Tillväxt och välfärd år 2016 Hallands omvärld och utmaningar

Transkript

1 Tillväxt och välfärd år 2016 Hallands omvärld och utmaningar

2 Tillväxt och välfärd år 2016 Upplägg Mellan klockan Presentation av innehåll: Catarina Dahlöf, regiondirektör Jörgen Preuss, bitr regiondirektör ansvarig regional utveckling Magdalena Barkström, t f hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör William Hedman, ekonomidirektör Frågestund

3 Årets utblick Halland och Region Halland Uppdrag hälso- och sjukvård Uppdrag regional utveckling och tillväxt Urval Viktigaste analyserna Beskriver utmaningar utifrån omvärld, ekonomi och förutsättningar för en hållbar utveckling Ram Styrning och planeringsprocess

4 Halland bästa livsplatsen Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa

5 En hållbar tillväxt och utveckling

6 Dagens programinnehåll Demografiska faktorer Tillväxt i Halland Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hälso- och sjukvård i Halland Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Ekonomi i balans

7 Demografiska faktorer

8 Befolkningsförändring i Hallands kommuner Kungsbacka ,0 % Varberg ,3 % Falkenberg ,4 % Antal invånare 2015 och procentuell befolkningsförändring per kommun Hylte ,3 % Halmstad ,4 % Laholm ,6 %

9 Befolkningsprognos Alla åldersgrupper i Halland ökar fram till år 2035 Färre behöver försörja fler år 2035 än vad som sker idag Barn 0-9 år och år blir relativt färre Unga år och + 75 år blir relativt fler

10 Regional utveckling Halland

11 Hög attraktivitet Huvudindikator: Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län Mål: personer per år Utfall år 2015: personer

12 Hög attraktivitet Urval analyser och statistik Arbete pågår med ny flyttstudie Ny bostadsmarknadsanalys Studie om tillit

13 Varför flyttar man till och från Halland?

14 Flyttmotiv för in- och utflyttare, Hallands län ,7 30,1 % 25 Inflyttare 23,4 Utflyttare 20 22,5 18, ,6 16, ,2 10,2 5 7,5 6,7 4,5 0 Arbete Boendemiljö Bostad Sociala skäl Studier Övrigt

15 Röster från in- och utflyttare Öresundståget stopp i Åsa, havet och cykelbanorna Vi hittade ett perfekt hus Studier på annan ort Stressen i Halland, kring storstadsregionerna. Till lugnet och naturen i Norrland Flyttstudien 2016

16 Flyttmotiv för inflyttare efter kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9, ,5 19,7 21,4 19,9 12,5 22,8 7, ,3 5,7 27, ,2 13,1 29,7 27,7 31, ,2 34,1 28,1 28,1 4,6 6,1 12,7 7,5 5,5 12,8 8,9 9 6,7 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Arbete Boendemiljö Bostad Sociala orsaker Studier Övrigt

17 Bostadsbyggande är ett kommunalt och statligt ansvar bostadsbrist är ett regionalt problem Vad kan vi göra tillsammans för en hållbar samhällsutveckling?

18 Bostadsbyggandets konsekvenser för tillväxt Verktyg för regional tillväxt och utveckling Stor påverkan på befolkning, arbetsmarknad, produktion och skatteunderlag Prognos år 2035 Byggtakt på bostäder, årlig tillväxt av skatteunderlaget på procent. Byggtakt bostäder, årlig tillväxt av skatteunderlaget cirka 2,1 procent. Källa: Bygga för Tillväxt regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland

19 Planerat bostadsbyggande i Halland

20 Slutsatser Kommunerna vill fördubbla byggtakten Kommunerna har likartad inställning till bostäder som en del i en hållbar samhällsutveckling Efterfrågan på bostäder varierar mellan kommuner och inom kommuner kust/inland Olika aktörer har olika problembeskrivningar Men, finns en tendens att se problemen hos någon annan Byggbranschen vill vara mer delaktig i planprocessen och samverka mer med det offentliga Källa: Bygga för Tillväxt regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland

21 Vem i hela världen kan man lita på? M Wiehe

22 Om tillit Stor skillnad beroende på ålder Andel befolkning som inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta personer (avrundad andel %). Hallands kommuner med Halland som referens.

23 Vad påverkar tilliten i lokalsamhället? Ekonomiska klyftor Segregation Starkt civilsamhälle och sociala nätverk Fungerande offentliga institutioner Migration och mångfald Stad Landsbygd

24 Hög attraktivitet Ett urval Huspriser Pendling Bredband CO2 utsläpp Tillit (unga vuxna)

25 Stark konkurrenskraft Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Mål: Bland de tre bästa i Sverige Utfall 2014: Delad 3:e plats

26 Stark konkurrenskraft Urval analyser och statistik Utveckling av Hallands styrkeområden Export

27 Styrkeområdenas utveckling Hälsoinnovation Grön tillväxt Besöksnäring

28 Utveckling av sysselsatta efter styrkeområde % 100,0 Förädlingsvärde % 80,0 Hälsoinnovation 60,0 Besöksnäring 40,0 Livsmedel 20,0 Hallands näringsliv 0,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0-20,0 Skog & Trä -40,0-60,0 Sysselsättningsutveckling %

29 Exporten ökar i Halland Värdet av export från Halland ökade med 4,6 procent Ökningen bygger främst på små- och medelstora företags internationalisering 1490 exporterande företag varav 35 procent till Danmark och Norge 16:e plats bland svenska län (exportvolym) Differentierad export med tyngdpunkt på maskiner och träindustri.

30 Stark konkurrenskraft Hur går det för Styrkeområden i Halland BRP per sysselsatt Antal sysselsatta inom näringsgrenar Export/importföretag Nyföretagande

31 Fler i arbete Huvudindikator: Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Halland Mål: Bland de tre högsta i Sverige Utfall 2014: Hallands kvinnor högst i Sverige. Män i Halland på delad första plats

32 Fler i arbete Urval analyser och statistik Skolavhopp Utanförskap Matchning och kompetensförsörjning

33 Skolavhopp Andel åringar som inte avslutat gymnasiestudierna och som inte studerar 2014

34 Varför hoppar unga av skolan Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (på grund av sjukdom eller missbruk) Källa: Ungdomsstyrelsen, Unga berättar om avhopp från gymnasiet

35 Exempel på kostnad för utanförskapet för en årskull Kostnader fördelat på olika samhällsaktörer 38 % kommunerna 31 % landstinget 13 % rättsväsendet 8 % övrigt 5 % Arbetsförmedlingen 4,5 % Försäkringskassan :-

36 Matchning och kompetensförsörjning

37 Rekryteringsbehov till år 2030 i Halland fler sysselsatta går i pension Inflyttning skapar arbete inom sektorer som bygg, privata tjänster, utbildning, omsorg Kompetensförsörjningen begränsas av könsstereotypa utbildnings- och yrkesval Nyanländas etablering på arbetsmarknaden viktigt bidrag

38 Exempel på rekryterings- behov fram till 2030 Vård och omsorg: Pedagoger: Byggarbetare och hantverkare: Detalj- och grossisthandel: Sjuksköterskor och sjuksköterskor med särskild kompetens: 2 000

39 Andel förvärvsarbetande år, Halland år 2014 % ,8% 84 83,7% 67,6 66 % 61,6 62 % Tre förklaringar varför skillnader finns Värdering av humankapital Diskriminering Effektiva sociala nätverk Män Kvinnor Män Kvinnor Inrikes bakgrund Utrikes bakgrund

40 Andel förvärvsarbetande kvinnor och män år efter tid i Sverige, Hallands län år 2013

41 Fler i arbete Hur går det för Behöriga till gymnasium Skolavhopp Ungdomsarbetslösheten Matchningsgrad

42 Hälso- och sjukvård

43 Hälso- och sjukvården i Halland Mål 2016 Bibehålla hälsan i den halländska befolkningen Hälsan ska öka i Halland Skillnaderna i hälsa ska minska Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka

44 Från här och nu till framtiden

45 Några historiska hållpunkter för digitaliseringen av hälso- och sjukvården Telefonen uppfanns Första kvalitetsregistret Vårdcentraler i Gråbo och Sundbyberg först i Sverige med datajournal Danderyds sjukhus första sjukhus med datajournal Persondator Patientdatalagen Fler mobiltelefoner än tandborstar i världen ? Telefax Personsökare blir vanliga Internet Nationell referensarkitektur (alla landsting) Nationell strategi för ehälsa Journal på nätet Ny patientlag

46 En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Strategin ska överbrygga klyftan mellan vårt utgångsläge och vart vi vill nå Analyser och slutsatser utifrån faktaunderlaget har utmynnat i mål och konkreta prioriteringar Strategin ska fungera som en ledstång för politiska beslutsfattare, tjänstemän och utförare Att arbeta tillsammans är en förutsättning för att nå målet: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa

47 Mål för hälso- och sjukvården i Halland En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Mål: En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Delmål: Hälso- och sjukvården i Halland Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälsooch sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används 47

48 Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen

49 Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren, G, Whitehead, M. Policies and stategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; Modifierad av Folkhälsomyndigheten.

50 Kommunjämförelse utifrån bestämnings- faktorer för folkhälsa ( sociala faktorer ) Not: Värden som presenteras gäller för år 2015 Källor: scb.se; kolada.se; Nationella Folkhälsoenkäten - högst rankad kommun - lägst rankad kommun

51 Kommunjämförelse tvärs uppföljnings- variabler för folkhälsa Not:Värden som presenteras för självskattad hälsa, ohälsotal, upplevd tandhälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande gäller för För insjuknande i hjärtinfarkt, användning av lugnande medel/sömnmedel och slutenvårdstillfällen p.g.a. fallskador gäller 2013 års värden. Källor:Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder; Kolada.se, Öppna jämförelser Folkhälsa 2014; Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata) - högst rankad kommun - lägst rankad kommun

52 Åldersfördelning i Hallands kommuner Fördelning mellan åldersgrupper i Hallands kommuner, 2015 Ingen skillnad i åldersfördelning mellan halländska kommunerna Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) JUNI 2016

53 ACG-index (adjusted clinical groups) per Vårdcentral (VC) Skillnader i sjuklighet mellan olika VC och deras listade medborgare Möjlighet att fånga upp multisjuka i tid Arbeta proaktivt med sina patientgrupper

54 CNI (care need index) per vårdcentral Skillnader i risk för ohälsa mellan olika VC och deras listade medborgare Socioekonomiska faktorer bidrar till att man väntar längre och söker vård sent Identifiera risk för ohälsa och proaktivt arbeta med dessa patientgrupper

55 ACG index per distrikt Skillnader i sjuklighet mellan medborgare bosatta i olika distrikt i Halland En skala från Skrea till Kungsäter Det finns mycket kvar att göra för ökad jämlik hälso- och sjukvård

56 Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården

57 Det är möjligt att erbjuda en mer sammanhållen vård i Halland Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar Halland har en högre andel patienter (65 år och äldre) som återinskrivits inom 30 dagar, än riket i övrigt Källa: vårdenisiffror.se;

58 Patientsäkerhet 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Nationell mätning - Vårdrelaterade infektioner Resultat ,2% 6,6% 9,7% 9,6% 7,7% 9,2% 6,9% 6,8% 8,9% 9,0% 6,0% 6,4% 8,7% 8,9% 7,0% 5,7% 9,6% 6,3% 9,1% 7,8% VT 08 VT 09 VT 10 VT11 VT12 VT13 HT13 VT14 VT 15 VT 16 Halland Riket 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Halland Nationell mätning - Trycksår Resultat ,7% 16,3% 13,0% 13,0% 13,0% 15,1% 15,3% 12,0% 13,7% 10,0% 14,0% 11,0% 13,6% 13,4% 9,0% 10,7% HT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 VT 15 VT 16 Riket

59 Nationell patientenkät Primärvård 2015 Halland bättre än riket inom samtliga områden Vårdval Halland privata bättre än Halland inom samtliga områden Somatisk öppenvård 2016 Halland bättre än riket inom samtliga områden Privata enheter i Halland lika bra eller bättre än Halland Somatisk slutenvård 2016 Halland bättre än riket inom samtliga områden Privata enheter i Halland bättre än Halland

60 Vårdbarometern Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver? Halland i topp! 6 procentenheter bättre än riket

61 Vårdbarometern Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till hälso- och sjukvården i förhållande till hälsotillstånd 47 % av personer med mycket dåligt hälsotillstånd uppger att de har tillgång till den vård de behöver För befolkningen med ett gott hälsotillstånd upprätthåller hälsooch sjukvården i Halland ett högt mått av trygghet

62 Vårdbarometern Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? Halland 3:a 6 procentenheter bättre än riket men 40 % av Hallänningarna anser inte att vården ges på lika villkor och att det inte är behovet av vård som avgörande

63 Vårdbarometern Uppfattar du att vården ges på lika villkor, fördelat på hälsotillstånd Personer som upplever sig ha dålig hälsa anser i lägre grad att vården ges på lika villkor.

64 Slutsatser Hälsan hos invånarna i Halland är som helhet god men det finns ojämlikheter Samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer behöver stärkas för att uppnå en så god och jämlik hälsa som möjligt För att kunna att erbjuda en mer sammanhållen vård och skapa flöden utifrån invånare och patienters fokus måste vi arbeta tillsammans i Halland

65 Ekonomi

66 Ekonomi i balans Ekonomisk utveckling i omvärlden och Sverige Region Hallands ekonomiska förutsättningar

67 Sammanfattning Många orosmoln Trots allt okej global tillväxt Räntor förblir mycket låga Sverige toppen är passerad Stimulansen från fallande räntor är över Lyckad integration är centralt Region Halland- fallande skatteunderlagsprognoser

68 Oroligt och riskfyllt

69 % y/y BNP Världen Snitt: 3,1% Snitt: 3,5% Snitt: 3,1% Källa: Nordea Markets och Macrobond % y/y Hygglig tillväxt i trots allt

70 Källa: Nordea Markets och Macrobond God riskaptit och stark börs i världen 105,0 105,0 Index, juni 2016=100 Börsen 102,5 Kuppförsök Turkiet 102,5 100,0 100,0 97,5 97,5 95,0 95,0 Terrorattack i Nice 92,5 92,5 90,0 90,0 Brexit Europa USA Sverige 87,5 87,5 juni juli augusti 2016

71 Mdkr per kvartal, sa BNP, mdkr (vänster) BNP, årlig förändring (höger) Källa: Nordea Markets och Macrobond Prognos, Nordea % y/y 10, ,5 5,0 2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 Avmattningen är redan här toppen är passerad P 2017P 2018P BNP 3,9% 3,0% 2,0% 2.0%

72 Källa: Nordea Markets och Macrobond Offentlig konsumtion stark ett tag till Mdkr, sa Offentlig konsumtion % y/y Mdkr per kvartal 280 Årlig förändring (vänster) 5 (höger)

73 Ökade krav på och utveckling av välfärdstjänsterna har krävt resurser utöver befolkningsförändringar Källa; SKL

74 Lägre utveckling av antalet invånare i arbetsför ålder jämfört med de demografiska kraven. Källa; SKL

75 Region Hallands ekonomiska förutsättningar

76 Skatteunderlagsprognoser Skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL dec/okt ,9 5,4 4,4 4,6 4,3 SKL feb ,9 5,6 5,6 5,2 4,4 SKL april ,0 5,0 5,2 4,3 4,3 SKL aug ,8 4,8 4,6 4,1 4,1 SKL okt ,0 4,5 3,9 3,8 Skatteunderlaget är nedreviderat samtliga år mellan Fortsatt stark inhemsk efterfrågan Försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär att exporten förväntas få bättre fart.

77 Region Hallands skatteprognos oktober Skattekraft Halland, kr Antal inv 1 nov året före Beräknat skatteunderlag, mdkr 66,5 69,5 71,8 74,7 77,7 Utdebitering Halland, kr 10,82 10,82 10,82 10,82 10,82 Skatteintäkter Halland, mnkr Utjämning Halland Totala intäkter

78 Avslutningsvis

79 Slutliga budskap och medskick Mindshift Från hälso- och sjukvård till hälsa Håll i och håll ut Långsiktiga perspektiv Följ utvecklingen och våga prioritera Samplanering, samverkan och processer för invånarens skull Digitalisering

80 Mer information - länksamling Uppföljningsrapport Tillväxtstrategin Uppföljningsrapport Tillväxtstrategin Delrapporter från uppföljningen av Tillväxtstrategin Grundfakta, Attraktivitet, Konkurrenskraft, Fler i arbete Regional tillväxtpolitik i Halland Nuläge och trender Faktaunderlag till Hälso- och sjukvårdsstrategi Folkhälsan i Halland Bygga för tillväxt - Regionalekonomiska konsekvenser av olika nivåer på bostadsbyggandet i Halland Hälso- och sjukvårdsbarometern, mätning våren 2016 Öppna jämförelser, vården i siffror

81 Nu - dialog och frågor