SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Karl-Gunnar Holmqvist Rävliden

Transkript

1 Till kommunens, den 19 juni 2006, antagna Översiktsplan skall tillägg göras vad gäller Vindkraft. Områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar enligt MB 9 kap och PBL 8 kap har tagits fram av Lycksele kommun. Karta och förslag till kompletterande skrivning har skickats ut för samråd enligt bilagd Remisslista. Samråd för allmänheten skall även hållas i Kristineberg, Rusksele, Vinliden, Kroksjö och Örträsk. Karta och beskrivning finns även på kommunens hemsida. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inbjudan Kommunstyrelsen har inbjudit till samråd i KRISTINEBERG den 1 oktober 2007 kl 18:30 i Folkets Hus. Närvarande R Schulz Norrbyberg Mariana Mattsson Norrbyberg Marianne Renström Kristineberg Egon Almqvist Hornträsk Tage Johansson Kristineberg Karl-Gunnar Holmqvist Rävliden Lisbeth Aronsson Kristineberg Från Lycksele kommun Roger Öberg Enhetschef Kurt Fällman Miljö och samhällsnämndens vice ordförande Jamal Moneime Byggnadsinspektör, energirådgivare Christina Fransson Fysisk planerare Information/samråd Kurt Fällman hälsar välkommen. Christina Fransson redovisar arbetet för framtagandet av områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar. Vid bedömning av lämpliga lokaliseringsområden har utgåtts från vindenergiberäkningar utförda av Uppsala universitet enligt MIUU-modellen. Redovisade områden har prövats mot befintliga riksintressen, Natura2000-områden, fornlämningar m m. Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande utställningsförfarande. Denna bedömning kan ske utifrån lokalbefolkningens kännedom om naturens utseende och lämplighet, eftersom de vistas i och har stor kännedom genom jakt, bärplockning, skoterkörning etc. Synpunkter Är det bara de områdena som redovisats enligt datamodellen som är av intresse, det kanske finns andra områden som vid vindmätningar visar sig vara intressanta. - Kommunen har utgått från vindenergiberäkningarna enligt MIUU-modellen och arbetar uteslutande med dessa som utgångspunkt. Är det bara nu redovisade kriterier som man måste ta hänsyn till vid uppförande av vindkraftverken.

2 - Nej, när man kommer så långt att man projekterar för vindkraftverken måste man titta mer ingående på infrastrukturen, vinden, ev anslutning till befintligt elnät osv, men det blir nästa steg, nu samråder vi bara kring vilka områden som kan vara lämpliga. Om man ser på vindkraftverken på Hornberget snurrar de även om man tycker att det är vindstilla. Hur regleras snurrorna vid liten resp hög vind. - Detta styrs bl av styrenhet, vindmätningar, lufttryck, utväxling m m och en samverkan dem emellan. Vid hög vind bromsas verken och om det blåser mer än 25 m/sek så stoppas verken då det kan uppstå skador i vindkraftverken. Finns det någon begränsning hur höga dom får vara. - Begränsningar kan ske p g a flygverksamheten, i övrigt har inga begränsningar införts i den översiktliga beskrivningen som framtagits. Vindkraftverk som uppförs är mellan m. Höjden redovisas och godkänns vid bygglovprövning. Får privata vara med eller vill kommunen bara ha stora energibolag som uppför vindkraftverken. Om man bygger 50 verk bör det framgå om kommunens viljeinriktning är att privata kan gå in. - Kommunen har uttalat att man är positiv till vindkraftetableringar i kommunen, vem som uppför, äger eller går in som andelsägare i olika projekt är inget som kommunen i nuläget tar ställning till. Kommunen kan, vid bygglovprövningen, eventuellt ställa olika krav. Får de olika kraftbolagen möjligheter att uppföra vindkraftverk inom dessa områden och fortsätta hålla upp priset på el och ta vinsten. Vindkraften är ju lönsam enligt medierna. Kommunen borde bygga och tjäna pengar på billig elkraft när de gjort den dåliga affären och sålde ut vattenkraften. Kommunen undrar om de närvarande hört något om bullerstörningar eller andra olägenheter från de fem vindkraftverken som uppförts på Hornberget, ca tre km från Kristineberg (Malå kommun). - De närvarande upplever inga problem från vindkraftverken, någon anser att verken är vackra och ger ett tillskott till Kristineberg. Asplidenbor, inom Malå kommun, har meddelat att man inte störs av verken, däremot hade man störts av buller från den linbana som tidigare funnits. De närvarande vid samrådet tycker att alla områden skall vara kvar så får framtiden visa var det går att bygga. - Syftet med samrådet var bl a att man skulle få fram de områden som, utifrån alla aspekter och redovisning av alla motstående intressen, skall vara tillgängliga för uppförande av storskaliga vindkraftverk. De närvarande tyckte det var svårt att göra den bedömningen. Samrådet avslutades med fika.

3 Lycksele den 2 oktober 2007 Christina Fransson Fysisk planerare Inbjudan Kommunstyrelsen har inbjudit till samråd i RUSKSELE den 8 oktober 2007 kl 18:30 i Blåklockan. Närvarande Anders Lindqvist Vindelälvsvägen 24, Rusksele Bertil Dahlgren Rusksele Mariann Algotsson Notvägen 1, Rusksele Sven Evan Dahlgren Solvägen 20, Rusksele Sam-Allan D Rusksele Lars Eriksson Rusksele Staffan Lindström Månvägen 6, Rusksele Jan-Olof Wiberg Rusksele Evy Lindström Månvägen 6, Rusksele Egil Sjögren Strandvägen 20, Rusksele Åke Andersson Ruskträsk Inge Dahlgren Rusksele Kjell Jakobsson Rusksele Tommy Sjulsson Idbäcken Från Lycksele kommun Roger Öberg Enhetschef Eivor Husing Miljö och samhällsnämndens ordförande Jamal Moneime Byggnadsinspektör, energirådgivare Roland Sjögren Ledamot Kommunstyrelsen Staffan Danielsson Ledamot Miljö och samhällsnämnden Christina Fransson Fysisk planerare Information/samråd Eivor Husing hälsar välkommen. Christina Fransson redovisar arbetet för framtagandet av områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar. Vid bedömning av lämpliga lokaliseringsområden har utgåtts från vindenergiberäkningar utförda av Uppsala universitet enligt MIUU-modellen. Redovisade områden har prövats mot befintliga riksintressen, Natura2000-områden, fornlämningar m m. Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande utställningsförfarande. Denna bedömning kan ske utifrån lokalbefolkningens

4 kännedom om naturens utseende och lämplighet, eftersom de vistas i och har stor kännedom genom jakt, bärplockning, skoterkörning etc. Synpunkter Vid uppförande av vindkraftverk är det då viktigt från vilket håll det blåser? - Verken vänder sig efter vinden till bästa läge. Hur många verk skall uppföras inom föreslagna områden? - Det kan vi inte svara på idag, när kommunen tagit fram de områden som skall vara tillgängliga för vindkraftsetableringar, kommer intresserade företag att inlämna bygglovhandlingar med uppgifter om antal verk, storlek, påverkan på landskapet, påverkan på bebyggelse m m. Exploatören skall då också ha samråd med de som berörs av etableringen. Kommer framtida vindkraftverk inom nu redovisade områden, i närheten av Rusksele, att påverka digitalsändningar? - Svårt att säga, flera saker kan inverka, bl a på hur verken placeras i området. Finns det idag företag som är intresserade? - Kommunen har fått förfrågan, men det gäller i första hand Stöttingfjällsområdet. Finns det intelligenser inom kommunen som kan ta vara på de möjligheter detta ger? Kommer vi inom kommunen att få något tillbaka av vindkraftverken om de byggs? Ser man till utbyggnaden av vattenkraften så har ju alla möjligheter sålts ut och de stora bolagen gör stora pengar, hur mycket kommer tillbaka till kommunen och enskilda medborgare? Beträffande arbetstillfällena så ger de kanske en del under en kort tid, men sedan då? Kan man ställa några arbetstillfällen och de förändringar i landskapet som kommer att ske mot den energiökning det ger. - Det är många steg i en vindkraftsetablering. Vi skall alla arbeta mot de nationella mål som är uppsatta, bl a att det skall göras en omfördelning när det gäller energiframställning från fossila bränslen. År 2015 skall 10 TWh produceras via vindkraft varav 303 GWh skall produceras i länet. Eventuellt kan det finnas möjligheter för kommunen eller privata kan gå in och köpa andelar i produktionen. Hur påverkas större fåglar? - Det skall belysas i de miljökonsekvensbeskrivningar som alltid skall medfölja en etablering. Om ni känner till något område, som finns redovisat på kartan, som kan vara känsligt när det gäller boplatser för större fåglar, som vi bör ta hänsyn till, är det bra om ni föreslår att det området skall tas bort. Har naturföreningar m fl som känner till dessa saker möjlighet att inkomma med synpunkter? - Ja, friluftsfrämjandet, jaktvårdskretsen, naturskyddsföreningen m fl har getts möjligheter att komma med synpunkter.

5 Om vindkraftens byggs ut får vi en överkapacitet i länet som skall transporteras till södra Sverige, klarar ledningsnätet detta, eller skall vi norrlänningar betala ett förstärkt ledningsnät? Någon av de närvarande ansåg att vi måste börja ta hänsyn till miljön och inte bara se till pengarna. Vindkraftverk smutsar inte ner miljön. Ordföranden påpekade att om man skulle bli tvungen att bygga ut vår Nationalälv, Vindelälven, så skulle de ge ett större ingrepp på naturen än vad vindkraftverken ger. Hur höga är verken? - Från 80 till 120 meter. Hur höga är de 5 verken utanför Kristineberg inom Malå kommun? - 90 meter. Har Skellefteå Kraft någon anläggning? - De har visat intresse inom Storuman kommun. När kan detta bli aktuellt? - Vi skall ha samrådsmöten under denna månad, fortsättningsvis i Vinliden, Kroksjö och Örträsk. Sammanställning över inkomna synpunkter skall göras innan MSN tar beslut om utställning som skall vara i två månader. Därefter görs åter en sammanställning över de synpunkter som inkommit under utställningstiden innan MSN behandlar ärendet igen innan det går vidare till Kommunfullmäktige för antagande. Detta innebär att det tar minst 1,5 år innan vi fått fram de områden som är aktuella för vindkraftsetableringar. Vattenkraften har förstört mycket i naturen blir det samma sak med dessa vindkraftverk? Uppförande av vindkraftverk kommer att påverka naturen. Vad får vi åter till bygden? Det är svårt att veta hur stor påverkan det blir för enskild person. Man hör ofta Gärna vindkraft, men inte här. När ni kommer till utställningsbeslut, hur många ställen kommer handlingarna att finnas tillgängliga på? - På stadshuset och biblioteket i Lycksele, i övrigt är det ett politiskt beslut vilka platser som kan vara aktuella. Då vindkraftsetableringarna berör områden ute i kommunen bör handlingar anslås och vara tillgängliga på några ytterligare ställen. Handlingarna kommer, som nu under samrådsskedet, även att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Hur ligger grannkommunerna till när det gäller planering för vindkraft? - De flesta kommunerna arbetar med att ta fram områden lämpliga för vindkraft. Vi känner inte till hur långt de kommit i sitt arbete, men ingen kommun har skickat över material för samråd. Åsele har ett område väster om Flakaträsk - Vargträsk där en stor vindkraftspark planeras.

6 Eivor tackade de närvarande för givande diskussioner varefter samrådet avslutades med fika. Lycksele den 9 oktober 2007 Christina Fransson Fysisk planerare Inbjudan Kommunstyrelsen har inbjudit till samråd i VINLIDEN den 15 oktober 2007 kl 18:30 i Byastugan. Närvarande Birger Emanuelsson Hällforsvägen 2 A, Lycksele Torbjörn Magnuson Vinliden 108, Lycksele Lage Bertilsson Bratten 170, Lycksele Agne Arvidsson Vinliden Lycksele agne_arvidsson@telia.com Haldo Nystedt Vinliden 16, Lycksele David Sjögren Arvid Franklinsväg 15, Lycksele Lars Svedberg Vinliden 146, Lycksele Anita Nystedt Vinliden 16, Lycksele Kerstin Höglund Vinliden 145, Lycksele Sven Olof Höglund Vinliden 145, Lycksele Åke Fransson Vinliden 128, Lycksele Majlis Bertilsson-Mannborg Vinliden 129, Lycksele Birgit Fransson Vinliden 128, Lycksele Från Lycksele kommun Roger Öberg Enhetschef Eivor Husing Miljö och samhällsnämndens ordförande Staffan Danielsson Ledamot Miljö och samhällsnämnden Christina Fransson Fysisk planerare Information/samråd Eivor Husing hälsar välkommen. Christina Fransson redovisar arbetet för framtagandet av områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar. Vid bedömning av lämpliga lokaliseringsområden har utgåtts från vindenergiberäkningar utförda av Uppsala universitet enligt MIUU-modellen. Redovisade områden har prövats mot befintliga riksintressen, Natura2000-områden, fornlämningar m m. Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande

7 utställningsförfarande. Denna bedömning kan ske utifrån lokalbefolkningens kännedom om naturens utseende och lämplighet, eftersom de vistas i och har stor kännedom genom jakt, bärplockning, skoterkörning etc. Redovisas även att ansökan om att få sätta upp tre vindmätningsmaster har inkommit, dessa är belägna på Vinlidbrännan Hemberget, Fäbodbrännan Ormberget och Bjurträskliden. I kommunens arbetsexemplar som ligger till grund för samrådet har inte Bjurträskliden medtagits p g a att i området rinns riksintressen för kulturmiljö och naturmiljö. Synpunkter Vem har ansökt om vindmätningsmasterna? Hur länge kommer de att sitta uppe? Hur höga är dom? - Det är RES Skandinavien AB, Östersund som ansökt om uppsättande. Man brukar göra vindberäkningar under ett år. Masterna är 80 m höga. Får by sätta upp enstaka verk? - Översiktsplanen skall peka ut områden lämpliga för vindkraftsområden med minst tre verk. Enstaka verk där bybor går samman behandlas inte i översiktsplanen, utan där får man söka bygglov i vanlig ordning och visa på de eventuella konsekvenser för omgivningen som kan uppstå i samband med uppförandet. Det finns en artikel som behandlar vindkraft nära skogsbryn m m som lästs av flera deltagare på samrådsmötet. Man undrade hur kommunen såg på detta. - Kommunen har fått artikeln tillsänt sig och Jamal Moneime bygginspektör/energirådgivare har lovat uttala sig i frågan. Hans skrivning kan läggas ut på hemsidan tillsammans med samrådshandlingar för Vindkraft som nu finns ute. Får man köpa andelar i kommande vindkraftverk? - Det är inte något som regleras i översiktsplanen. Inom några framtida vindkraftsområden bedöms att sådana möjligheter kan finnas. Hur långt från bebyggelse är dessa områden planerade med hänsyn till bl a störningar i form av ljud och reflexer? - De flesta områden ligger ca 2 km från bebyggelse, det finns dock områden som ligger närmare. Hur man upplever ljud och reflexer beror också på landskaps-bilden. Störningar av sådan art skall beskrivas i de miljökonsekvensbeskrivningar som skall åtfölja kommande etableringar. - Man bör också ta till vara den infrastruktur som finns i form av skogsbilvägar och kraftledningar. Hur stor inverkan som sker på naturen vid kommande etableringar skall också beskrivas i miljökonsekvensbeskrivning. - Syftet med detta samråd är att se om det finns några områden som av skilda anledningar inte bör vara med. Ordförande Eivor Husing undrade om de kändes främmande med vindkraft.

8 - De närvarande var positiva till vindkraftverk. Kommunen har vid sina tidigare samråd i Kristineberg och Rusksele också fått positiva reaktioner. Kommer eventuella personer med elöverkänslighet att störas av vindkraft? - Inget svar på frågan men den tas med till Jamal Moneime. Meddelades att en 3G-mast finns uppförd på Granberget. Ordförande Eivor Husing undrade om någon hade kännedom om örnbo eller annat i närheten av föreslagna områden, som innebar hänsynstagande. - Inget besked lämnades. Hur mycket energi ger varje vindkraftverk. - Ca 2 MW. Ordförande Eivor Husing påminde om de miljömål som vi skall uppnå inom en generation, då gäller det att spara på energin. En av de närvarande påpekade att om Stockholm skulle spara lika bra som vi inlandskommuner gör så skulle det ge en stor effekt. Meddelades att handlingarna finns på kommunens hemsida. Eventuella synpunkter skall inkomma till kommunen senast den 9 november. Om det finns funderingar kring tekniska frågor gällande Vindkraftverk kan kontakt tas med Jamal Moneime. Efter samrådet kom två deltagare fram och ville att området vid Bjurträskliden skulle medtas, då boende i närområdet var mycket positiva till etablering av vindkraftverk där. Christina lovade ta kontakt med Länsstyrelsen för att höra deras ställningstagande när det gäller vindkraftsparker i riksintresseområden. Vid kontakt med Catrin Nygren, Länsstyrelsen framkom att länsstyrelsen bedömt att inkommen ansökan om vindmätningsmast kunde godkännas, men betonade att de inte tagit ställning till eventuell vindkraft på Bjurträskliden. RES Skandinavien AB har i Miljö- och samhällsnämndens beslut om tillfälligt bygglov för uppförande av en ca 80 m hög meterologisk mast t o m upplysts om att översiktsplanearbete gällande områden för vindkraftanläggningar pågår. Efter samrådstidens slut skall sammanställning göras över inkomna synpunkter varefter ett politiskt beslut om borttagande respektive tillägg av områden skall göras innan utställningsförfarandet. Lycksele den 16 oktober 2007 Christina Fransson Fysisk planerare

9 Inbjudan Kommunstyrelsen har inbjudit till samråd i KROKSJÖ den 25 oktober 2007 kl 18:30 i Byastugan. Närvarande Roger Nordin Kroksjö Arne Hamberg Kroksjö Leif Larsson Vägsele Helge Sikström Kroksjö Karin Fjällström Vägsele Klas Fjällström Vägsele Rubin Nilsson Kroksjö Rolf Mårdner Kroksjö Levi K? Kroksjö Egon Lundström Kroksjö Majbritt Lundström Kroksjö Kristin Mårdner Kroksjö Från Lycksele kommun Kurt Fällman Miljö och samhällsnämndens vice ordförande Christina Fransson Fysisk planerare Information/samråd Synpunkter Kurt Fällman hälsar välkommen. Christina Fransson redovisar arbetet för framtagandet av områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar. Vid bedömning av lämpliga lokaliseringsområden har utgåtts från vindenergiberäkningar utförda av Uppsala universitet enligt MIUU-modellen. Redovisade områden har prövats mot befintliga riksintressen, Natura2000-områden, fornlämningar m m. Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande utställningsförfarande. Denna bedömning kan ske utifrån lokalbefolkningens kännedom om naturens utseende och lämplighet, eftersom de vistas i och har stor kännedom genom jakt, bärplockning, skoterkörning etc. Området som ligger söder om Råberg mot kommungränsen, är inte det avsatt för reservat? - Skall undersökas. Området väster om Råberg torde inte vara lämpligt p g a närhet till naturreservat och natura 2000 områden både inom och utanför kommunens gränser, dessutom är området relativt litet, den del som ingår i Lycksele kommun, för att rymma större etableringar.

10 - Området utgår. På området omedelbart öster om Kroksjö, Granliden, finns idag master som är känsliga för störningar varför området borde minskas ner. - Justering av området skall göras. Området väster om Hornmyr, i närheten av Dakota, kan vara av intresse för natur och nyckelbiotoper. - Skall undersökas. Kan stamnätet ta emot mer, man talar ju om att förstärka alternativt bygga nytt stamnät. Skall man bygga nytt får man räkna med år. - Det sägs att vindkraften skall kompensera vattenkraften så att man gör avvägningar däremellan, d v s att köra vattenkraften när vindförhållandena är dåliga och att dämpa vattenkraften när vindförhållandena är goda. - Flera av kommande vindkraftverk kommer att uppföras för lokala behov. Finns det många intressenter som hört av sig för etablering av vindkraftverk? - Det kommer enstaka förfrågningar. Den senaste är RES Skandinavien från Östersund som ansökt om tre ställen kring Vinliden, Bjurträsk för uppförande av vindmätningsmaster. Hur många vindkraftverka kommer att uppföras inom dessa områden. - Det går inte att svara på idag. Det är nästa steg, när man går in med bygglovansökan, av denna skall framgå antal, höjd, påverkan på omgivningen m m. Är det svårigheter för enskilda att ansöka om ett verk. - Prövning om lämpligheten av placering m m gör vid bygglovet. Om flera fastighetsägare i en by kommer överens att gå samman och uppföra ett verk bör hela byn, även de som inte deltar, att vara överens om placeringen. - Den karta som vi redovisar i samrådet gäller uppförande av minst tre vindkraftverk, alltså områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar enligt MB 9 kap. och PBL 8 kap. Vilka störningar förekommer från vindkraftverken? - Redovisade områden ligger i de flesta fall ca 2 km från permanent boende varför vindkraftverken inte bedöms orsaka störningar i form av buller, däremot kan vindkraftverken, när solen står i vissa lägen, orsaka reflexer, blinkningar. Kan inte kommunen uppföra 15 vindkraftverk som kommunmedborgarna får köpa andelar i, för billig el. Samrådet avslutades med fika. Lycksele den 26 oktober 2007

11 Christina Fransson Fysisk planerare Inbjudan Kommunstyrelsen har inbjudit till samråd i ÖRTRÄSK den 29 oktober 2007 kl 18:30 i restaurang Pärlan. Närvarande Gertrude Öredahl Örträsk Birgitta Jacobsson Örträsk Arne Hellgren Örträsk Kurt Söder Örträsk C G Olofsson Örträsk Från Lycksele kommun Kurt Fällman Miljö och samhällsnämndens vice ordförande Roger Öberg Enhetschef Christina Fransson Fysisk planerare Information/samråd Synpunkter Kurt Fällman hälsar välkommen. Christina Fransson redovisar arbetet för framtagandet av områden för tillståndspliktiga vindkraftanläggningar. Vid bedömning av lämpliga lokaliseringsområden har utgåtts från vindenergiberäkningar utförda av Uppsala universitet enligt MIUU-modellen. Redovisade områden har prövats mot befintliga riksintressen, Natura2000-områden, fornlämningar m m. Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande utställningsförfarande. Denna bedömning kan ske utifrån lokalbefolkningens kännedom om naturens utseende och lämplighet, eftersom de vistas i och har stor kännedom genom jakt, bärplockning, skoterkörning etc. Hur ställer sig rennäringen till de utpekade områdena? - Det är tagit bort områden från rennäringens riksintressen och inga områden korsas av renflyttningsleder. Samtliga samebyar har fått redovisning i ett tidigt skede. Samebyarna har även möjligheter att inkomma med yttrande under samrådstiden. Vilken uppfattning finns i Kristineberg där dom har vindkraftverk i närheten? - Vid vårt samrådsmöte där var samtliga närvarande positiva till vindkraftverken. Man stördes varken av ljud eller av reflexer. Tekniken har förbättrats, så dagens

12 vindkraftverk är både tystare och effektivare än de första verken som fanns på marknaden. Finns det idag några intressenter som vill bygga vindkraftverk? - Ja, kommunen har beviljat uppsättande av tre vindmätningsmaster i trakterna kring Vinliden Fäboliden. Varför finns det inga områden närmare Örträsk? - Vindkarteringskartorna redovisar att man inte uppnår en årsmedelvind av minst 6,5 m/sek i området, förutom ett mindre område vid Utifällan sydväst om Örträsket. I området finns riksintresseområden för friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljö och rennäring. Örträsket med biflöden ingår också som Natura2000-område. - Redovisade områden avser uppförande av minst tre verk. Om intresse finns i byn att tillsammans uppföra ett verk för eget bruk kan möjligheter finnas till det genom att man söker bygglov och där redovisar vilka konsekvenser uppförandet av vindkraftverket har på omgivningen. - Det är angeläget att det inom eller i närheten av utpekade områden finns vägar och kraftledningar så att ingreppet i naturen blir så litet som möjligt. Det kan vara svårt för oss som bor i bygden att avgöra vilket intresse som är mer värdefullt än det andra, då vi värnar om utveckling och inflyttning till orten. Vi skulle behöva någon som har kraft att ta tag i frågorna så att inte Örträsk med tiden blir en by som bara nyttjas av hemvändare under semestertid. Vad är det som gör att Länsstyrelsens syn på riksintressena är det rätta? Hur påverkas fågellivet av vindkraftverken? - Forskning pågår, det finns uppgifter om att rovfåglar påverkas, däremot inte våra småfåglar. Vad finns det för allmänna problem när det gäller vindkraftverk? - Det kan bli isbildning på vingarna som kan orsaka iskast. Jag hade trott att det skulle pratas mer om själva vindkraftsverken. - Meningen med samrådet är att i översiktsplanen peka ut områden, som är mest lämpliga för etablering av vindkraftverk utifrån kända förhållanden, detta för att underlätta för kommande etableringar. - Eventuell etablerare skall sedan söka bygglov och i miljökonsekvensbeskrivning redovisa för den påverkan etableringen ger. - Innan bygglov söks har etableraren haft samråd med berörda markägare och under ca ett års tid genom uppsättande av vindmätningsmast förvissat sig om att vindförhållandena är tillfyllest. Samrådet avslutades med fika. Lycksele den 30 oktober 2007

13 Christina Fransson Fysisk planerare

14 Inkomna SKRIVELSER STF Södra Lapplandskretsen Under förutsättning att hänsyn tas till det rörliga friluftslivets intressen (som bl a redovisas i naturvårdsstrategin) har vi inget emot att föreslagna områden blir föremål för närmare prövning av om vindkraftverk ev kan lokaliseras dit Rune G Åkerlund ordförande Simon Rudin Jag har läst att Lycksele kommun är positiv till vindkraft. Jag tycker att kommunen ska utreda hur djur och vi själva påverkas av det lågfrekventa buller som verken skapar. Min hund visar mycket stark påverkan manisk rädsla på flera kilometers avstånd Varför? Finns det vindkraftsteknik som inte skapar hög ljudnivå? Har inte kommunen förfulats tillräckligt först så har vi förstört våra älvar sen har vi avlägsnat nära nog all skog lite självaktning skulle inte skada. Vindkraft bör av miljöskäl placeras nära den stora förbrukaren för att minimera transportförlusterna. Tänk på att vi måste behandla innevånarna i kommunen så som vi själva vill bli behandlade. Med vänliga hälsningar Simon Rudin Ställningstagande Det bedrivs forskning kring vindkraftens påverkan, bl a på renar och även inom andra verksamheter, men det har ännu inte framkommit något som pekar på att vindkraftverken i sig påverkar människor och djur. Tekniken utvecklas ständigt och de transformatorer som omvandlar vindenergin till elenergi finns vid vindkraftverken, som kommer att vara relativt långt från bebyggelse. Dagens vindkraftverk bedöms inte ge störande ljud i förhållande till det naturliga bakgrundsljud som finns. Då vindkraftverken kommer att placeras ute i kommunen, där förutsättningar finns sedan man tagit hänsyn till motstående intressen m m, har kommunen haft samråd i Kristineberg, Rusksele, Vinliden, Kroksjö och Örträsk. (Alla kommunmedborgare m fl kan ta del av planeringen via kommunens hemsida) I samtliga byar har man varit positiv till uppförande av vindkraftverk, framförallt där vindkraften uppförs för att nyttjas av verksamheter inom kommunen. Exempelvis finns planer på att Lappland Goldminers AB skall bygga vindkraftverk på Åliden för att trygga sitt eget behov av energi. Vilhelmina kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsutskottet beslutar att meddela Lycksele kommun att området som sträcker sig in i Vilhelmina kommun undantas till dess att Vilhelminas översiktsplan är reviderad beträffande vindkraft. Ställningstagande Kommunen tar bort det område som ligger väster om Råberg i gränsen mot Vilhelmina kommun.

15 Luftfartsstyrelsen Luftfartsstyrelsen har av Lycksele kommun fått möjlighet att yttra sig över förslaget till tillägg angående vindkraft till Lycksele kommuns översiktsplan. Av Lycksele kommuns översiktsplan framgår att i kommunen finns Lycksele flygplats, en helikopterflygplats vid Lycksele lasarett och en vid Sågavan samt en utelandningsplats vid Kristineberg. Vidare redovisas att Lycksele kommun berörs av de höjdbegränsande områdena från Storumans flygplats. Luftfartsstyrelsen vill uppmärksamma om att det utöver de höjdbegränsande ytorna i flygplatsernas närhet finns ytterligare ytor samt navigerings- och inflygningshjälpmedel som måste beaktas vid vindkraftsetableringar. Procedurområden När ett flygplan ska starta eller landa på en flygplats måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att även byggnadsverk långt fårn flygplatsen kan påverka hinderytorna för procedurerna. MSA-yta (Minimum Sector Altitude) fastställs för alla flygplatser där det finns instrumentinflygningsprocedurer. MSA-ytan är flygplatsens största yta och är styrande för procedurerna. Ytan består av en cirkel med radien ca 55 km, som utgår från respektive landningshjälpmedels mittpunkt. Procedurområden som berör kommunen Procedurområden för Lycksele och Storumans flygplatser berör Lycksele kommun. I kommunen finns även helikopterflygplatserna vid Lycksele lasarett, vid Sågavan nära hotell Lappland och inom gruvområdet vid Kristineberg. Kommunen bör ta kontakt med flygplatserna när konkreta förslag på vindkraftverkens placering finns framtagna. Navigerings- och inflygningshjälpmedel Vindkraftverk kan påverka den luftfartsutrustning som krävs för att kunna ta sig mellan flygplatser. De störningar som i första hand kan förutses för navigerings- och inflygningshjälpmedel samt radar är störningar genom reflektion av utsända signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. De reflekterade signalerna kan ge upphov till felaktig bäringsinformation alternativt utsläckning av signalen. Störningens storlek är svår att förutbestämma och är beroende av ett flertal faktorer som navigeringsutrustningens typ, placering, utformning, material liksom omgivande terräng. Vindkraftverk placerade inom skyddsområde för navigationsutrustning kan komma att orsaka störning och en noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall. När det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats görs denna utredning av LFV (Luftfartsverket) i egenskap av sakägare. När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive flygplats för utredningen. Hindermarkering Byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre, oavsett läge, ska anmälas och hindermarkeras i enlighet med styrelsens Bestämmelser för Civil Luftfart Flygplatser (BCL-F), kapitel 4.1. Luftfartsstyrelsen vill även informera om att Luftfartsstyrelsen arbetar med att ta fram nya föreskrifter om markering av bl.a. vindkraftverk. Enligt föreskriftsförslaget ska vindkraftverk som har en höjd upp till 150 meter markeras med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus.

16 Föreskriftsförslaget remissbehandlades fram till den 24 september 2007 och de nya föreskrifterna planeras träda ikraft under Övrigt Lycksele och Storumans flygplatser samt ansvariga för helikopterflygplatserna bör få möjlighet att yttra sig över det föreslagna tillägget. Ytterligare information om luftfartens intressen i den fysiska planeringen finns tillgängligt på adressen: under rubriken Bebyggelse och flyg. Ett likalydande brev har skickats till Länsstyrelsen i Västerbotten. Med vänlig hälsning Håkan Löfgren Chef enheten för flygplatser Kopia: Lycksele Flygplats Storumans Flygplats Södra Lapplands sjukvård Hotell Lappland Fastighetsägare Bjurträsk Vid samrådsmöte i Vinliden den 15 Oktober framkom att Lycksele Kommun anser att område i Bjurträskliden är av riksintresse och ej lämpligt för etablering av vindkraftsanläggning. Vi fastighets- och markägare i Bjurträsk anser att området mycket väl är passande för av RES föreslagen anläggning av ca 5-8 st vindkraftverk. Området är lämpligt ur vindsynpunkt och en 80m hög mätmast har satts upp på fastigheten Fäboliden 1:32. Efter studier av vinddata kommer beslut om fortsatt projektering att tas under år Verken placeras i de högre belägna området i Bjurträskliden och på sådant avstånd att ljudnivån understiger kravet på 40 db vid bostadshus. Erfarenheterna av en liknande anläggning på Hornberget i Malå kommun är mycket positiva. Samarbetet med de boende, markägare, kommunala instanser och länsstyrelsens miljöenhet har varit mycket gott. Även efter etableringen på Hornberget har inga kritiska synpunkter förekommit. Bjurträsk den 20 Oktober 2007 Karl Eric Nilsson, Bojan Nilsson, Rubin Häggström, Birgit Häggström, Anita Nystedt, Haldo Nystedt, David Israelsson, Betty Israelsson, Torbjörn Israelsson, David Sjögren, Daniel Sjögren, Stellan Finnberg, Jan Hamberg, Staffan Johansson, Gun-Britt Davidsson, Martin Davidsson Ställningstagande Att vindförhållandena inom Stöttingfjället är goda framgår av Uppsala universitets vindkarteringskartor som legat till grund för framtagande av förslaget som presenterades vid samrådet. Vid framtagande av områden lämpliga för vindkraftverk skall alla allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Hänsyn skall tas till riksintressen, rennäring, fornlämningar, flyg- och helikoptertrafik, landskapsbild, naturvårdsområden, reservat, infrastruktur m m. Då det efter samrådet har framförts att Länsstyrelsens kulturmiljöenhet inte motsätter sig etablering i området har Christina Fransson tagit kontakt med Länsstyrelsen och bett dem att i sitt samrådsyttrande även medta Bjurträskliden. Om det visar sig att inga motsättningar finns kommer området att tillföras förslaget innan utställning sker. Eventuellt andra motstående intressen i området har då möjligheter till yttrande under utställningstiden. Storuman kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott

17 Storumans kommun har för avsikt att påbörja översiktsplanering för vindkraft under 2008 för området som gränsar mot Lycksele kommun. Enligt den vindkartering som tillämpas har även Storumans kommun intressen i gränstrakterna och nämnden föreslår att man håller varandra informerade om närmaste tidens utveckling och om eventuell samplanering skulle vara fördelaktigt. Lycksele Flygplats samt Räddningshelikopter Flygplatschef Lennart Näslund och fysisk planerare Christina Fransson har enats om, att ett skriftligt yttrande ej behöver lämnas i samrådet, då ett nära samarbete pågår för att från flygets verksamhetsområden, hinderytor m m, ta bort de föreslagna ytorna för vindkraftverk där negativ påverkan av flygverksamheten annars kommer att ske. Diskussioner har även förts med personalen vid den stationerade Räddningshelikopter som finns i Lycksele. Deras verksamhet kan bli begränsad inom områden som bebyggs med vindkraftsområden som ger barriäreffekt. Man bör ha fria passager i flera riktningar för att snabbt komma till undsättning. Finns barriärer av vindkraftsområden måste man flyga runt dessa vilket gör att tiden för räddningsinsatsen förlängs. Ställningstagande P g a flygets och räddningshelikopterns viktiga verksamhet för kommunen och regionen, kommer utpekade områden, lämpliga för vindkraftsetableringar, att revideras. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fått samrådshandling med tillhörande karta för yttrande. Lycksele kommun föreslår ett tillägg till den kommuntäckande översiktsplanen angående vindkraft. Rekommendationerna i tematillägget har stöd i skrivningar i antagen översiktsplan, kommunens Energi- och klimatstrategi samt regionala och lokala miljömål. Tillägget innebär att kommunen geografiskt arbetar vidare med sin grundläggande positiva inställning till vindkraftsetableringar. Länsstyrelsen har inför sitt yttrande hämtat in synpunkter från andra särskilt berörda statliga myndigheter samt sakområden inom länsstyrelsen och försöker i sitt yttrande till kommunen så långt möjligt ge ett samlat svar från den statliga sektorn. Synpunkter Lycksele kommuns arbete med att komplettera sin ganska nyligen antagna översiktsplan med ett tillägg, som särskilt behandlar vindkraft, är mycket vällovligt. Det ska bli intressant att se hur planeringsprocessen kommer att påverka planförslaget fram till antagande och vilken vägledning det senare kan ge exploatörer, andra myndigheter och inte minst kommunen själv i enskilda vindkraftsärenden. Ökat kommunalt ansvar vid prövningar av vindkraftsetableringar. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att sedan översiktsplanen antogs har den kommunala nivån fått ett utökat ansvar vid prövning av vindkraftsanläggningar. Kraven på bygglov och detaljplan finns kvar. Det är prövningen enligt Miljöbalken, som förändrats fr. o. m. 1 december Idag krävs endast en anmälan till kommunen för vindkraftsanläggningar med en effekt upp till 25MW. På Miljödepartementet pågår också utredning om ytterligare förändringar/ förenklingar bl. a. när det gäller kraven på detaljplan. Länsstyrelsen kommer därför att inte i lika hög grad och lika tydligt som tidigare involveras i prövningarna av vindkraftsetableringar på land. Detta innebär bl. a. att översiktsplanen blir en viktig överenskommelse mellan stat och kommun i de frågor som länsstyrelsen har att bevaka. Vindkraftens påverkan på andra riksintressen måste noggrant analyseras

18 geografiskt innan områden i översiktsplanen pekas ut som lämpliga för vindkraft eller bedöms lämpliga vid prövning. Översiktsplanen bör även ange generella riktlinjer för kommunens handläggning av anmälan och tillståndsprövningar för vindkraftverk. Den kan också ange vilka frågor kommunen anser måste närmare beskrivas och bedömas innan kommunen kan ge klartecken till en lokalisering Länsstyrelsen menar att det redovisade materialet behöver bearbetas med områdesvisa beskrivningar för de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraftsanläggningar. Av beskrivningarna bör framgå vilka andra intressen, som kan påverkas av en vindkraftsetablering och hur kommunen förhåller sig denna påverkan. Den är dock svårt att hitta en lagom och jämn nivå på omfattningen av redovisningen kring vindkraftens förutsättningar, krav på hänsyn till andra intressen, riktlinjer för utformning mm. Den kan omfatta allt från en till varje detalj genomarbetad policy som också innehåller de lagregler, rekommendationer och beräkningsmodeller för buller mm till ett kortfattat ställningstagande till de frågor som kommunen särskilt vill lyfta. Det är ingen nackdel om tillägget blir mer detaljerat och får i förhållande till andra intressen i den kommuntäckande översiktsplanen ett stort omfång. Det är en ny och mycket aktuell fråga, som behöver det utrymmet. Vid nästa revidering av översiktsplanen kan det vara en annan fråga som kräver fördjupade analyser. Ny handbok från Boverket på gång Den antagna översiktsplanen hänvisar till befintlig lagstiftning och Boverkets handbok, Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Boverket håller på att omarbeta denna handbok. En remissversion presenterades i september. Omarbetningen beräknas vara färdig i början på Områdenas avgränsning och lokalisering Det framgår inte närmare av samrådshandlingen hur de med grönt respektive rött avgränsade områdena tagits fram. På kartorna anges att det avser årsmedelvind enligt MIUU - modellen på över 6,5 m/s på respektive meters höjd. Utgår analysen från de slutgiltiga beräkningarna Uppsala universitet gjort (presenterades i februari 2007) eller de preliminära (som presenterades 2006 i samband med länsstyrelsens uppdrag om planeringsunderlag)? Vilken metod (manuellt eller dataprogram) har använts för att avgränsa ytorna? Av samrådshandlingen framgår endast att redovisade områden utgör områden för tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar enligt MB 9 kap och PBL 8 kap och att områdena prövats mot befintliga riksintressen, Natura 2000-områden, fornlämningar mm. Länsstyrelsen efterfrågar framför allt en tydligare redogörelse för hur avgränsningar och avvägningar mot andra intressen skett. Då tillståndsplikten enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningar på land har höjts till anläggningar med en effekt mer än 25MW är det ganska stora anläggningar (upp till 8 stycken 3MW verk) som endast kräver anmälan. Ett 3MW verk har en totalhöjd på m. Bygglov krävs dock för vindkraftverk vars turbindiameter är större än 2 meter, om det ligger närmare fastighetsgräns än höjden på kraftverket eller om det ska fastmonteras på byggnad. Under avsnittet om utformning anges att verk ska placeras i grupper om minst 3 verk. Det är nödvändigt att kommunen mer tydligt och konkret anger vilken storlek på etablering som utgjort underlag vid utpekande av lämpliga områden. På Lycksele kommuns webbplats där materialet lagts ut står: Då områdena upptar en relativt stor yta inom kommunen skall samrådet komma fram till de områden som är bäst lämpade och som skall finnas kvar vid kommande utställningsför-farande.

19 Det framgår inte hur samrådet ska komma fram till vilka områden som är bäst lämpade för vindkraft eller vilka förhållanden kommunen menar kan göra ett område olämpligt. För t ex rennäringen kan det ha betydelse hur stora som ytor, som totalt utpekas. Kulturmiljö De områden som delvis berör riksintresset för kulturmiljö Bjurträsk bör inte ingå i kommunens planering som lämpliga lokaliseringsområden. När det gäller fornlämningar och fornlämningsområden vill länsstyrelsen understryka att kunskapen om fornlämningsförekomst utanför älvdalarna är mycket dåligt kända, då de fornlämningsinventeringar, som gjorts huvudsakligen följt vattendragen, vilket innebär att höjdlägen lämpliga för vindkraft endast är översiktligt inventerade eller inte alls. De områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft kan därför senare visa sig olämpliga från ett fornlämningsperspektiv. Det framgår inte om och hur kommunen tagit hänsyn till miljöerna i sitt kulturminnesvårdsprogram. Storskaliga vindkraftsanläggningar kan starkt påverka upplevelsen av många historiska miljöer genom sin dominans och industriella moderna karaktär. Tidlösheten i det historiska landskapet går lätt förlorat. Naturvård Den del av området Norra spetsliden Råberg som ligger inom Vilhelmina kommun ligger inom Arasjö naturreservat. Länsstyrelsen anser inte att detta bör pekas ut som lämpligt för vindkraft. Vid en prövning skulle vindkraft kunna godkännas inom området men det ska då först prövas mot reservatets föreskrifter. Länsstyrelsen bedömer att stora vindkraftsanläggningar är oförenliga med de områden som förklarats som särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet. Alsberget och Gransjömyrarna är sådana Natura 2000-områden. Risken är mycket stor att vindkraftsanläggningar skadar de livsmiljöer som avses skyddas. Då det finns alternativa lokaliseringar för vindkraften kan inte tillstånd beviljas. Detta innebär dock inte att enstaka verk eller enstaka mindre grupp i något enstaka fall kan vara förenlig med bestämmelserna, men de ska inte pekas ut som lämpliga områden. Ett stort antal (ca 20) områden sammanfaller helt eller delvis med sådana skogs- eller myrområden, som planeras att bli naturreservat eller som är avsatta frivilligt till förmån för naturvården av t ex Sveaskog eller Holmen skog. Sveaskog har tagit fram en policy för etablering av vindkraft på sitt markinnehav. Den policyn säger att Sveaskog generellt är positiv till vindkraften och har så stora arealer över landet att de välkomnar initiativ till uppsättandet av vindkraftverk på sina marker. Dock gäller detta inte ekoparker eller områden med höga naturvärden såsom de frivilliga avsättningarna. För dessa områden är etablering av vindkraft inte aktuellt. I den västra kommundelen, väster om Råberg och direkt söder om Hedmark finns föreslagna områden inom geologiskt intressanta områden. På båda ställena framgår av kvartärgeologiska kartan att tydliga spår från avsmältningsperioden efter senaste istiden finns inom områdena. Innan områden föreslås som lämpliga för vindkraft kan det vara en god idé att fråga ornitologisk förening om områdena berörs av viktiga flyttstråk, känsliga rovfågelbon mm. Rennäring Hela Lycksele kommun är renbetesland och det är fem samebyar som har betesområden inom kommunen. Dessa är Malå sameby, Grans sameby, Rans sameby, Ubmeje tjeälddie och Vapstens sameby. Samtliga av dessa samebyar berörs av översiktsplanen. Dessutom kan Vilhelmina Norra sameby komma att påverkas eftersom deras betesområde angränsar till Lycksele kommun. Mer information om berörda riksintressen och rennäringens markanvändning finns på

20 Arbetet med att ta fram planförslaget och analysera eventuella konflikter med rennäringen bör göras i nära samarbete med de samebyar som berörs. Om ett nära samarbete upprättas kring utformningen av planen kan det få positiva verkningar i det senare skede när vindkraftverk ska byggas. Om man tar fram planen i samarbete med samebyarna kan förståelse skapas för utbyggnad av vindkraft inom kommunen. Kommunen bör därför ha särskilda samråd med samebyarna. För att områdenas lämplighet med hänsyn till rennäringsintressen ska kunna bedömas krävs ett utförligare material. Det som behöver kompletteras är: - En beskrivning av hur renskötseln bedrivs i det aktuella området inklusive dess omland. Hänsyn bör i denna beskrivning tas till fasta anläggningar, topografiska och biologiska förhållanden m.m. En beskrivning bör göras per sameby. Denna beskrivning bör göras för att man ska ha ett underlag för bedömning av vilka områden som är lämpliga för utbyggnad av vindkraft inom renskötselområdet. - En beskrivning av den totala intrångsbilden för rennäringen En redogörelse för den samlade intrångsbilden per sameby i kommunen bör göras för att få en samlad bild över rennäringens situation. I redogörelsen bör tidigare markintrång från konkurrerande intressen som inte hunnit läka ut, samt aktuella markintrång och markkonflikter på andra håll belysas. - Urval av områden Utifrån den beskrivning som gjorts ovan kan områden för vidare utredning väljas ut. Det står i planförslaget att de områden som valts ut har prövats mot riksintressen. Det framgår inte hur detta gjorts. Det finns områden som pekats ut på kartan och som ligger inom riksintresse för rennäringen. Det bör beskrivas vilka aspekter, som då vägts in. Kommunikationer Luftfartsstyrelsen vill uppmärksamma om att det utöver de höjdbegränsande ytorna i flygplatsernas närhet finns ytterligare ytor samt navigerings- och inflygnings-hjälpmedel som måste beaktas vid vindkraftsetableringar. Det är viktigt att de förhållanden som Luftfartsverket framför beaktas. I tillägget kan gärna redogöras för hur hänsyn ska tas till luftfartens intressen. Se vidare Luftfartsstyrelsens skrivelse. Vindkraftverk får inte byggas för nära befintliga allmänna vägar, järnvägar mm. Ett skyddsavstånd av minst vindkraftsverkens totalhöjd, dock minst 50 meter rekommenderas oavsett vägtyp. Samma avstånd bör användas kring de skogsbilvägar och andra enskilda vägar i länet, som har en omfattande trafik. Ett skyddsavstånd av minst vindkraftsverkens totalhöjd, dock minst 50 meter rekommenderas oavsett vägtyp. Samma avstånd bör användas kring de skogsbilvägar och andra enskilda vägar i länet, som har en omfattande trafik. Försvarsintressen Försvarsmaktens intressen bör inarbetas i tillägget till översiktsplan innan den ställs ut. Utformning Under detta avsnitt finns rekommendationer för hur områden för vindkraftsetablering bör utformas. Här anges att verk ska placeras i grupper om minst 3 verk. Det anges också att grupper, som inte samlokaliseras, ska lokaliseras minst 5 km från varandra. Länsstyrelsen saknar motivering till varför dessa gränser valts. 5 km kan t ex tyckas vara ett litet avstånd till nästa grupp åtminstone vid etableringar med mer än 10 verk med en totalhöjd höjd av 125 m. Storleksgränsen vid 25 MW kan också vara intressant att reflektera över. Miljöpåverkan och influensområden

21 Under dessa avsnitt tas rekommendationer som berör vindkraftsverkens synbarhet i landskapet och med känsliga lägen i landskapet resp. påverkan på landskapsbilden upp. Då påverkan på landskapsbilden är en av de viktigaste aspekterna vid etablering av vindkraftverk bör rekommendationerna för landskapsbilden samlas under en rubrik och även ta upp vilka krav kommunen ställer på redovisning av landskapsbildspåverkan vid anmälan/tillstånd i form av fotomontage, synbarhetsredovisningar mm. Det är enligt länsstyrelsens mening inte enbart betraktarens subjektiva inställning som avgör påverkan på landskapsbilden. Analyser av landskapets karaktärsdrag, anläggningens synbarhet och dominans i landskapet, dess avvikelse från landskapets strukturer och färger, dess visuella konkurrens med karaktäristiska former i landskapet, med kulturmiljöer och landmärken som kyrkor mm ger huvudsakligen objektiva bedömningsgrunder. Vissa lägen i landskapet kan alltså objektivt konstateras vara känsligare för påverkan på landskapsbilden från vindkraftverk än andra. Under avsnittet influensområden anges att influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område av minst två kilometer. Omfattningen av störningar från rörliga skuggor är beroende av vädersträck, höjdförhållanden mm varför det kan vara svårt att göra en bedömning utan särskilda skugganalyser. Riksintressen Översiktsplanen bör ange generella riktlinjer för handläggningen av anmälan och tillståndsprövningar för vindkraftverk. Riktlinjerna bör särskilt ange hur andra riksintressen, som direkt och indirekt berörs av en vindkraftsetablering, avses tillgodoses. Detta gäller även för etableringar av enskilda verk av mindre storlek. Av intresse är även hur kommunen ställer sig till riksintressen för vindkraft och hur dessa ska vägas mot andra riksintressen. Länsstyrelsen har under 2006/2007 haft i uppdrag av Energimyndigheten föreslå områden av riksintresse för vindkraft. Länsstyrelsen i Västerbottens län har dock valt att inte föreslå några sådana ännu bl. a då vi vill avvakta kommunernas planering för vindkraft. Vi har tagit fram områden, som kan komma ifråga, (d.v.s. fortsatta utredningsområden, karta bifogas). I de områden som föreslagits för fortsatt utredning har inte vindkraftsintresset vägts mot några andra intressen. Endast sådana områden där storskalig vindkraftsetablering inte är kan anses tillåten har undantagits. Innan Energimyndigheten beslutar om riksintressen kommer länsstyrelsen att få förslag till riksintressen för vindkraft på ny remiss. Konsekvensbedömning och miljöbedömning Enligt 4kap 1 i Plan och bygglagen ska översiktsplanens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svårighet, d v s boende, näringsidkare m.fl. ska kunna förstå vad förslaget innebär för dem. Därför behövs en tydlig planbeskriv-ning där planeringsförutsättningar, skälen till planens utformning, de åtgärder som kommunen avser vidta för att fullfölja planen samt en redogörelse av planens konsekvenser redovisas. Det är alltså viktigt att läsaren förstår vad som kommunen lägger fast i form av riktlinjer eller rekommendationer för framtida mark- och vattenanvändning och vad som är beskrivning eller analys av förutsättningar resp. konsekvenser. Enligt länsstyrelsens bedömning fordras en miljöbedömning enligt miljöbalken 6 kap då tillägget till översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Viktiga frågor för miljöbedömningen är de konsekvenser vindbruket kan få för annan markanvändning och för bevarandeintressen. Rennäring, turism, gruvnäring, skogsbruk och boende kan påverkas väsentligt. Konsekvenserna för turismen beror i hög grad hur landskapsbilden påverkas men även av hur de värden påverkas, som