24 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 22 Utbildningscentret Iran Kontaktperson: Farhang Tavoly Bergsgårdsgärdet 40, Angered Telefon: E-post: uciran@hotmail.com Mångfaldsenheten Kontaktperson: Agneta Starfelt Stadskansliet, Göteborg Telefon: E-post: agneta.starfelt@stadshuset.goteborg.se

25 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 23 Bilaga 4. Fokusgruppsdiskussion. Fokusgrupper är systematiserade gruppintervjuer och innebär att ett antal personer samlas till en gruppintervju där en specifik frågeställning tas upp. Varje fokusgrupp har ett uttalat syfte där en gemensam frågeställning skall behandlas. Olika varianter av fokusgruppsmetodik är använd i utvecklings- och planeringsprocesser i såväl kommuner som landsting och statliga organisationer. Metoden kan vara förhållandevis enkel att lära sig och att använda och en av fördelarna är att resultatet snabbt kan sammanställas och redovisas. Kostnader för att få fram kunskap om attityder och värderingar kan också vara låga i förhållande till andra metoder. Antalet deltagare i gruppen kan variera från mindre än 10 till uppemot 20 personer. Gruppens storlek bör avpassas så att olika uppfattningar kan komma fram och att alla i gruppen kan delta. Ofta utgörs fokusgruppen av en redan etablerad grupp, som t ex, en skolklass, en föräldragrupp, en ledningsgrupp, en personalgrupp eller en politisk nämnd. Deltagarna i en fokusgrupp kan också vara representativ för en vald målgrupp och kan tas ut genom ett slumpmässigt urval. I vissa fall kan man välja att arbeta med ett styrt urval, det vill säga man väljer deltagare för att se till att de grupper man är intresserad av verkligen blir representerade. I andra fall kanske man av olika skäl vill spegla ytterligheter i åsikter. Deltagarna i fokusgrupperna erhåller skriftlig information om att deltagandet är frivilligt, att egna uppfattningar som framförs i gruppen inte kan identifieras i rapporten mm. I slutet av fokusgruppen görs en utvärdering där deltagarna kan lämna synpunkter på hur de upplevde diskussionen, peka på ytterligare faktorer som inte kom upp mm. Till varje fokusgrupp knyts till exempel två resurspersoner vars uppgift är att introducera den gemensamma frågeställningen, genomföra fokusgruppsdiskussionen, skapa ett öppet och tillåtande klimat, ibland återföra gruppen till huvudämnet/huvudfrågeställningen, ge tidsramar och spelregler för fokusgruppen och medverka till att gruppen håller dem. Resurspersonernas uppgift är också att dokumentera och sammanställa fokusgruppens resultat samt skriftligt redovisa resultaten för uppdragsgivaren. Tillvägagångssätt i detta delprojekt. Fokusgruppsdiskussion genomförs med fyra till fem fokusgrupper och gruppsammansättningen väljs så att deltagarna har något gemensamt och därigenom känner trygghet och engagemang för sitt deltagande. Vi strävar efter en gruppstorlek på cirka tio personer. Varje deltagare erhåller skriftlig information om fokusgruppsdiskussionen och erbjuds också att lämna sitt namn, e-postadress, adress och telefonnummer för att kunna få fortsatt information om projektet och också för att kunna inbjudas till ytterligare diskussioner, seminarier eller motsvarande.

26 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 24 Eftersom tobaksrökning är mest förekommande bland män väljer vi att inbjuda tre manliga grupper samt en kvinnogrupp samt en ungdomsgrupp. Deltagarna inom varje fokusgrupp tillhör ett gemensamt språk- och kulturområde och vi vill inkludera minst tre olika språk- och kulturområden (arabiska, bosniska, serbokroatiska, spanska, turkiska eller persiska). Språkgrupperna är valda utifrån den kartläggning av olika invandrargrupper samt rökvanor hos olika invandrargrupper som genomförts och redovisas i särskild bilaga. De fem fokusgrupperna kommer att väljas utifrån samma kriterier, men också utifrån praktiska möjligheter att rekrytera deltagare. Deltagarna väljs till exempel utifrån att de sitter i en gemensam styrelse eller förening eller utifrån personliga kvalifikationer. Vi eftersträvar att deltagarna i fokusgrupperna är så etablerade i Sverige att fokusgruppsdiskussionen kan genomföras på svenska och således utan tolkstöd. Varje grupp träffas en gång och fokusgruppen genomförs under en tidsperiod av cirka tre timmar. Två resurspersoner med dokumenterad erfarenhet från fokusgrupper genomför samtliga fokusgruppsdiskussioner. Dessutom deltager ytterligare en resursperson med aktuell språkoch kulturkompetens. Resurspersoner är själva icke-rökare. Steg 1: Faktorerna. Deltagarna uttrycker vad de tycker är viktigt för att nå det som den gemensamma frågeställningen handlar om. Dessa uttryck formuleras som faktorer och börjar alltid med: det är viktigt att... Den för samtliga fokusgrupper gemensamma frågeställningen är: Vad är viktigt för att Dina landsmän inte skall röka tobak? Samtliga faktorerna skrivs ned (systematiskt på papper eller i dator) allt eftersom de uttrycks av någon i gruppen. För detta steg finns ett antal spelregler för hur deltagarna bör agera. Tidsåtgång för detta moment är drygt en timme. Steg 2: Viktning. Faktorerna skrivs ut, kopieras och delas ut till deltagarna. Var och en av deltagarna sätter ett x framför en tredjedel av de faktorer som tagits fram. Deltagarna skall också markera de faktorer som man tycker är särskilt viktiga. Detta sker individuellt och anonymt och säkrar en större delaktighet från gruppens medlemmar. Det finns alltid en risk att öppna diskussioner styrs av de mest verbala och även om så också kan ske under steg 1, så ger steg 2 en större träffsäkerhet i fokusgruppens resultat. Tidsåtgång för detta moment är 10 till 15 minuter. Steg 3: Betygssättning och avslutande diskussion. Samtliga faktorer skrivs om till påståenden. Rent tekniskt sker det genom att man tar bort inledningstexten till samtliga faktorer - det är viktigt att. Samtliga påståenden kopieras till deltagarna, som skall värdera på en skala från 1 till 5 i vad mån påståendena stämmer/inte stämmer med deras uppfattning. Här finns också ett svarsalternativ vet inte. Även detta steg sker individuellt och anonymt. Tidsåtgång för detta moment är 10 till 15 minuter. Som avslutande moment görs en utvärdering där deltagarna kan lämna synpunkter på hur de upplevde diskussionen, peka på frågor som inte kommit upp mm.

27 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 25 Steg 4: Sammanställning. Det samlade materialet (faktorerna, viktningen och betygen) sammanställs och redovisas. I redovisningen framgår varje faktor, antal x, antal betyg 1,2,3,4 och 5, antal vet inte, antal bortfall på faktorn, samt medelbetyg för faktorn. Steg 5: Analys. Efter steg 1 till och med 3 har man fått fram vad som, utifrån gruppdeltagarnas uppfattning, är viktigt i ett kommande program för tobaksförebyggande insatser. Man ser vilka faktorer som är särskilt viktiga i gruppen, d v s har fått många x. Man ser också om gruppen har många gemensamma uppfattningar eller är mer spretig. Den här använda fokusgruppmetoden vilar på några bärande principer: 1. Den som tiger, samtycker är ett gammalt ordspråk, men det är inte sant. Många Fokusgrupper visar att det som uttrycks i gruppen verbalt, inte alls representerar gruppens uppfattning. Detta blir ofta tydligt när alla i gruppen anonymt fått göra sin viktning och ge sina betyg. 2. Det måste vara deltagarna i Fokusgruppen som har tolkningsföreträde i vad de menat med det de sagt. Därför är det deltagarna som slutgiltigt godkänner formuleringen och konkretiseringen av den faktor de själva tagit upp. Annars finns det risk att gruppledaren tolkar om eller värderar informationen, mer eller mindre omedvetet, och fokusgruppens resultat förlorar i träffsäkerhet. 3. När man skall återkoppla till deltagarna, vilka slutsatser man dragit av resultatet, ger metoden hög trovärdighet, eftersom resultatet enbart är baserat på deltagarnas egna formuleringar samt vars och ens egen viktning och betyg.

28

29 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 27 Bilaga 5. Budget för delprojektet med fokusgrupper: Kostnader för tre resurspersoner i varje fokusgrupp. Två resurspersoner har dokumenterad erfarenhet av arbete med fokusgrupper och har ansvaret för genomförande, analys och sammanställning. En resursperson har kultur- och språkkompetens motsvarande fokusgruppens och har ansvaret för urval, kallelse mm: kronor per fokusgrupp. Kostnader för förtäring, ersättning för deltagarnas eventuella resekostnader, symboliskt tack mm: kronor per fokusgrupp. Fem fokusgruppsdiskussioner. Tre manliga grupper med tre olika språk/kulturområden (arabiska, bosniska, serbokroatiska, spanska, turkiska eller persiska) samt en kvinnogrupp samt en ungdomsgrupp: 5 x kronor, det vill säga kronor Tillkommer kostnad för vetenskapligt stöd: kronor Sökt belopp för delprojektet: kronor

30

31 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 29 Bilaga 6 Litteratur: 1. Fokusgrupper. En metod i kommunalt kvalitetsarbete. ISBN Svenska Kommunförbundet Fokusgrupp ett enkelt sätt att mäta kvalitet. Christina Obert, Monica Forsell. ISBN Kommunlitteratur Födelselandets betydelse. En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. ISBN Statens folkhälsoinstitut 2002: Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03: Socialmedicinsk Tidskrift. Tema Pär Tillgren. Nr The Evidence of Health Promotion Effectiveness: Shaping Public Health in a New Europe. Part One: Core Document. Part Two: Evidence Book.

32

33 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 31 Miljönämndens ansökan om samarbete med Statens folkhälsoinstitut kring huvudprojektet

34

35 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 33 Miljöförvaltningen Ledningsstaben Handläggare: Per Haglind tfn per.haglind@miljo.goteborg.se Dnr: 8611/02 Sammanträdesdatum: Till Miljönämnden Ansökan till Statens folkhälsoinstitut Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Sammanfattning Eftersom tobaksrökning har så stark påverkan på sjuklighet och dödlighet har riksdag och regering beslutat att arbetet med att motverka tobaksbruk i Sverige skall intensifieras. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att samordna insatserna och därvid inbjudit Göteborgs stad att ansöka om medel med mål att utveckla metoder och verktyg att använda i tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. En viktig utgångspunkt är förhållandet att tobaksrökning är mera utbrett i flertalet invandrargrupper jämfört med svenskfödda. Resultaten från fem fokusgruppsdiskussioner har bland annat använts som utgångspunkt för den nu aktuella ansökan. Projektets bärande idé är att använda folkhälsometoder som kombinerar individ-, grupp- och samhällsinriktade insatser och att samordna sådana insatser i tid och rum. Vidare att anpassa sådana insatser språkligt och kulturellt och att utveckla och genomföra projektet i nära samverkan och dialog med målgrupperna samt med pågående lokalt folkhälsoarbete. I första hand avser projektet att arbeta inom det arabiska språkområdet och inom det serbiska, kroatiska och bosniska språkområdet. Målgruppen omfattar mer än personer i Göteborg. Projektets uppgift är att pröva om projektets bärande idé leder till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändrar målgruppernas normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därigenom lång-siktigt stärker förutsättningarna för en beteendeförändring. Ansökan till Statens folkhälsoinstitut omfattar kronor och Göteborgs stad förväntas bidraga med motsvarande resurs i form av insatser med egen personal, lokaler, material mm.

36 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 34 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar: att hos Statens folkhälsoinstitut ansöka om kronor för att genomföra projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper. Ärendet Eftersom tobaksrökning har så stark påverkan på sjuklighet och dödlighet har riksdag och regering beslutat att arbetet med att motverka tobaksbruk i Sverige skall intensifieras. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att i samverkan med kommuner och landsting bedriva kunskapsbaserad metodutveckling för tobakspreventivt arbete bland såväl barn, ungdomar som vuxna. För detta arbete, som även skall inbegripa olika former av strategiskt stöd och kompetensutvecklingsstöd, har avsatts 60 miljoner kronor. Statens folkhälsoinstitut har inbjudit Göteborgs stad att ansöka om medel för att utveckla metoder och verktyg med mål att bedriva tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. Förvaltningens synpunkter Några utgångspunkter I Sverige dör omkring personer varje år i tobaksrelaterade sjukdomar. De flesta dör i hjärt- och kärlsjukdomar, men det finns ett överflöd av bevis för att rökning ökar sjukdomsförekomsten och dödsrisken också i lång rad andra sjukdomar. I Göteborg dör varje år cirka 400 personer i förtid i tobaksrelaterade sjukdomar. Bland dessa är det cirka 25 personer, som dör i tobaksrelaterade sjukdomar, trots att de själva inte är rökare utan på grund av exponering för tobaksrök från omgivningen. Flertalet av dessa förtidiga dödsfall och den ökade sjukligheten kan förebyggas. Cirka 1 miljon personer eller cirka 11 procent av befolkningen i Sverige är född utomlands. I Göteborg är cirka 19 procent ( invånare) utrikes födda (2000/2001). Av de invånarna i staden kom 3,3 procent ( invånare) från de nordiska länderna, 2,9 procent ( invånare) från Bosnien-Herzegovina och övriga före detta Jugoslavien, två procent (9 300 invånare) från Iran och ungefär samma andel från övriga Asien. I stadsdelsnämndsområde (SDN) Bergsjön och Gunnared var vid årsskiftet 2002/2003 drygt 50 respektive 45 procent födda utomlands. SDNområdena Torslanda, Älvsborg och Askim hade andelar under 10 procent.

37 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 35 Rökvanor bland olika invandrargrupper kan bedömas dels utifrån kunskaper om rökvanor i respektive hemländer, dels utifrån enkätundersökningar gjorda bland invandrare som bor i Sverige. Sådana studier redovisar att andelen dagligrökare i alla invandrargrupper i Sverige är högre jämfört med svenskfödda med undantag för iranska kvinnor. Enligt grundläggande principer skall folkhälsoarbetet fokusera på sjukdomar som minskar återstående medellivslängd och försämrar hälsa de återstående levnadsåren, är ojämnt fördelade mellan olika socioekonomiska grupper, mellan olika samhällsklasser och mellan kvinnor och män samt är möjliga att förebygga. Vidare är det av vikt att utveckla metoder och modeller för att i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet nå de mest utsatta grupperna och dessutom att utveckla metoder för kvalitetsuppföljning och utvärdering. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete utgår från de lokala förhållandena, bygger på kunskaper om vilka insatser och verktyg som leder till framgång, är långsiktigt till sin karaktär, är politisk förankrat och inkluderar planering där individ- och gruppinriktade insatser löper parallellt med samhällsinsatser. För insatserna i detta projekt tar Miljöförvaltningen utgångspunkt i Riksdagens beslut om målområden för folkhälsoarbetet, där Målområde 11 lyder: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. I en precisering av detta målområde ingår formuleringen En halvering till år 2014 av antalet rökare bland de grupper som röker mest. En annan utgångspunkt är Handlingsprogram för folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen, som antogs av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 10 september 2002 och Miljönämndens i Göteborg Mål och inriktningsdokument för 2003 och kommande år. I båda dokumenten återfinns målformuleringen Halvera gruppen ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Planeringsperioden omfattar tiden fram till Kommunstyrelsen i Göteborg har i augusti 2003 fastställt Handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande insatser och den innehåller formuleringar med mål att stärka tillsynen av tobakslagen vad gäller försäljning till underåriga. Delprojekt med fokusgrupper. Göteborgs stad har i ett särskilt delprojekt erhållit kronor från Statens folkhälsoinstitut för att med hjälp av fokusgruppsdiskussion systematiskt samla in och belysa olika invandrargruppers syn på tobaksrökning och vilka metoder och arbetssätt som kan leda till förändringar i värdering och användande av tobak. Fokusgrupper är systematiserade gruppintervjuer och innebär att ett antal personer samlas

38 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 36 till en gruppintervju där en specifik frågeställning tas upp. Varje fokusgrupp har ett uttalat syfte där en gemensam frågeställning skall behandlas och vid de nu genomförda fokusgruppsdiskussionerna har den gemensamma frågeställningen varit: Vad är viktigt för att Dina landsmän inte skall röka tobak? Fem fokusgrupper har genomförts. I första fokusgruppen deltog sex män med persisk eller kurdisk bakgrund, i andra fokusgruppen deltog två kvinnor och fem män med bosnisk bakgrund samt en man med polskt bakgrund, i tredje fokusgruppen deltog fyra kvinnor och sex män med polskt bakgrund, i fjärde fokusgruppen deltog 17 kvinnor med arabisk bakgrund, i femte fokusgruppen deltog sex flickor med kroatisk bakgrund. Intresset för att medverka i en fokusgruppdiskussion om tobaksförebyggande arbete har varit påtagligt. Grupperna har genomförts med stort engagemang och entusiasm och en mängd förslag, visioner och idéer har utvecklats och lagts fram. Bland förslagen finns ett antal värdefulla kulturspecifika idéer. Mångfalden förslag och bredden i förslagen är tankeväckande för hur det fortsatta projektarbetet kan bedrivas. Erfarenheterna tyder på det finns en känsla av medansvar och också en beredskap att medverka i åtgärder, som har som mål att minska tobaksbruket. I bilaga finns resultat från fokusgruppsdiskussionerna redovisade. I samband med diskussionerna i fokusgrupperna har det också bekräftats att många invandrare inte nåtts av de insatser, som tidigare genomförts med mål att öka befolkningens kunskap om tobakens skadeverkningar. Det ter sig således som en självklar jämlikhets- och rättvisefråga att målgruppernas kunskaper om tobaksrökningens ohälsoeffekter fördjupas. Därigenom ges individen möjlighet att göra självständiga val ur ett hälsoperspektiv. Projektansökan till Statens folkhälsoinstitut Projektets bärande idé är att använda folkhälsometoder som kombinerar individ-, grupp- och samhällsinriktade insatser och att samordna sådana insatser i tid och rum. Vidare att anpassa sådana insatser språkligt och kulturellt och att utveckla och genomföra projektet i nära samverkan och dialog med målgrupperna samt med annat pågående lokalt folkhälsoarbete. Detta innebär att insatser som beskrivs i det följande utgår från målgruppernas behov och bygger på inflytande och medverkan från dessa. Skall insatserna kunna accepteras och vinna framgång måste de kulturoch språkanpassas. Insatserna utgör en blandning av kampanjinsatser och interpersonell kommunikation.

39 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 37 Projektet strävar efter att förmedla positiva budskap. I första hand avser projektet att arbeta inom det arabiska språkområdet och inom det serbiska, kroatiska och bosniska språkområdet. Dessa två är det största respektive näststörsta icke-nordiska språkområdet i Göteborg. Projektet har som uppgift att pröva om projektets bärande idé leder till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändrar målgruppernas normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därigenom långsiktigt stärker förutsättningarna för en beteendeförändring. Projektet har också till uppgift att föra ut och göra tillgängliga de erfarenheter som framkommer som en följd av de genomförda insatserna. I bifogade projektansökan, som är uppbyggd enligt den ansökningsmall som Statens folkhälsoinstitut använder, redovisas och föreslås ett antal metodområden och de uppräknas i angelägenhetsordning. I första hand avser projektet att arbeta inom angivna språk- och kulturområden, men även andra språk- och kulturområden kan komma att bli aktuella. Projektansökan till Statens Folkhälsoinstitut omfattar kronor och Göteborgs stad förväntas bidraga med motsvarande resurs i form av insatser med egen personal, lokaler, material mm. Göteborg den 20 november 2003 Bo Svensson Direktör Per Haglind Stadsläkare Bilagor: Ansökan till Statens folkhälsoinstitut med en bilaga.

40

41 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 39 Projektansökan till Statens folkhälsoinstitut Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Beskrivning av projekt: Eftersom tobaksrökning har så stark påverkan på sjuklighet och dödlighet har riksdag och regering beslutat att arbetet med att motverka tobaksbruk i Sverige skall intensifieras och givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att samordna insatserna som samlats under den gemensamma rubriken Nationella Tobaksprogrammet. I Sverige dör omkring personer varje år i tobaksrelaterade sjukdomar. De flesta dör i hjärt- och kärlsjukdomar, men det finns ett överflöd av bevis för att rökning ökar sjukdomsförekomsten och dödsrisken också i lång rad andra sjukdomar. I Göteborg dör varje år cirka 400 personer i förtid i tobaksrelaterade sjukdomar. Bland dessa är det cirka 25 personer, som dör i tobaksrelaterade sjukdomar, trots att de själva inte är rökare utan på grund av exponering för tobaksrök från omgivningen. Flertalet av dessa förtidiga dödsfall och den ökade sjukligheten kan förebyggas. Statens folkhälsoinstitut har inbjudit Göteborgs stad att ansöka om medel med mål att utveckla metoder och verktyg att använda i tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper. Invandrargrupper i Göteborg Demografi Cirka 1 miljon personer eller cirka 11 procent av befolkningen i Sverige är född utomlands. Därutöver finns det drygt personer födda i Sverige, med minst en av föräldrarna född utomlands (utländsk anknytning) och av dessa har båda föräldrarna födda utomlands (utländsk bakgrund). I Göteborg var vid årsskiftet 2000/ ,8 procent ( invånare) utrikes födda. Av invånare i staden kom 3,3 procent ( invånare) från de nordiska länderna, 2,9 procent ( invånare) från Bosnien-Herzegovina och övriga före detta Jugoslavien, två procent (9 300 invånare) från Iran och ungefär samma andel från övriga Asien. I stadsdelsnämndsområde (SDN) Bergsjön, och Gunnared var vid årsskiftet 2002/2003 drygt 50 respektive 45 procent födda

42 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 40 utomlands. SDN-områdena Torslanda, Älvsborg och Askim hade andelar under 10 procent. Rökvanor bland invandrare. Bland de nationaliteter som har 1000 eller fler utrikes födda boende i Göteborg hade i slutet av 1990-talet Libanon flest andel rökare i hemlandet (60 procent). Därefter följer Turkiet med 50 procent, Bosnien-Herzegovina med 48 procent och f d Jugoslavien med 47 procent. I Irak rökte 40 procent bland männen och enbart 5 procent bland kvinnorna. Andelen dagligrökande män och kvinnor i åldersgruppen år i olika invandrargrupper, som bor i Sverige, har undersökts i enkätstudier under perioden Andelen dagligrökare i alla invandrargrupper i Sverige var högre jämfört med svenskfödda med undantag för till exempel iranska och irakiska kvinnor. Ytterligare information om de demografiska förhållandena och om attityder och rökvanor bland invandrargrupper finns i en särskild rapport. Göteborgs stads deltagande i Nationella Tobaksprogrammet. Delprojekt med fokusgrupper. Göteborgs stad har i ett särskilt delprojekt erhållit medel från Statens folkhälsoinstitut för att med hjälp av fokusgruppsdiskussion systematiskt söka samla in och belysa olika invandrargruppers syn på tobaksrökning och vilka metoder och arbetssätt som kan leda till förändringar i värdering och användande av tobak. Fem fokusgrupper har genomförts och den gemensamma frågeställningen var: Vad är viktigt för att Dina landsmän inte skall röka tobak? I första fokusgruppen deltog sex män med persisk eller kurdisk bakgrund, i andra fokusgruppen deltog två kvinnor och fem män med bosnisk bakgrund samt en man med polskt bakgrund, i tredje fokusgruppen deltog fyra kvinnor och sex män med polskt bakgrund, i fjärde fokusgruppen deltog 17 kvinnor med arabisk bakgrund, i femte fokusgruppen deltog sex flickor med kroatisk bakgrund. Intresset för att medverka i en fokusgruppdiskussion om tobaksförebyggande arbete har varit påtagligt. Grupperna har genomförts med stort engagemang och entusiasm och en mängd förslag, visioner och idéer har utvecklats och lagts fram. Bland förslagen finns ett antal värdefulla kulturspecifika idéer. Mångfalden förslag och bredden i förslagen är tankeväckande för hur det fortsatta projektarbetet kan bedrivas. Erfarenheterna tyder på det finns en känsla av medansvar och också en beredskap att medverka i åtgärder, som har som mål att minska tobaksbruket. I bilaga finns resultat från fokusgruppsdiskussionerna redovisade.

43 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 41 Några utgångspunkter för Göteborgs stads projektansökan. En viktig utgångspunkt är det tidigare beskriva förhållandet att tobaksrökning är mera utbrett i nästan samtliga invandrargrupper jämfört med svenskfödda. I samband med diskussionerna i fokusgrupperna har det också bekräftats att många invandrare inte nåtts av de insatser, som tidigare genomförts med mål att öka befolkningens kunskap om tobakens skadeverkningar. Det ter sig som en självklar jämlikhets- och rättvisefråga att målgruppernas kunskaper om tobaksrökningens ohälsoeffekter fördjupas. Därigenom ges individen möjlighet att göra självständiga val ur ett hälsoperspektiv. Projektets bärande idé är att använda folkhälsometoder som kombinerar individ-, grupp- och samhällsinriktade insatser och att samordna sådana insatser i tid och rum. Vidare att anpassa sådana insatser språkligt och kulturellt och att utveckla och genomföra projektet i nära samverkan och dialog med målgrupperna samt med annat pågående lokalt folkhälsoarbete. Detta innebär att insatser som beskrivs i det följande utgår från målgruppernas behov och bygger på inflytande och medverkan från dessa. Skall insatserna kunna accepteras och vinna framgång måste de kultur- och språkanpassas. Insatserna utgör en blandning av kampanjinsatser och interpersonell kommunikation. Projektet strävar efter att förmedla positiva budskap. Projektet har som mål att pröva om projektets bärande idé leder till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändrar målgruppernas normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därigenom långsiktigt stärker förutsättningarna för en beteendeförändring. Projektet har också till uppgift att föra ut och göra tillgängliga de erfarenheter som framkommer som en följd av de genomförda insatserna. Projektansvarig: Stadsläkare Per Haglind, Miljöförvaltningen, Karl Johansgatan 23-25, Göteborg. Förankring i verksamheten: Projektet planeras och genomförs i nära samverkan med målgrupperna, invandrarföreningar och andra organisationer med stor andel invandrare, vårdcentraler, apotek, annat tobaks- och drogförebyggande arbete samt med representanter för folkhälsoarbetet i respektive stadsdelsförvaltning med flera berörda. Politisk förankring: Miljönämnden, Göteborgs stad. Mål:

44 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 42 Projektets bärande idé är att använda folkhälsometoder som kombinerar individ-, grupp- och samhällsinriktade insatser och att samordna sådana insatser i tid och rum. Vidare att anpassa sådana insatser språkligt och kulturellt och att utveckla och genomföra projektet i nära samverkan och dialog med målgrupperna samt med annat pågående lokalt folkhälsoarbete. Projektet har som mål att pröva om projektets bärande idé leder till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändrar målgruppernas normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därigenom långsiktigt stärker förutsättningarna för en beteendeförändring. Målgrupper: I första hand avser projektet att arbeta inom det arabiska språkområdet och inom det serbiska, kroatiska och bosniska språkområdet. Dessa två är det största respektive näststörsta icke-nordiska språkområdet i Göteborg. Metod: Genomförande/insatser/verktyg: I det följande redovisas och föreslås ett antal metodområden och de uppräknas i angelägenhetsordning. I första hand avser projektet att arbeta inom angivna språkoch kulturområden, men även andra språk- och kulturområden kan komma att bli aktuella. Dessutom kan tobakspreventivt stöd utvecklas tillsammans med grupper eller organisationer bestående av personer med blandad språklig- och kulturell bakgrund. Metodområde 1 ökat engagemang, kunskapsöverföring, norm- och attitydförändring: Möta olika grupper inom det serbiska, kroatiska samt bosniska språkområdet och inom arabiska språkområdet i diskussioner eller temamöten eller seminarier mm med mål att väcka intresse för tobaksförebyggande arbetet och debatt kring vad respektive grupp kan medverka i/ansvara för/genomföra. Möten kan ske på olika sätt och med olika grupper som till exempel: Män och kvinnor Som förebilder och rökfrihet i hemmet Föräldragrupper Föräldrautbildning Invandrarföreningar Styrelser Religiösa ledare och grupper Idrottsföreningar och idrottsledare Bergsjön Idrottsklubb Marieholms BoIK (Marieholms Boll- och Idrottsklubb) Gunnilse IS (Gunnilse Idrottssällskap) GIK Wasaiterna Handboll med flera Ungdomsgrupper Äldre syskons ansvar som förebilder för yngre

45 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 43 Rådslag/folkhälsoråd/folkhälsonätverk med flera grupper Inrätta resurspool med föreläsare/läkare/professorer/hälsokonsulter. Använda Tolkcentralens auktoriserade tolkar med specialistområde sjukvård som en tillgänglig och kulturkompetent resurs. Använda rökarnas erfarenheter. Använda lokala, nationella, internationella och religiösa förebilder och opinionsledare. Vid behov utveckla skriftligt informationsmaterial på dessa två språk- och kulturområden. Använda lokala radiokanaler. Använda lokala musikkanaler. Använda lokala TV-kanaler. Använda informationsblad/invandrartidningar för artiklar och tobakspreventiv information. Använda Internet med redan tillgängliga portaler om ohälsa och tobaksrökning. Utnyttja forumspel och upplevelsepedagogiska metoder. Nyproducera teaterpjäs kring till exempel tobaksrökning i hemmet. Utnyttja tobakspreventivt material som produceras, är tillgängligt och används i respektive hemland. Visa på hur tobaksreklamen fungerar/används/manipulerar. Metodområde 2 rökfria miljöer: Detta metodområde inkluderar insatser med mål att öka förekomsten av rökfria miljöer inom invandrarorganisationernas lokaler, på träffpunkter och serveringar, i bostaden samt att stödja stadsdelförvaltningarna i deras ansvar vad gäller tillsynen enligt tobakslagen. Invandrarföreningarnas lokaler blir rökfria. Rökning i den egna bostaden: Rökfritt kök hos alla Ingen röker i mitt kök Barnbarnen skall det inte rökas på Invandrarguldgaffeln : Öka andelen rökfria serveringar och miljöer där invandrare möts. Stärka och stödja tillsynen enligt tobakslagen (rökfria skolområden, ej försäljning till ungdomar under 18 års ålder) i utvalda stadsdelsnämndsområden och kring skolor särskilt med hög andel elever med invandrarbakgrund. Säkerställa att asylsökanden, elever inom Programmet Svenska för invandrare (SFI), klienter inom Individ- och Familjeomsorgen, användare av auktoriserade tolkar med flera inte möter handläggare, tjänstemän, lärare mm som röker så att

46 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 44 det syns eller att denna personal inte röker ihop med eleven personal som möter invandrare skall vara rökfria. Introducera/utveckla Det motiverande samtalet kring tobaksrökning som en naturlig del i Individ- och Familjeomsorgens kontaktsätt. Ge stöd åt tobaksfria evenemang där invandrargrupper möts Hammarkullenfestivalen. Invandrardagarna på Liseberg. Gothia Cup (se också Metodområde 5 barn och ungdom). Parallellt eller som alternativa vägar kan insatser övervägas inriktade på invandrartäta områden i stället för invandrargrupper. Insatser i ett bostadskvarter/område/grupper av höghus bland annat i samarbete med folkhälsoplanerare, fastighetsägare med flera. Rökfria bostadsområden/- utrymmen mot en lägre hyra. Metodområde 3 rökavvänjningsstöd: Utveckla rökavvänjningsstöd med särskild kulturkompetens i samarbete med invandrarföreningarna, lokala vårdcentraler, apotek och rökavvänjningsinsatser inom Västra Götalandsregionen. Använda webbplatser som erbjuder stöd och information på flera språk ( och och medverka i utvecklingen att språk- och kulturanpassa andra rökavvänjningsprogram. Utreda i vilken utsträckning som informationen om nikotinläkemedel (tuggummi, plåster, tabletter, inhalator och spray) behöver språk- och kulturanpassas. Utveckla rökavvänjningsstöd med särskild kulturkompetens i samarbete med andra organisationer till exempel: - Arabiska Bokstavscenter. - Sesamhuset, Stadsdelsutveckling, SDF Gunnared. - ISAM-projektet. Hälsoinformation på olika språk. Ett samarbetsprojekt inom primärvården. - IntegrationsCenter för Kvinnor, barn och ungdom. - IntegrationsCenter för Män ICM. - Utbildningscentret Iran. - Iranska Kultur- och Forskningscentrat IKFC. Metodområde 4 ökade förväntningar: Utveckla Göteborgs stads förväntningar på organisationer och föreningar vad gäller drog- och tobakspolitiska program som förutsättning för att erhålla kommunala bidrag. Formuleringar som Verksamheten skall bedrivas i drog- och tobaksfria miljöer kan övervägas som förutsättning för såväl kommuncentrala som bidrag från stadsdelsnämnderna.

47 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper Delrapport R 2005:8a 45 Metodområde 5 barn och ungdomar: Mödravårdscentraler (MVC) och barnavårdscentraler (BVC) har varit framgångsrika utnyttja deras erfarenheter och ge dem fortsatt stöd. Utveckla Metodhandboken för skolsköterskor så att den ger stöd för att i Hälsosamtalet inkludera motiverande samtal kring tobaksrökning och rökslutarstöd. Arenainriktade aktiviteter exempelvis Gothia Cup som är världens största fotbollsturnering för ungdomar och samverkan med fritidsgårdar. Samverka med En Rökfri Generation. Använda förebilder. Parallellt stödja tobakspreventiva insatser inom ramen för ANT-undervisningen i ett antal utvalda skolor. Metodområde 6 arbetsplatser: Samverka med arbetsgivare och företagshälsovården i invandrartäta företag. Utnyttja Sluta Röka på jobbet -materialet. Uppföljning och utvärdering: I samband med att metodområden och insatser beslutas kommer också uppföljning och utvärdering att fastställas. Flera modeller och verktyg kan komma att användas och i det följande uppräknas några alternativa tillvägagångssätt: - Varje moment utvärderas med enkelt frågeformulär: Antal deltagare? Upplevd nytta? Har Du lärt Dig något? Har momentet efterfrågats igen? m.m. - Personer som deltager i de olika momenten tillfrågas före och efter sex månader. - Processutvärdering. - Enkätstudier via Liv och Hälsa alternativ via FRIVAN alternativt via ULF eller InULF. - Fokusgruppsdiskussioner i efterhand. - Intervju av nyckelpersoner i efterhand. - m.m. *Kortsiktiga och långsiktiga effekter: Kortsiktigt kommer målgruppernas intresse och engagemang för tobaksfrågan att öka. Därefter kommer målgruppernas beredskap att vilja ändra på förhållanden vad gäller till exempel rökfritt i bostaden eller i vissa gemensamma lokaler att öka. På samma sätt kommer många rökares beredskap att ta steg för att av bryta sitt eget rökande att öka. Sådana ändrade normer och attityder kommer långsiktigt att leda till minskat tobaksbruk bland såväl unga som vuxna.