Hallands hälso- och sjukvårdsstrategi. Faktaunderlag: nuläge och trender Juni 2016

Transkript

1 Hallands hälso- och sjukvårdsstrategi Faktaunderlag: nuläge och trender Juni 216

2 Kapitelindelning faktaunderlag 1 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 2 Trender som förväntas förändra hälso- och sjukvården 1

3 Introduktion Som ett led i arbetet med att ta fram en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland har ett faktaunderlag som beskriver nuläget i den halländska hälso- och sjukvården arbetats fram Faktaunderlaget ger en utgångspunkt i arbetet med att konkretisera strategiska val och prioriteringar för att nå övergripande mål för Hallands hälso- och sjukvård Faktaunderlaget omfattar både kvalitativa analyser baserade på litteraturstudier och intervjuer med företrädare från Region Halland samt kvantitativa analyser baserade på publika datakällor och olika vårddata från Region Halland Den största delen av de analyser som är gjorda utifrån vårddata omfattar alla vårdenheter som använder journalsystemet VAS, såväl privata som offentliga. Detta innefattar bl.a. 18 av de 24 privata vårdcentralerna i regionen. Några analyser är baserade på vårddata för riks-/regionvård som är hämtad från Region Hallands fakturering. Kvaliteten i denna data är lägre än den som är hämtad från VAS vilket får konsekvenser för vilka typer av analyser som är möjliga att göra. För riks- /regionvården saknas exempelvis uppgifter om hallänningarnas kommuntillhörighet vilket försvårar en fullständig analys av hur mycket vård som söks i andra regioner/landsting av invånare i Hallands kommuner. Denna data är inte heller uppdelad på vårdnivåer och det är därför svårt att uttala sig om ifall ett öppenvårdsbesök i en annan region/landsting t.ex. ska klassas som ett närsjukvårdsbesök eller specialiserad öppenvård. Däremot finns MVO-koder att tillgå för öppenvården vilket ger en ungefärlig bild av vilken typ av åkommor hallänningarna söker vård för utanför regionens gränser. Dessa koder klassificeras efter specialitet och inriktning och utgör indelningsgrund för den nationella statistiken. För slutenvården saknas även fullständiga MVO-koder då dessa verkar ha rapporterats på olika sätt i olika landsting/regioner. Det går därför inte i nuläget att få någon enhetlig bild över vilken typ av slutenvård som sökts utanför Hallands gränser. Det är möjligt att utveckla de administrativa rutinerna så att detta blir möjligt framåt. Via Region Hallands fakturering har även vårddata för de privata vårdgivare inom regionen som inte använder VAS hämtats. Denna data utgjorde cirka 4 % av öppenvårdstillfällena i Halland under 215 och data är i samma format som öppenvårdsdatan för riks-/regionvården vilket innebär att MVO-koder finns att tillgå. Dessutom finns information om utförande vårdenhet för vårdtillfället men detta för många vårdenheter innehåller data endast en enskild läkares namn vilket försvårar en analys om vilken typ av vård som utförts. Inga analyser har gjorts på denna data. 2

4 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 1 För vem ansvarar hälso- och sjukvården i Halland? 2 Vilken hälso- och sjukvård levereras i Halland? 3 Vilka förutsättningar finns för att leverera hälso- och sjukvård i Halland? 3

5 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 1 För vem ansvarar hälso- och sjukvården i Halland? Demografi Sociala faktorer Övergripande hälsoläge Geografi 4

6 Befolkningsmängd i Halland och riket Befolkningsmängd i Halland, Befolkning Befolkningsmängd i riket, Befolkning (+6%) % År År Koncentrerat till storstadsregioner* * Folkökningen i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län står för 71 % av folkökningen i riket under perioden. Not: Data per Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (21654) 5

7 Befolkningsförändring i Hallands kommuner Antal invånare 215 och procentuell befolkningsförändring per kommun Kungsbacka , + 7, % Varberg 61 3, + 6,3 % Befolkningsökning +7 % +6 % +5 % +4 % +3 % +2 % Falkenberg , + 5,4 % Hylte 1 514, + 2,3 % Halmstad , + 6,4 % Laholm , + 3,6 % Not Data per Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (21654) 6

8 Befolkningsförändringens delar i Halland Befolkningsförändring i Halland, Befolkningsförändring Befolkningsförändring i antal (1%) (24%) (63%) 475 (12%) År Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Utöver utrikes flyttnetto tillkommer personer som bor i Migrationsverkets mottagningssystem. 215 omfattade det personer * I SCB:s statistik summerar inte födelseöverskott och flyttningsnetto utland/sverige exakt till En justeringspost används som omfattar händelser som skett före exempelvis 1 januari 215 men inte rapporterats förrän efter 1 februari 215. Sådana händelser påverkar folkmängden och under 215 uppgick denna post till 29 personer. Not: Data per Historiskt har inrikes flyttnetto till Halland varit större än utrikes flyttnetto. Befolkningsförändring avser skillnad mot föregående år. Flyttningsnetto definieras som inflyttning-utflyttning till utland/inom Sverige. Födelseöverskott definieras som antal levande födda-döda. 215 uppgick inflyttningen från utlandet till Halland till personer. Av dessa kom 39 % från Syrien, 17 % från Norden, 2 % från övriga Europa och 9 % från Afrika. Personer som ingår i befolkningsstatistiken omfattar endast folkbokförda. I Migrationsverkets mottagningssystem ska det i regel inte förekomma personer som har fått uppehållstillstånd men visst överlapp kan förekomma om en person fått uppehållstillstånd och inte skrivits ut från mottagningssystemet. Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (21654); Migrationsverket 7

9 Befolkningsförändringens delar per kommun Befolkningsförändringens delar, aggregerat Falkenberg Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Not: Data per Befolkningsförändring avser skillnad mot föregående år. Flyttningsnetto definieras som inflyttning-utflyttning till utland/inom Sverige. Födelsenetto definieras som antal levande födda-döda. I SCB:s statistik summerar inte födelsenetto och inrikes/utrikes flyttnetto exakt till befolkningsförändringen. Därför använder SCB en justeringspost som omfattar händelser som skett före exempelvis 1 januari 215 men inte rapporterats förrän efter 1 februari 215. Sådana händelser påverkar folkmängden 215 men redovisas som en justeringspost istället för inflyttning/utflyttning. Under 215 uppgick denna justeringspost till 29 personer. Personer som ingår i befolkningsstatistiken omfattar endast folkbokförda. Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (21654) Varberg Antal

10 Antal nyanlända som andel av kommunbefolkningen Andel av genomsnittlig kommunbefolkning boende i Migrationsverkets mottagningssystem, (antal personer boende i Migrationsverkets mottagningssystem ) 12% 1% 11% (1 166) 87 Ensamkommande barn Andra barn Vuxna 8% 429 6% 6% (2 397) 179 4% 2% % 65 Hylte Falkenberg 3% (2 895) Halmstad 221 2% (1 46) Varberg 16 2% (556) Laholm 1% (52) 231 Kungsbacka Not: Migrations- och kommunbefolkningsdata per Med ensamkommande barn avses person under 18 år som kommit hit och sökt asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. Källa: migrationsverket.se (216118), scb.se, Befolkningsstatistik (21654) 9

11 Könsfördelning i Halland och riket Könsfördelning i procent 215, Halland och riket 1% Kvinnor 5,% 49,9% Störst skillnad bland Hallands kommuner finns i Hylte där männen är 3 procentenheter fler än kvinnorna Män 5,% 5,1% Halland Riket Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) 1

12 Åldersfördelning i Halland och riket Fördelning mellan åldersgrupper, Halland och riket, ,1% 1,% 2,3% 18,8% 1% 9+ år år 4-64 år år -14 år 32,2% 31,4% 28,6% 31,4% Den yngsta befolkningen i Halland finns i Kungsbacka (medelålder 4,8 år) och den äldsta i Laholm (medelålder 44,2 år) 17,9% 17,4% Halland Riket * Lägst medianålder finns i Halmstad (4 år) och högst medianålder i Laholm (45 år) Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) 11

13 Åldersfördelning i Hallands kommuner Fördelning mellan åldersgrupper i Hallands kommuner, % 1% 1% 1% 1% 1% 22% 19% 21% 19% 23% 22% 1% 9+ år år 4-64 år år -14 år 32% 31% 32% 34% 33% 32% 28% 32% 28% 26% 26% 28% 17% 17% 19% 2% 17% 17% Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) 12

14 Medellivslängd i Halland och riket Beräknad återstående medellivslängd vid födseln i Halland och riket, Medellivslängd, år ,7 83,8 Region Halland, kvinnor Riket, kvinnor 8,9 Region Halland, män 8,1 Riket, män År För kvinnor är medellivslängden högst i Falkenbergs kommun (85,1 år) och lägst i Hylte kommun (83,9 år) För män är medellivslängden högst i Kungsbacka kommun (81,6 år) och lägst i Halmstads kommun (8, år) Not Medellivslängden är beräknad som återstående medellivslängd vid födseln och är ett medelvärde beräknat över fyra år. Exempelvis är medellivslängden 215 beräknad som återstående medellivslängd för personer födda år Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) 13

15 Medellivslängd i Hallands kommuner Beräknad återstående medellivslängd vid födseln i Hallands kommuner, 215 År 9 Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not Medellivslängden är beräknad som återstående medellivslängd vid födseln och är ett 4-årsmedelvärde. Källa: scb.se, Befolkningsstatistik (Statistikdatabasen ) 14

17 Hälsans bestämningsfaktorer Område vi behandlar Arbetslöshet Arbetslöshet Alkohol Tobak Motion Källa: Dahlgren, G, Whitehead, M. Policies and stategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; Modifierad av Folkhälsomyndigheten. 16

18 Kommunjämförelse utifrån bestämningsfaktorer för folkhälsa ( sociala faktorer ) - högst rankad kommun - lägst rankad kommun Förgymnasial utbildning (%) Eftergymnasial och forskarutbildning (%) Arbetslöshet (%) Dagligrökare (%) Riskkonsumenter alkohol (%) Fetma (%) Fysiskt aktiva (%) Stillasittande fritid (%) Falkenberg , Halmstad , Hylte , Kungsbacka , Laholm , Varberg , Halland , Riket , Not: Värden som presenteras gäller för år 215 Källor: scb.se; kolada.se; Nationella Folkhälsoenkäten 17

19 Utbildningsnivå i Halland och riket Andel av befolkningen per utbildningsnivå i Halland och riket, (förändring i %-enheter ) % 48 (3 %) 45 ( %) 37 (15 %) 33 (13 %) 19 (-16 %) 19 (-14 %) Gymnasial utbildning, Halland Gymnasial utbildning, Riket Eftergymnasial- eller forskarutbildning, Riket Eftergymnasial- eller forskarutbildning, Halland Förgymnasial utbildning, Halland Förgymnasial utbildning, Riket Utbildningsnivå är avgörande för folkhälsan, nationellt skiljer 5 år i livslängd mellan individer med eftergymnasialrespektive förgymnasial utbildning Not Data per och gäller befolkningen år. Uppdelningen är gjort på förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning samt eftergymnasial utbildning och forskarutbildning. I förgymnasial utbildning ingår förgymnasial utbildning kortare än 9 år och förgymnasial utbildning 9 (1 år). I gymnasial utbildning ingår gymnasial utbildning högst 2 år och gymnasial utbildning 3 år. I eftergymnasial utbildning och forskarutbildning ingår eftergymnasial utbildning mindre än 3 år, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer samt forskarutbildning hallänningar (motsvarande 1,47 % av befolkningen år, 215) togs bort ur beräkningen då uppgift om utbildningsnivå saknas. Källor: scb.se, Befolkningens utbildning (Statistikdatabasen ); Öppna jämförelser folkhälsa 214 År 18

20 Utbildningsnivå i Hallands kommuner Utbildningsnivå i Hallands kommuner, 215 Kungsbacka Varberg >3 % av befolkningen har eftergymnasial- eller forskarutbildning 3 % av befolkningen har eftergymnasial- eller forskarutbildning Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Not Data per och gäller befolkningen år. Uppdelningen är gjort på förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning samt eftergymnasial utbildning och forskarutbildning. I förgymnasial utbildning ingår förgymnasial utbildning kortare än 9 år och förgymnasial utbildning 9 (1 år). I gymnasial utbildning ingår gymnasial utbildning högst 2 år och gymnasial utbildning 3 år. I eftergymnasial utbildning och forskarutbildning ingår eftergymnasial utbildning mindre än 3 år, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer samt forskarutbildning hallänningar (motsvarande 1,47 % av befolkningen år, 215) togs bort ur beräkningen då uppgift om utbildningsnivå saknas. Källa: scb.se, Befolkningens utbildning (Statistikdatabasen ) 19

21 Utbildningsnivå i Hallands kommuner Andel av kommunernas befolkning per utbildningsnivå, 215 2% 25% 25% 32% 36% 4% 1% Eftergymnasial- eller forskarutbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning 51% 51% 52% 49% 46% 45% 28% 24% 23% 2% 18% 16% Hylte Laholm Falkenberg Varberg Halmstad Kungsbacka Not Data per och gäller befolkningen år. Uppdelningen är gjort på förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning samt eftergymnasial utbildning och forskarutbildning. I förgymnasial utbildning ingår förgymnasial utbildning kortare än 9 år och förgymnasial utbildning 9 (1 år). I gymnasial utbildning ingår gymnasial utbildning högst 2 år och gymnasial utbildning 3 år. I eftergymnasial utbildning och forskarutbildning ingår eftergymnasial utbildning mindre än 3 år, eftergymnasial utbildning 3 år eller mer samt forskarutbildning hallänningar (motsvarande 1,47 % av befolkningen år, 215) togs bort ur beräkningen då uppgift om utbildningsnivå saknas. Källa: scb.se, Befolkningens utbildning (Statistikdatabasen ) 2

22 Arbetslöshet och sysselsättningsgrad i Halland och riket Arbetslöshet i Halland och riket, Andel sysselsatta i Halland och riket, % 7,4 4,9 Riket Halland % 7,6 66,6 Halland Riket År År 4,4 % av kvinnorna och 5,4 % av männen är arbetslösa i Halland 68,4 % av kvinnorna och 72,7 % av männen är sysselsatta i Halland Not Data per och gäller befolkningen år efter arbetskraftstillhörighet enligt SCB:s AKU. Andelen arbetslösa definieras som arbetslösa i procent av arbetskraften. Arbetskraften utgörs av sysselsatta och arbetslösa. I AKU definieras en arbetslös som en person som är utan arbete, kan ta ett arbete och aktivt sökt arbete eller som avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader. Detta innebär att även studerande kan klassas som arbetslösa. Källa: scb.se, AKU (Statistikdatabasen ) 21

23 Arbetslöshet i Hallands kommuner Arbetslöshet i Hallands kommuner % 8 8,3 Hylte ,2 5,4 4,2 Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Hylte är den enda kommun där arbetslösheten ökat sedan 21 I Hylte är 9,1 % av männen och 7,3 % av kvinnorna arbetslösa 3 2 3,1 Kungsbacka Endast 2,6 % av kvinnorna är arbetslösa i Kungsbacka Not Data per och avser befolkningen år. Andel arbetslösa definieras som antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Öppet arbetslösa definieras som de personer som ej är sysselsatta men vill och kan arbeta samt aktivt söker arbete. Datakällorna skiljer sig mot föregående sida och siffrorna är därför inte direkt jämförbara. Källa: kolada.se, År

24 Andel dagligrökare i Halland och riket Andel dagligrökare bland män år i Halland och riket, Andel dagligrökare bland kvinnor år i Halland och riket, % 2 % Riket, män Halland, kvinnor Riket, kvinnor 5 6 Halland, män 5 År År Not Data per Totalt är 9 % av hallänningarna dagligrökare jämfört med 11 % i riket. Hallands män och kvinnor placerar sig på första respektive tionde plats i rankingen över de län/landsting med lägst andel dagligrökare. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

25 Andel dagligrökare i Hallands kommuner Andel dagligrökare i Hallands kommuner år, 215 % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Data för 28 och 213 saknas för flera kommuner i Folkhälsodata, därav ej linjediagram. Det nationella urvalet från Nationella Folkhälsoenkäten är inte tillräckligt stort för att redovisas på kommunnivå och därför bjuds kommuner och landsting varje år in att delta med tilläggsurval till enkäten. Resultaten på läns-/regionnivå är baserade på det nationella urvalet medan resultaten på kommunnivå är baserade på tilläggsurvalet. Därför kan skillnader mellan läns- och kommunresultat förekomma. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

26 Andel riskkonsumenter av alkohol i Halland och riket Total andel riskkonsumenter av alkohol i Halland och riket år, % Andel riskkonsumenter av alkohol (män och kvinnor) i Halland och riket år, % Halland, total Riket, total Halland, män Riket, män Halland, kvinnor Riket, kvinnor 5 5 År År Not Data per Riskbruk av alkohol räknas ut som ett index utifrån frågorna Hur ofta har du druckit alkohol de senaste 12 månaderna?, Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? och Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa 214; Hälsa på lika villkor

27 Andel riskkonsumenter av alkohol i Hallands kommuner Andel riskkonsumenter av alkohol i Hallands kommuner år, % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not Riskbruk av alkohol räknas ut som ett index utifrån frågorna Hur ofta har du druckit alkohol de senaste 12 månaderna?, Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? och Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Det nationella urvalet från Nationella Folkhälsoenkäten är inte tillräckligt stort för att redovisas på kommunnivå och därför bjuds kommuner och landsting varje år in att delta med tilläggsurval till enkäten. Resultaten på läns-/regionnivå är baserade på det nationella urvalet medan resultaten på kommunnivå är baserade på tilläggsurvalet. Därför kan skillnader mellan läns- och kommunresultat förekomma. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa 214; Hälsa på lika villkor

28 Andel med fetma i Halland och riket Andel män år med fetma i Halland och riket, % Andel kvinnor år med fetma i Halland och riket, % Riket, män Halland, kvinnor Riket, kvinnor 1 9 Halland, män År År Not Data per Fetma definieras som BMI 3. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

29 Andel med fetma i Hallands kommuner Andel som lider av fetma i Hallands kommuner år, % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not Data per Fetma definieras som BMI 3. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Det nationella urvalet från Nationella Folkhälsoenkäten är inte tillräckligt stort för att redovisas på kommunnivå och därför bjuds kommuner och landsting varje år in att delta med tilläggsurval till enkäten. Resultaten på läns-/regionnivå är baserade på det nationella urvalet medan resultaten på kommunnivå är baserade på tilläggsurvalet. Därför kan skillnader mellan läns- och kommunresultat förekomma. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

30 Andel fysiskt aktiva i Halland och riket Andel män år som är fysiskt aktiva minst 3 minuter om dagen i Halland och riket, Andel kvinnor år som är fysiskt aktiva minst 3 minuter om dagen i Halland och riket, % 7 67 Halland, män Riket, män % Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not Data per Fysiskt aktiv definieras som en person som är fysiskt aktiv 3 min om dagen. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

31 Andel fysiskt aktiva i Hallands kommuner Andel av befolkningen år som är fysiskt aktiva minst 3 minuter om dagen, % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not Data per Fysiskt aktiv definieras som en person som är fysiskt aktiv 3 min om dagen. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Det nationella urvalet från Nationella Folkhälsoenkäten är inte tillräckligt stort för att redovisas på kommunnivå och därför bjuds kommuner och landsting varje år in att delta med tilläggsurval till enkäten. Resultaten på läns-/regionnivå är baserade på det nationella urvalet medan resultaten på kommunnivå är baserade på tilläggsurvalet. Därför kan skillnader mellan läns- och kommunresultat förekomma. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa 214 3

32 Andel med stillasittande fritid i Halland och riket Andel män år som har en stillasittande fritid, % Andel kvinnor år som har en stillasittande fritid, % Riket, män Halland, män Riket, kvinnor Halland, kvinnor År År Not Data per Stillasittande fritid definieras som en person som promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt <2 timmar i veckan. Värden som presenteras är 4- årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

33 Andel med stillasittande fritid i Hallands kommuner Andel av befolkningen år som har en stillasittande fritid, % Kvinnor Män Not Data per Stillasittande fritid definieras som en person som promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt <2 timmar i veckan. Värden som presenteras är 4- årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Det nationella urvalet från Nationella Folkhälsoenkäten är inte tillräckligt stort för att redovisas på kommunnivå och därför bjuds kommuner och landsting varje år in att delta med tilläggsurval till enkäten. Resultaten på läns-/regionnivå är baserade på det nationella urvalet medan resultaten på kommunnivå är baserade på tilläggsurvalet. Därför kan skillnader mellan läns- och kommunresultat förekomma. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa 214 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm 32 Varberg

35 Kommunjämförelse tvärs uppföljningsvariabler för folkhälsa - högst rankad kommun Självskattad hälsa bra/mycket bra (%) Ohälsotal (dagar) Upplevd tandhälsa dålig/mycket dålig (%) Insjuknande hjärtinfarkt (per 1 ) Lugnande- /sömnmedel,5 DDD/dag (per 1 ) Nedsatt psykiskt välbefinnande (%) - lägst rankad kommun SV p.g.a. fallskada >65 år (per 1 ) Falkenberg 73 28, , Halmstad 75 29, , Hylte 73 25, , Kungsbacka 79 19, , Laholm 73 3, , Varberg 74 25, , Halland 75 26, , Riket 73 28, , Not: Källor: Värden som presenteras för självskattad hälsa, ohälsotal, upplevd tandhälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande gäller för 215. För insjuknande i hjärtinfarkt, användning av lugnande medel/sömnmedel och slutenvårdstillfällen p.g.a. fallskador gäller 213 års värden. Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder; Kolada.se, Öppna jämförelser Folkhälsa 214; Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata) 34

36 Självskattad hälsa i Halland och riket Andel år som skattar sin hälsa som Dålig/Mycket dålig i Halland och riket, Andel år som skattar sin hälsa som Bra/Mycket bra i Halland och riket, % 5 Halland, totalt Riket, totalt % Halland, totalt Riket, totalt År År Not Data per Hallands kvinnor skattar sin hälsa högst i landet och männen näst högst efter Region Jönköpings län. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

37 Andel män och kvinnor med dålig/mycket dålig självskattad hälsa i Halland och riket Andel kvinnor år som skattar sin hälsa som Dålig/Mycket dålig i Halland och riket, Andel män år som skattar sin hälsa som Dålig/Mycket dålig i Halland och riket, % 1 % Riket, kvinnor Halland, kvinnor Halland, män Riket, män År År Not Data per Hallands kvinnor skattar sin hälsa högst i landet och Hallands män skattar sin hälsa näst högst efter Region Jönköpings län. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

38 Andel män och kvinnor med bra/mycket bra självskattad hälsa i Halland och riket Andel kvinnor år som skattar sin hälsa som Bra/Mycket bra i Halland och riket, % 74 7 Halland, kvinnor Riket, kvinnor Andel män år som skattar sin hälsa som Bra/Mycket bra i Halland och riket, % Halland, män Riket, män År År Not Data per Hallands kvinnor skattar sin hälsa högst i landet och Hallands män skattar sin hälsa näst högst efter Region Jönköpings län. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

39 Självskattad hälsa i Hallands kommuner Självskattad hälsa bland befolkningen år i Hallands kommuner 215 Dålig/Mycket dålig 5% 6% 5% 4% 4% 4% 1% Någorlunda Bra/Mycket bra 22% 19% 22% 17% 23% 22% 73% 75% 73% 79% 73% 74% Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

40 Självskattad hälsa bland män och kvinnor i Hallands kommuner Självskattad hälsa bland kvinnor år i Hallands kommuner 215 Självskattad hälsa bland män år i Hallands kommuner 215 5% 7% 7% 5% 4% 5% 1% 6% 5% 3% 3% 4% 4% 1% 23% 18% 19% 2% 22% 24% 19% 19% 24% 15% 23% 2% +9%-enheter 72% 75% 74% 75% 74% 71% 75% 76% 73% 82% 73% 76% Hylte Laholm Varberg Hylte Halmstad Kungsbacka Falkenberg Falkenberg Halmstad Kungsbacka Laholm Varberg Dålig/Mycket dålig Någorlunda Bra/Mycket bra Not: Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. : Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

41 Ohälsotalet i Halland och riket Ohälsotalet i Halland och riket, Ohälsotalet i Hallands kommuner, 215 Dagar , 26, Riket Region Halland 3, 29,5 28,8 25,2 25,1 19, År Laholm Halmstad Varberg Hylte Falkenberg Kungsbacka Not: Data per och avser befolkningen år. Ohälsotalet räknas ut som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder

42 Ohälsotalet i Hallands kommuner Ohälsotalet i Hallands kommuner, Dagar , 3 26, 25 19, År Laholm Halmstad Falkenberg Halland Varberg Hylte Kungsbacka Not: Data per och avser befolkningen år. Ohälsotalet räknas ut som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet efter kommun och ålder

43 Upplevd tandhälsa i Halland och riket Andel i gruppen år som upplever att de har en ganska eller mycket dålig tandhälsa, Andel i gruppen år som upplever att de har en ganska eller mycket dålig tandhälsa, 215 Kvinnor 15 % 15 % Män Riket, totalt Halland, totalt År Kungsbacka Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Varberg Not: Data per Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

44 Antal insjuknande i hjärtinfarkt i Halland och riket Antal män insjuknande i hjärtinfarkt per 1 invånare 2-79 år Antal kvinnor insjuknande i hjärtinfarkt per 1 invånare 2-79 år 5 Antal Halland, män Riket, män 5 Antal Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Data per och omfattar befolkningen 2-79 år. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Kolada.se (215115), Öppna jämförelser Folkhälsa

45 Antal insjuknande i hjärtinfarkt i Hallands kommuner Antal insjuknande i hjärtinfarkt per 1 invånare 2-79 år, 213* 35 Antal 81% Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg * Värden som presenteras är 5-årsmedelvärden och är därför inte helt jämförbara med värdena på föregående sida Not: Data per och omfattar befolkningen 2-79 år. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Data nedbrutet på kön redovisas ej i Öppna jämförelser Källor: Kolada.se (215115), Öppna jämförelser Folkhälsa

46 Antal insjuknande i lungcancer i Halland och riket Antal män insjuknande i lungcancer per 1 invånare, Antal 6 Antal kvinnor insjuknande i lungcancer per 1 invånare, Antal ,7 Riket, män Halland, män ,1 Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Data per och avser antal nya fall av lungcancer per 1 invånare. Data redovisas ej på kommunnivå i Kolada. Rikets värde är ett ovägt medelvärde för alla landsting. Källor: Kolada.se (216519) 45

47 Användandet av lugnande medel/sömnmedel i Halland och riket Antal män 2-79 år med regelbunden* användning av lugnande medel/sömnmedel per 1 invånare Antal kvinnor 2-79 år med regelbunden användning av lugnande medel/sömnmedel per 1 invånare 45 4 Antal Halland, män Riket, män 45 4 Antal Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,2 25, 23,4 25, ,7 39, 39,4 37, År År * Regelbunden användning definieras som,5 DDD/dag Not: Data per och omfattar befolkningen 2-79 år. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Data på kommunnivå finns ej tillgängligt senare än 213. Källor: Kolada.se (215115), Öppna jämförelser Folkhälsa

48 Användandet av lugnande medel/sömnmedel i Hallands kommuner Antal invånare 2-79 år med regelbunden* användning av lugnande medel/sömnmedel per 1 invånare, Antal Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg * Regelbunden användning definieras som,5 DDD/dag Not: Data per och omfattar befolkningen 2-79 år. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Kolada.se (215115), Öppna jämförelser Folkhälsa

49 Nedsatt psykiskt välbefinnande i Halland och riket Andel män år som beräknats ha nedsatt psykiskt välbefinnande, Andel kvinnor år som beräknats ha nedsatt psykiskt välbefinnande, % 25 % Riket, kvinnor Riket, män Halland, män Halland, kvinnor År År Not Data per Indikatorn för psykiskt välbefinnande mäts utifrån tolv frågor baserat på frågeinstrumentet General health Questionaire (GHQ12) som är konstruerat i syfte att mäta psykisk ohälsa. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källor: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

50 Nedsatt psykiskt välbefinnande i Hallands kommuner Andel som har nedsatt psykiskt välbefinnande i Hallands kommuner år, % Kvinnor Män Lägst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns i Hylte Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Indikatorn för psykiskt välbefinnande mäts utifrån tolv frågor baserat på frågeinstrumentet General health Questionaire (GHQ12) som är konstruerat i syfte att mäta psykisk ohälsa. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är baserade på en urvalsundersökning bland befolkningen år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsodata ); Öppna jämförelser folkhälsa

51 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt i Halland och riket Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare, män Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare, kvinnor 25 Antal Halland, män Riket, män 25 Antal Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,1 22,2 22,4 18, ,8 8,9 9,7 7, År År Not: Data per Värden som presenteras är 3-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser. Källor: Vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 5

52 Antal barn som slutenvårdats till följd av skadehändelse i Halland och riket Antal pojkar som slutenvårdats till följd av skadehändelse per 1 pojkar i åldern 6 år Antal flickor som slutenvårdats till följd av skadehändelse per 1 flickor i åldern 6 år Antal Halland, pojkar Riket, pojkar Antal Halland, flickor Riket, flickor År År Not: Data per och omfattar barn -6 år. Vid sidan av oavsiktliga skador till följd av olycksfall, inkluderar måttet även avsiktliga skador i form av självdestruktiva handlingar, övergrepp av annan person samt skadehändelser med oklar avsikt. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser. Källa: Öppna jämförelser Folkhälsa

53 Slutenvårdstillfällen på grund av fallolyckor i Halland och riket Antal slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor per 1 män 65 år och äldre Antal slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor per 1 kvinnor 65 år och äldre Antal Halland, män Riket, män Antal Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Data per Värden som presenteras är 3-årsmedelvärden. Källor: Kolada.se , Öppna jämförelser Folkhälsa

54 Slutenvårdstillfällen på grund av fallolyckor i Hallands kommuner Antal slutenvårdstillfällen per 1 invånare till följd av fallolyckor i befolkningen 65+, 213 Antal % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Data per Värden som presenteras är 3-årsmedelvärden. Källor: Kolada.se , Öppna jämförelser Folkhälsa

56 Vårdkontakter i Halland per geografisk tillhörighet Andel vårdkontakter i Halland per geografisk tillhörighet, Utlandspatienter 3,%,1% 2,6%,1% 4,3% 5,3%,2%,4% 3,2%,% 1% Utomlänspatienter Hallänningar 96,9% 97,3% 95,6% 94,4% 96,8% Inom förlossningen* är fördelningen: Hallänningar 82, % Utomlänspatienter 17,7 % Utlandspatienter,2 % HoS Totalt Närsjukvård Spec Öv somatik Slutenvård somatik Psykiatri * Detta inkluderar totalt 7 32 vårdtillfällen under 214 och 215 där diagnosen är Spontanförlossning, enkelbörd eller Kejsarsnitt, enkelbörd. 158 vårdkontakter har exkluderats då länsbeskrivning saknades. Not: Andelarna omfattar vårdkontakter under 214 och 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patienten antingen haft inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum vårdkontakter där länsbeskrivning för patienten saknas har rensats från urvalet. Utlandspatienter omfattar inte flyktingar som söker vård i Halland. Tittar man på motsvarande urval för perioden ändras andelarna marginellt. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 55

57 Fördelning av hallänningarnas öppenvårdskontakter i Halland och andra landsting/regioner Antal öppenvårdskontakter för hallänningar som sökt vård i Halland och andra regioner/landsting, 215 Antal % 2 1 Annat landsting/region Region Halland % I denna analys fångas 85 % av de öppenvårdskontakter som skett i andra regioner/landsting Halland % 98% Falkenberg % 98% Halmstad % Hylte 2% % 95% Kungsbacka % 97% Laholm % 98% Varberg Not: Källor: Data över kommuntillhörighet finns inte tillgängligt i Region Hallands faktureringsdata men finns tillgängligt i den vårddata som hämtats från journalsystemet VAS. Genom en matchning av det avidentifierade patient-id:t mellan de två dataseten har vårdkontakter i andra landsting/regioner kunnat inkluderas för de patienter som även haft en vårdkontakt hos en vårdenhet i Halland som använder VAS. Genom denna matchning har av de (85 %) öppenvårdskontakterna i andra landsting/regioner kunnat inkluderas vårdkontakter som skett i Region Halland men där kommuntillhörighet saknas har exkluderats ur urvalet. VAS-data från Region Halland; Data från Region Hallands fakturering 56

58 Fördelning av hallänningarnas slutenvårdstillfällen i Halland och andra landsting/regioner Antal slutenvårdstillfällen för hallänningar som sökt vård i Halland och andra regioner/landsting, 215 Antal % Annat landsting/region Region Halland 3 I denna analys fångas 95 % av de slutenvårdstillfällen som skett i andra regioner/landsting % Halland 6 6 7% 93% Falkenberg % 94% Halmstad % 93% 7% 82% 92% Hylte % 7% Kungsbacka Laholm 93% Varberg Not: Källor: Data över kommuntillhörighet finns inte tillgängligt i Region Hallands faktureringsdata men finns tillgängligt i den vårddata som hämtats från journalsystemet VAS. Genom en matchning av det avidentifierade patient-id:t mellan de två dataseten har vårdkontakter i andra landsting/regioner kunnat inkluderas för de patienter som även haft en vårdkontakt hos en vårdenhet i Halland som använder VAS. Genom denna matchning har av de (95 %) slutenvårdstillfällena i andra landsting/regioner kunnat inkluderas. 319 vårdtillfällen som skett i Region Halland men där kommuntillhörighet saknas har exkluderats ur urvalet. VAS-data från Region Halland; Data från Region Hallands fakturering 57

59 Hallänningarnas vårdkontakter i andra regioner/landsting Antal öppenvårdskontakter för hallänningar i andra regioner/landsting, 215 1% = vårdkontakter Antal slutenvårdstillfällen för hallänningar i Västra Götalandsregionen och Skåne*, 215 1% = vårdtillfällen Antal (25%) % % 3 36 (75%) 5 Västra Götalandsregionen Region Skåne 2 3 3% % % Stockholms Region Region läns Jönköpings Kronoberg landsting län 814 1% Dalarnas län % Övriga Västra Götalandsregionen Region Skåne * Från Region Hallands faktureringsdata har endast data för slutenvårdstillfällen i Västra Götalandsregionen och Region Skåne funnits tillgänglig Källa: Data från Region Hallands fakturering 58

61 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 2 Vilken hälso- och sjukvård levereras i Halland? Vårdutbud Vårdutnyttjande Samverkan och verksamhetsutveckling Resultat Forskning Utbildning 6

62 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 2 Vilken hälso- och sjukvård levereras i Halland? Vårdutbud Övergripande Öppenvård Slutenvård Tandvård Vårdutnyttjande Samverkan och verksamhetsutveckling Resultat Forskning Utbildning 61

63 Vårdutbud per kommun Akutsjukhus Sjukhus Kungsbacka (78 219) 175 km Vårdcentral egen regi (25 st) 51 km 67 km Varberg (6 422) Falkenberg (42 433) Halmstad (95 532) Hylte (1 278) Vårdcentral privat regi (24 st) Öppen specialiserad somatisk vård, privat regi (2 st) Öppen specialiserad somatisk vård, egen regi (4 st) Öppen psykiatri, egen regi (13 st) Öppen psykiatri, privat regi (5 st) 1 inv. 8 inv. Laholm (23 781) 6 inv. 4 inv. 2 inv. 1 inv. Not: Källor: Avstånden på kartan avser bilvägen. Den öppna specialiserade vården på denna bild omfattar reumatologi, ortopedi, ögonsjukvård, gynekologi, hudsjukvård, rehabiliteringsmedicin, urologi samt öron-, näs- och halsmottagningar. Vårdenheter inom dessa specialiteter som bedrivs i egen regi inom Hallands sjukhus Halmstad, Varberg och Kungsbacka har endast markerats med en symbol. Psykiatri i egen regi omfattar endast psykiatriska mottagningar, psykiatriska vårdavdelningar inom Hallands sjukhus är inte inkluderade. Psykiatrin i privat regi omfattar de vårdenheter som ingår i Vårdval Halland Plus se; regionhalland.se 62

64 Beskrivning av Hallands sjukhus Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Hallands sjukhus 215 Antal anställda Antal vårdplatser Medelvårdtid Kostnader i bokslut Antal läkarbesök personer 528 vårdplatser 4,17 dagar 4,1 miljarder kronor besök Källa: Hallands sjukhus 63

66 Beskrivning av Vårdval Halland Vårdval Halland infördes 27 Fördelning av vårdenheter privat/egen regi samt medeltal listade patienter per vårdenhet Syftet var att skapa valfrihet för hallänningen och göra närsjukvården till det naturliga förstahandsvalet Invånaren kan välja fritt mellan vårdenheter som drivs i Region Hallands regi och de som drivs i privat regi, totalt 49 st. För varje ansluten invånare får vårdenheten en hälso- och sjukvårdspeng som varierar beroende på invånarens ålder Privat regi 49% (24) 51% (25) Egen regi Vårdenheterna ska ge den vård som inte kräver sjukhusresurser och lotsa vidare till psykiatri eller specialiserad vård i de fall den egna kompetensen inte räcker till Vårdenheternas uppdrag är att: Ge hälso- och sjukvård Ge råd om hälsa och arbeta förebyggande Ge barnhälsovård utifrån behov Ansvara för rehabilitering Ge hemsjukvård enligt avtal med Hallands kommuner Utfärda olika typer av intyg, t.ex. vårdintyg Förskriva hjälpmedel 5846 listade patienter per vårdenhet i snitt, listade patienter per vårdenhet snitt, 214 Not: Information om antalet vårdcentraler per Information om listade patienter per vårdenhet är ett medelvärde för 214. Källor: regionhalland.se; 1177.se; Årsuppföljning 214 Vårdval Halland 65

67 Beskrivning Vårdval Halland öppen specialiserad vård Beskrivning Antal vårdenheter i privat/egen regi och antalet besök under 214 Vårdval Halland öppen specialiserad vård infördes 1 januari 214 Vårdval Halland öppen specialiserad vård omfattar diagnoser inom hudsjukvård och vuxenpsykiatri* Hudsjukvård (66%) Psykiatri 38 4 (89%) Syftet med införandet var att förbättra tillgängligheten till den vård som inte kräver sjukhusets resurser och som inte kan ges i närsjukvården Under 214 fanns 15 vårdenheter inom psykiatri och 5 inom hudsjukvård (34%) 4 9 (11%) Egen regi Privat regi Egen regi Privat regi Ersättning till vårdgivarna betalas ut per vårdepisod Vårdval Halland öppen specialiserad vård bedrivs utifrån ett kostnadstak. 214 var taket satt till 41,5 Mnkr för psykiatrin och 21,8 Mnkr för hud. * Diagnoser inom hdusjukvård omfattar psoriasis, eksem, utredning av födelsemärken och klåda. Diagnoser inom vuxenpsykiatri omfattar depression, bipolära sjukdomar, ADHD och ADD samt uteslutning av dessa diagnoser. Not: Information om antalet vårdenheter per Källor: regionhalland.se; Årsuppföljning 214 Vårdval Halland besök fördelade på 3 vårdenheter besök fördelade på 5 vårdenheter 38 4 besök fördelade på 9 vårdenheter 4 9 besök fördelade på 6 vårdenheter

68 Öppettider för vårdcentraler i Halland Vårdcentraler med öppet längre än 18: på vardagar 1% = 49 vårdcentraler Procent 3 Vårdcentraler med helgöppet 1% = 49 vårdcentraler Procent * De 4 vårdcentraler som har öppet senare än 18: alla vardagar är inkluderade bland de 7 vårdcentraler som har öppet någon vardag. ** De 5 vårdcentraler som har öppet både lördagar och söndagar är inkluderade bland de 7 vårdcentraler som har öppet lördag eller söndag. Källor: 1177.se; regionhalland.se 14% (7*) Öppet senare än 18: någon vardag 8% (4) Öppet senare än 18: alla vardagar Öppet senare än 2: någon vardag % (7**) 1% (5) Öppet lördagar eller söndagar Öppet både lördagar och söndagar Öppet både lördagar och söndagar senare än 18:

69 Öppettider för vårdcentraler i Halland 7 av 49 vårdcentraler har öppet längre än 18: på vardagar 7 av 49 vårdcentraler har helgöppet Enhet Öppet längre än 18: Enhet Helgöppet Capio Husläkarna Vallda Måndag och torsdag till 19: Capio Citykliniken Lördag 9:-13: Neptunuskliniken Måndag-fredag till 19: Neptunuskliniken Lördag-söndag 1:-16: Strandängshälsan Onsdag till 19: Vårdcentralen Centrum Laholm Lördag-söndag 9:-16: Säröledens Familjeläkare Måndag och torsdag till 19: Vårdcentralen Falkenberg Lördag-söndag 9:-18: Vårdcentralen Centrum Laholm Måndag-fredag till 19: Vårdcentralen Hyltebruk Lördag 9:-15: Vårdcentralen Nyhem Måndag-fredag till 2: Vårdcentralen Nyhem Lördag-söndag 9:-18: Vårdcentralen Västra Vall Måndag-fredag till 19: Vårdcentralen Västra Vall Lördag-söndag 9:-18: Neptunuskliniken, Vårdcentralen Centrum Laholm, Vårdcentralen Nyhem och Vårdcentralen Västra Vall har öppet senare än 18: alla vardagar samt helgöppet Not: Källor: Capio Husläkarna Vallda stänger 15: tisdag, 17: onsdag samt 12: fredag. Strandängshälsan stänger 17: resterande dagar. Säröledens familjeläkare stänger 15: tisdag, 17: onsdag samt 16: fredag se; regionhalland.se 68

70 Fördelning av den specialiserade öppenvården i egen och privat regi (1/2) Öppenvård Specialitet Egen regi Privat regi Akutsjukvård Allmänkirurgi Astma och KOL Barnmedicin Blodcentral Diabetes Gynekologi och obstetrik Hematologi Hudsjukvård Hörselvård Infektionssjukvård Kardiologi Logopedi Mag- och tarmsjukvård Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja - Ja Ja - Ja Ja Källor: regionhalland.se; 1177.se; VAS-data från Region Halland 69

71 Fördelning av den specialiserade öppenvården i egen och privat regi (2/2) Öppenvård Specialitet Egen regi Privat regi Medicinsk fotvård Neurologi Ortopedi Radiologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Sjukgymnastik Specialisttandvård STD-mottagning Syncentral Urologi Vuxenpsykiatri Ögonmottagning Öron-, näs-, halsmottagning Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja - Ja Ja Ja - - Ja Ja Ja Ja Källor: regionhalland.se; 1177.se; VAS-data från Region Halland 7

72 Exempel på hälsofrämjande insatser inom Hallands hälso- och sjukvård Screening Screening för vuxna Screening för barn och föräldrar Screening inom ramen för utvärdering av metoder/studier Levnadsvanor Arbetet med levnadsvanor bygger på Socialstyrelsens riktlinjer om rådgivande samtal inom närsjukvården och den specialiserade vården Riktlinjerna omfattar rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor och rekommenderad åtgärd för respektive levnadsvana är Sexuell hälsa Ungdomsmottagningar för ungdomar t.o.m. 23 år Adlongruppen gemensamma insatser för ökad kunskap och kompetens inom sexuell hälsa Källa: socialstyrelsen.se; regionhalland.se; 1177.se; adlongruppen.se; intervju med representant från Region Halland 71

73 Screeningprogram som erbjuds i Halland Målgrupp Vuxna Barn och föräldrar * Screening inom ramen för utvärdering av metoder/studier ** Engångsundersökning Källor: socialstyrelsen.se; regionhalland.se; 1177.se; Intervju med representant från Region Halland Screeningprogram och studier Mammografi Gynekologisk cellprovtagning Bukaortascreening Ögonbottenscreening Blodtrycksscreening i tandvården* Osteoporosscreening i samband med mammografi* Tarmcancerscreening* PKU-prov Post partum-screening (EPDS) Utvecklingsscreening Hörselscreening Anamnetisk hörselscreening Tal- och språkutvecklingsscreening Audiogram och synundersökning med HVOT Läkarundersökning Screening för Bröstcancer Livmoderhalscancer Bristning av bukaortabråck Förändringar på näthinnans blodkärl Förhöjt blodtryck Benskörhet Tjock- och ändtarmscancer Medfödda ämnesomsättningssjukdomar/sköldkörtelhormonbrist Nedstämdhet efter förlossning Utvecklingsavvikelser Hörselnedsättning Hörselnedsättning Tal och språkförståelse Hörsel- och synnedsättning Avvikelser i hälsotillstånd 72 Halland erbjuder de screeningprogram som socialstyrelsen rekommenderar bör erbjudas. Dessa är: Mammografi Gynekologisk cellprovtagning Tarmcancerscreening Bukaortascreening Olika typer av utvecklingsscreening under barnets första år Bland de screeningprogram som andra landsting erbjuder men som Halland inte erbjuder märks KUBtest, inför kommande år ska dock Halland täcka NIPT-tester för vissa grupper

75 Totalt antal vårdplatser inom Hallands sjukhus Antal vårdplatser inom Hallands sjukhus, Antal vårdplatser 6-8% År Källa: Hallands sjukhus 74

76 Antalet disponibla vårdplatser i slutenvård i Halland och riket Antal disponibla vårdplatser i slutenvård per 1 inv. i Halland och riket, Vårdplatser/1 inv. 3, 2,5 2,52 2,38 Riket Halland -1% 2, 1,5 1,,5 Not: En disponibel vårdplats definieras som en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Alla disponibla vårdplatser belägna i landstinget/regionen redovisas oavsett vem som driver enheten eller hur de finansieras. Det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser redovisas, d.v.s. det antal disponibla vårdplatser som genomsnittligt under året varit tillgängliga. Antalet vårdplatser har dividerats med 1-tal invånare den 31/12 respektive år. Källa: Kolada.se (215121), År

78 Folktandvården Hallands vårdenheter, personal och patienter Vårdenheter Personal 25 vårdenheter 2 allmäntandvårdskliniker 4 tandregleringskliniker 1 tandtekniskt laboratorium 33 % marknadsandel (vuxna) Cirka 3 medarbetare 78 tandläkare 49 tandhygienister 153 tandsköterskor Allmäntandvårdsklinik 1 inv. 8 inv. 6 inv. 4 inv. 2 inv. 1 inv. Patienter 116 patienter 71 vuxna 45 barn (-19 år) Not: Källor: 116 patienter är de som har klassats som regelbundet återkommande av Folktandvården per Det finns 51 vårdenheter i privat regi. folktandvården.se; Driftnämnden Närsjukvård, Region Halland (215127); 1177.se 77

79 Folktandvården Hallands uppdrag och mål Folktandvårdens uppdrag Akuttandvård till barn och vuxna Allmäntandvård till barn och ungdomar Tandreglering till barn och ungdomar Nödvändig tandvård till vuxna som omfattas av regionens tandvårdsstöd Allmäntandvård till vuxna Utvalda mål för Folktandvården Halland Övergripande mål Kostnadseffektiv verksamhet med ekonomi i balans Ge utrymme för kompetensutveckling och investeringar Attraktiv arbetsgivare Behålla och rekrytera nya kompetenser Utveckla verksamheten Inriktning på framtida utmaningar Folkhälsoarbete Kliniskt utvecklingsarbete Mål Mål om Frisktandvårdsavtal 2 % av vuxna Öka samverkan med vårdcentralen Halland Öka fokus på hälsofrämjande insatser Källa: Driftnämnden Närsjukvård, Region Halland (215127) 78

81 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 2 Vilken hälso- och sjukvård levereras i Halland? Vårdutbud Vårdutnyttjande Övergripande Öppenvård Slutenvård Tandvård Samverkan och verksamhetsutveckling Resultat Forskning Utbildning 8

82 Andel hallänningar med vårdkontakt i Halland Andel hallänningar med vårdkontakt i Halland 215 per kommun Ej kontakt med vården 21% (65 713) 2% (8 57) 21% (2 534) 2% (2 96) 23% (18 14) 22% (5 437) 2% (12 363) 1% Kontakt med vården 79% (249 71) 8% (34 442) 79% (76 418) 8% (8 418) 77% (61 4) 78% (18 758) 8% (48 667) Sedan 212 har andelen ökat med 2 %-enheter i Halland, störst ökning har skett i Laholm, Varberg och Falkenberg (4 %- enheter). Störst minskning i Hylte (2 %-enheter) Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Källor: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi hallänningar där kommunbeskrivning saknas är inkluderade i den totala siffran för Halland (249 71) scb.se (Befolkningsstatistik); VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 81

83 Antalet vårdkontakter per vårdnivå och invånare i Halland Antal vårdkontakter per invånare och per vårdnivå i Halland, Vårdkontakter per invånare Närsjukvård 5,5 5, 4,5 1,5 5,1 1,7 Spec ÖV somatik Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik Hemsjukvård Slutenvård psykiatri Utveckling Närsjukvård 24 % Spec ÖV somatik 1 % Spec ÖV psykiatri -1 % Slutenvård somatik -8 % Hemsjukvård -54 % Slutenvård psykiatri -1 % 1,,5,, År,1,1 Akutmottagningsbesök är inkluderade i specialiserad somatisk öppenvård * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 214. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* 82

84 Fördelning av akuta och planerade vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av hallänningarnas vårdkontakter 215 per vårdnivå Antal Akut Planerad % 15 %, vårdkontakter, var besök vid Hallands sjukhus akutmottagningar Data från Region Hallands fakturering (omfattande riks-/regionvård och privata vårdgivare som inte har VAS) är inte inkluderad då uppgifter om vården är planerad eller akut saknas. Detta motsvarar cirka 6 % av hallänningarnas vårdkontakter under Närsjukvård* 83% Spec ÖV somatik % % 85% 15% 1% % 99% 99% Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik * Närsjukvården tar hand om många akuta besök men journalsystemet VAS gör det i dagsläget svårt att avgöra vilka närsjukvårdstillfällen som är akuta och vilka som är planerade. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Not: Data omfattar endast vårdkontakter för patienter bosatta i Halland och omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 83 Hemsjukvård Slutenvård psykiatri

85 Fördelningen av vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av hallänningarnas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (68,7%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik 79 3 (3,4%) (19,7%) (4,8%) (1,7%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård (1,5%) Slutenvård psykiatri 2 28 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 84

86 Fördelningen av vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av hallänningarnas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Högst: Lägst: Närsjukvård (68,7%) 74% Hylte 64% Varberg Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök 79 3 (3,4%) (19,7%) 4% Varberg 3% Kungsbacka 23% Varberg 14% Hylte Spec ÖV psykiatri (4,8%) 6% Varberg 4% Laholm Slutenvård somatik (1,7%) 2% Falkenberg och Laholm 1% Kungsbacka Hemsjukvård (1,5%) 2% Halmstad 1% Varberg Slutenvård psykiatri 2 28 (,1%),1% Samtliga kommuner * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök vårdkontakter där kommuntillhörighet inte registrerats har inkluderats i urvalet Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* 85

87 Fördelningen av andelen vårdkontakter per vårdnivå och kommun Närsjukvård (%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök (%) Spec ÖV somatik, övriga besök (%) Spec ÖV psykiatri (%) Slutenvård somatik (%) - kommun med störst andel - kommun med minst andel Hemsjukvård (%) Slutenvård psykiatri (%) Falkenberg 67,9 3,5 2,2 4,9 1,9 1,4,1 Halmstad 68,6 3,8 19,3 4,5 1,7 2,,1 Hylte 74,8 3, 14,2 4,7 1,7 1,5,1 Kungsbacka 71,4 2,1 18,9 4,6 1,4 1,4,1 Laholm 7,5 3,6 18, 4,4 1,9 1,5,1 Varberg 64,4 4,3 22,5 5,8 1,8 1,,1 Halland 68,7 3,4 19,7 4,8 1,7 1,5,1 * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* 86

88 Fördelningen av Falkenbergsbornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Falkenbergsbornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (67,9%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik (3,5%) (2,2%) (4,9%) (1,9%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård (1,4%) Slutenvård psykiatri 37 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 87

89 Fördelningen av Halmstadbornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Halmstadbornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (68,6%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Hemsjukvård (3,8%) (19,3%) (4,5%) (2,%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Slutenvård somatik (1,7%) Slutenvård psykiatri 697 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 88

90 Fördelningen av Hyltebornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Hyltebornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (74,8%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik (3,%) (14,2%) (4,7%) (1,7%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård 1 21 (1,5%) Slutenvård psykiatri 77 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 89

91 Fördelningen av Kungsbackabornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Kungsbackabornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (71,4%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri 12 4 (2,1%) (4,6%) (18,9%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård (1,4%) Slutenvård somatik (1,4%) Slutenvård psykiatri 435 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 9

92 Fördelningen av Laholmsbornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Laholmsbornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (7,5%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik 6 35 (3,6%) (18,%) 7 51 (4,4%) (1,9%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård 2 53 (1,5%) Slutenvård psykiatri 172 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 91

93 Fördelningen av Varbergbornas vårdkontakter per vårdnivå Fördelning av Varbergbornas vårdkontakter under 215 per vårdnivå 1% = vårdkontakter Närsjukvård (64,4%) Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök Spec ÖV somatik, övriga besök Spec ÖV psykiatri Slutenvård somatik (4,3%) (22,5%) (5,8%) (1,8%) Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* Hemsjukvård 4 81 (1,%) Slutenvård psykiatri 494 (,1%) * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Andelarna omfattar totalt vårdkontakter under 215 hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, dvs. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Spec ÖV somatik, akutmottagningsbesök definieras som en vårdkontakt som ägt rum på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad eller Varberg. Närsjukvård omfattar alla typer av närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 92

94 Fördelning av somatiska vårdkontakter inom Hallands sjukhus Fördelning av somatiska vårdkontakter inom Hallands sjukhus under % ( ) 21% (12 932) 1% Akut Planerad 74% (43 29) 79% (396 17) 86% (35 981) Akuta inskrivningar* Alla vårdkontakter oavsett väg in till sjukhuset 14% (5 775) Planerade inskrivningar Hallands sjukhus totalt Öppenvårdsbesök** Slutenvård * Inkluderar inskrivningar via akutmottagningen, inskrivningar inom BB-avdelningar och de slutenvårdstillfällen som flaggats akuta när registrerat inskrivningssätt varit Från annat sjukhus, Från annan klinik inom sjukhuset, Öppen retur och Från mottagning (t.ex. infektionsmottagning och hematologimottagning) ** Av de öppenvårdsbesöken utgjordes (18 %) av besök på Hallands sjukhus akutmottagningar i Halmstad och Varberg. Not: Data omfattar endast vårdkontakter under 214 och omfattar både hallänningar och utomläns-/utlandspatienter. Data omfattar alla vårdkontakter som har flaggats som akuta men behöver inte endast ha skett inom Hallands sjukhus akutmottagningar. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 214. Under 214 förekom även 141 hemsjukvårdskontakter inom Hallands sjukhus där 1 % av kontakterna var akuta. Hallands sjukhus Kungsbacka är exkluderat från analysen. Akuta slutenvårdsinskrivningar:7 % utgjordes av diagnoser som ingår i Socialstyrelsens indikator undvikbara slutenvårdstillfällen. Indikatorn omfattar diagnoserna i) Anemi, ii) Astma, iii) Diabetes, iv) Hjärtsvikt, v) Högt blodtryck, vi) KOL, vii) Kärlkramp. De 1 vanligaste diagnoserna utgjorde 23 % av inskrivningarna (de 1 vanligaste diagnoserna vid akuta slutenvårdsinskrivningar under 214 var i) Förmaksflimmer och fladder, ii) Bakteriell pneumoni, iii) Smärtor i luftstrupe och bröstkorg, iv) Akut hjärtinfarkt, v) Smärtor från buk och bäcken, vi) Hjärtinsufficiens, vii) Cerebral infarkt, viii) Fraktur på lårben, ix) KOL, x) Andra sjukdomar i urinorganen. Spontanförlossning, enkelbörd och Kejsarsnittsförlossning, enkelbörd är exkluderade från analysen). 9 % av inskrivningarna omfattade barn Källor: VAS-data från Region Halland; Socialstyrelsen; Health Navigator-analys 93

95 Andel akutmottagningsbesök som resulterade i slutenvårdsinskrivning Inskrivningar som andel av totalt antal vårdkontakter på Hallands sjukhus akutmottagningar, % (23 434) 27% (12 893) 26% (1 541) 1% Inskrivning Ej inskrivning 73% (64 684) 73% (34 556) 74% (3 128) Hallands sjukhus totalt Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Not: Källor: Data omfattar endast vårdkontakter under 215. Staplarna visar antalet besök inom Hallands sjukhus akutmottagningar och antalet/andelen vårdkontakter som resulterade i en slutenvårdsinskrivning efter ett besök på Hallands sjukhus akutmottagningar. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hallands sjukhus Kungsbacka är exkluderat från analysen. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 94

97 Antal akutmottagningsbesök på Hallands sjukhus Antal besök på Hallands sjukhus akutmottagningar Besök Antal besök/invånare på Hallands sjukhus akutmottagningar Besök/invånare % ,5,4,3,2 +22%,28 2,1 Förändring mot föregående år År, % +13% +1% +2% +2% +6% +12% % +1% +1% År Not: Akutmottagningsbesöken omfattar besök från både hallänningar och utomlänspatienter. Hallänningarna utgjorde 91 % av det totala antalet akutmottagningsbesök och 9 % av besöken under Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 96

98 Antal akutmottagningsbesök på Hallands sjukhus i Halmstad respektive Varberg Antal besök på akutmottagning, Halmstad, Antal besök på akutmottagning Varberg, Besök Besök % % Förändring mot föregående år År % +13% -1% +1% +2% +9% +13% 4% +4% +3% År Not: Akutmottagningsbesöken omfattar besök från både hallänningar och utomlänspatienter. Hallänningarna utgjorde 91 % av det totala antalet akutmottagningsbesök och 9 % av besöken under Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 97

99 Fördelning av planerade öppenvårdsbesök inom Hallands sjukhus Fördelning av planerade somatiska öppenvårdsbesök inom Hallands sjukhus kliniker, Halmstad och Varberg, 215 1% = öppenvårdsbesök Medicinklinik (2%) Ögonklinik Rehabiliteringsklinik Kvinnoklinik Ortopedklinik Kirurgiklinik Barn-/ungdomsklinik Öron-, näs-, halsklinik Hudklinik Urologiklinik Övriga kliniker (13%) (13%) (9%) (9%) (9%) (8%) (7%) (5%) (4%) 1 1 (3%) Not: Källor: Data omfattar endast vårdkontakter under 215 och omfattar både hallänningar och utomläns-/utlandspatienter. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings- /besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Det totala antalet planerade somatiska öppenvårdsbesök inom Hallands sjukhus kliniker uppgick 215 till men Klinisk kemi ( besök) är exkluderat från urvalet. Hallands sjukhus Kungsbacka är exkluderat från analysen. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 98

100 Akutmottagningsbesök per kontaktsätt enligt en rapport från Socialstyrelsen Andel akutmottagningsbesök per kontaktsätt, Varberg 1 % = % = 1 56 Andel akutmottagningsbesök per kontaktsätt, Växjö 13% 2% 6% 8% 47% 2% 61% 25% Not: Diagrammen är baserade på Socialstyrelsens rapport Väntetider och patientflöden på akutmottagningar där data samlats in under tre veckor av det första halvåret 215. Kartläggningen och analysen av väntetider genomfördes vid akutmottagningarna i Malmö, Lund, Örebro, Varberg och Växjö. Källa: Väntetider och patientflöden på akutmottagningar, Socialstyrelsen (21512) Egeninitierat besök Hänvisad - remiss från primärvård Hänvisad efter rådgivning från 1177 Hänvisad - övrigt 99 Egeninitierat besök Hänvisad - remiss från primärvård Hänvisad efter rådgivning från 1177 Hänvisad - övrigt

101 Andel akutmottagningsbesök per ålderssegment Andel akutmottagningsbesök 215 per ålderssegment 1 % = akutmottagningsbesök Akutmottagningsbesök 23% Oförändrad jämfört med år % Oförändrad jämfört med år % 9% 12% 8% 9% 9% 11% 13% 11% % Ålder Not: Källor: Data omfattar endast akutmottagningsbesök under 215. Det totala antalet akutmottagningsbesök uppgick under 215 till men vid 2 besök registrerades inte någon ålder. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 1

102 Akutmottagningsbesökens fördelning per sjukhus och ålderssegment Fördelning av akutmottagningsbesök per sjukhus och ålderssegment, % 46% 44% 42% % 49% 51% 5% 5% 5% 1% Varberg Halmstad 65% 54% 56% 58% 52% 51% 49% 5% 5% 5% Ca 1/6 av läkarbesöken på akutmottagningen i Varberg sker med remiss r Not: Källor: Data omfattar endast akutmottagningsbesök under 215. Det totala antalet akutmottagningsbesök under 215 uppgick till i Varberg och i Halmstad efter att 2 besök exkluderats då ålder inte registrerats. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys; Akutprocessen, Region Halland 11

103 Andel med öppenvårdsbesök 1-3 veckor före akutmottagningsbesök Hallands sjukhus Varberg och Halmstad Andel med öppenvårdsbesök i Halland 1-3 veckor före akutmottagningsbesök vid Hallands sjukhus, % 12% 13% 12% 13% 13% 3% 31% 31% 31% 31% 32% 1% Öppenvård 8-21 dagar före akutmottagningsbesök Öppenvård -7 dagar före akutmottagningsbesök Akutmottagningsbesök utan öppenvård -21 dagar innan 58% 57% 56% 56% 56% 55% Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215. Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. Ett antagande har gjorts om att öppenvårdsbesöken skett före akutmottagningsbesöken i de fall som besöken skett på samma dag. Antagandet har gjorts då VAS-data endast innehåller information om vilken dag besöket är gjort och inte vid vilken specifik tidpunkt på dygnet. Källor: VAS-data från Region Halland, Health Navigator-analys

104 Hallänningarnas öppenvårdskontakter i andra landsting/regioner per specialitet Fördelning av hallänningarnas öppenvårdskontakter i andra landsting/regioner under 215 per specialitet 1% = vårdkontakter Onkologisk vård, allmän (18%) Ögonsjukvård Allmän vård Ortopedisk vård Distriktsläkarvård Internmedicinsk vård Kirurgisk vård Intagnings-/Akutverksamhet Sjukgymnastikverksamhet Allmänpsykiatrisk vård, vuxna (8%) (7%) 4 72 (6%) 3 35 (5%) (4%) 2 92 (4%) (4%) (4%) (3%) Övriga (38%) Not: Källor: Indelningen är baserad på Socialstyrelsens koder för medicinskt verksamhetsområde (MVO-koder). Dessa koder klassificeras efter specialitet och inriktning och utgör indelningsgrund för den nationella statistiken Data från Region Hallands fakturering; Socialstyrelsen 13

106 Fördelning av hur slutenvården nyttjas bland invånare i Halland Total slutenvårdskonsumtion bland invånare i Region Halland, Sammanlagda fördelade kostnader* Miljoner kronor Kostnader Vårddygn Sammanlagt antal vårddygn Tusentals dygn % av invånarna ( individer), 1% av kostnaderna (1,9 miljarder kr) 1% av vårddygnen (199 vårddygn) 1% av invånarna (3 148 individer), 48% av kostnaderna (925 miljoner kr) 53% av vårddygnen (15 vårddygn) % av inv Invånare i Region Halland * Fördelade kostnader avser kostnader som kan hänföras till enskilda patienter och vårdkontakter. De totala kostnaderna för slutenvården uppgick 215 till ca 1,9 miljarder Källor: VAS-data från Region Halland, Health Navigator-analys 15

107 Antal patienter med akut slutenvårdstillfälle och deras andel av total kostnad Antal patienter med akuta slutenvårdstillfällen på Hallands sjukhus Varberg och Halmstad, 215 1% = patienter Kostnad för akut slutenvård på Hallands sjukhus Varberg och Halmstad som andel av total kostnad, 215 1% = Mnkr 244 (1%) 12% (99%) 88% % mest resurskrävande Övriga patienter 1 % mest resurskrävande Övriga patienter Not: Data omfattar endast vårdkontakter under 215. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Hallands sjukhus Kungsbacka är exkluderat från analysen. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 16

108 Andel slutenvårdstillfällen per ålderssegment Andel slutenvårdstillfällen 215 per ålderssegment 1 % = slutenvårdstillfällen 42% år 214 Slutenvårdstillfällen 1 9% Oförändrad jämfört med år % % % % % 1% 7% 9% % % % 9+ Ålder Not: Källor: Data omfattar endast slutenvårdstillfällen under 215. Ett slutenvårdstillfälle definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Det totala antalet slutenvårdstillfällen uppgick under 214 till men vid 4 registrerades inte någon ålder. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 17

109 De 1 vanligaste diagnoserna och deras andel av slutenvårdstillfällena De tio mest vanligt förekommande diagnoserna i slutenvården och deras andel av slutenvårdstillfällena, 215 1% = vårdtillfällen Förmaksflimmer och -fladder (3%) Bakteriell pneumoni (2%) Akut hjärtinfarkt 966 (2%) Hjärtinsufficiens 888 (2%) Smärtor i luftstrupe och bröstkorg Smärtor från buk och bäcken Cerebral infarkt KOL 826 (2%) 792 (2%) 668 (1%) 634 (1%) Fraktur på lårben 612 (1%) Psykiska störningar och beteendestörningar 585 (1%) Övriga diagnoser (81%) Not: Källor: Data omfattar endast vårdkontakter under 215 i egen regi. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Diagnosnamnen är baserade på diagnoskoder enligt ICD-1. Spontanförlossning vid enkelbörd (1:a) är exkluderad från urvalet. Inkluderas den diagnosen utgör de 1 vanligaste diagnoserna 25 % av slutenvårdstillfällena. Socialstyrelsen; VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 18

110 De 1 vanligaste diagnoserna och deras andel av hälso- och sjukvårdskostnaden De tio mest vanligt förekommande diagnoserna i slutenvården och deras andel av hälso- och sjukvårdskostnaden i slutenvården, 215 1% = Mnkr Fraktur på lårben (3%) Cerebral infarkt Bakteriell pneumoni Akut hjärtinfarkt Hjärtinsufficiens Förmaksflimmer och -fladder KOL Psykiska störningar och beteendestörningar Smärtor från buk och bäcken Smärtor i luftstrupe och bröstkorg Övriga diagnoser (3%) (3%) (2%) (2%) (1%) (1%) (1%) (1%) (1%) (84%) Not: Källor: Data omfattar endast vårdkontakter under 215 i egen regi. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Diagnosnamnen är baserade på diagnoskoder enligt ICD-1. Spontanförlossning vid enkelbörd (1:a) är exkluderad från urvalet. Inkluderas den diagnosen utgör de 1 vanligaste diagnoserna 19 % av hälso- och sjukvårdskostnaden i slutenvården. Socialstyrelsen; VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 19

111 De 1 mest kostsamma diagnoserna och deras andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna De tio mest kostsamma diagnoserna i slutenvården och deras andel av hälso- och sjukvårdskostnaden i slutenvården, 215 1% = Mnkr Fraktur på lårben Cerebral infarkt (3%)* (3%)* Bakteriell pneumoni (3%)* Akut hjärtinfarkt Hjärtinsufficiens Gallstenssjukdom (1%) (2%)* (2%)* Malign tumör i tjocktarmen (1%) Schizofreni Höftledsartros Depressiv episod (1%) (1%) (1%) Övriga diagnoser (81%) * Ingår också bland de 1 vanligaste diagnoserna inom slutenvården Not: Data omfattar endast vårdkontakter under 215 i egen regi. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Diagnosnamnen är baserade på diagnoskoder enligt ICD-1. Spontanförlossning vid enkelbörd (1:a) och kejsarsnittsförlossning, enkelbörd (7:a) är exkluderade från urvalet. Inkluderas de två diagnoserna utgör de 1 vanligaste diagnoserna 21 % av hälso- och sjukvårdskostnaden i slutenvården. Källor: Socialstyrelsen; VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 11

112 Andel med öppenvårdsbesök 1-3 veckor före akutmottagningsbesök som ledde till slutenvård Andel akutmottagningsbesök på Hallands sjukhus som resulterade i en slutenvårdsinskrivning och föregicks av öppenvård i Halland 1-3 veckor före akutmottagningsbesöket % 15% 15% 15% 15% 15% 33% 35% 36% 37% 37% 38% 1% Öppenvård 8-21 dagar före akutmottagningsbesök Öppenvård -7 dagar före akutmottagningsbesök Akutmottagningsbesök utan öppenvård -21 dagar innan 53% 51% 5% 49% 48% 47% 1 % motsvarar alla akutmottagningsbesök som resulterade i en slutenvårdsinskrivning under respektive år * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde totalt cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 215. Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 214. Hallands sjukhus Kungsbacka är exkluderat från analysen. Ett antagande har gjorts om att öppenvårdsbesöken skett före akutmottagningsbesöken i de fall som besöken skett på samma dag. Antagandet har gjorts då vi endast har information om vilken dag besöket är gjort och inte vid vilken specifik tidpunkt på dygnet. Källor: VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* 111

113 Fördelning av vårdtid inom somatisk slutenvård Fördelning av vårdtid inom somatisk slutenvård i Halland, 215 Antal vårdtillfällen % vårdtid 1-4 dagar 17 % vårdtid 5-1 dagar 7 % vårdtid 11-2 dagar 2 % vårdtid >2 dagar >2 Antal vårddygn Not: Källor: Medianvårdtiden var 2 dygn år 215. Andelarna omfattar totalt slutenvårdstillfällen under 215. Det längsta vårdtillfället inom ramen för 215 omfattade 143 dagar. Ett vårdtillfälle definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under 215. Vårddygnen räknas ut som utskrivningsdatuminskrivningsdatum. De tillfällen där patienten skrivits in och ut samma dag räkans som 1 vårddygn. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 112

114 Medelvårdtid i slutenvård för Hallands sjukhus och riket Medelvårdtid i slutenvård, Hallands sjukhus Halmstad, Medelvårdtid dygn 6 Medelvårdtid i slutenvård, Hallands sjukhus Varberg, Medelvårdtid dygn 6 Medelvårdtid i slutenvård, riket, Medelvårdtid dygn % 5 4 3,4% 5 4 +,2% ,92 3,96 3,92 2 4,42 4,58 4,57 2 4,15 4,15 4, Not: Siffrorna omfattar alla huvudgrupper (Major Diagnostic Categories) avseende DRG i sluten vård från Socialstyrelsens patientregister Källa: Statistikdatabas för DRG i sluten vård, Socialstyrelsen (216523) 113

115 Medelvårdtid vid stroke i Halland och riket Medelvårdtid vid stroke i Halland och riket, Antal dagar 13 12, ,6 1 Halland Riket År ,6 vårddygn = 15% Halland har även längre medelvårdtid än riket vid Hjärtsvikt Kärlkramp Hysterektomi Blödande magsår Planerad PCI vid kranskärlsförträngning Obesitaskirurgi Not: Total medelvårdtid vid stroke, beräknas som total vårdtid i dagar dividerat med antalet vårdtillfällen vid stroke. Vårdtid i dagar beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Halland har kortare medelvårdtid än riket när det gäller hjärtarytmi och överledningsstörningar, höftfrakturer samt höft- och knäprotesoperationer. Källa: Kolada.se (216122) 114

117 Andelen unga vuxna som besöker tandvården i Halland och riket Andel personer 2-29 år som besökt tandvården, % 64 6 Halland Riket År Not: Uppgifterna som redovisas för exempelvis år 213 visar antal personer som var vid liv under 213 och som besökte tandvården under den senaste tvåårsperioden, det vill säga under 213 eller 212. Personer som är 2 år har dock endast följts ett år. Källor: Socialstyrelsens statistikdatabas (216523); scb.se, Befolkningsstatistik (216523) 116

118 Exempel på nyanländas påverkan på verksamheter - Folktandvården Folktandvårdens intäkter från asylsökande, Tkr, Barn Intäkt +27% Vuxna % (454) 59% (664) % (271) 69% (613) % (1 53) 55% (1 9) 215 År Andra exempel är MVC, som i förlängningen också kommer att påverka BVC och skolhälsovården Not: Källa: 215 års siffror är t.o.m november månad. Data från Region Hallands ekonomisystem Agresso 117

119 Ullared Hylte Breared Nyhem Falkenberg Vallås City Halmstad Västra Vall Söndrum Oskarström Tvååker Fjärås Laholm Knäred Veddige Åsa Bua Intäkter från asylsökande fördelade på Folktandvårdens enheter Folktandvårdens intäkter från asylsökande under 215 per vårdenhet, Tkr, Intäkt Not: Källa: Folktandvården Getinge och Folktandvården Vessigebro har haft kr i intäkt under 215 och exkluderats från urvalet Data från Region Hallands ekonomisystem Agresso 118

121 Andel oplanerade återinskrivningar i Halland och riket Andel oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter 65+, % Halland Riket ,9 12,6 1,3 1,4 2 Not: Data per Antal oplanerade återinskrivningar för valda sjukdomstillstånd för personer 65 år och äldre där tiden mellan utskrivning från vårdtillfället och återinskrivningen/nya vårdtillfällets start maximalt är 3 dagar dividerat med totala antalet vårdtillfällen för valda sjukdomstillstånd. Diagnoserna som ingår i indikatorn vid det första vårdtillfället är: diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, urinvägsinfektion, akut tubulo-interstitiell nefrit, cystit (ospecificerad), höftfraktur och brott på lårbenshals, förmaksflimmer, hjärtsvikt. Diagnoserna som ingår i indikatorn är valda för att de är vanliga hos gruppen mest sjuka äldre. Indikator var ny i Öppna jämförelser 214 och data redovisas endast tillbaka till 213. Källor: vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ); Socialstyrelsen Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar

122 Andel oplanerade återinskrivningar bland män och kvinnor i Halland och riket Andel oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för manliga patienter 65+, Andel oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för kvinnliga patienter 65+, % Halland, män Riket, män 12 1 % Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,7 14, 1,5 11, ,2 11,2 1,2 9,9 2 2 Not: Data per Antal oplanerade återinskrivningar för valda sjukdomstillstånd för personer 65 år och äldre där tiden mellan utskrivning från vårdtillfället och återinskrivningen/nya vårdtillfällets start maximalt är 3 dagar dividerat med totala antalet vårdtillfällen för valda sjukdomstillstånd. Diagnoserna som ingår i indikatorn vid det första vårdtillfället är: diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, urinvägsinfektion, akut tubulo-interstitiell nefrit, cystit (ospecificerad), höftfraktur och brott på lårbenshals, förmaksflimmer, hjärtsvikt. Diagnoserna som ingår i indikatorn är valda för att de är vanliga hos gruppen mest sjuka äldre. Detta är en ny indikator i Öppna jämförelser 214 och data redovisas endast för 213. Källor: vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ); Socialstyrelsen Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar

123 Antal undvikbara slutenvårdstillfällen i Halland och riket Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 1 invånare, Antal/1 inv Riket, totalt Halland, totalt Not: Data per Sjukdomstillstånden som ingår i indikatorn utgår från en normalbefolkning. Det innebär att de valda sjukdomstillstånden inte har valts utifrån gruppen mest sjuka äldre. Indikatorn undvikbar slutenvård utgörs av ett antal sjukdomstillstånd. Sjukdomstillstånden som ingår i indikatorn är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL och kärlkramp. Dessutom ingår de akuta tillstånden blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-, näsa- och halsinfektioner. Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga och därmed minska antalet inskrivningar för patienter med sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Källor: vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ); Socialstyrelsen Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar År

124 Antal dagar som utskrivningsklar i slutenvården Genomsnittligt dagar per vårdtillfälle efter bedömd utskrivningsklar, 215 Dagar 7 6 Kommunens betalningsansvar inträder ,21 4,65 4,72 3,72 3,88 4,44 4,31 3,71 4,2 4,15 4,78 4,46 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Not: Källa: Beräkningen redovisas per utskrivningsmånad vilket kan ge en falskt hög siffra om en patient ligger kvar som utskrivningsklar över ett månadsskifte SKL 123

125 Journalstudie av äldre personer på Hallands sjukhus Journalstudie av äldre personer på Hallands sjukhus i maj 215 Frågeformulär som användes vid journalgranskning Fråga Ja Nej Ej tillämplig 1. Vårdas patienten på rätt klinik? Är det rätt vårdnivå? 3. Finns en vårdplan? 4. Kunde sjukhusvård undvikits? 5. Kunde patienten fått sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset i nuläget? 6. Väntar patienten på vidare medicinsk planering eller åtgärd? 7. Väntar patienten på vidare social planering eller åtgärd? Kvalitativ studie baserad på ett frågeformulär Journaler från samtliga patienter 8 år och äldre som vårdades på medicin-, kirurg-, ortoped- och urologkliniker vid Hallands sjukhus granskades 5-6 maj 215 Studien visade att patienter potentiellt skulle kunna få sin vård tillgodosedd utanför sjukhuset om rätt vårdformer finns tillgängliga 8. Är patienten utskrivningsklar? Not: Källa: Studien är en kvalitativ studie baserad på ett frågeformulär. Journaler från samtliga patienter 8 år och äldre som vårdades på medicin-, kirurg-, ortoped- och urologkliniker vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands sjukhus Halmstad granskades den 5 maj respektive den 6 maj år 215. Läkartidningen. 216;113:DTAE 124

126 Exempel på samverkan Ambulant bedömning för patienter 75 år och äldre Ambulanssjuksköterska bedömer patient grön enligt RETTS* Dialog med distriktsläkare/bakjour Beslut om åtgärd Åtgärd i hemmet Till vårdenhet Till akutmottagning Insats av kommunen 211 infördes modellen Ambulant bedömning av sjuksköterska Syftet är att fler patienter ska kunna stanna kvar i hemmet efter att ha fått adekvat vård och att färre ska behöva vårdas på akutmottagningar samt att utveckla samarbetet med Vårdval Halland Därigenom kan även bättre resurseffektivitet i vården uppnås Målsättningen för 214 var att erbjuda 8 % ambulanta bedömningar totalt av de patienter som uppfyller kriterierna för modellen 32 % utfördes under 214 men idag har man nått målet om 8 %** * RETTS är ett system som används för att ange prioriteringsnivå. Inom ambulanssjukvården i Halland används systemet RETTS vid bedömning av patienters hälsotillstånd, för att avgöra hur svårt sjuk/skadad patienten är. Patienten får en färgkod: röd, orange, gul eller grön. ** Intervju med representant vid Region Halland Källor: Årsrapport Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 214, Region Halland; Ambulant bedömning ett utvecklat samarbete mellan Vårdval Halland och ambulanssjukvården, Region Halland (2132) 125

127 Antal ambulanta bedömningar och fördelning av utfall 214 Antal ambulanta bedömningar Fördelning utfall efter ambulant bedömning under 214 Antal Totalt = 477 bedömningar Stannat hemma % 5% (24) 15% (72) Transport till vårdcentral Transport till akutmottagning % (382) År Källor: Årsrapport Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 214, Årsrapport Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik 213, Årsredovisning Ambulanssjukvården Halland

128 Verksamhetsutvecklingens del av professionens uppdrag Patientlagen 1 kap. 7 : Patienten ska få sakkunning och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Mål för hälso- och sjukvården i Halland Ett av målen för hälso- och sjukvården i Region Halland är att öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården. Bland faktorer som behövs för en ökad verkningsgrad nämns..bättre förutsättningar för planering, uppföljning och systematiskt kvalitetsarbete.. välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet.. Framtidsarbetet Alla verksamheter och professioner inom hälso- och sjukvården omfattas av det pågående regiongemensamma framtidsarbetet Målet är att en ekonomi i balans ska uppnås genom ökad kvalitet Kunskapsstyrning är en viktig del i den förändrade styrningen Källor: Patientlag (214:821); Intervju med representant från Region Halland; Mål & budget 216, Region Halland (215617); Åtgärdsarbetet slutrapport fas 1, Region Halland 127

129 Strukturer och processer för verksamhetsutveckling idag och framåt Idag Framåt Det finns en otydlighet kring att verksamhetsutveckling är en del i professionens uppdrag Den regiongemensamma implementeringsstrategin för införandet av ny kunskap eller nya metoder kan tydliggöras Det finns en diskrepans mellan intern verksamhetsutveckling ute i verksamheten och övergripande verksamhetsutveckling Det saknas en länk mellan Regionkontoret och verksamheterna i implementeringen En gemensam infrastruktur för kunskapsstyrning saknas men är under uppbyggnad En samlad struktur för verksamhetsplanering behövs och är prioriterat när strukturen runt kunskapsstyrning byggs som ett led i framtidsarbetet Regionkontoret behöver stärka sin samordnande och normerande roll för att få genomförandekraft i kunskapsstyrningen Verksamhetsutvecklingen kommer framåt att i allt större utsträckning handla om sammanhållen vård Långsiktigheten i verksamhetsutvecklingsarbetet har förbättringspotential Region Halland är med i alla nationella satsningar men kraven ändras år för år och verksamheten behöver anpassa sig Källor: Intervju med representant från Region Halland; Åtgärdsarbetet, Delrapport kunskapsstyrning 128

130 Beskrivning av delrapport 1 för projektet Vård på rätt vårdnivå Vård på rätt vårdnivå syftar till resurseffektivisering i öppenvården genom utvecklad samverkan mellan närsjukvården och Hallands sjukhus och applicering av BEON-principen* Projektet ska identifiera patientgrupper som idag erhåller vårdinsatser inom Hallands sjukhus men som inte behöver specialistvård: dessa ska istället remitteras till Vårdval Halland för uppföljning och vård Diabetes typ II- och KOL-patienter är patientgrupper som bedömts vara aktuella för utvecklad samverkan Landstinget Västernorrlands modell med behandlingsriktlinjer som omfattar egenvård föreslogs ligga till grund för genomförandet Hallands sjukhus Vårdval Halland Även akutprocessen har prioriterats för att utveckla styrningen från akutvården till öppenvården i de fall detta kan göras säkert och effektivt Diabetes II KOL Exempel på patientprocesser för utveckling av samverkansformer * Bästa effektiva omhändertagandenivå Källor: Projektdirektiv Vård på rätt vårdnivå ( ); Delrapport 1 Vård på rätt vårdnivå (215331); Projektdirektiv Vård på rätt vårdnivå och akutprocessen (215826) 129

132 Region Hallands hälso- och sjukvårdsrelaterade mål 215 MÅLOMRÅDE Mål Delmål Kommentar till måluppfyllelse Resultat Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Hälsan ska öka i Halland Allt fler hallänningar skattar sin hälsa som god och täckningsgraden i screeningprogram ökar. Samtidigt har ohälsotalet ökat något i länet Skillnaden i hälsa ska minska Skillnaderna i hälsa är fortfarande stora utifrån kön, åldersgrupp, geografisk tillhörighet och socioekonomi Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 218 Nationella mätningar av trycksår, vårdrelaterade infektioner och hygien visar på varierande resultat. Arbetet med att halvera vårdskador intensifieras 216 och en regiongemensam strategi och handlingsplan tas fram Följsamheten till nationella riktlinjer ska öka Sammantaget visar Halland goda medicinska resultat men det finns områden som behöver förbättras Källa: Årsredovisning Region Halland

133 Öppna jämförelser övergripande resultat av de variabler som mäts i nationella öppna jämförelser Dödlighet Säker vård/patientsäkerhet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Förtroende och patienterfarenheter Väntetider/tillgänglighet Psykiatrisk sjukvård 214 omfattade Öppna jämförelser 188 indikatorer fördelade på 19 områden. 215 är motsvarande siffror 177 och 4. Indikatorerna inom kategorierna är inte exakt samma 214 och 215 och jämförbarheten är därför inte 1 %. Not: Resultaten påverkas av vilka indikatorer som har valts att inkluderas i Öppna jämförelser. Vissa kategorier omfattar fler indikatorer än andra. 215 gjordes öppna jämförelser om och indikatorerna som tidigare presenterats i en tryckt rapport presenteras nu digitalt. För att ge en övergripande bild av resultaten i Öppna jämförelser 214 valde vi kategorierna dödlighet, säker vård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård, förtroende och patienterfarenheter samt tillgänglighet från del 1 Övergripande indikatorer. Vi valde även att inkludera psykiatrisk sjukvård från del 2 Indikatorer om sjukdomar och behandlingar för att belysa eventuella skillnader eller likheter med de övergripande kategorierna. För 215 valde vi samma kategorier för att kunna jämföra resultaten 214 och 215. Källor: scb.se (Befolkningsstatistik); Kolada; Öppna jämförelser 214; vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 132

134 Exempel: Resultat ur Öppna jämförelser Område där Halland placerar sig högt - Tillgänglighet Gotland Kalmar Halland Jönköping Kronoberg Östergötland Blekinge Norrbotten Stockholm Västmanland Gävleborg Sörmland Västernorrland Västra Götaland Värmland Jämtland Västerbotten Uppsala Örebro Dalarna Skåne,85,85,85,83,8,72,71,6,58,55,54,54,48,47,43,42,41,38,34,33,3 Område där Halland placerar sig lågt - Hjärtsjukvård Västerbotten Sörmland Skåne Östergötland Jämtland Stockholm Värmland Uppsala Gävleborg Västmanland Västernorrland Västra Götaland Dalarna Kalmar Gotland Blekinge Kronoberg Jönköping Norrbotten Halland Örebro,65,62,6,6,59,59,59,58,55,54,54,53,52,51,5,5,5,49,47,45,42 Not: Källa: Siffrorna som presenteras är indexvärden. Indexvärde för en enskild indikator där ett så högt värde som möjligt är eftersträvansvärt beräknas med formeln: Index=(eget värde-lägsta värde)/(högsta värde-lägsta värde). För de indikatorer där istället ett lågt värde är önskvärt beräknas index som 1-Index. Genom att alla indikator uttrycks i samma skala kan olika indikatorer summeras och genomsnittsvärden kan beräknas för grupper av indikatorer Öppna jämförelser i överblick 214, SKL 133

135 Öppna jämförelser: Dödlighet Dödlighet Dödlighet 28 dagar efter sjukhusvårdad stroke Dödlighet 9 dagar efter sjukhusvårdad stroke Relativ 5-årsöverlevnad vid malignt hudmelanom Död eller återinskrivning efter vård för hjärtsvikt Risksjusterad dödlighet efter vård på IVA Relativ 5-årsöverlevnad vid äggstockscancer Andel patienter med ny infarkt eller avlider av ischemisk hjärtsjukdom inom ett år Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom Andel döda efter planerad operation för aortaaneurysm Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Relativ 1- och 3-årsöverlevnad vid lungcancer Dödlighet efter höftfraktur Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt Relativ 5-årsöverlevnad vid ändtarmscancer Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Relativ 5-årsöverlevnad vid huvud- och halscancer Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källor: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 134

136 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Dödsfall i sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt per 1 invånare, Antal ,5 37,8 Riket, totalt Halland, totalt År Not: Data per och omfattar befolkningen 1-79 år. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, som t.ex. kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. De diagnoser och dödsorsaker som ingår i Öppna jämförelsers indikator är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Värdena som presenteras för riket är ovägda medelvärden från Kolada. Källa: Kolada.se (Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen)

137 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet bland män och kvinnor Män, Kvinnor, Antal per 1 invånare Antal ,2 45,8 Halland, män Riket, män ,6 26,1 Riket, kvinnor Halland, kvinnor 1 1 Not: Data per och omfattar befolkningen 1-79 år. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, som t.ex. kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. De diagnoser och dödsorsaker som ingår i Öppna jämförelsers indikator är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Värdena som presenteras för riket är ovägda medelvärden från Kolada. Källa: Kolada.se (Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen) År År

138 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet i Halland och riket Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per 1 invånare, Antal ,9 28,1 Riket, totalt Halland, totalt 1 År Not: Data per och omfattar befolkningen 1-79 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Indikatorn speglar dödlighet i diagnoser som valts ut därför att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling. Exempel på diagnoser som ingår är diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Källor: Kolada (216119); Öppna jämförelser

139 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet bland män och kvinnor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, män dödsfall per 1 invånare, Antal Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, kvinnor dödsfall per 1 invånare, Antal ,1 34,4 Riket, män Halland, män ,2 22,2 Riket, kvinnor Halland, kvinnor 1 1 Not: Data per och omfattar befolkningen 1-79 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Indikatorn speglar dödlighet i diagnoser som valts ut därför att de bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling. Exempel på diagnoser som ingår är diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Källor: Kolada (216119); Öppna jämförelser År År

140 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Antal dödsfall med ischemisk hjärtsjukdom per 1 invånare under 8 år, Antal ,1 37,7-37,3% Riket, totalt -35,1% Halland, totalt År Not: Värden som presenteras är 2-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Värdena som presenteras för riket är ovägda medelvärden från Kolada. Källa: vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 139

141 Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom bland män och kvinnor Antal dödsfall med ischemisk hjärtsjukdom bland män per 1 invånare under 8 år, Antal Antal dödsfall med ischemisk hjärtsjukdom bland kvinnor per 1 invånare under 8 år, Antal Not: Värden som presenteras är 2-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källa: vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) ,8 54, År Riket, män Halland, män ,8 22, 214 År Riket, kvinnor Halland, kvinnor

142 Dödlighet efter höftfraktur Andel döda inom 365 dagar efter första höftfraktur % 25,7 25,3 25,4 26, År Halland, totalt Riket, totalt Not: Data per och omfattar befolkningen 5 år eller äldre. Värden som presenteras är 3-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Andelarna räknas ut som antal döda inom dagar efter förstagångshöftfraktur i sluten vård dividerat med antal vårdade i sluten vård med förstagångshöftfraktur. Data redovisas ej som tidsserie i Öppna jämförelser. Källor: Kolada.se (216119); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 141

143 Dödlighet efter höftfraktur bland män och kvinnor Andel döda män inom 365 dagar efter första höftfraktur Andel döda kvinnor inom 365 dagar efter första höftfraktur % 4 35 Halland, män Riket, män % 4 35 Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,2 34,2 32,9 33, ,2 21,4 22, 22, År År Not: Data per och omfattar befolkningen 5 år eller äldre. Värden som presenteras är 3-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Andelarna räknas ut som antal döda inom dagar efter förstagångshöftfraktur i sluten vård dividerat med antal vårdade i sluten vård med förstagångshöftfraktur. Data redovisas ej som tidsserie i Öppna jämförelser. Källor: Kolada.se (216119); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 142

144 Överlevnad vid cancersjukdom Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom % ,2%-enheter Halland, totalt Riket, totalt ,3 63, 71,3 74,5 68, 71, År Not: Data per och omfattar patienter 3-89 år vid diagnos. Värden som presenteras är 5-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (här: kön, ålder och tidsperiod). Data redovisas ej som tidsserie i Öppna jämförelser Källor: Kolada.se (216119); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 143

145 Överlevnad vid cancersjukdom för män och kvinnor Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, män Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, kvinnor 8 7 % Halland, män Riket, män 8 7 % Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,6 61,1 71,8 68,3 75,3 72, ,8 69,9 73, 64, 67, 7, År År Not: Data per och omfattar patienter 3-89 år vid diagnos. Värden som presenteras är 5-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (här: kön, ålder och tidsperiod). Data redovisas ej som tidsserie i Öppna jämförelser. Källor: Kolada.se (216119); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 144

146 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom vid diabetes Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland personer med diabetes jämfört med hela befolkningen Kvotvärde 1,6 Halland Riket 1,2,8,4 1,5 1,4 1,4 1,4 Risken att dö i hjärtoch kärlsjukdom för en person med diabetes är i Halland 4 % högre än i Hallands befolkning som helhet*, * Kvotvärde 1, innebär att ingen överdödlighet finns. Värden som presenteras är 2-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (här: kön, ålder och tidsperiod). Not: Data per Denna indikator var ny i Öppna jämförelser 214 och data redovisas endast tillbaka till 212. Källa: vårdenisiffror.se (216121) 145

147 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom vid diabetes för män och kvinnor Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland män med diabetes jämfört med hela befolkningen Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland kvinnor med diabetes jämfört med hela befolkningen Kvotvärde 1,6 Halland Riket Kvotvärde 1,6 Halland Riket 1,2 1,2,8 1,3 1,3 1,3 1,3,8 1,6 1,5 1,3 1,4,4,4, , * Kvotvärde 1, innebär att ingen överdödlighet finns. Värden som presenteras är 2-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (här: kön, ålder och tidsperiod). Not: Data per Denna indikator var ny i Öppna jämförelser 214 och data redovisas endast tillbaka till 212. Källa: vårdenisiffror.se (216121) 146

148 Öppna jämförelser: Säker vård/patientsäkerhet Säker vård/patientsäkerhet Trycksår i slutenvård Vårdrelaterade infektioner Responstid för ambulanser vid prio 1-larm Överbeläggningar i den slutna vården Återkommande slutenvård i livets slutskede Oplanerad återinskrivning inom 3 dagar Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källa: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 147

149 Responstid för ambulanser vid prio-1 larm Tid mellan larmsamtal och ambulansens ankomst vid prio 1-larm Minuter -6% 15 Halland, totalt Riket, totalt ,2 14,8 14,8 12, 12,2 11,9 11,3 13, År Not: Data per Värden som presenteras är mediantid i minuter mellan juni år T-1 och maj år T. Prio 1-larm är larm som enligt Socialstyrelsens föreskrifter innebär akuta livshotande symptom eller olycksfall. Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 148

150 Andel patienter med trycksår i slutenvård Andel patienter med trycksår i slutenvård, % 15 13,6 Riket, totalt -5,2 procentenheter 1 9,1 Halland, totalt År Not: Värden som presenteras är exklusive palliativ slutenvård och är hämtade från SKL:s punktprevalensmätningar av trycksår under VT respektive år. Källa: skl.se, Mätning av trycksår (215118) 149

151 Andel män och kvinnor med trycksår i slutenvård Andel manliga patienter med trycksår i slutenvård, Andel kvinnliga patienter med trycksår i slutenvård, % 2 % 15 13,7 Riket, män 15 13,6 Riket, kvinnor 1 8,7 Halland, män 1 9,4 Halland, kvinnor 5 5 År År Not: Värden som presenteras är exklusive palliativ slutenvård och är hämtade från SKL:s punktprevalensmätningar av trycksår under VT respektive år. Källa: skl.se, Mätning av trycksår (215118) 15

152 Andel patienter med vårdrelaterad infektion Andel patienter med vårdrelaterad infektion i somatisk slutenvård, % 9,6 Riket, totalt 8 6 6,3 Halland, totalt Not: Värden som presenteras är hämtade från SKL:s punktprevalensmätningar av trycksår under VT respektive år och visar andelen av alla inskrivna patienter som var drabbade av en vårdrelaterad infektion (VRI) inom somatisk slutenvård vid tidpunkten för mätningen. Mätningen genomförs under en två-veckors-period, två gånger per år, vilket ger en ögonblicksbild vid mättillfället och utfallet kan påverkas av andra yttre faktorer vid den aktuella tidpunkten. Källor: Öppna jämförelser 214; skl.se, Mätning av VRI och BHK (215118) 151 År

153 Andel män och kvinnor med vårdrelaterad infektion Andel patienter med vårdrelaterad infektion i somatisk slutenvård, män, % Andel patienter med vårdrelaterad infektion i somatisk slutenvård, kvinnor, % 1 1,9 7,7 Riket, män Halland, män 1 9, Riket, kvinnor 5 5 5,4 Halland, kvinnor År År Not: Värden som presenteras är hämtade från SKL:s punktprevalensmätningar av trycksår under VT respektive år och visar andelen av alla inskrivna patienter som var drabbade av en vårdrelaterad infektion (VRI) inom somatisk slutenvård vid tidpunkten för mätningen. Mätningen genomförs under en två-veckors-period, två gånger per år, vilket ger en ögonblicksbild vid mättillfället och utfallet kan påverkas av andra yttre faktorer vid den aktuella tidpunkten. Källor: Öppna jämförelser 214; skl.se, Mätning av VRI och BHK (215118) 152

154 Andel med vårdrelaterad infektion vid Hallands sjukhus och i riket Andel patienter med vårdrelaterad infektion i somatisk slutenvård 215 % ,8 6,7 9,6 Hallands sjukhus Halmstad och Varberg har 3,8 respektive 2,9 %- enheter lägre andel vårdrelaterade infektioner än riket 1 Hallands sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg Riket Not: Resultat redovisas endast för länsdelssjukhus, länssjukhus och regionsjukhus. Värden som presenteras är hämtade från SKL:s punktprevalensmätningar av trycksår under VT respektive år och visar andelen av alla inskrivna patienter som var drabbade av en vårdrelaterad infektion (VRI) inom somatisk slutenvård vid tidpunkten för mätningen. Mätningen genomförs under en två-veckors-period, två gånger per år, vilket ger en ögonblicksbild vid mättillfället och utfallet kan påverkas av andra yttre faktorer vid den aktuella tidpunkten. Källa: skl.se, Mätning av VRI och BHK (215118) 153

155 Återkommande slutenvård i livets slutskede Andel döda med två eller flera inskrivningar i slutenvård de sista 3 dagarna i livet 12 % Halland, totalt Riket, totalt , 9,6 8,4 8, År Not: Data per Som ny inskrivning räknas de inskrivningar som inte sker från annat sjukhus eller klinik, då indikatorn främst syftar till att mäta inskrivningar i den akutsomatiska vården. Detta är en ny indikator i Öppna jämförelser från 214 och data finns inte tillgängligt som tidsserie. Resultaten redovisas inte nedbrutet på kön. Källa: Öppna jämförelser

156 Öppna jämförelser: Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård MPR-vaccination av barn Deltagare i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt Andel som slutat röka efter stroke Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källa: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 155

157 Andel diabetespatienter som uppger att de röker Andel personer med diabetes i primärvården som uppger att de röker, % , 12,8 Riket, totalt Halland, totalt År Not: Data per Uppgifterna om rökning är självrapporterade. För 5,8 % av patienterna saknades uppgift om rökning. Motsvarande siffra för riket är 13,7 % Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ; ndr.nu (216121) 156

158 Andel män och kvinnor med diabetes som uppger att de röker Andel män med diabetes i primärvård och som röker, Andel kvinnor med diabetes i primärvård och som röker, % % ,6 13,1 Riket, män Halland, män ,2 12,3 Riket, kvinnor Halland, kvinnor 5 5 År År Not: Data per Uppgifterna om rökning är självrapporterade. För 5,8 % av patienterna saknades uppgift om rökning. Motsvarande siffra för riket är 13,7 % Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ; ndr.nu (216121) 157

159 Fetma vid diabetes Andel personer med diabetes i primärvård och som har BMI % Halland, totalt Riket, totalt ,4 15, 213 År Not: Data per Uppgifterna omfattar de personer där uppgift om BMI finns. För 7,2 % av diabetespatienterna i Halland saknas uppgift om BMI. Motsvarande siffra för riket är 12,9 %. Detta är en ny indikator i Öppna jämförelser från 214 och data finns inte tillgängligt som tidsserie. Resultaten redovisas inte nedbrutet på kön. Källor: Öppna jämförelser 214; ndr.nu (215119) 158

160 Deltagande i fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt, % +14,8%-enheter ,4 43,9 Halland, totalt Riket, totalt Not: Källor: Data per och omfattar patienter yngre än 75 år. Indikatorn visar andelen patienter, registrerade i SEPHIA, som inom månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram, i den omfattning som rekommenderas i behandlingsriktlinjer. Jämförelsen baserades 213 på cirka 5 9 patienter yngre än 75 år, varav två tredjedelar var män. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser Öppna jämförelser 214; SWEDEHEART 159 År

161 Andel män och kvinnor som deltagit i fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt Andel män som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt, Andel kvinnor som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt, % 55,8 43,8 Halland, män Riket, män % 69, 44,1 Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Källor: Data per och omfattar patienter yngre än 75 år. Indikatorn visar andelen patienter, registrerade i SEPHIA, som inom månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram, i den omfattning som rekommenderas i behandlingsriktlinjer. Jämförelsen baserades 213 på cirka 5 9 patienter yngre än 75 år, varav två tredjedelar var män. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser. Öppna jämförelser 214; SWEDEHEART 16

162 Andel patienter med diabetes som är fysiskt inaktiva Andel personer med typ 2 diabetes i primärvård och som är fysiskt inaktiva, % 35,3 Halland, totalt , Riket, totalt +1,7%-enheter Not: Data per Indikatorn visar andelen patienter med typ 2 diabetes som är fysiskt inaktiva, bland dem som det finns uppgift om utövande av fysisk aktivitet för. Att vara fysiskt inaktiv innebär att man aldrig eller mindre än en gång i veckan utövar fysisk aktivitet (motsvarande 3 minuters promenad). I NDR registreras en uppgift om fysisk aktivitet motsvarande en 3 minuters promenad, indelad i fem aktivitetsgrupper, från alternativet att patienten aldrig är aktiv till att fysisk aktivitet sker dagligen. Uppgiften baseras inte på patientenkät, utan fångas genom att vårdgivaren efter samtal med eller på basis av kunskap om patienten anger det svarsalternativ som passar bäst. För 3,2 % av diabetespatienterna i Halland saknas uppgift om fysisk aktivitet. Motsvarande siffra för riket är 24,4 %. Källa: ndr.nu (216121) 161 År

163 Andel män och kvinnor med diabetes som är fysiskt inaktiva Andel typ 2 diabetespatienter i primärvård som är fysiskt inaktiva, män, Andel typ 2 diabetespatienter i primärvård som är fysiskt inaktiva, kvinnor, % Not: Data per Indikatorn visar andelen patienter med typ 2 diabetes som är fysiskt inaktiva, bland dem som det finns uppgift om utövande av fysisk aktivitet för. Att vara fysiskt inaktiv innebär att man aldrig eller mindre än en gång i veckan utövar fysisk aktivitet (motsvarande 3 minuters promenad). I NDR registreras en uppgift om fysisk aktivitet motsvarande en 3 minuters promenad, indelad i fem aktivitetsgrupper, från alternativet att patienten aldrig är aktiv till att fysisk aktivitet sker dagligen. Uppgiften baseras inte på patientenkät, utan fångas genom att vårdgivaren efter samtal med eller på basis av kunskap om patienten anger det svarsalternativ som passar bäst. För 3,2 % av diabetespatienterna i Halland saknas uppgift om fysisk aktivitet. Motsvarande siffra för riket är 24,4 %. Källa: ndr.nu (216121) +9,1%-enheter 33, 26, År Halland, män Riket, män % +12,9%-enheter 38,5 29, År Halland, kvinnor Riket, kvinnor

164 Andel patienter som slutat röka efter hjärtinfarkt Andel patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt, % ,7 52,7 Riket, totalt Halland, totalt År Not: Data per och omfattar patienter yngre än 75 år. Indikatorn visar andelen rökande patienter som vid uppföljning månader efter hjärtinfarkten hade slutat röka. Jämförelsen baseras på knappt 1 9 patienter yngre än 75 år. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser. Rikets värde är ett ovägt medelvärde för alla landsting Källor: Öppna jämförelser 214; SWEDEHEART; Kolada.se (216121) 163

165 Andel män och kvinnor som slutat röka efter hjärtinfarkt Andel män som slutat röka månader efter hjärtinfarkt Andel kvinnor som slutat röka månader efter hjärtinfarkt 8 7 % Halland, män Riket, män 8 7 % Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,2 54,5 54,4 55,3 4,6 28, ,7 69,6 63,6 57,4 56,3 56, År År Not: Data per och omfattar patienter yngre än 75 år. Indikatorn visar andelen rökande patienter som vid uppföljning månader efter hjärtinfarkten hade slutat röka. Jämförelsen baseras på knappt 1 9 patienter yngre än 75 år. Data redovisas ej på kommunnivå i Öppna jämförelser. Data saknas för kvinnor innan 212 i Öppna jämförelser och Kolada. Rikets siffror för 214 är ovägda medelvärden för alla landsting i riket. Källor: Öppna jämförelser 214; SWEDEHEART; Kolada.se (216121) 164

166 Andel som diskuterat tobaksvanor i primärvården Andel män som uppger att de har diskuterat tobaksvanor vid besök i primärvård Andel kvinnor som uppger att de har diskuterat tobaksvanor vid besök i primärvård 3 25 % Halland, män Riket, män 3 25 % Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Halland deltog ej i nationell patientenkät under hösten 214 Källor: Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 165

167 Andel som diskuterat tobaksvanor i primärvården per kommun Andel patienter som uppger att de har diskuterat tobaksvanor vid besök i primärvård, % Kvinnor Män Störst andel som diskuterat tobaksvanor finns bland män i Varberg Minst andel bland kvinnor i Falkenberg Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Halland deltog ej i nationell patientenkät under hösten 214 Källor: Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 166

168 Andelen kariesfria barn och ungdomar i Halland och riket Andel kariesfria av undersökta 12-åringar Andel kariesfria av undersökta 19-åringar 8 % +12%-enheter Halland Riket 8 % Halland Riket %-enheter År År Not: Socialstyrelsen har samlat in epidemiologiska data rörande karies hos barn och ungdomar har samlats in genom att en enkät ställts till landstingens beställare av tandvård. Källa: Karies hos barn och ungdomar, Socialstyrelsen (215311) 167

169 Öppna jämförelser: Befolkningens förtroende och patienterfarenheter Förtroende och patienterfarenheter Bemötande vid besök i primärvård* Information vid besök i primärvård* Delaktighet vid besök i primärvård* Tillgång till sjukvård Förtroende för vårdcentraler Befolkningens uppfattning om vård på lika villkor Upplevd telefontillgänglighet till 1177 Förtroende för hälso- och sjukvården Patientrapporterad kontinens efter inkontinensoperation Patientrapporterade komplikationer efter adnexoperation Upplevd väntetid till besök och behandling på sjukhus Upplevd väntetid till vårdcentral Patientrapporterade komplikationer efter borttagande av livmoder * Resultaten för dessa indikatorer kommer från Öppna jämförelser 214 då data saknades för Halland i Öppna jämförelser 215. Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källa: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 168

170 Andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver Andel av befolkningen som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver, % , 79, Halland, totalt Riket, totalt År Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 169

171 Andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver per kommun Andel av befolkningen som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver, % Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 17

172 Vårdbarometern 215 sjukvårdens prioriteringar Andel som tycker det är bra att vissa operationer och behandlingar koncentreras till enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten % Riket Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka 84 Laholm 81 Varberg Not: Källor: Frågan som ställdes var På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Vårdbarometern 215; vårdbarometern.nu 171

173 Förtroende för hälso- och sjukvården Andel av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården % ,4%-enheter , 63, Halland, totalt Riket, totalt År Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Ditt förtroende för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region?. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 172

174 Förtroende för hälso- och sjukvården i Hallands kommuner Andel av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården % Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Varbergs män har högst förtroende för hälso- och sjukvården Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Ditt förtroende för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region?. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 173

175 Förtroende för vårdcentraler Andel av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande, % , 65, Halland, totalt Riket, totalt År Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Ditt förtroende för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region?. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 174

176 Förtroende för vårdcentraler per kommun Andel av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande % Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Ditt förtroende för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region?. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 175

177 Patientupplevd kvalitet gällande bemötande i primärvård Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande bemötandet vid besök i primärvård, män Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande bemötandet vid besök i primärvård, kvinnor PUK Halland, män Riket, män År PUK Halland, kvinnor Riket, kvinnor År Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 176

178 Patientupplevd kvalitet gällande bemötande i primärvård per kommun Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande bemötandet vid besök i primärvård, 213 PUK Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Kvinnor i Hylte har lägst PUK, männen i Kungsbacka har högst Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 177

179 Patientupplevd kvalitet gällande information i primärvård Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande information i samband med besök i primärvård, män PUK År Halland, män Riket, män Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande information i samband med besök i primärvård, kvinnor PUK År Halland, kvinnor Riket, kvinnor Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 178

180 Patientupplevd kvalitet gällande information i primärvård per kommun Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande information i samband med besök i primärvård, PUK Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Män i Kungsbacka har högst PUK gällande information i samband med besök i primärvård Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 179

181 Patientupplevd kvalitet gällande delaktighet i primärvård Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande delaktighet vid besök i primärvård, män Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande delaktighet vid besök i primärvård, kvinnor PUK År Halland, män Riket, män PUK År Halland, kvinnor Riket, kvinnor Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Kände du dig delaktig i beslut om vård och behandling, så mycket som du önskade?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 18

182 Patientupplevd kvalitet gällande delaktighet i primärvård per kommun Värde för patientupplevd kvalitet (PUK) gällande delaktighet vid besök i primärvård, PUK Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Kvinnor i Falkenberg har högst PUK gällande delaktighet vid besök i primärvård Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Nationell Patientenkät var: Kände du dig delaktig i beslut om vård och behandling, så mycket som du önskade?. Resultaten presenteras i ett viktat värde, Patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Vid framräkningen av PUK-värdet tas icke aktuella svarsalternativ bort så som ej ifyllt och ej aktuellt. Varje svarsalternativ ges en vikt i förhållande till sin allvarlighetsgrad. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan till 1. Svarsfrekvensen för Nationell Patientenkät 214 var 58,1 % i Halland och 52,7 % i riket. Öppna jämförelser och Nationell Patientenkät redovisar inte data på läns- eller kommunnivå för 212. Halland deltog ej i Nationell Patientenkät under hösten 214 Öppna jämförelser 214; Nationell Patientenkät 181

183 Öppna jämförelser: Väntetider/tillgänglighet Väntetider/tillgänglighet Besök inom 9 dagar i specialiserad vård* Operation inom 9 dagar i specialiserad vård** Väntetid inför höftfrakturoperation * Region Halland rankas i den översta kvartilen för besök inom 9 dagar i specialiserad vård för allmänkirurgi, ortopedi och ögonsjukvård ** Region Halland rankas i den översta kvartilen för operation inom 9 dagar i specialiserad vård för gråstarr, höftprotes, knäprotes och ljumsbråck Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källa: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 182

184 Andel med besök/operation i specialiserad vård inom 9 dagar Andel patienter som väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, Andel patienter som väntat högst 9 dagar på operation i specialiserad vård, % Halland, totalt Riket, totalt År % År Halland, totalt Riket, totalt Not: Källor: Data per Data är hämtad från mars respektive år. Öppna jämförelser 214; väntetider.se 183

185 Andel som upplever väntetiden till vårdcentraler som rimlig Andel invånare som anser att väntetiden till besök på vårdcentral är rimlig, % -8,2%-enheter År , 64, Halland, totalt Riket, totalt Not: Källor: Data per Påståendet som formulerades i Vårdbarometern var: Det är rimliga väntetider till vårdcentral/motsvarande. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 184

186 Andel som upplever väntetiden till vårdcentral som rimlig per kommun Andel invånare som anser att väntetiden till besök på vårdcentral är rimlig, % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Källor: Data per Påståendet som formulerades i Vårdbarometern var: Det är rimliga väntetider till vårdcentral/motsvarande. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 185

187 Andel som upplever väntetiden till sjukhus som rimlig Andel invånare som anser att väntetiden till besök och behandling på sjukhus är rimlig, % Halland, totalt Riket, totalt År Not: Källor: Data per Påståendet som formulerades i Vårdbarometern var: I mitt landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 186

188 Andel som upplever väntetiden till sjukhus som rimlig i Hallands kommuner Andel invånare som anser att väntetiden till besök och behandling på sjukhus är rimlig, 214 % Kvinnor Män Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Källor: Data per Påståendet som formulerades i Vårdbarometern var: I mitt landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 187

189 Andel som upplever god tillgänglighet till 1177 Andel patienter som upplever en god tillgänglighet till 1177, % Halland, totalt Riket, totalt År Not: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon till 1177?. Källor: Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 188

190 Andel som upplever god tillgänglighet till 1177 i Hallands kommuner Andel patienter som upplever en god tillgänglighet till 1177, 214 % Falkenberg 82 1 Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kvinnor Män Not: Källor: Data per Frågan som ställdes i Vårdbarometern var: Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon till 1177?. På kommunnivå var antalet svarande lågt (3-5 svarande per kommun). Därför är resultaten osäkra. Öppna jämförelser 214; Vårdbarometern.nu 189

191 Öppna jämförelser: Psykiatrisk sjukvård Psykiatrisk sjukvård Depressionsskattning inom en vecka efter ECT Tillgänglighet till ECT vid svår depression Besök inom 9 dagar i specialiserad vård, ungdomspsykiatri Återinskrivning inom 6 månader efter vård för schizofreni Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Besök inom 9 dagar i specialiserad vård, allmänpsykiatri Not: De listade indikatorerna omfattar endast indikatorer där region Halland har placerat sig i den översta eller understa kvartilen i jämförelsen med de andra 2 landstingen. Indikatorer där Halland placerar sig i de mittersta är inte listade men påverkar ändå den sammantagna uppskattningen om hur regionen placerar sig inom en kategori. Källa: vardenisiffror.se (Öppna jämförelser 215) 19

192 Personer som fått psykiatrisk vård med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen Antal personer som tidigare fått psykiatrisk vård med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 1 patienter, Antal/1 patienter Halland, totalt Riket, totalt 1 5 År Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Rikets värden är ovägda medelvärden som presenteras i Kolada. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214; Kolada.se (216121), vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 191

193 Personer som fått psykiatrisk vård med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen Antal män som tidigare fått psykiatrisk vård med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 1 patienter, Antal/ 1 patienter 3 5 Antal kvinnor som tidigare fått psykiatrisk vård med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 1 patienter, Antal/ 1 patienter Halland, män Riket, män Halland, kvinnor Riket, kvinnor Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Rikets värden är ovägda medelvärden som presenteras i Kolada. Värden som presenteras är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214; Kolada.se (216121), vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) År 192 År

194 Andelen personer med schizofreni som återinskrivs i slutenvård Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, % ,9 16,6 Halland, totalt Riket, totalt Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214; vårdenisiffror.se (216121) 193 År

195 Andel män och kvinnor med schizofreni som återinskrivs i slutenvård Andel män med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, % Andel kvinnor med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, % ,9 16,9 Halland, män Riket, män ,4 16,2 Halland, kvinnor Riket, kvinnor År År Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 194

196 Andel personer med schizofreni som återinskrivs i slutenvård inom 6 månader Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader 5 % , 37,4 Halland, totalt Riket, totalt År Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 195

197 Andel män och kvinnor med schizofreni återinskrivna i slutenvård inom 6 månader Andel män med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader, Andel kvinnor med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader, % 44,8 37,8 Halland, män Riket, män % 36,8 35,2 Riket, kvinnor Halland, kvinnor År År Not: Data per och avser patienter 2-59 år. Värden som presenteras är 4-årsmedelvärden och är åldersstandardiserade d.v.s. hänsyn har tagits till skillnad i åldersfördelning för att få en mer rättvisande jämförelse mellan landsting. Källor: Öppna jämförelser 214, vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 196

198 Andel patienter som givits elektrokonvulsiv terapi Andel patienter med svår slutenvårdad depression som givits elektrokonvulsiv terapi (ECT), % Halland, totalt Riket, totalt ,8 51,9 55,1 36,4 37,5 39,2 Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 4 procent av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT Not: Källor: Data per Värdena visar andelen patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression som givits ECT. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderar ECT i den aktuella patientgruppen. Kriterierna för att slutenvårdas med de aktuella diagnoserna kan variera mellan kliniker och mellan landsting. Öppna jämförelser 214; Kolada.se (215127); Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen (21); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 197

199 Andel män och kvinnor som givits elektrokonvulsiv terapi Andel män med svår slutenvårdad depression som givits elektrokonvulsiv terapi (ECT), Andel kvinnor med svår slutenvårdad depression som givits elektrokonvulsiv terapi (ECT), % Halland, män Riket, män 6 5 % Halland, kvinnor Riket, kvinnor ,1 56,6 56,5 33,4 34,1 35, , 53,8 47,1 38,5 39,9 42, Not: Källor: Data per Värdena visar andelen patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression som givits ECT. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderar ECT i den aktuella patientgruppen. Kriterierna för att slutenvårdas med de aktuella diagnoserna kan variera mellan kliniker och mellan landsting. Öppna jämförelser 214; Kolada.se (215127); Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen (21); vårdenisiffror.se (Öppna jämförelser ) 198

201 Forskning idag och framåt Forskning idag FoUU ger metodstöd till forskare Stimulans till ökad forskning sker genom riktade åtgärder, ex. Forskningsmedel via Vetenskapliga rådet Forskning på arbetstid Vetenskapliga rådet i Region Halland delade 215 ut 3,4 miljoner kronor för FoU-projekt i Halland FoU-rådet i Region Halland delade ut 1 miljon kronor till stöd i form av projektveckor för arbete med forskning och utvecklingsprojekt ( forskning på arbetstid ) Utvecklingspotential En samordnande funktion för hälsoinnovation och forskning inom medicin, odontologi och folkhälsa saknas Från årsredovisningen framgår att det saknas regionövergripande statistik över vilka som forskar, i vilken utsträckning, vilken yrkeskategori man tillhör eller hur långt man kommit Föråldrade personalverktyg ger bristande möjlighet att redovisa regionövergripande statistik Utveckla arbetet med kliniska träningscentra Öka akademiseringen och koppla ihop verksamheten med lärosäten genom att erbjuda anställningsformer inom varje förvaltning med funktion riktad mot forskning och utvecklingsarbete Källor: Intervju med Region Halland; Forskning inom medicin, odontologi och hälsa, Forskningsåret 214, Region Halland; Årsredovisning Region Halland 214; 2

202 Antal publikationer från Region Hallands medarbetare och fördelning per inriktning Antal verifierade publikationer från Region Hallands medarbetare, Fördelning publikationer per forskningsinriktning, 215 Antal publikationer % % (5) 17% (14) 7% (6) 7% (6) 6% (5) 57% (48) Klinisk Preklinisk Epidemiologisk Omvårdnad Folkhälsovetenskaplig Övrigt Källa: Forskning inom medicin, odontologi och hälsa, Forskningsåret 215, Region Halland 21

204 Utbildningsområdet idag och framåt Utbildningsområdet idag Strategisk kompetensförsörjning En regiongemensam modell för strategisk kompetensförsörjning ska tas fram Pilotprojekt med frivilligt introduktionsår för sjuksköterskor inom Hallands sjukhus Varberg 216 Strategisk kompetensutveckling Arbete för att uppnå en samlad styrning pågår inom ramen för åtgärdsarbetet Inventering av kompetensutvecklingsbehov pågår Viktigt att kopplingen till verksamheten är tydlig Utbildningarnas inriktning Utbildningar genomförs för i stort sett samtliga yrkeskategorier och inom ett stort antal olika områden Utbildning i hälsofrämjande hälso- och sjukvård genomförs regelbundet Totalt mellan 4 och 5 som utbildas varje år Potentiella utvecklingsområden Arbeta mer med och utveckla kliniska träningscentra Införa Learning management system som tillåter att ekonomi, personal och utbildning länkas samman inom samma IT-system Satsa på styrd utbildning mot handledare Introducera ett lätthanterligt system för definitioner, indikatorer och mätverktyg gällande balanser och obalanser i kompetenser * Dessa inkluderar även flera andra medellånga akademiska utbildningar som ett led att stärka samverkan med andra universitet och regioner för säkrad framtida kompetensförsörjning Källor: Intervju med Region Halland; Strategisk kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvården Region Halland (215915); Kartläggning av kompetensutveckling och tillhörande utbildningar i Region Halland 215 ; Årsrapport FoUU Halland 214; Ramavtal VFU Region Halland och Lunds Universitet/Sahlgrenska akademin; Specialistutbildningarna för sjuksköterskor har minskat. För att säkra utbildningsmöjligheter och framtida rekrytering inom de specialistutbildningar regionen saknar har ramavtal* skrivits med Göteborgs- och Lunds universitet gällande verksamhetsförlagd utbildning 23

206 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 3 Vilka förutsättningar finns för att leverera hälso- och sjukvård i Halland? Organisation Styrning Ekonomi Kompetens Kommunikationskanaler Stödstrukturer 25

207 Region Hallands organisation Källa: regionhalland.se 26

209 Beslutskedja inom Region Halland Beslutskedja Regionfullmäktige Regionstyrelsen: Hälso- och sjukvårdsutskottet Driftnämnd Förvaltning Verksamhet Politiker Politiker och tjänstemän Tjänstemän och utförare 28

210 Beskrivning av förbättrad styrning utifrån framtidsarbetet Styrningen är inte tillräckligt strategisk, långsiktig och uthållig. Mål och budget, och uppföljning är inte tillräckligt tydligt sammankopplade. Chefer efterfrågar uppdrag med tydligt ansvar och tydliga befogenheter. Ett samlat grepp inom framtidsarbetet kring tre viktiga områden i styrningen: målstyrning, kunskapsstyrning och produktionsstyrning Källa: Åtgärdsarbetet slutrapport fas 1, Region Halland 29

211 Framtidsarbetet hittills Aug Uppdrag att arbeta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med regionens kostnadsutveckling Sep Start fas 1, fördjupad analys och utformning Apr Presentation slutrapport fas 1 Maj Start fas 2, inklusive införande av förändringsledning Aug/Sep Planering piloter Okt Start pilotarbete Källor: Åtgärdsarbetet slutrapport fas 1; Presentation Åtgärdsarbetet oktober 215, Region Halland; regionhalland.se 21

212 Samlad styrning: mål-, kunskaps- och produktionsstyrning Målstyrning Styr och följer upp mot mål och grunduppdrag istället för aktiviteter Sträcker sig ända ned till avdelningsnivå Mätbara och kunskapsbaserade mål ser likadana ut hos alla förvaltningar Ett fåtal indikatorer och ger bra förutsättningar för uppföljning och analys Beskriver tydligt hur resultat och förändringar uppnås Piloten Halvera vårdskador har lanserats Kunskapsstyrning Analys som föregår beställning tar hänsyn till t.ex. forskning och kompetensutvecklingsbehov Mål och indikatorer är kunskapsbaserade Produktionsplaner inkluderar kvalitetsmått Regionkontoret ska stärka sin normerande och samordnande roll Avdelningen för kunskapsstyrning ansvarar för att bygga upp och utveckla en gemensam struktur för kunskapsstyrning i Region Halland Produktionsstyrning Beställningen ska vara styrande för verksamhetens produktionsplanering Patientflödet styr produktionsplaner Produktionen följs upp löpande och styr schemaläggning av resurser Produktionsstyrning ska tillämpas i alla förvaltningar Piloterna Utjämnad bemanning och Utvecklad arbetsfördelning har lanserats Samlad styrning med lean som verksamhetsstrategi Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport Kunskapsstyrning fas 1, Åtgärdsarbetet, delrapport Produktionsstyrning fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport Målstyrning fas 1; Presentation Åtgärdsarbetet, Region Halland (2151) 211

213 Förutsättningar för förändring framåt Chefs- och teamutveckling Varje chef inom Region Halland ska ha en tydlig uppdragsbeskrivning som komplement till anställningsavtalet Chefer ska styra och leda med fokus på resultat samt engagera och motivera medarbetare I närsjukvården har en pilot lanserats för att utreda vad som behövs för att möjliggöra detta Avseende teamutveckling har en pilot lanserats baserat på GDQ (Group Development Questionnarie), med syfte att öka arbetsgruppens produktivitet och förmåga att arbeta resultatorienterat mot uppsatta mål Exempel på utredningar/förstudier som initierats inom ramen för framtidsarbetet Utvecklat IT-stöd Förenklad behörighetsadministration Utveckling av medicinskt IT-stöd inklusive journalsystem Kunskapsstyrningsstöd intranät Stöd till målstyrningsprocess IT-stöd för produktions- och kapacitetsplanering med koppling till bemanning IT-stöd för schemaläggning och tidbok Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport IT fas 1, Åtgärdsarbetet, delrapport Chefsutveckling och teamutveckling fas 1; Presentation Åtgärdsarbetet, Region Halland (2151) 212

214 Framtidsarbetets estimerade effektiviseringspotential Förbättringsområde Aktivitet Vårdskador ska halveras till Minskat antal återinläggningar Effektivare vårdprocesser och optimerad bemanning Förbättringar i det dagliga, produktionsstyrning och optimerad bemanning Utvecklad arbetsfördelning Effektivare administration Utvecklad arbetsfördelning mellan yrkesgrupper för läkare och sjuksköterskot i kombination med effektivare administration och ITstöd Administrativa funktioner och stödprocesser Införande av webbtidbok Ordning och reda Kvalitetssäker löneprocess Ökad IT-kostnad samt konsultkostnad för realisering av effektiviseringspotential Årlig effektiviseringspotential Total effektiviseringspotential 43 Mnkr. I första hand kan potentialen realiseras genom att minska extra resurser i form av bemanningsföretag, övertid och timavlönade * Omfattar Hallands sjukhus, Psykiatrin Halland, Ambulans och medicinsk diagnostik; Närsjukvården Halland samt Hälsa och funktionsstöd Källa: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1 213

215 Förändringar i ersättningssystem för barntandvård och närsjukvård Ersättningsmodell barntandvård Ny ersättningsmodell infördes 213 Ersättningen räknas fram per församling och modellen är baserad på: Tandhälsa 4 % Köpkraft 2 % Utbildningsnivå 2 % Andel utlandsfödda 2 % De kliniker som får högre ersättning ska också göra riktade, förebyggande insatser för barn med sämre tandhälsa enligt nytt tandvårdsprogram där barn med hög kariesrisk får mer förebyggande vård än barn med låg kariesrisk Ersättningssystem närsjukvård * Täckningsgraden avser andel öppenvårdsbesök i närsjukvård som patienterna gör och den målrelaterade ersättningen utgår från genomsnittet för Halland. När vårdenhetens utfall överstiger genomsnittet görs ett tillägg på ersättningen med,8 % per procentuell avvikelse överstigande genomsnittet. När vårdenhetens utfall understiger genomsnittet sker ett avdrag med,8 % per procentuell avvikelse understigande genomsnittet. Storleken på avdrag och tillägg ökar successivt under införandeperioden och ska 218 uppgå till 1,2 % per procentuell avvikelse. Not: Tidigare var ersättningsmodellen inom barntandvården baserad på barnens tandhälsa och föräldrars utbildningsnivå inom kommun vilket inte tar hänsyn till skillnader inom kommunerna. 5 procent av ersättningen inom barntandvården ska vara fast ersättning och ligga som grundersättning. Ersättningen räknas därefter fram utifrån antalet barn per församling och åldersgrupp. Det blir då en summa per församling. Ingen åldersdifferentiering kvarstår. Barnpengen fördelas slutligen i fyra nivåer baserat på antalet barn. Källor: Förslag om ny ersättningsmodell för barntandvård från 213, tjänsteskrivelse Region Halland (21214); Pressinformation, hälso- och sjukvårdsstyrelsen Region Halland (212227); Uppdragsbeskrivning för Vårdval Halland 216 Nytt ersättningssystem inom Vårdval Halland närsjukvård införs gradvis fr.o.m. 1 januari 216 t.o.m 31 december 218 Förändringar i ersättningsmodellen omfattar Nya vikter i kapiteringsersättningen utifrån ålder och kön 9 % av ersättningen Införande av Care Need Index (CNI) 1 % av ersättningen Gradvis justering av täckningsgrad närsjukvårdskonsumtion till 1,2 % per procentuell avvikelse 218* 214

217 Hälso- och sjukvårdens finansiering Region Hallands intäkter 215, Mnkr 1 % = % (1 542) 3% (324) 6% (552) 2% (228) 1% (57) Skatt Statsbidrag Såld vård Patientavgifter Finansiella intäkter Övriga intäkter Intäkter från skatt och statsbidrag , Mnkr Intäkt +3% Skatt 72% (6 814) 2 1 Statsbidrag höjdes regionskatten med 7 öre till en utdebitering på 1,42 kr 215 höjdes skatten ytterligare med 4 öre År Källor: Region Hallands årsredovisningar

218 Hälso- och sjukvårdens budget och andel av regionbidragen Fördelning av regionbidrag 216, Mnkr 1 % = Budget för hälso- och sjukvården 216, Mnkr 1 % = (14%) 7 26 (86%) Övrigt Hälso- och sjukvård (9%) (7%) 748 (1%) (17%) 4 93 (57%) Specialiserad somatisk vård Vårdval Halland & Vårdval Halland öppen specialiserad vård Läkemedel Specialiserad psykiatrisk vård Övrigt Källor: Mål & budget 216, Region Halland; Resursfördelning Regionstyrelsen

219 Fördelning av budgeten för hälso- och sjukvård Fördelning av budget* för hälso- och sjukvård 216, Mnkr (18%) 1 8 (31%) (32%) Total hälso- och Närsjukvård sjukvårdsbudget Slutenvård somatik Spec ÖV somatik 527 (9%) Spec psykiatrisk vård 87 (1%) Hemsjukvård 5 (%) Hälsofrämjande (utv pott) Förändring mot % 1 % 2 % 3 % 3 % 3 % 311 % (9%) Riks/- regionvård** -2 % * Avtals- och taxevård, Riktade statsbidrag, Läkemedel, Tandvård, Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet samt Gemensam verksamhetsutveckling är exkluderade från sammanställningen. Den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten 216 uppgick till 7 26 Mnkr. ** 75 % av riks-/regionvården läggs på slutenvård, 25 % läggs på öppenvård Not: Alla siffror är framräknade från Regionstyrelsens resursfördelning för år 216. Närsjukvård = Vårdval Halland (utom tjänsteköp av kommunerna enl avtal) i budgeten. Slutenvård somatik = Slutenvård under rubriken Specialiserad somatisk vård. Spec ÖV somatik = Specialiserad somatisk vård Slutenvård - Regionvård + Utomlänsintäkter och Ram för Vårdval Halland Plus hud. Spec psykiatrisk vård = Specialiserad psykiatrisk vård + Utomlänsintäkter och Ram för Vårdval Halland Plus psykiatri. Hemsjukvård = Tjänsteköp av kommunerna enl avtal under rubriken Vårdval Halland. Hälsofrämjande = Hälsofrämjande arbete utvecklingspott under rubriken Gemensam verksamhetsutveckling i budgeten. Detta omfattar tex inte screening- och vaccinationsprogram. Riks-/regionvård = Regionvård under rubriken Specialiserad somatisk vård + Valfrihetsvård. Källor: Resursfördelning Regionstyrelsen 216; Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för vårdval i den specialiserade öppna hälso- och sjukvården. 218

220 Ekonomiska utfall för hälso- och sjukvården Budget och årets resultat samt budget och årets resultat för hälso- och sjukvården, Mnkr Utfall totalt Budget totalt Utfall hälso- och sjukvård Budget hälso- och sjukvård En stor del av underskottet beror på Hallands sjukhus underskott som år 215 var 173 Mnkr Not: Källor: Siffrorna för hälso- och sjukvården omfattar inte hälso- och sjukvård under Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionstyrelsen. Det framräknade resultatet för är exklusive jämförelsestörande poster som ex. sänkning av diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen 213. Region Hallands årsredovisningar ; Mål & budget 215, Region Halland 219

221 Ekonomiska resurser som läggs på hälsooch sjukvården Resurser som läggs på hälso- och sjukvård , Mnkr Resurser % % % % Ökningstakten för hälsooch sjukvårdens kostnader är i genomsnitt 5 % årligen År Not: Kostnaderna representerar kostnader för driftnämnder, lokala nämnder samt hjälpmedelsnämnd och är exklusive kostnader för regionstyrelsen, patientnämnden samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Källor: Region Hallands årsredovisningar

222 Läkemedelskostnader Läkemedelskostnader , Mnkr Kostnad % År Not: Källor: Kostnad för läkemedel består av: förskrivna läkemedel är den del av AUP (angiven i kr) exkl. moms som inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstinget. Kostnad för rekvirerade läkemedel i sluten- och öppenvården är AUP (angiven i kr) exkl. moms. Kostnaden för smittskyddsläkemedel är AUP exkl moms för ATCkodsgrupperna J5AE14, J5AR, J5AX. Eventuella finansiella effekter av nationella överenskommelser ej medräknade. Concise; Årsredovisning Region Halland 213; Årsredovisning Region Halland 214; Health Navigator-analys 221

223 Fördelning av läkemedelskostnader mellan läkemedelsgrupper Totala läkemedelskostnader i Halland, fördelning mellan läkemedelsgrupper Miljoner kr Kategori Årlig tillväxttakt 1% Totalt 6 % 23% 26% 28% L - tumörer och rubbningar i immunsystemet 17 % 18% 17% 17% N - nervsystemet 2 % 11% 9% 8% 4% 5% 12% 11% 9% 9% 7% 7% 6% 5% 5% 4% 21% 21% 19% B - blod och blodbildande organ A - matsmältningsorgan och ämnesomsättning R - andningsorgan J antiinfektiva medel C hjärta och kretslopp Övriga* 7 % 3 % -3 % 18 % -3 % -1 % * Övriga ATC-koder samt läkemedel som saknar gruppering eller saknas i varuregistret, VUM/naturläkemedel och handelsvaror Not: Kostnad för förskrivna läkemedel är den del av AUP (angiven i kr) exkl. moms som inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstinget. Kostnad för läkemedel i slutenvården är AUP (angiven i kr) exkl. moms. Rekvisition inom öppenvården är inte inkluderad. Källor: Concise; Health Navigator-analys

224 Fördelning av kostnad inom kategori L Fördelning av all kostnad inom kategori L Miljoner kr Fördelning av förändringen inom kategori L Miljoner kr 241 7% 8% 34% 51% 1% L2 - endokrinterapi L3 - immunstimulerande medel L1 - cytostatiska/cytotoxiska medel L4 - immunsuppressiva medel L (tumörer och rubbningar i immunsystemet) ökade med 64 miljoner kr mellan L1 Cytostatiska/cytotoxiska läkemedel +52 msek L2 Endokrinterapi +1 msek L3 Immunstimulerande medel -5 msek L4 Immunsuppressiva medel +16 msek Not: Källor: 214 Kostnad för förskrivna läkemedel är den del av AUP (angiven i kr) exkl. moms som inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstinget. Kostnad för rekvirerade läkemedel i sluten- och öppenvården är AUP (angiven i kr) exkl. moms. Kostnaden för smittskyddsläkemedel är AUP exkl. moms för ATC-kodsgrupperna J5AE14, J5AR, J5AX. Eventuella finansiella effekter av nationella överenskommelser ej medräknade. Concise; Health Navigator-analys 223

226 Antal årsarbetare inom hälso- och sjukvården i egen regi Antal årsarbetare per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården i egen regi, (% utveckling) Antal årsarbetare (8 %) HoS sjuksköterskor mfl (11 %) HoS undersköterskor mfl (14 %) Läkare 574 (3 %) Rehab/Paramed 484 (5 %) Medicinsk sekreterare 359 (-1 %) Tandvårdspersonal Alla yrkeskategorier utom tandvårdspersonal har ökat något i antal sedan Not: Data per och omfattar årsarbetare inom hälso- och sjukvård i egen regi. Inom Region Hallands alla områden sammanlagt fanns 742 årsarbetare per Källa: BO personalrapport, Region Halland År

227 Läkartäthet i Halland och riket Antal legitimerade läkare (årsarbetare) per 1 invånare i Halland och riket Årsarbetare/1 inv. 3, 2,5 2,2 2,5 2,3 2,6 2,4 2,7 Halland Riket 2, 1,5 1,,5, Not: Antalet årsarbetare har räknats ut som det korrigerade antalet legitimerade läkare inom all hälso- och sjukvård exkl. tandvård delat med antal 1-tal invånare. För antalet läkare i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården har följande korrigeringar gjorts, för att spegla personaltätheten ur ett konsumtionsperspektiv: inhyrd personal och köp av verksamhet har adderats, avdrag har gjorts för försäljning av verksamhet. Värdena för riket är ett medelvärde för alla landsting. Källa: Kolada.se (215113) 226

228 Fördelningen av vårdkontakter per vårdgivarkategori Fördelning av närsjukvårdskontakter, Fördelning av specialistöppenvårdskontakter, % 8% 8% 5% 5% 6% 5% 5% 6% 7% 7% 6% 7% 7% 12% 12% 11% 19% 19% 19% 38% 38% 38% 5% 1% Annan Biomedicinsk analytiker Barnmorska Sjuksköterska Undersköterska Sjukgymnast Läkare % 9% 1% 2% 2% 3% 4% 3% 11% 11% 11% 19% 18% 18% 56% 56% 55% 3% 1% Annan Distriktssköterska Undersköterska Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjuksköterska Läkare Not: Källor: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum inträffat under 215. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys 227

229 Fördelning av tidsanvändningen i Region Halland Fördelning tidsanvändning av totalt antal timmar, % 4% 5% 4% 4% 5% 6% 6% 7% 1% 1% 11% 1% Övrig ledighet/komp Sjukfrånvaro och sjukersättning Lagstadgad ledighet Semester Arbetad tid 76% 75% 73% Not: Källa: Data per I Sjukfrånvaro och ersättning ingår sjukfrånvaro, tidsbegränsad sjukersättning och tillsvidare sjukersättning. BO personalrapport, Region Halland 228

230 Beskrivning av personalens uppfattning kring arbetsfördelning Andel svarande som anser att de utför arbetsuppgifter som någon annan person/yrkesgrupp kan utföra Exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna frigöras enligt yrkeskategorierna % 33% % 1% Nej Ja Läkare Administrativa uppgifter: signera anteckningar i VAS, knappa in provsvar i VAS 4 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 1 % av arbetstiden 68% 67% Läkare Undersköterskor Sjuksköterskor 65% 35% 58% Psykologer Sjuksköterskor Städning Påfyllnad av material, förråd och matvagnar Dokumentation och tidsbokningar 6 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 15 % av arbetstiden Psykologer Tidbokningar och kallelse av patienter Enklare stödsamtal 4,5 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 11 % av arbetstiden Not: Svaren är baserade på en enkät som genomfördes inom ramen för åtgärdsarbetet. Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 229

231 Hinder för förändrad arbetsfördelning Hinder för förändring av nuvarande arbetsfördelning 45-6 % av samtliga yrkesgrupper ansåg att traditioner och vanor i hög grad eller mycket hög grad är ett hinder för förändringar av nuvarande arbetsfördelning mellan yrkeskategorier 51 % av läkarna ansåg att IT-systemens utformning och behörighetsstuktur var ett hinder Åtgärder för att främja en förändrad arbetsfördelning Arbeta med produktionsplaner för att styra schemaläggning av resurser Utveckla IT-stödet för att bättre nyttja befintliga kompetenser och resurser 46 % av läkarna anser att ledningen inte prioriterar en omfördelning av arbetsresurserna Not: Svaren är baserade på en enkät som genomfördes inom ramen för åtgärdsarbetet. Respondenterna fick i enkäten besvara i vilken utsträckning följande faktorer hindrar förändringar av nuvarande arbetsfördelning mellan olika yrkeskategorier: traditioner och vanor, starka professioner som inte vill skifta arbetsuppgifter, formell kompetens saknas, lagstiftning, föreskrifter och/eller regler, IT-systemens utformning och struktur, ledningen prioriterar inte frågan. Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 23

232 Sjukfrånvaro per yrkeskategori i Region Hallands hälso- och sjukvård Procentuell sjukfrånvaro per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården i egen regi, Utveckling (%-enheter) 9 8 % 8,2 HoS undersköterskor mfl HoS undersköterskor mfl 1,3 % Medicinsk sekreterare,3 % Tandvårdspersonal,9 % ,3 5,2 5,4 4,8 Medicinsk sekreterare Rehab/Paramed Tandvårdspersonal HoS sjuksköterskor mfl Rehab/Paramed,8 % HoS sjuksköterskor mfl,6 % Läkare,3 % 3 2 2,4 Läkare År Not: Data per var sjukfrånvaron för hela Region Halland 5 %. Rikets genomsnitt var 6 % Källa: Årsredovisning Region Halland 215; kolada.se (21663) 231

233 Yrkeskategorier med rekryteringsbehov och pensionsavgångar framåt Yrkeskategorier med rekryteringsbehov Specialistläkare Akutsjukvård Allmänmedicin Bild- och funktionsmedicin Klinisk patologi Onkologi Psykiatri ST-läkare Klinisk patologi Psykiatri Sjuksköterskor Allmänsjuksköterskor Röntgen Psykiatrisk vård Pensionsavgångar inom 5 år* Sjuksköterskor m.fl. Undersköterskor m.fl. 13% 24% 87% 76% Pension Ej pension Läkare 16% 84% 718 Medicinsk sekreterare 17% 83% 488 Rehab/Paramed 15% 85% 554 Tandvårdspersonal 25% 75% 358 * Baserat på siffror från Årsredovisning Region Halland 214 Not: Pensionsavgångar inom 5 år avser endast tillsvidareanställda. Källor: Årsredovisning Region Halland 214; Arbetsmarknadsöversikt 215 svensk hälso- och sjukvård, Region Halland 232 1%

234 Pensionsavgångar för Folktandvårdens profession Pensionsavgångar för tillsvidareanställd kliniskt verksam tandvårdspersonal, Pensionsavgång Ej pensionsavgång 21% (58) % (13) 83% (65) 82% (4) 49 18% (9) 24% (36) 76% (117) 79% (222) Tandläkare Tandhygienister Tandsköterskor Totalt Not: Den totala siffran på 28 anställda omfattar kliniskt verksam tandvårdspersonal som är tillsvidareanställd. Källa: Driftnämnden Närsjukvård, Region Halland (215127) 233

235 Personalkostnader i Framtidsarbetet och Årsredovisning 215 Framtidsarbetet Utöver ordinarie personal lade Region Halland okt 213 okt mnkr på övertid, timavlönad personal och inhyrd personal Årsredovisning 215 Personalkostnaderna uppgick under 215 till 4 5 Mnkr - ökning med 2,3 % från 214 Timavlönad personal motsvarade 226 årsarbetare - cirka 3 % av årsarbetarna Kostnaden för inhyrd personal uppgick till 84 mnkr hälso- och sjukvården utgjorde 74 mnkr Kostnad för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården 215, Mnkr -9% 213 Jämfört med 213 har kostnaden för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat med 32 % Läkare Sjuksköterskor Totalt Källor: Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Årsredovisning Region Halland

236 Personalomsättning per förvaltning Andel avgångar av totalt antal årsarbetare per hälso- och sjukvårdens förvaltningar, (antal avgångar) % 9% (55) 9% (6) 7% (51) Ambulans och medicinsk diagnostik 12% 12% 11% (427)(428) (42) Hallands sjukhus 8% (27) 11% 9% (39) (31) Hälsa och funktionsstöd 16% 15% (157)(149) 11% (114) Närsjukvården Halland 14% 14% 1% (92) (91) (67) Psykiatrin Halland 14% (33) 14% (3) 22% (44) Regionkontoret Not: Källa: Data per Hälsa och funktionsstöd finns numer under förvaltningen Ambulans och medicinsk diagnostik. BO personalrapport, Region Halland 235

237 Avgångsvägar per förvaltning Fördelning av det totala antalet avgångar per avgångsväg och förvaltning, % 7% 8% 1% 18% 15% 13% 1% 13% 3% 43% 2% 42 3% 19% 12% 27% 25 7% 18% 17% 23% 17 18% 6% 8% 38% 1% Övrigt Privat Annan region/landsting Internt inom regionen Slutar arbeta 43% 27% 39% 38% 34% 3% Ambulans och medicinsk diagnostik Hallands sjukhus Hälsa och funktionsstöd Närsjukvården Halland Psykiatrin Halland Regionkontoret Not: Källa: Data per Inom Övrigt ingår avgångar till kommunerna och till staten. 66 % av Slutar arbeta utgörs av pensionsavgångar. BO personalrapport, Region Halland 236

238 Medarbetarindex per förvaltning Medarbetarindex per hälso- och sjukvårdens förvaltningar, 214 Medarbetarindex Ambulans och medicinsk diagnostik Hallands sjukhus Hälsa och funktionsstöd Närsjukvården Halland Psykiatrin Halland Regionkontoret Medarbetarindex Totalt Not: Medarbetarindex baseras på en enkät som omfattar frågor om i) Region Halland som arbetsgivare, ii) närmaste chef, iii) arbetsplats och iv) individernas situation. Svarsfrekvenserna: Hälsa och funktionsstöd (98%), Närsjukvården (96%), AMD (89 %), Hallands sjukhus (88%), Psykiatrin Halland (88%) Källa: Medarbetarenkät, Region Halland

239 Medarbetarindex per yrkeskategori Medarbetarindex per yrkeskategori inom hälso- och sjukvården i egen regi, 214 Medarbetarindex HoS sjuksköterskor mfl HoS undersköterskor mfl Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/ Paramed Tandvårdspersonal Totalt Not: Medarbetarindex baseras på en enkät som omfattar frågor om i) Region Halland som arbetsgivare, ii) närmaste chef, iii) arbetsplats och iv) individernas situation. Källa: Medarbetarenkät, Region Halland

240 Hållbart medarbetarengagemang i Halland Hållbart medarbetarengagemang (HME) i Halland, 212 & 214-4% -3% -4% -4% De senaste HMEindex som rapporterats för de 14 landsting/regioner som genomfört enkäten mellan 213 och 215 ligger mellan 73 och 77 HME-index Motivation Ledarskap Styrning Not: Kommuner och landsting/regioner erbjuds sedan 211 ett verktyg för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Den primära avsikten med HME-enkäten är emellertid att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Enkäten bygger på nio frågeställningar uppdelade på de tre kategorierna Motivation, Ledning och Styrning. Källa: kolada.se (21628); skl.se (Hållbart medarbetarengagemang i kommuner och landsting 213) 239

242 Region Hallands fasta kommunikationskanaler för invånarkontakter (1/2) Kanaler/stöd Innehåll Hemsida Regionhalland.se Tillhandahåller information om hur man kan söka vård och hitta mottagningar (via länk till 1177.se) Ger fakta och råd om sjukdomar och behandlingar samt om hälsa och livsstil (via länk till 1177.se) Informerar om vilka lagar och regler som gäller inom vården samt om patientens rättigheter Information finns även om Region Hallands organisation, vilka mål och uppdrag som finns inom hälso- och sjukvården samt information för de som söker arbete inom regionen Invånartidning Invånartidningen Halland bästa livsplatsen kommer ut 2-3 gånger per år Distribueras till alla hallänningar Innehåller redaktionella texter om vård, hälsa, kultur, utveckling och tillväxt som vänder sig till alla hallänningar * Regionen har ett flertal Facebook-sidor både på förvaltningsnivå och övergripande nivå Källa: regionhalland.se Social media Social media Facebook*: gilla-markeringar Twitter: 943 följare LinkedIn: följare (främst för rekrytering) Instagram: 83 följare 241

243 Region Hallands fasta kommunikationskanaler för invånarkontakter (2/2) Kanaler/stöd 1177 Vårdguiden Innehåll Samlingsplats för information och tjänster som rör hälsa och vård 1177.se är alla regioner och landstings webbplats för information och e-tjänster som rör hälsa och vård 4 % av hushållen har inloggning till 1177s e-tjänster där man kan förnya recept, boka, omboka och beställa tid för besök, läsa provsvar etc. Servicegraden skiljer sig mellan olika mottagningar men det finns ett basutbud att tjänster som varje mottagning förväntas ha via telefon för att komma till sjukvårdsrådgivningen Tillgänglig dygnet runt. Sjuksköterskorna på 1177 Vårdguiden bedömer behov av vård, ger råd och vägleder till rätt vårdmottagning när så behövs. 2 samtal per år i Halland Lokala nämnder Lokala nämnder arbetar med invånardialoger för att verka för en jämlik och positiv hälsoutveckling i visionen om Halland bästa livsplatsen Källor: regionhalland.se; 1177.se; E-plan 216, Region Halland 242

244 1177 Vårdguidens e-tjänster Mottagningarnas e-tjänster Läkemedel E-tjänster som ska ingå i mottagningarnas basutbud Avboka, omboka och beställa tider Begära intyg och beställa journalkopior Förnya hjälpmedel och recept Svar på röntgen och provtagning Egenremiss och möjlighet att kontrollera om remiss har kommit fram Rådgivning Vaccination inför utlandsresa hälsodeklaration Möjlighet att efterfråga råd och stöd att ändra levnadsvanor Möjlighet att be om kontakt med och skicka meddelande till mottagning samt hjälp oss att bli bättre -funktion Information om högkostnadsskydd och högkostnadsperiod för läkemedel Vilka elektroniska recept som innehåller läkemedel att hämta ut Vilka läkemedel patienten hämtat ut de senaste 15 månaderna Utöver basutbudet skiljer sig servicegraden skiljer sig mellan mottagningar Journalinformation Läkarintyg Från december 215 visas information om barnvaccinationer givna efter februari 213 Ambitionen är att ytterligare journalinformation kommer finnas tillgänglig via e- tjänsterna under andra kvartalet 216, t.ex. tidigare och kommande vårdkontakter samt journalanteckningar, diagnoser och labsvar Via 1177s e-tjänster finns möjlighet att läsa och skriva ut läkarintyg samt att skicka in läkarintyg elektroniskt direkt till Försäkringskassan Not: Källor: De som lider av en reumatisk sjukdom kan följa hur sjukdomen utvecklas och förbereda sig inför läkarbesök genom att registrera uppgifter om din hälsa via PER som är en del av Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ. Syftet med registret är att förbättra vård och behandling för de som lider av en reumatisk sjukdom. Det finns även möjlighet att beställa tester för vissa sexuellt överförbara sjukdomar via 1177:s e-tjänster se/Halland (216125); Tjänsteskrivelse Basutbud i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) för alla vård- och tandvårdsmottagningar inom eller med avtal med Region Halland ( ) 243

245 Vårdbarometern 215 kännedom om webbplatsen 1177.se Andel av befolkningen som känner till webbplatsen 1177.se 1 % %-enheter Halland Riket År Not: Källor: Frågan som ställdes var Känner du till webbplatsen 1177.se där du bland annat kan få råd och hjälp om sjukvård? Vårdbarometern 215; vårdbarometern.nu 244

246 Vårdbarometern 215 kännedom om webbplatsen 1177.se Andel som känner till webbplatsen 1177.se % Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Not: Källor: Frågan som ställdes var På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Vårdbarometern 215; vårdbarometern.nu 245

247 Fördelning av Patientnämndens ärenden Fördelning av Patientnämndens ärenden per kategori % = 765 ärenden Vård och behandling Kommunikation Organisation och tillgänglighet Övrigt 18% 53% 12% Organisation och tillgänglighet innefattar ärenden som rör bl.a. vårdgaranti och väntan på besökstid Kommunikation innefattar ärenden som gäller bl.a. bemötande De flesta klagomål riktas mot yrkeskategorin läkare 17% Källor: Patientnämnden Halland verksamhetsberättelse 215; Intervju med representanter från Patientnämnden Halland 246

249 Exempel investeringsbehov framåt Kommande investeringsbehov Exempel på större beslutade investeringsprojekt för verksamhetsanpassningar Hallands sjukhus Halmstad Anpassning neonatal Anpassning ny MR-kamera Anpassningar akuten Anpassningar barnmottagning Anpassningar ny BUP-mottagning Anpassning nya lokaler för IT/TELE Hallands sjukhus Varberg Ny byggnad för dialys Förstudie lokaler för kirurgi, urologi, röntgen och onkologi Anpassning lokaler för beroendemottagning Hallands sjukhus Varbergs lokaler är 4 år gamla och uppfyller inte lagkrav och förväntningar när det gäller patient- och arbetsmiljö IT Beslut har fattats om att journalsystemet VAS ska bytas ut Ett projekt har påbörjats för att förbereda för ett nytt vårdinformationssystem * Journalsystem som ger vårdpersonal stöd i informationshanteringen avseende vårdprocessen för gravida kvinnor och rådgivningsprocessen för personer på preventivmedelsmottagningar ** IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun, närsjukvård och psykiatrisk öppenvård *** Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för att dokumentera, lagra och återkoppla information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Källor: Årsredovisning Region Halland; Rapport Förstudie avseende lokaler för röntgen-, kirurgi-, urologi-, och operationsmottagning i Varberg, Region Halland (2152); Intervju med Region Halland; E-plan 216, Region Halland ; inera.se; meddix.se; vardgivarguiden.se Idag görs inga tekniska nyinvesteringar i journalsystemet utan driftas endast för att bibehålla befintlig kvalitet Kommande investeringar och aktiviteter är fokuserade till Journal, t.ex. införande av kallelsesystem för screeningverksamhet och införande av Obstetrix* E-hälsa, t.ex. bredare införande av webbtidbok och ny version av Meddix** Läkemedel, t.ex. införande av infektionsverktyget*** Beslutsstöd, t.ex. informationsstöd för akutprocessen 248

250 Dagens e-hälsolösningar inom Region Halland och prioriterade områden framåt Dagens e-hälsolösningar Prioriterade områden inom e-hälsa kommande 3-5 år 4 % av hushållen har inloggning till 1177:s e- tjänster Region Halland är anslutna till alla obligatoriska tjänster inom Inera* utom Nitha** Den största delen av vården i Halland kommer fr.o.m. 216 omfattas av den nationella patientöversikten*** då nästan samtliga vårdgivare inom Vårdval Halland är anslutna Ordinationsverktyget Pascal**** där förskrivare kan se dospatienters hela läkemedelslista används för ordination av dosförpackade läkemedel En e-hälsogrupp (Taktisk grupp e-hälsa) har funnits inom den regionala stödstrukturen sedan 21 för gemensamma e-hälsosatsningar för region och kommuner Införa webbtidbok där patienten själv kan boka och ändra tid Framtidsarbetet estimerar en besparing om 3 Mnkr p.g.a. effektivare administration Besparingen är baserad på antagandet att 3 % av patienterna kommer använda sig av webbtidbok Utveckla behandlingsverktyg via internet, t.ex. virtuella vårdmöten Utveckla beslutstöd och uppföljningsverktyg Förberedelse för införandet av framtidens vårdinformationsstöd Göra invånaren mer delaktig, t.ex. journal via internet VAS är ett utvecklingshinder då det inte klarar av att hantera vissa nya e-tjänster som ska implementeras och skapar merarbete för användaren * Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete samt utvecklar invånar- och vårdtjänster ** Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys inom vården ( *** Webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring ( **** Applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för dospatienter ( Källor: Intervju med Region Halland; Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1 249

251 Kapitelindelning faktaunderlag 1 Nuläget för hälso- och sjukvården i Halland 2 Trender som förväntas förändra hälso- och sjukvården 25

252 Introduktion Med ödmjukhet inför att det inte går att förutsäga framtiden, har vi här samlat vad vi idag bedömer är viktiga exempel på trender och förändringar som kommer att påverka hälso- och sjukvården under de kommande 1 åren. Vi har valt att gruppera de utvalda trenderna och förändringarna i tre grupper: de som förväntas påverka samhället, de som förväntas hos invånarna och de som direkt förväntas påverka hälso- och sjukvården. Samtliga illustreras genom utvalda exempel. 251

253 Trender som förväntas förändra hälso- och sjukvården Demografi Vilka trender förväntas förändra samhället? Digitalisering Globalisering Urbanisering Framtiden vilka trender förväntas för hälso- och sjukvården på upp till 1 års sikt? Vilka förändringar förväntas hos invånarna? Förändrad förväntan Ökad kunskap Ny syn på integritet Intresseområden Vilka trender förväntas direkt förändra hälso- och sjukvården? Informationsöverföring Nya möjligheter till diagnostik och behandling Utformning av vården Automatisering Profession och arbetssätt Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet; 252 Nationella utredningar och initiativ

255 Prognos över demografisk utveckling Personer 65 år och äldre som andel av befolkningen, (%) 28% 24% 2% +4,4 procentenheter Andel 65 år och äldre 16% 12% 8% 4% % Källa: Statistiska centralbyrån, Befolkningsstatistik

256 Kostnader för hälso- och sjukvård i relation till BNP Kostnader för hälso- och sjukvård som andel av BNP år 21 25, demografisk utveckling och prognos, löpande priser (%) Procent Ökade kostnader utifrån förväntad medicinsk utveckling och förväntan från invånarna Ökade kostnader utifrån förväntad demografisk utveckling Not: Källor: Uppskattad årlig BNP tillväxt 2,16%. I Socialdepartementets beräkningar har man utifrån ett historiskt perspektiv antagit en extra kostnadsutveckling om,8% per år (utöver den demografiska kostnadsutvecklingen).,8% motsvarar den faktiska kostnadsutvecklingen mellan som enligt SKL inte kan förklaras av demografiska förändringar. Denna kostnadsökning benämns ambitionshöjning/teknologieffekt. Den ljusnande framtid är vård delresultat från LEV-projektet, Socialdepartementet (21); Hälso- och sjukvården till 23, SKL (25); Health Navigator-analys 255 År

257 På sikt kan antalet pensionärer överstiga antalet barn och ungdomar Sveriges befolkningsmängd efter åldersgrupper, Befolkningsmängd 8-19 år 2-64 år 65+ år År Källa: Scb.se (Befolkningsstatistik)

258 Flyktingsituationen påverkar demografin och alla framtagna prognoser Sveriges befolkning enligt SCB:s prognoser Tusental % +2% +3% Befolkningsprognos maj 215 Reviderad befolkningsprognos november År På uppdrag av regeringen gjorde SCB en specialprognos i november 215. Med anledning av flyktingsituationen skrevs befolkningsantalet upp med personer 219. Efter den reviderade prognosen har regeringen infört nya asylregler vilket återigen förändringar befolkningsprognosen Källor:

259 Växande grupper med kroniskt sjuka exempel cancerpatienter Antalet cancerpatienter - prognos fram till 24 Tusental % 63 Ökning beror på: Befolkningstillväxt Fler överlever vid cancer Fler hinner utveckla cancer Not: Källor: Antalet cancerpatienter visar hur många personer som vid ett givet tillfälle har eller har haft cancer inom en given tidsperiod, i detta fall tio år, och som fortfarande lever Cancerfondsrapporten 216, Cancerfonden 258

261 Samhället genomgår en digitalisering Banksektorn, exempel på sektor som genomgått kraftig digitalisering Analog banksektor, betalning av räkningar på bankkontor Digitaliserad banksektor, SWISH har 4 miljoner användare, möjlighet att betala via e-faktura Källa: getswish.se 26

262 Digitaliseringen spänner över alla åldersgrupper Andel av befolkningen i olika åldersgrupper som använder internet hemma dagligen 215 Procent 1 8 Cirka 1/3 av befolkningen 76 år och äldre använder internet hemma dagligen, 42 % använder internet hemma någon gång Den äldsta åldersgruppen använder internet cirka 7 timmar i veckan Genomsnittet i befolkningen är cirka 13 timmar i veckan 1 % av befolkningen 76 år och äldre använder en surfplatta dagligen, att jämföra med 28 % för befolkningen som helhet Totalt (12+) Ålder Källa: Svenskarna och internet

263 Några historiska hållpunkter för digitaliseringen av hälso- och sjukvården Telefonen uppfanns Första kvalitetsregistret Vårdcentraler i Gråbo och Sundbyberg först i Sverige med datajournal Persondator Danderyds sjukhus första sjukhus med datajournal Patientdatalagen Fler mobiltelefoner än tandborstar i världen Telefax Personsökare blir vanliga Internet Nationell referensarkitektur (alla landsting) Nationell strategi för ehälsa Journal på nätet Ny patientlag 262

264 Nationell samordning - aktörer Samverkansorganisationerna inom Nationell ehälsa ehälsomyndigheten Samordnar de nationella satsningarna på ehälsa och erbjuder nationella ehälsotjänster till hela hälso- och sjukvården Inera - landsting och regioner i samverkan för e-hälsa Politisk styrelse Koordinera landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder 263

265 Inera tre kategorier av tjänster Exempel 1177 Vårdguiden Journal på internet Internetbaserat stöd och behandling Nationell patientöversikt Pascal ordinationslista Samlad läkemedelslista Mål om gemensam ITarkitektur Nationell tjänsteplattform 264

266 Exempel riktade insatser utifrån patientrapporterad data Mätningarna skickas vidare till vårdgivare Patienten gör själv mätningar av t.ex. blodtryck, hjärtslag, vikt eller glukos och skickar mätningarna vidare till vårdgivare Systemet varnar om en mätning hamnar över eller under ett förinställt tröskelvärde Kontakt kan direkt tas med patienten för att se vad som står på 265

267 Exempel kompletterande kontaktkanal mellan läkare och patient - videosamtal Första exemplet i offentligt finansierad vård 216 Region Jönköping Bra Liv Nära Bra liv nära erbjuder läkarbesök via videolänk som alternativ till besök på vårdcentral eller telefonkontakt Samarbete mellan Vårdcentralerna Bra Liv, Region Jönköping och leverantör som tillhandahåller en plattform för digital vård Besöket sker via en app och inloggning samt identifiering görs via BankID Nu kan du träffa oss via vår din smartphone eller platta! Som folkbokförd i Jönköpings län kan du enkelt träffa oss via videomöte, oavsett var du befinner dig. Du kan få råd, recept på läkemedel, remiss till vidare vård eller sjukintyg - precis som vid ett vanligt läkarbesök. Källa: 266

268 Invånarenkät om inställning till alternativ till läkarbesök På vilket av följande sätt skulle du vilja få vård (t.ex. göra ett läkarbesök) om du hade möjlighet? Procent Via telefon 29 Via en webbsida 23 Via e-post 1 Via sms eller liknande 18 Med hjälp av en mobilapp 2 Via videosamtal 3 Nej inget av ovanstående 2% av respondenterna kan tänka sig att få vård via videosamtal % av respondenterna har fått vård på detta sätt idag Små variationer mellan åldersgrupper, 17% av de över 55 år kan tänka sig att få vård via videosamtal 74 % av respondenterna är positiva till att övervakas i hemmet via en trådlös hjärtmonitor Respondenternas största oro inför att använda virtuell vård skiljer sig mellan ålderskategorier Vårdkvaliteten är viktigast för befolkningen år samt år För de som är 55 år och äldre är den största oron att förlora den personliga kontakten med sin läkare Not: 134 respondenter deltog i PWC:s enkät Källa: Digitala doktorn kan komma hur redo är Sverige för digital och virtuell vård?, PWC (215) 267

269 Exempel beslutsstöd - adjuvant cancerbehandling Adjuvant! Online är en rad onlineverktyg som stöttar profession och patienter i tidiga cancerstadier att diskutera riskerna och fördelarna med tilläggsbehandling efter operation Vårdpersonal matar in patientrapporterad data Verktyget beräknar risken för cancerrelaterad dödlighet och återfall vid avsaknad av adjuvant behandling (tilläggsbehandling) Riskreduktionen förknippad med adjuvant behandling beräknas också Källa: adjuvantonline.com 268

270 Exempel Standardisering av hälso- och sjukvården regionala cancercentrum i samverkan Appen cancervård Regionala cancercentrum ska bidra till en mer patientfokuserad, tillgänglig och jämlik cancervård Ett led i detta arbete är införandet och implementeringen av standardiserade vårdförlopp Appen cancervård är till för att stärka tillgängligheten till standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram Innehåller alla standardiserade vårdförlopp inom cancervården Nationella vårdprogrammet finns även tillgängligt i appen för de diagnoser som har ett standardiserat vårdförlopp Appen gör det enklare för vårdens medarbetare att hålla sig ajour med innehållet i vårdförloppen och den senaste kunskapen om vad som utgör bästa möjliga cancervård Även patienterna kan laddar ner appen och därmed bli mer involverade i sin egen vård Källa: cancercentrum.se 269

271 Exempel Nya aktörer går från att leverera produkter till att erbjuda innehåll och tjänster Apple HealthKit Apple ResearchKit Apple/Android utbildningsmaterial Android Beslutsstöd Detta innebär att fler aktörer kan erbjuda vård digitalt och att patienterna kan få initial vägledning från intelligenta appar Källor:

273 Globaliseringen innebär friare flöde över nationsgränser och mellan organisationer Kategori Exempel Information Information och kunskap delas enklare och snabbare Idag är alla världens medicinska tidskrifter tillgängliga från persondatorer, förr i tiden krävdes prenumerationer och ett fysiskt arkiv för att spara publikationerna Varor Vidare spridning av t.ex. medicinska innovationer över nationsgränser Astra Zenecas Losec var världens mest sålda läkemedel bara åtta år efter lanseringen Tjänster Olika former av konkurrensutsättning har öppnat upp för internationella aktörer inom omsorgen, apoteksmarknaden och öppenvården, t.ex. Lloyds apotek och Kronans apotek ägs av tyska Celesio Group respektive finska Oriola KD Människor Globaliseringen medför större möjligheter att söka vård utomlands och för icke-svenskar att söka vård i Sverige 6 svenskar sökte vård utomlands kvinnor åkte till Danmark för IVF 213 Svensk hälso- och sjukvård behöver anpassa sig för att möta behov hos immigranter Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; kronansapotek.se; lloydsapotek.se; 272

274 Patientrörlighet inom EES Patientrörlighetsdirektivet 211/24/EU och kompletterande förslag Patientrörlighetsdirektivet, 211 Syftar till att EU-medborgare lättare ska få tillgång till en gränsöverskridande hälso- och sjukvård som är säker och av hög kvalitet samt att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom hälso- och sjukvårdsområdet Försäkringsmedlemsstaten ska ersätta de kostnader som uppkommit för en försäkrad person vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård om vården omfattas av de förmåner som personen skulle haft rätt till i försäkringsmedlemsstaten Omfattar verksamhet som regleras i t.ex. hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kompletterande förslag, 216* * De kompletterande förslagen föreslogs i regeringens proposition 215/16:139 i mars 216 Källa: Regeringens proposition 215/16:139 Bestämmelser med krav på att patienter som får vård enligt patientrörlighetsdirektivet ska få en specificerad faktura för vårdkostnaden införs i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Förtydliganden införs om hur Försäkringskassan ska göra prövningar i ärenden enligt lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES Patienter som får vård enligt direktivet ska få information av vårdgivaren om Att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Vårdgivarregistret Möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen Patientnämndernas verksamhet 273

275 Rekrytering av sjuksköterskor från utvecklingsländer FÖR DSKUSSION Storbritannien arbetar aktivt med att rekrytera sjuksköterskor från utvecklingsländer för att: Klara av kompetensförsörjningen bland sjuksköterskor Minska de höga personalkostnaderna som bidrar till en ansträngd ekonomi för sjukhusen Källa: 274

276 E-medborgarskap i Estland FÖR DSKUSSION Från och med december 214 kan utländska medborgare som inte är folkbokförda i Estland men har någon anknytning till den estniska staten (t.ex. ett företag registrerat i Estland) ansöka om estniskt e- medborgarskap Med estniskt e-medborgarskap får personen ett ID-kort som kan användas som e-legitimation för att kunna ta del av landets digitala infrastruktur och offentliga e- tjänster, t.ex. att signera dokument med elektroniska underskrifter, kryptera och skicka dokument säkert m.m. Ambitionen är att möjligheten med e-medborgarskap ska få företag att registrera sig i Estland för att t.ex. få fäste inom EU, vilket i sin tur kan leda till nya marknader för estniska tjänsteföretag Källor:

277 Lungfunktionstester över telefon FÖR DSKUSSION År 212 utvecklade forskare vid University of Washington en app som möjliggjorde lungfunktionstest endast med hjälp av en smartphone Lungfunktionstester hade dittills bara varit möjliga att göra med en spirometer Genom att patienten gör en kraftfull utandning i telefonen känner appen av resonansen från andningen i patienternas luftstrupar och ansatsrör genom att analysera frekvensen på ljudvågorna. Detta talar om hur stort luftflödet är genom dessa organ. Ambitionen är att expandera tjänsten så att den inte endast omfattar smartphones Patienter ska kunna ringa ett enda telefonnummer från alla typer av telefoner, oberoende av var i världen de befinner sig och göra ett lungfunktionstest genom att andas ut i telefonluren Detta innebär att patienter med sjukdomar som astma eller cystisk fibros kan genomföra lungfunktionstester på egen hand över telefon istället för att åka till läkaren Källa: 276

279 Städer och tillväxtregioners betydelse ökar som resultat av urbaniseringen Befolkningsutveckling för olika kommuntyper , index 198=1 Index Storstäder Förortskommuner Större städer Glesbygdskommuner Sedan 28 bor majoriteten av jordens befolkning i städer 8 25 beräknas 7-75 % av världens befolkning bo i städer 5 Urbaniseringstakten i Sverige är bland de snabbaste i världen 85 % av svenskarna bor i tätorter Källor: Om Sverige i framtiden en antologi om digitaliseringens möjligheter, SOU 215:65; Vägval för framtiden, SKL (2143); Befolkningsstatistik, scb.se ( ) 278

280 Urbaniseringen ställer krav på nya strukturer för hälso- och sjukvården Storstadsområden Glesbygd Potentiella framgångsområden Stor andel i yrkesverksam ålder underlättar kompetensförsörjningen Fler får nära tillgång till vård Kunskapsintensiv arbetskraft samlas nära varandra vilket skapar produktivitetsvinster Tvingas till innovation och förnyelse för att uppnå de effektiva vårdsystem som krävs för att klara av utmaningarna en minskande befolkning innebär Potentiella utmaningsområden Ökande befolkning innebär ökat tryck på vård- och omsorgstjänster Den stadiga tillgången på nyinflyttade tvingar inte till förnyelse på samma sätt som för glesbygden Mer resursstarka medborgare kan utveckla egna omsorgs- och vårdlösningar vilket bidrar till hälsoskillnader i storstadsområdena Litet skatteunderlag skapar svårigheter med finansieringen av hälso- och sjukvård Små patientunderlag försvårar hög konkurrenskraft gällande verksamhetsutveckling och forskning Minskande befolkning försvårar kompetensförsörjningen Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet; 279

281 Möjlighet att själv ta blodprov i obemannade lokaler Urbaniseringen tvingar glesbygden till innovation och förnyelse I år införs möjlighet att själv ta blodprov i obemannade lokaler ute i skolor eller matbutiker på ett tiotal platser i Norrland* Tanken är att patienten ska slippa en lång restid till sjukhuset. I lokalerna kommer det finnas brits, vårdväska med nålar och den utrustning som krävs för uppkoppling till sjukhuset. Patienterna kommer åt utrustningen via id-kort, och tar blodprov genom att sticka sig i fingret. Blodvärdena registreras i mätinstrumentet och skickas hälsocentralens databas * I Slussfors i Västerbotten har detta redan införts Källa: 3&utm_medium= &utm_content=unspecified&utm_campaign= unspecified 28

282 Mobilt ögonteam utför ögonbottenscreening på diabetespatienter I Region Jämtland Härjedalen besöker ett mobilt ögonteam länets hälsocentraler för att utföra ögonbottenscreening på diabetespatienter För patienterna har detta inneburit kortare restid till undersökningarna Bilderna kan granskas direkt och patienterna får svar från undersökningen på plats Ögonbottenkameran fraktas via lastbil till respektive hälsocentral Källa: 281

284 Invånarnas förväntningar på hälso- och sjukvården håller på att förändras Jag tror att jag har halsfluss. Varför kan jag inte själv ta halsprov, skicka in provet och sedan få svaret via sms tillsammans med förskrivet penicillin vid behov? Samhället uppnår allt högre allmän standard och utbildningsnivå Hälso- och friskvårdsbranschen expanderar då fler personer lägger mer tid och är villiga att spendera mer pengar på sin egen hälsa Befolkningen erbjuds högre servicegrad inom såväl privat som offentlig sektor Det finns en förväntan om att hälso- och sjukvården ska vara teknikuppdaterad i samma utsträckning andra delar av samhället Dock har det historiskt funnits ledtider innan ny teknik nått hälso- och sjukvården Som en följd av den allmänna service- och teknikutvecklingen ökar även invånarnas krav och förväntningar på att vård och omsorg ska erbjuda samma grad av snabbhet och service som andra branscher Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet 283

285 Samhället blir mer individualiserat vilket påverkar hälso- och sjukvården Digitaliseringskommissionen framhåller i sitt slutbetänkande att individualiseringen inneburit att rättigheter och skyldigheter ska utgå från individen Även offentliga institutioner ska anpassa sig efter medborgarnas preferenser Utvecklingen har pågått under hela 19-talet och varit ett genomgående tema i samhällets förändring mot jämlikhet och jämställdhet Valfrihetsreformerna inom skola, vård och omsorg är exempel på effekter av individualiseringen Digitaliseringen förstärker individualiseringen då den underlättar kunskap om, förståelse för och utformning av varor och tjänster utifrån individen Källa: SOU 215:91 Digitaliseringens transformerande kraft 284

286 En mer heterogen befolkning skapar större bredd av olika förväntningar Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat Gemenskapsinformationen minskar successivt och fler medier är skräddarsydda för specifika målgrupper Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten Detta ställer krav på hälso- och sjukvården att kunna möta en rad olika typer av förväntningar Ett exempel är förväntningar om att få information, vilket t.ex. ställer krav på att ha tillgång till tolkar för att möta nyanländas behov Demografiska förändringar med ökat andel äldre och ökning av antalet nyanlända asylsökande Källa: Vägval för framtiden Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 225, Sveriges kommuner och landsting (2143) 285

287 Förväntningar om att få alla tillgängliga behandlingar kan öka kostnaderna Dokumenterad ökad överlevnad med nya godkända* cancerläkemedel sedan 212 Betalningsviljan tycks öka för cancerläkemedel (kostnad per kvalitetsjusterad levnadsår**, tusen kr) Mer än två månader +49% 8% +157% % 471 Mindre än två månader Cancerläkemedel är en av de mest kostsamma läkemedelsgrupperna Utvecklingen och introduktionen av nya läkemedel har varit intensiv inom gruppen onkologiska läkemedel * Godkända av FDA ** Siffror från OECD. Konstanta priser justerade för inflation. Omräknade från USD till kronor (1 USD=8,7 SEK). Källor: Health at a Glance 215: OECD Indikators, Läkemedel statistik för år 214, Socialstyrelsen; Läkemedelsförsäljningen i Sverige analys och prognos, Socialstyrelsen; 286

289 Invånarna som möter hälso- och sjukvården blir allt mer pålästa Exempel på effekter av mer pålästa patienter Kraven på vårdens kvalitet ökar i takt med att allt fler har högre utbildning, Information om medicinska resultat och vad som är möjligt för hälso- och sjukvården att göra blir alltmer lättillgänglig En ny grupp av pålästa patienter har vuxit fram som har högre krav på kvalitet och tillgång till vård och omsorg Vårdpersonal kommer i framtiden behöva hålla sig mer uppdaterad om och förhålla sig till den information som finns på internet och i olika media Social interaktion och bemötande kommer bli allt viktigare för att få patienten att acceptera en insats som går tvärtemot det patienten läst sig till sen tidigare Mer informerade patienter skapar möjligheter för samarbete mellan läkare och patient gällande vård och behandling Patienter självdiagnostiserar via internet i större utsträckning Potentiell risk patienter kan ignorera symtom i tron att de drabbats av en annan sjukdom Fler patienter avstår antibiotikabehandling Läkare i Halland rapporterar att det finns större förståelse för riskerna med överförbrukning av antibiotika än förut Fler accepterar beslut om att inte skriva ut antibiotika Ett utmaning med mer pålästa patienter kan vara att de har tagit del av litteratur som saknar evidens vilket försvårar läkarens och patientens dialog Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet; Vardanalys/Patientcentrering/Brister-i-att-gora-patienter-till-medaktorer-i-varden/; 288

290 Jämförelser mellan vårdgivare bidrar till ökad kunskap hos patienterna Omsorgen i England - NHS Jämför vårdgivare utifrån olika mått tex på verksamheten och brukarupplevelse Hitta aktuell vårdgivare Anger om vårdgivaren rankas över, under eller lika med medelvärdet Källa: 289

291 Exempel mer pålästa patienter jämförelse av vårdgivare Väntetider i primärvården väntetider.se Välj landsting/region och indikator att jämföra Riket Listan visar hur väl olika vårdgivare uppfyller vårdgarantin (andel besvarade telefonsamtal samma dag) Halland Vårdgivare A Vårdgivare B Vårdgivare C Vårdgivare D Vårdgivare E Vårdgivare F Källa: Vantetider.se 29

293 Invånarnas nya syn på integritet medför möjligheter för större patientdelaktighet Personlig integritet Synen på personlig integritet håller på att förändras kraftigt Det har blivit vanligt att dela privat information på internet i olika sociala nätverk Informationstillgänglighet Invånare är vana vid informationstillgänglighet och känner frustration över bristande delaktighet i vården Patienter vill läsa sina egna provsvar och boka egna tider istället för att sitta i telefonkö Enligt LEV-projektet anger olika studier att majoriteten av folket tycker att det är bra om information följer deras väg genom vård- och omsorgssystemen * Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Framtidsstudier Källor: Intervju med Region Halland; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet 292

294 Ny syn på integritet kan få effekter i framtiden Journalen är en datainsamling och en modell av individen i kombination med alla hälso- och omsorgsprocesser Data som inkluderats omfattar bl.a. Vanor Yrkesliv Sociala nätverk Preferenser för typer av bemötande Information om hälsa och sjukdomar är satt i patientens och dennes familjs sammanhang Ombokningar sker automatiskt om patienten inte är tillgänglig för besök, eftersom de flesta människor har valt att öppna sina digitala almanackor för vårdsystemen Vårdkontakten har alltid tillgång till en uppdaterad och komplett journal och detta möjliggörs av en förändrad syn på integritet och en ökad vilja att bidra med data till behandlings- och beslutsmodeller * Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Framtidsstudier Källor: Intervju med Region Halland; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet 293

296 Hälso- och sjukvården har möjlighet att rida på dagens våg av hälsointresse Antal anmälda till svenska motionslopp Antal % Vegetariska rätter, nötter, fröer, fullkornsprodukter och bär ökar försäljningen i matbutikerna Hälsokostföretagens produkter blir mer populära* Aktivitetsmätare och telefonapplikationer blir vanligare Det finns en utmaning i att engagera socioekonomiskt utsatta grupper i ett mer hälsosamt leverne * En svensk hälsokostkedjan ökade vinsten med 54 % mellan 214 och 213 Källor: TV4Nyheterna (215331);

298 Nationella kvalitetsregister möjliggör lärande och ständiga förbättringar Om Nationella kvalitetsregister Exempel på kvalitetsregister Nationella diabetesregistret Nationella kvalitetsregister är ett system av kvalitetsverktyg Innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården samt omsorgen Möjliggör uppföljning av vad som åstadkoms i sjukvården För närvarande är finns 96 nationella kvalitetsregister Det finns ett utvecklingsarbete att göra kopplat till att förbättra kvalitetsregistrens användbarhet för professionen Skapa bättre data online Utveckla kompetensen hos de som ska använda registren och synliggöra exempel på hur kvalitetsregisterdata kan användas Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet; kvalitetsregister.se; ndr.nu 297

299 Prognosinstrument beräknar effekten av förebyggande insatser på nya cancerfall Från och med maj 216 finns Cancerpreventionskalkylatorn tillgänglig på regionala cancercentrums webbplats Kalkylatorn är ett nytt prognosinstrument som är tänkt att hjälpa politiker och andra samhällsplanerare att beräkna effekter på befolkningsnivå av förebyggande insatser som syftar till att minska insjuknandet i cancer Beräkningarna i kalkylatorn är baserade på förekomsten av riskfaktorer för cancer som fetma, rökning, fysisk inaktivitet och alkoholkonsumtion Kalkylatorn visar att en minskning av daglig rökning med 3 procentenheter i alla åldersgrupper skulle resultera i 99 färre cancerfall per år Samhällets kostnader skulle samtidigt minska med totalt 217 miljoner per år Källor: cancercentrum.se; 298

300 Integration av rekommendationer för sjukskrivning och journalsystem Försäkringsmedicinskt beslutsstöd som e-tjänst Socialstyrelsen lanserade i början av 216 en e-tjänst som gör det möjligt att integrera rekommendationer för sjukskrivning i hälsooch sjukvårdens journal- och intygssystem Tanken är att behandlande läkare ska uppfatta rekommendationerna som ett stöd i dialogen med patienten. Från januari 216 använder två landsting beslutsstödet, under året förväntas fler landsting tillkomma Syftet är att öka kvaliteten och enligheten på sjukskrivningarna samt att ge Försäkringskassan stöd i att förstå den bedömning som läkare angivit i intyget Läkare får stöd från det försäkringsmedicinska beslutsstödet direkt när ICD-koden fylls i J9 Akut influensa med feber kan nedsätta arbetsförmågan i alla former av arbeten under 1 vecka och bör därmed som regel kunna täckas av perioden för egen sjukanmälan Källor:

301 Exempel slutsatser från automatiserad analys av big data IBM Watson en teknologiplattform som analyserar enorma mängder ostrukturerad data och kan dra slutsatser och svara på frågor Exempel på användningsområden inom hälsa- och sjukvård IBM Watson för onkologi Levererar evidensbaserade behandlingsrekommendationer för enskilda patienter utifrån analyser av externa databaser och patientens medicinska journal Utvecklad artificiell intelligens kommer att ge helt andra möjligheter till mönsterigenkänning vilket gör att analys av stora mängder data kan bidra till individualiserad vård IBM Watson arbetssätt Analyserar ostrukturerad data Förstår komplexa frågor Presenterar förslag och lösningar Källa: 3

303 Nya läkemedel öppnar för nya möjligheter Behandling av magsår Förr behandlades magsår med operation Idag är det vanligt att behandla magsår med protonpumpshämmare Ett exempel är Losec som finns att köpa receptfritt Biologiska läkemedel Utveckling av biologiska läkemedel mot reumatologiska sjukdomar Ett exempel är TNF-hämmare som bromsar ämnets effekt och därmed minskar inflammationen Utvecklingen har inneburit att en större andel människor med reumatoid artrit kan leva normala liv än för 15 år sedan Hepatit C-läkemedel Tidigare behandlades Hepatit C med interferon- och ribavarinbaserade läkemedel Många patienter tål inte interferon Under 214 infördes en rad nya direktverkande Hepatit C- läkemedel Mer än 9 % av patienterna kan nu botas*, att jämföras med 5 % då interferon och ribavarin används * Detta gäller genotyp 1 som är den vanligaste och mest svårbehandlade varianten av hepatit C Källor: fass.se; Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 212, Socialstyrelsen; läkemdelsverket.se 32

304 Möjlighet till poliklinisering och egenvård Operation av bråck Utveckling av metoder för laparoskopi (titthålsoperation) har medfört att bråckkirurgi utförs inom dagkirurgin istället för inneliggande kirurgi 214 utfördes knappt 8 % av bråckoperationerna inom dagkirurgin, att jämföras med drygt 3 % 1992 Elektiv PCI Tekniska framsteg inom interventionell kardiologi har gjort ballongvidgning av hjärtats kranskärl (PCI) till en säkrare metod Akademiska sjukhuset i Uppsala polikliniserade den elektiva PCIverksamheten inom ramen för en medicinsk studie från och med oktober 213 I studien fann man ingen ökad komplikationsrisk vid poliklinisk PCI Självdialys I Region Jönköpings län utbildades den första patienten i självdialys 25 och sedan 211 finns en paviljong för självdialys som omfattar cirka 15 platser Patienterna får själva bestämma utbildningstakten och utför så mycket av behandlingen som de själva vill Patienterna byter tips om behandlingarna och lär upp varandra Källor: Svenskt Bråckregister, Årsrapport 214; 33

305 Kontinuerlig utveckling av nya metoder för diagnostik och behandling Ny teknik och möjligheter till behandling kan också bidra till ökade kostnader gör hälso- och sjukvården Nya diagnos- och behandlingsmetoder kan erbjudas till nya stora patientgrupper Gamla metoder används parallellt med att nya effektivare metoder Även om nya metoder ofta är mer kostnadseffektiva kan därför vårdens totalkostnader komma att öka Exempel på åtgärd för att motverka ökade kostnader 7 landsting i samverkan kring Skandionkliniken, nationellt centrum för avancerad strålbehandling (protonterapi) i Uppsala Gemensam finansiering omfattande cirka 1 miljard kronor Protonstrålning kan nästan helt koncentreras till själva tumören vilket gör att strålningsdosen kan höjas med begränsad risk för att skada kringliggande organ Förberedelse och uppföljning av patienter görs på respektive universitetssjukhus där ansvaret ligger strålningen utförs på Skandionkliniken Personal på plats roterar delvis så alla landsting i samverkan har personal som känner till utrustningen Not: Källa: Skandionkliniken är en del av Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrlands Universitetssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skåne Universitetssjukhus, Universitetssjukhuset i Linköping och Universitetssjukhuset i Örebro skandionkliniken.se 34

306 Diagnostiskt center Kristianstad Region Skåne och Regionalt cancercentrum syd har bildat det första diagnostiska centrat i Sverige för tidig upptäckt och bättre prognos för cancerpatienter Centrat öppnade den 1 oktober 212 på medicinkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) som ett pilotprojekt och är från september 215 en permanent verksamhet. Idag finns även diagnostiskt centrum i Helsingborg. Diagnostiskt centrum erbjuder utredning utan väntetider* för patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom i nordöstra Skåne efter remiss från läkare Mål med diagnostiskt centrum Kortare tid från symptom till diagnos Tidig upptäckt av cancer Ökat samarbete mellan primärvård och sjukhusvård Målgrupp Patienter över 18 år som söker hjälp inom i primärvården med symtom på allvarlig sjukdom där läkaren efter en grundläggande utredning inte finner någon diagnos Remisskriterier Nytillkommen uttalad trötthet Ofrivillig viktnedgång i kombination med andra symptom * Diagnostiskt centrum erbjuder utredning inom 3 arbetsdagar Källor: cancercentrum.se; Nytillkommen atypiska/oförklarliga smärtor/ledsmärtor Oklar långdragen feber Patologiska prover utan förklaring Misstänkt metastas Cancer med okänd primärtumör 35

308 Bästa effektiva omhändertagandenivå genom rätt vårdnivå och rätt vårdgivare Rätt vårdnivå Att ge vård enligt BEON*-principen är viktigt för att uppnå en resurseffektiv sjukvård I framtiden kommer mer vård att ges i patientens hem SOU 215:98 Träning ger färdighet visar att cirka 5 dödsfall skulle kunna undvikas årligen, om patientvolymerna ökade till minst 1 ingrepp av en viss typ av åtgärd på svenska sjukhus Rätt vårdgivare En omfördelning av arbetsuppgifter inom vården kan underlätta kompetensförsörjningen och bidra till en mer effektiv resursanvändning I SOU 216:2 Effektiv vård ser effektivitetssamordnaren Göran Stiernstedt stor effektiviseringspotential genom bl.a. förändrade arbetssätt och organisation i vårdens vardag * Bästa effektiva omhändertagandenivå Källor: Analysplan 215, Myndigheten för vårdanalys; Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet; 37

309 Försök med läkarlös mottagning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Specialistsjuksköterskor skulle slutbehandla patienter med mindre komplicerade besvär för att frigöra läkartid och bättre nyttja sjuksköterskornas kompetens Personalens känsla var att detta minskade patienttrycket Källa: 38

310 Exempel på ekonomiska underskott i den svenska slutenvården Karolinska universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Region Jönköpings län Not: Alla exempel är publicerade år 215 eller 216 Källor:

311 Exempel fler vårdplatser för äldre, geriatrik och närvårdsplatser Fler geriatriska vårdplatser på Stockholms sjukhem Den 1 mars 216 öppnade Stockholms sjukhem en ny geriatrisk verksamhet med 42 vårdplatser på Kungsholmen Tillsammans med Brommageriatriken kommer den nya verksamheten att omfatta totalt 17 geriatriska vårdplatser För att vårdas inom geriatriken på Stockholms sjukhem behövs remiss från husläkare eller läkare på sjukhus Närvårdsavdelningen i Uppsala 2 vårdplatser för patienter som behöver inneliggande sjukvård men som inte behöver Akademiska sjukhusets resurser Patienter kan komma till närvårdsavdelningen från akutmottagning, via primärvård, från landstingets äldrevårdsenhet eller Mobila äldreakuten* Närvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn 15 vårdplatser öppnar i Säffle och Kristinehamn under 216 Platserna är avsedda för kortare inläggningar nära hemmet när patienter inte längre behöver specialistvård på sjukhus * Mobila äldreakuten är ett hembesöksteam med läkare och sjuksköterska som är i tjänst vardagar 8:-16:3. Verksamheten drivs av Landstinget i Uppsala län och finansieras i samverkan med Uppsala kommun. Källor: stockholmssjukhem.se/geriatrik; Varmland/Pressrum/Pressinbjudningar/Landstinget-i-Varmland-bygger-narvardsplatser-i-Saffle-och-Kristinehamn/ 31

312 Geriatrik är en etablerad medicinsk specialitet Kompetensbeskrivning för geriatrik Specialiteten geriatrik karaktäriseras av: kompetens inom utredning, diagnostisering, behandling och uppföljning av akuta och kroniska sjukdomar hos äldre, kunskaper om det normala åldrandet och dess konsekvenser för en persons funktionsförmåga och sårbarhet, förmågan att beakta flera samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar samt att värdera behandlingsvinsten ur ett individuellt perspektiv, ett fokus på patientens hela situation: den medicinska, funktionella, psykologiska och sociala, och ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insatser mellan olika vårdformer Geriatrisk sjukvård syftar till att minimera de begränsningar i aktivitetsförmåga som uppkommer till följd av sjukdom och åldrande Det är centralt för kompetensområdet med teamarbete och samordning av insatser mellan olika yrkesgrupper för att tillgodose den åldrande patientens komplexa behov Geriatrik delar gemensam kunskapsbas med övriga invärtesmedicinska specialiteter Källa: Läkarnas specialisttjänstgöring, målbeskrivningar 215, Socialstyrelsen 311

313 Journalstudie av äldre på Hallands sjukhus Äldre, multisjuka patienter behöver inte akutsjukhusets vård i dagens omfattning För att bättre möta behovet av sjukvård behöver sannolikt nya vårdformer och samarbeten skapas Allmänmedicinska slutenvårdsplatser där kommun och landsting samverkar nämns som en potentiell vårdform där den äldre befolkningens sjukvårdsbehov kan mötas i de fall akutsjukhusens resurser inte krävs Källa: 312

314 Exempel - Nya typer av samverkan mellan kommuner och landsting/regioner för slutenvård av äldre Kommunens rehabiliteringsavdelning i Malmö stad Kommunens rehabiliteringsavdelning (KRA) drivs av Malmö stad Geriatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus har läkaransvar KRA tar emot patienter som behöver rehabilitering efter neurologisk eller ortopedisk sjukdom som t.ex. stroke eller benbrott Stadsdelens biståndshandläggare bedömer patientens behov och beslutar om in- och utskrivning på KRA På KRA finns tre team med sjuksköterska, läkare*, sjukgymnast, arbetsterapeut och undersköterskor All personal arbetar med rehabilitering och ger daglig arbetsterapi och sjukgymnastik på enheten Målet är att patienten i största möjliga mån ska få tillbaka funktionsförmågan * Läkaren från Geriatriska kliniken vid Skånes universitetssjukhus finns på KRA måndag-fredag Källa: 313

315 Exempel - egenvård i hemmet I oktober 215 påbörjade Karolinska universitetssjukhusets försök med att ge cancersjuka barn cytostatikabehandling i hemmet Att minska antalet sjukhusbesök är huvudskälet till försöket för att minska tiden på sjukhus, som kan vara påfrestande för barnen och familjerna I första skedet handlar det om enstaka patienter, och en sorts cytostatika, som utgör en liten del av hela behandlingsprogrammet Källa: 314

317 Automatisering av uppgifter som personal utför idag Exempel från Länssjukhuset Ryhov Helautomatiskt laboratoriesystem Blodprov tas på avdelning Skickas via ett rörsystem till laboratoriet Proven skickas genom rörsystem utan att behöva packas i patroner I laboratoriet tar systemet hand om alla steg från analys till slutförvaring i kylskåp Provet slängs automatiskt efter en förprogrammerad tid Det helautomatiska systemet innebär att personalens förslitningsskador minskar, den mänskliga faktorn försvinner och svarstiden för proven blir kortare Källa: 3&utm_medium= &utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 316

318 Exempel robotar utför fysiska uppgifter som människor tidigare gjort Vid Children s National Medical Center i Washington D.C. har en robot under våren 216 för första gången lyckats utföra en operation på levande mjuk vävnad utan mänsklig hjälp Operationer på mjuk vävnad har tidigare varit svårt för robotar då vävnaden rör sig vilket försvårar för roboten att hålla reda på var den ska arbeta Genom att utrusta roboten med en 3D-kamera och förmågan att se infrarödliknande våglängder har teamet kring roboten överkommit detta hinder Än så länge är dock roboten långsammare än en människa och tar 5 minuter på sig att utföra en uppgift som tar cirka 8 minuter för en kirurg Kirurgerna som utvecklat roboten hoppas att den kommer kunna utföra enklare kirurgi som blindtarmsoperationer inom 2-3 år Källa: 317

319 Dagens teknik möjliggör automatisering av uppgifter som personal utför idag Exempel från Hälsoteknikcentrum Halland Smarta hem som kan hjälpa människor med lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp forskas fram på Hälsoteknikcentrum Halland Sängar som mäter t.ex. puls, andning och rörelsemönster Medicinskåp som berättar vilken medicin som ska tas Kylskåp som informerar om när mat har blivit för gammal Lampor som tänds och släcks beroende på om någon är i rummet Detektorer som stänger av badvattnet innan badkaret svämmar över Källor: hch.hh.se; 318

320 Maskinell dosdispensering för läkemedel Dosdispenseringsmaskiner för sjukhus Portabla dispenseringsmaskiner för långtidsmedicinerande personer Läkare ordinerar medicin i journalsystem, beställningen kontrolleras av farmaceut och doseringsmaskinen producerar påsar med läkemedel för närmaste dygnet Ersätter den manuella fördelningen av mediciner som sköterskor ansvarat för Ger ut läkemedel i rätt mängd och vid rätt tidpunkt enligt programmering Kan laddas med medicinering för t.ex. en månad framåt i tiden Källor: evondos.se 319

321 Modern teknik möjliggör automatiserad bilddiagnostik En avhandling vid Lunds Universitet visade under 215 att en kombination av modern bildteknik och matematiska modeller möjliggör förbättrad diagnostik vid prostatacancer Bildtekniken återger förekomst och struktur av biomarkörer i hög upplösning, och en matematisk formel tolkar sedan det som bilden visar Tack vare automatiken kan stora mängder bildinformation analyseras Idag sker granskning och bedömning av allvarlighetsgraden av cancer i prostatavävnad manuellt Den automatiserade analysen uppvisade mer än 9 % tillförlitlighet i avhandlingens studier Källa: 32

323 Professionen beter sig annorlunda idag än igår och det får konsekvenser Större personalomsättning Globalisering och urbanisering har bidragit till ökad rörlighet mellan arbetsgivare och sektorer Medarbetare (framförallt yngre) är mer benägna att byta jobb än tidigare Detta innebär att arbetsgivare behöver tänka mer på hur man ska behålla sina medarbetare Möjligheterna att byta yrke senare i livet har ökat Potential att rikta vissa rekryterings- och utbildningsinsatser mot medarbetare med erfarenheter från andra sektorer än hälso- och sjukvården Mer subspecialiserad profession Hälso- och sjukvården blir mer och mer avancerad Läkare får mer att göra Medför även behov av mer specialiserade läkare Detta innebär en möjlighet att omfördela fler av arbetsuppgifterna till specialistsjuksköterskor Anders Ekholm* förutspår att det kommer finnas fler specialistläkare år 25 då behoven av att behandla vanliga och enklare sjukdomar har minskat samtidigt som antalet kända sjukdomar har ökat * Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Framtidsstudier Källor: Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL (2144); Empati och high tech Delresultat från LEV-projektet, Anders Ekholm, Socialdepartementet 322

324 Förändrat beteende hos professionen och nya arbetssätt på Vårdcentralen i Bergsjön Satsar på administrativa resurser Låg tröskel för patienterna Direktmail till alla läkare Schema på facebook Patienterna får själva avgöra om de behöver träffa läkare 1 dag i veckan kan disponeras till t.ex. återhämtning, fortbildning eller arbete Källa:

325 Införande av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring (AST) är Vårdförbundets utbildningsmodell för sjuksköterskor AST är en betald utbildningsanställning som regleras i kollektivavtal och innebär en tillsvidareanställning i den verksamhet där specialistkunskap efterfrågas. Utbildningen omfattar både studier och kliniskt arbete Syftet är att fler sjuksköterskor ska vidareutbilda sig bl.a. på grund av att lön utbetalas under studietiden Vissa kommuner, landsting och regioner ser en risk med att införa AST då det inte finns några garantier för att sjuksköterskan stannar kvar på arbetsplatsen efter avslutad utbildning Kommuner, regioner och landsting som infört akademisk specialisttjänstgöring (AST) Kommuner Boden Finspång Heby Karlskrona Laholm Umeå Vetlanda Landsting och regioner* Blekinge Värmland Jämtland Västerbotten Jönköping Västra Götaland Kalmar Örebro Skåne Östergötland * I Västra Götaland, Skåne, Värmland, Östergötland, Jämtland och Jönköping har utbildningsanställningar som liknar AST införts men utan kollektivavtal med Vårdförbundet Källor: 3&utm_medium= &utm_content=unspecified &utm_campaign=unspecified 324

326 I Landstinget i Uppsala län kan kliniska apotekare nu remittera till primärvården Kliniska apotekare vid vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett och i primärvården kan sedan april 216 skicka remisser till primärvården gällande patienter som vårdas eller har vårdats de två sjukhusen Syftet är att patienter som skrivs ut från sjukhusen och fortfarande har läkemedelsrelaterade problem ska få dem åtgärdade i primärvården Remisser skickas endast efter överenskommelse med sjukhusläkare för att förhindra att dubbla remisser går i väg Källa: 325

327 Exempel mer subspecialiserad profession Den 1 maj 215 trädde nya ST-föreskrifter (SOSFS 215:8) i kraft Exempel på ny specialitetsindelning Tilläggsspecialitet i SOSFS 28:17 som nu är basspecialitet Akutsjukvård 7 invärtesmedicinska specialiteter* som var grenspecialiteter i SOSFS 28:17 är nu basspecialiteter Nya specialiteter Arbetsmedicin Beroendemedicin Palliativ medicin Skolhälsovård Vårdhygien Äldrepsykiatri Dessa förändringar visar sammantaget på ett möjligt behov av allt större team/fler kompetenser för att få ihop kompletta bakjourslinjer * Specialiteterna är endokrinologi och diabetologi, hematologi, kardiologi, lungsjukdomar, medicinsk gastroenterologi och hepatologi samt njurmedicin Källa: Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 215:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 29:1) 326

329 Exempel på nationella utredningar och initiativ av förhålla sig till SOU 214:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid Vision e-hälsa 225 SOU 215:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet SOU 215:66 En förvaltning som hänger ihop SOU 215:91 Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden SOU 215:98 Träning ger färdighet, utredning om högspecialiserad vård Förslag på ny regionindelning från regeringens regionutredning Förslag på ny organisation för traumavården SOU 29:11 En nationell cancerstrategi för framtiden och Regionala cancercentrum SOU 216:2 Effektiv vård Hälso- och sjukvården 235, SKL Professionsmiljarden Nationella läkemedelsstrategin SOU 215:12 Klagomålsutredningen Patientlag 214:821 Patientrörlighetsdirektivet 328

330 Utredningen om rätt information i vård och omsorg SOU 214:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid Sammanfattning av utredningens förslag Inför två nya lagar; socialtjänstdatalagen och hälso- och sjukvårdsdatalagen Uppnå en informationshantering som utgår från individens behov genom bl.a. förbättrade möjligheter till direktåtkomst av information mellan vårdgivare inom samma huvudmans ansvarsområde Få till en informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skydd av den personliga integriteten Syftet med utredningen var att utreda och ge förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst genom t.ex. förbättrade möjligheter att använda nationella kvalitetsregister för att kvalitetssäkra hälso- och sjukvård som ges av flera vårdgivare En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst i deras arbete Källa: SOU 214:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid 329

331 Regeringens och SKL:s gemensamma vision för e-hälsoarbetet fram till 225 Syfte Digitalisering och e-hälsa ska Underlätta för människor att uppnå en god hälsa och välfärd Utveckla och stärka resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Vision År 225 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Visionen som fastställdes i mars 216 kommer att följas av en eller flera handlingsplaner Not: Den första e-hälsostrategin beslutades 26 och uppdaterades 21 Källa: Vision e-hälsa 225, Regeringen och SKL; 33

332 En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården SOU 215:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet E-hälsokommitténs förslag Bygg upp en nationell samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare för fortsatt utveckling inom e-hälsoområdet Inrätta en ny nämnd för beslut om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapotek och i socialtjänsten Förtydliga uppdragen till Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten om gemensam informationsstruktur t.ex. gällande entydiga termer och begrepp Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen - inför en gemensam läkemedelslista som regleras av ny lagstiftning Syftet med e-hälsokommitténs förslag är att ge förutsättningar för en säker och ändamålsenlig informationshantering Förtydliga patientdatalagen och gör huvudmännens ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter tydligare Ge E-hälsomyndigheten en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering Ambitionen är att dessa förslag ska förbättra patient- och brukarsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten Källa: SOU 215:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet 331

333 Samordning av myndigheternas ITbaserade utvecklingsprojekt SOU 215:66 En förvaltning som håller ihop Utredningen har haft som uppdrag att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning Exempel på rekommendationer och ställningstaganden som utredningen lämnade Regeringen behöver vidta åtgärder för att möjliggöra ett avgiftsfritt informationsutbyte mellan myndigheter Det behövs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för utveckling, förvaltning och drift av förvaltningsgemensamma lösningar Digitala tjänster ska, så långt som det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag. Regeringen behöver därför driva en utveckling som leder till att digitala tjänster införs som förstahandsval i offentlig sektor Källa: SOU 215:66 En förvaltning som håller ihop 332

334 Digitaliseringskommissionens slutbetänkande SOU 215:91 Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringskommissionen ska verka för de IT-politiska målet som innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter I kommissionens uppdrag ingår att göra en omvärldsanalys, identifiera strategiska områden som bör beaktas i politiken för digitaliseringen och utreda behov av främjande på nationell nivå samt att följa upp arbetet med de regionala digitala agendorna Utredningens identifierade strategiska områden Exempel på utredningens förslag 1 Kontinuerligt statligt engagemang för att främja digitaliseringen i samhället Nationella insatser innefattande systematiskt kunskapsutbyggnad om samtidens och framtidens sakfrågor 2 Regelverk som fungerar i och för den digitala omställningen 3 Kompetens för det digitala samhället 4 Infrastruktur som främjar digitaliseringen 5 Datadriven innovation för tillväxt och välfärd 6 Säkerhet och integritet i en digital tid Genomgång av digitaliseringsförsvårande lagstiftning Utredning om arbets- och konsumenträtt i den nya digitala ekonomin Incitamentsprogram för att öka könsbalansen på högre ITutbildningar Digitalt kompetenslyft för ledare i kommunal verksamhet Digital post från myndigheter som förstahandsval Utveckla en nationell strategi för datadriven innovation Källa: SOU 215:91 Digitaliseringens transformerande kraft 333

335 Utredning om hur högspecialiserad vård kan utvecklas genom ökad koncentration SOU 215:98 Träning ger färdighet Systematisk översikt av vetenskaplig litteratur kopplad till nivåstrukturering i högspecialiserad vård samt egna analyser av svenska hälso- och sjukvårdsdata Cirka 5 dödsfall skulle kunna undvikas årligen, om patientvolymerna ökade till minst 1 ingrepp av en viss typ av åtgärd på svenska sjukhus Slutsatsen är att kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården förbättras med ökade patientvolymer per vårdenhet och per behandlare Oddskvoter för död inom 3 dagar för kirurgiska åtgärder som gjorts vid sjukhus med olika volymer (antal operationer per operationstyp och år) Oddskvot 2, 1,5 1,,5 1,23 1,12 1,8 1,1 1, 1,23 innebär att risken för död inom 3 dagar är 23 % högre vid sjukhus där det sker 1-9 operationer per operationstyp och år jämfört med sjukhus där motsvarande siffra är 1+, Volym Källa: SOU 215:98 Träning ger färdighet - Utredning om högspecialiserad vård 334

336 Förslag på ny regionindelning från regeringens regionutredning Regionutredarnas förslag 21 regioner och landsting blir 6 regioner Regionutredarnas ambition är att skapa regioner som ska vara jämnstarka, ekonomiskt bärkraftiga och klara av såväl sjukvård som regional utveckling och arbetsmarknadsutveckling De sex regionerna ska var och en klara av att bedriva regionsjukvård Ett universitetssjukhus per region förutom i den mellansvenska regionen där universitetssjukhus ska finnas i Uppsala och Örebro Den nya indelningen kan bli verklighet 219 eller 223 Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland 88 invånare Gävleborg, Uppsala, Dalarna, Västmanland, Örebro och Södermanland 1 7 invånare Stockholm och Gotland 2 2 invånare Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar 1 2 invånare Västra Götaland, Värmland och Halland 2 2 invånare Skåne och Blekinge 1 4 invånare Källor:

337 Exempel koncentration regionsammanslagning i Danmark Regioner Län 14 Kommuner 5 Kommuner län och 271 kommuner koncentrerades till 5 regioner och 98 kommuner I samband med strukturreformen föreslog Sundhedsstyrelsen en ny plan för den regionala akutsjukvården i sin rapport Styrket Akutberedskab Rapporten slog bland annat fast att Den danska akutsjukvården bör omfatta 4 högspecialiserade traumacenter Att akutsjukhus ska ha ett befolkningsunderlag på 2 4 invånare Källa: Styrket akutberedskab planlaegningsgrundlag for det regionale sundhedsvaesen, Sundhedsstyrelsen (27) 336

338 Socialstyrelsen har föreslagit ny organisation för traumavården Rapport om traumavård vid allvarlig händelse Traumavården skiljer sig mellan landstingen vad gäller organisation, dokumentation, rutiner och arbetssätt vilket är särskilt problematiskt vid en allvarlig händelse Socialstyrelsen ser ett behov av ökad samordning mellan landstingen för en stärkt förmåga vid allvarliga händelser Internationella erfarenheter visar att dödligheten vid allvarliga händelser minskar om traumavården organiseras i nivåer I ett nivåindelat system blir det naturligt att traumacentren samverkar för att stärka förmågan vid allvarliga händelser Förslag om en framtida traumavårdsorganisation i tre nivåer 1 Traumacenter Ett traumacentrum i varje sjukvårdsregion med utrustning och kompetens att fullt ut ta hand om de svårast skadade patienterna Övergripande ansvar för utveckling, forskning, registrering och kvalitetsuppföljning 2 Traumaenheter Akutsjukhus med beredskap att ta emot traumapatienter dygnet runt Genomför initial behandling av alla typer av stort trauma och slutbehandlar de flesta 3 Prehospital vård Ambulanssjukvård som styr rätt patient till rätt enhet beroende på det specifika traumat Not Källor: Med allvarlig händelse avses händelser eller hot om händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Exempel kan vara transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning och väpnat angrepp samt psykosocial påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser. Traumavård vid allvarlig händelse Socialstyrelsen (21511); Läkartidningen. 215;112:DL49 337

339 Ur en nationell cancerstrategi för framtiden skapades 6 regionala cancercentrum Exempel på områden utredningen identifierade som centrala för framtiden En långsiktig strategi är nödvändig för att klara en framtida ökning av cancerprevalens Samhället måste öka sina investeringar i prevention det mest betydelsefulla för att minska sjuklighet och död i cancer Kunskapsbildning och kunskapsspridning inom cancervård och prevention måste förbättras Cancervårdens organisation behöver utvecklas Nationell samordning blir alltmer nödvändigt och måste ges fastare former Cancervården måste möta framtida patienters krav på information och kvalitet i omhändertagandet Bildades 211 och består av 6 regionala cancercentrum Ska tillsammans med landsting och regioner skapa en mer patientfokuserad, jämlik och tillgänglig cancervård Källor: SOU 29:11 En nationell cancerstrategi för framtiden; cancercentrum.se 338

340 Utredningen om effektivare resursutnyttjande i hälso- och sjukvården SOU 216:2 Effektiv vård Störst effektiviseringspotential genom Förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov Ökad förmåga att planera utifrån målgruppens behov snarare än enskilda diagnoser och medicinska specialiteter Ändamålsenliga stödsystem som utgår ifrån professionens behov Förenklar arbetet och minskar administrationen Förändrade arbetssätt och organisation i vårdens vardag Rätt kompetens gör rätt uppgifter Patienten ska ses som en del i teamet och stödjas i att utföra sin egen vård Digitala och andra tekniska lösningar är en viktig förutsättning Exempel på utredningens rekommendationer Förändring av primärvårdsuppdraget Primärvården delas upp i allmän- och riktad primärvård som ska fullgöra primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov Primärvården får ett akutuppdrag med remisstvång till akutsjukvård på sjukhus Vårdgarantin blir professionsneutral Riktad primärvård och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst ska utföras gemensamt för äldre med omfattande behov Verksamhetsstöd Inrättande av center för informationsstruktur och informatik Stöd från huvudmän och stat till utveckling av strukturerad information, t.ex. journalmallar Kompetensförsörjning En stående kommitté för nationell samverkan om kompetensförsörjning i vården Källa: SOU 216:2 Effektiv vård 339

341 Hälso- och sjukvården 235, en framtidsspaning från SKL Vårdens utmaningar som de ser ut 216 Allt fler blir allt äldre och fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar En stor del av de kroniska sjukdomarna är förebyggbara med hjälp av förändrade levnadsvanor En sjukvårdsstruktur med betoning på vård vid sjukhus är dåligt anpassad att möta en framtid dominerad av kroniska sjukdomar Digitaliseringen har möjlighet att förse patienter och invånare med verktyg att styra sin egen hälsa Digitaliseringen har möjlighet att ge hälsooch sjukvårdsprofessionen bättre hjälpmedel och verksamhetsstöd Dagens kostnadsutvecklingstakt är inte långsiktigt hållbar Framtidsbild I Prevention är förstahandsstrategi Tekniska framsteg har gjort det möjligt att följa och dela hälsodata om t.ex. kondition, blodtryck och blodsocker En attitydförändring hos invånarna och acceptans för den nya tekniken har gjort att individen ser stora hälsovinster i att dela hälsodata Resultatet är att förekomsten av kroniska sjukdomar successivt minskat Framtidsbild II Vården har flyttat ut från sjukhusen Digitaliseringen har möjliggjort att fler undersökningar sker i hemmet och att patienter kan övervakas digitalt från en vårdinrättning Antalet slutenvårdsplatser har därigenom minskat Sjukhusen har koncentrerat de insatser som kräver stor erfarenhet och resurser till färre ställen Not: Källa: Rapporten är den första delen i en större studie som syftar till att ta fram kunskap om framtidens fastighetsbehov utifrån ett tiotal viktiga ämnesområden som vård, skola, klimat och digitalisering. Hälso- och sjukvården 235, SKL 34

342 Professionsmiljarden ska stimulera bättre och effektivare användning av kompetens SKL:s och regeringens överenskommelse om hur professionsmiljarden ska användas Regeringen avsätter en miljard kronor årligen för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården Överenskommelsens utvecklingsområden IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare Smartare användning av medarbetarnas kompetens Stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning Landstingen ska senast mars 217 redovisa vilka åtgärder som vidtagits under 216 inom ramen för överenskommelsens utvecklingsområden och Not: Källor: Professionsmiiljarden ersätter de tidigare satsningarna Samordnings- och tillgänglighetsmiljarden och Kömiljarden regeringen.se; SKL.se 341

343 Nationella läkemedelsstrategin Vision Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Mål Effektiv och säker läkemedelsanvändning Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Exempel på aktiviteter från handlingsplan* Gemensam läkemedelslista för profession och patienter Nationell samverkan för utveckling av stegvist godkännande av nya läkemedel Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning Perspektiv Patient, innovation och e-hälsa Perspektiven har valts för att de påverkar alla målområden och hjälper till att koppla samman strategins mål och aktiviteter med andra strategier. Ska finnas med vid planering, beslut, genomförande, uppföljning och utvärdering * Handlingsplanen revideras årligen Not: Sedan 211 finns den nationella läkemedelsstrategin med tillhörande handlingsplan för att såväl kort- som långsiktigt hantera utmaningarna på läkemedelsområdet och främja rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Källa: Nationella läkemedelsstrategin , Socialdepartementet 342

344 Klagomålsutredningen SOU 215:12 Fråga patienten Utredningen visar att det är otydligt för patienterna om klagomål ska riktas till vårdgivare, patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beroende på ändamål Det finns brister och variation i bemötandet av patienter som framför klagomål och det tar ofta lång tid innan patienten får svar 6 % av IVO:s resurser för tillsyn inom hälso- och sjukvården går till klagomålshantering vilket minskar möjligheten till en patientcentrerad och riskbaserad tillsyn Utredningen föreslår tre typer av åtgärder för ett ändamålsenligt klagomålssystem Förändrad och förtydligad ansvarsfördelning Patienten ska i första hand vända sig till vårdgivaren Patientnämnderna ska stödja patienterna och verka för att vårdgivaren ger svar och förklaringar till det inträffade IVO ska bedriva en riskbaserad och patientcentrerad tillsyn, företrädesvis där vård utförs Förändrad resursfördelning IVO:s utredningsskyldighet begränsas för att möjliggöra en utveckling av tillsynen Frigjorda medel ska användas till att utveckla IVO:s tillsyn och stärka patientnämnderna Kulturförändringar för en mer patientcentrerad vård Verksamhetsutveckling mot en mer patientcentrerad vård bör ske med fokus på Styrning Ledarskap Utrymmet för att använda professionell kunskap Patientinvolvering Källa: SOU 215:12 343

345 En ny patientlag trädde i kraft 1 januari 215 Patientlag 214:821 innehåller bestämmelser om Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Val av utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Mål Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Exempel på innebörd av lagen Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten får ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i andra landstings vårderbjudanden även om utbudet är ett annat än i hemlandstinget Patienten får möjlighet att även i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt Informationsplikten gentemot patienten förtydligas, information ska ges om t.ex. hälsotillstånd, eftervård och möjligheten att välja behandlingsalternativ Att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke klargörs Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Källor: skl.se; Patientlag (214:821) 344

Visa mer