Företagets FO-nummer:

Transkript

1 Södra Finland Översättning T r a n s u m t Beslut Nr 65/2010/1 Dnr ESAVI/54/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE M-real Abp:s ansökan om tillstånd enligt miljöskyddslagen om ändring av BCTMP-fabrikens verksamhet och ansökan om verkställande av beslutet trots ändringssökande, Kaskö TILLSTÅNDSSÖKANDE M-real Abp PB Metsä ANLÄGGNINGEN OCH DESS LÄGE M-real Kaskö Kaskö M-real Abp:s BCTMP-fabrik är belägen i Kaskö stad på fastigheter vars beteckningar är , och Fabrikens hjälpfunktioner är belägna på de outbrutna områdena M601, M601 och M601 som ägs av Oy Metsä- Botnia Ab. Oy Metsä-Botnia Ab:s industriavstjälpningsplats är belägen på fastigheter vars beteckningar är , , , och Företagets FO-nummer: ANHÄNGIGGÖRANDE AV ANSÖKAN Ansökan har blivit anhängig En ny behandling av tillståndsbestämmelserna 12, 58 och 61 i Oy Metsä-Botnia Ab:s miljötillstånd (nr 23/2007/1, ) till den del verksamheten som bestämmelserna avser numera bedrivs av M-real Abp, har blivit anhängig med Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 09/0216/1, Ärendet har blivit anhängigt REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAN tfn fax kirjaamo.etela@avi.fi ANSVARSOMRÅDET MILJÖTILLSTÅND Verksamhetsstället i Helsingfors Stinsgatan 14, Helsingfors PB 115, Helsingfors fax ymparistoluvat.etela@avi.fi

2 2 ANTECKNING Miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralerna har lagts ned Enligt 4 1 mom. i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) övergick ärenden som är anhängiga vid miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralerna, vilka enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) hör till regionförvaltningsverken, till det motsvarande, regionalt behöriga regionförvaltningsverket. GRUND FÖR ATT ANSÖKA OM TILLSTÅND För M-real Abp:s BCTMP-fabrik, avloppsreningsverk, pannanläggning, avfallshanteringsfunktioner och bränsletankar krävs miljötillstånd enligt 28 2 mom. 1), 3) och 4) punkten i miljöskyddslagen och 1 1 mom. 1 a), 3 b), 5 a), 13 a), 13 b) och 13 f) punkten i miljöskyddsförordningen. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Regionförvaltningsverket är behörig tillståndsmyndighet i ärendet med stöd av 5 1 mom. 1 a) punkten i miljöskyddsförordningen och 31 4 mom. i miljöskyddslagen. Regionförvaltningsverket i Södra Finland är behörig tillståndsmyndighet enligt 4 2 mom. i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) ANTECKNING Regionförvaltningsverket i Södra Finland har med sitt beslut nr 63/2010/1 ja 64/2010/1 av behandlat nedläggningsanmälan som gäller Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö och beviljat miljötillstånd för att ändra verksamheten i avfallshanteringsområdet vid Oy Metsä-Botnia Ab:s fabrik i Kaskö. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har med sitt beslut nr 66/2010/1 av beviljat M-real Abp tillstånd att leda kylvatten ur havet.

3 3 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Processuellt avgörande Tillståndsavgörande Regionförvaltningsverket överlämnar utredningen av skador som har orsakats och orsakas av förorening av havsområdet till följd av verksamheten och fastställandet av eventuella ersättningar till regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland för senare avgörande som ett separat ärende i enlighet med 68 och 71 i miljöskyddslagen. Tillståndsbestämmelserna 12 och 61 i miljötillståndsbeslutet nr 23/2007/1 ( ) som Västra Finlands miljötillståndsverk har beviljat Oy Metsä- Botnia Ab, som med Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 09/0216/1 ( ) har återlämnats för ny behandling, har avgjorts i samband med behandlingen av detta ärende. Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljar miljötillstånd för ändring av verksamheten vid M-real Abp:s BCTMP-fabrik i Kaskö. Tillståndet gäller BCTMP-fabriken, råvattens- och avloppsvattensanläggningen, behandlingen av avloppsslam i området vid anläggningen, kraftverket och Alrecanläggningen samt relaterade funktioner enligt ansökan. Miljötillståndet omfattar hantering av avloppsvatten från Oy Metsä-Botnia Ab:s avfallsserviceområde, Kaskö stad och andra kommuner i Sydösterbotten (Närpes, Östermark, Kristinestad och Bötom) vid fabrikens reningsverk och avledande av avloppsvatten i havet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med ansökan och följande tillståndsbestämmelser ska följas. Tillståndsbestämmelser i syfte att förhindra förorening Bränslen 1. Svavelhalten i tung brännolja som används som bränsle i barkpannan och reservpannan får vara högst 1,00 viktprocent och i lätt brännolja högst 0,10 viktprocent. 2. I barkpannan får utöver bark och tung brännolja förbrännas avfallsslam som uppkommer vid avloppsreningsverket. Slammet är växtbaserat avfall som innehåller fiberämnen samt annat rent träavfall som uppkommer i den egna verksamheten och som inte kan återvinnas på annat sätt. 3. I Alrec-anläggningen får man bränna processvattnets indunstningskoncentrat från BCTMP-fabriken samt som reserv- och tilläggsbränsle flytgas.

4 4 Utsläpp i havet 4. Allt processpillvatten från verksamheten, kyl- och golvvatten som leds ut i avloppsvattenkanalerna, sanitetsspillvatten från fabriksområdet, spolvatten från vattenanläggningen, lak- och filtrervatten från avstjälpningsplatsen och slambehandlingsområdet vid Oy Metsä-Botnia Ab samt annat vatten som innehåller orenheter ska samlas upp och ledas till fabrikens biologiska avloppsreningsverk. Till reningsverket får också ledas avloppsvatten som uppkommer i Oy Metsä-Botnia Ab:s avfallsserviceområde och när verksamheten i massafabriken läggs ned samt avloppsvatten från Kaskö stad och andra kommuner i Sydösterbotten (Närpes, Östermark, Kristinestad och Bötom). När tillståndshavaren ingår avtal med vattentjänstverk om avledande av avloppsvatten till reningsverket ska de beakta tillståndsbestämmelserna i detta beslut och skicka avtalen mellan alla vattentjänstverk som leder avloppsvatten till reningsverket för kännedom till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft och varje gång avtalen ändras. 5. Avloppsvatten som behandlats vid reningsverket får ledas ut i havet via reningsverkets utloppsrör till den nuvarande utloppsplatsen. Verksamhetsutövaren ska göra en teknisk-ekonomisk utredning av en förlängning av avloppsreningsverkets utloppsrör på så sätt att avloppsvattnet ska släppas ut i Tallvarpenviken som befinner sig längre ut i havet än den nuvarande utloppsplatsen. Utredningen ska göras för två olika alternativ: i det ena är vattendjupet vid utloppspunkten minst 5 meter och i det andra minst 10 meter. Utredningen ska innehålla en expertbedömning av hur ändringen påverkar havsområdets tillstånd och användbarhet. Utredningen ska tillställas regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland senast Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland kan utgående från utredningen revidera bestämmelsen om utloppsplatsen för avloppsvatten. 6. Avloppsvattnet ska behandlas enligt ansökan eller minst på motsvarande sätt så att utsläppen i havet som månadsmedelvärde per kalenderdag är högst följande, störningar och exceptionella situationer samt förbiledningsutsläpp inberäknade. Parameter BOD 7 COD Cr Totalfosfor Totalkväve Gränsvärde kg/d kg/d 12 kg/d 120 kg/d När sambehandlingen av avloppsvatten utvidgas så att den sammanlagda personekvivalenten för avloppsvatten från tätbebyggelse som leds till reningsverket överstiger , får fosfor- och kväveutsläppen i havet vara

5 högst 150 kg/d totalkväve och högst 15 kg/d totalfosfor som medelvärde för en kalendermånad per kalenderdag. Utsläpp vid störningar och exceptionella situationer samt vid förbiledningar är inberäknade. Avloppsvatten som leds till reningsverket ska behandlas på så sätt att reduktionen vid behandling av avloppsvatten också uppfyller minimikraven på reduktion enligt tabell 1 och 2 i bilagan till statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse definierade på det sätt som tillståndsbestämmelse 44 i detta beslut förutsätter. Parameter Minsta reduktion BOD 7 70 % COD Cr 75 % Suspenderade partiklar 90 % Totalfosfor 80 % Totalkväve 70 % Reduktionskravet beträffande totalkväve träder i kraft då den sammanlagda personekvivalenten för avloppsvattnet från tätbebyggelse som leds till reningsverket överstiger Avloppsvatten som leds ut i havet får inte innehålla ämnen som är farliga för hälsan eller miljön i skadlig omfattning. Behandlat avloppsvatten som leds ut i havet eller avloppsvatten som leds till reningsverket för behandling får inte innehålla ämnen som är farliga för vattenmiljön som nämns i tabell A i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). Kvicksilverhalten i avloppsvatten får vara högst 5 µg/l och kadmiumhalten högst 10 µg/l. 8. Avloppsvattnet ska vid behov förbehandlas innan det leds till reningsverket för att kvaliteten på avloppsvattnet inte ska försvaga reningsverkets verksamhet eller möjligheterna att återvinna slammet. Reningsverkets kapacitet, driftsäkerhet och användningsmöjligheter ska hållas tillräckliga för att en effektiv verksamhet i reningsverket ska upprätthållas i alla förutsägbara situationer, produktionsstopp inberäknade. Avloppsvatten som avviker från den normala verksamheten ska innan det leds till det biologiska reningsverket ledas till säkerhetsbassänger och behandlas på så sätt att det inte försvårar reningsverkets verksamhet eller återvinningen av slammet Oförorenat kyl- och kondenseringsvatten från anläggningen samt lakvatten från anläggningens gårdsplan får ledas ut obehandlat i havet via kylvattenavloppet. Gårdsområdet måste hållas rent och avloppsnätet och oljeseparatorerna måste hållas i funktion för att förhindra att det kommer ut skadliga ämnen eller avloppsvatten från fabriksområdet i marken, grundvattnet eller havet.

6 6 10. Dagvattenledningarna förses efter behov med brunnar eller avskiljare för att avlägsna olja, sand och skräp och utloppsplatserna med ytlänsar eller motsvarande arrangemang. Då havet är fruset måste verksamhetsutövaren märka ut områden med svag is vid kylvattenavloppets utloppsplats så att de inte orsakar fara för dem som rör sig på isen. 11. Den mängd vatten som leds till reningsverket via fabriksområdets eget avloppsnät och avloppsnäten för avloppsvatten från tätbebyggelse ska hållas liten genom att minimera mängden dagvatten och läckvatten. Verksamhetsutövaren ska se till att läckvattenutredningar görs om alla avloppsnät som leder avloppsvatten till reningsverket samt planer för iståndsättning av avloppsnäten. Utredningarna och planerna ska tillställas närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheterna i de kommuner som deltar i sambehandlingen alltid när sambehandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse utvidgas för enskilda nät före utgången av följande år. Tillståndshavaren ska årligen rapportera till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheterna i de kommuner som deltar i sambehandlingen om den totala mängden läckvatten i de avloppsnät som leder avloppsvatten och om iståndsättningsåtgärderna för enskilda delar av nätet och effekterna av dessa. 12. En person som ansvarar för den adekvata användningen av reningsverket ska utses och kontaktuppgifterna för personen måste meddelas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad. Utsläpp i luften BCTMP-fabriken 13. BCTMP-fabrikens utsläpp i luften ska begränsas så att de är så små som möjligt. Anläggningens verksamhet får inte förorsaka betydande luktolägenheter för bostads-, semester- och rekreationsområdena i omgivningen. Skorstenshöjd 14. Rökgaserna från barkpannan ska ledas ut i luften genom en minst 96 meter hög skorsten, rökgaserna från Alrec-anläggningen genom en minst 40 meter hög skorsten och rökgaserna från reservpannan genom en minst 25 meter hög skorsten. Rökgaserna från reservpannan ska fr.o.m ledas ut i luften genom en minst 40 meter hög skorsten.

7 7 Barkpanna K2 15. Svaveldioxidhalten i rökgaserna från barkpannan får vara högst 200 mg SO 2 /m 3 (n) torra rökgaser med 6 % syrehalt när bark, rena träbaserade bränslen och avloppsslam används som bränsle. Gränsvärdet för utsläppen gäller inte utsläpp i situationer då pannan startas och körs ned och utsläpp vid störningar i anordningarna som renar rökgasen. 16. Kväveoxidhalten i rökgaserna från barkpannan får omräknat i kvävedioxid vara högst 300 mg NO 2 /m 3 (n) torra rökgaser med 6 % syrehalt när bark, rena träbaserade bränslen och avloppsslam används som bränsle. Gränsvärdena för utsläppen gäller inte utsläpp i situationer då pannan startas och körs ned och utsläpp vid störningar i anordningarna som renar rökgasen. 17. Partikelhalten i rökgaserna från barkpannan får vara högst 50 mg/m 3 (n) torra rökgaser med 6 % syrehalt när bark, rena träbaserade bränslen och avloppsslam används som bränsle. Gränsvärdet för utsläppen gäller inte utsläpp i situationer då pannan startas och körs ned och utsläpp vid störningar i anordningarna som renar rökgasen. Reservpanna K3 18. Kväveoxidhalten i rökgaserna från pannan får omräknat i kvävedioxid vara högst 600 mg NO 2 /m 3 (n) torra rökgaser med 3 % syrehalt. Gränsvärdena för utsläppen gäller inte utsläpp när pannan startas och körs ned. 19. Partikelhalten i rökgaserna från pannan får vara högst 140 mg/m 3 (n) torra rökgaser med 3 % syrehalt. Gränsvärdet för utsläppen gäller inte utsläpp när pannan startas och körs ned. 20. Svaveldioxidhalten i rökgaserna från pannan får fr.o.m vara högst 850 mg SO 2 /m 3 (n) torra rökgaser med 3 % syrehalt. Gränsvärdet för utsläppen gäller inte utsläpp när pannan startas och körs ned. Alrec-anläggningen 21. Börvärdet för kväveoxidhalten i rökgaserna från anläggningen är omräknat i kvävedioxid 900 mg NO 2 /m 3 (n) torra rökgaser med 6 % syrehalt när indunstningskoncentrat används som bränsle. Börvärdet gäller inte situationer då anläggningen startas eller körs ned och inte heller vid störningar i anordningarna som renar rökgasen. Verksamhetsutövaren ska tillställa regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland en ansökan om att fastställa gränsvärdet för kväveoxidhalten inom tre år efter att anläggningen tagits i bruk, dock senast Utgående från ansökan kan regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland utfärda kompletterande bestämmelser angående kväveoxidutsläppet och kontrollen av utsläppet från Alrec-anläggningen.

8 22. Partikelhalten i rökgaserna från anläggningen får vara högst 30 mg/m 3 (n) torra rökgaser med 6 % syrehalt när indunstningskoncentrat används som bränsle. Gränsvärdet gäller inte situationer då anläggningen startas eller körs ned och inte heller vid störningar i anordningarna som renar rökgasen. Buller 23. Bullret från verksamheten vid anläggningen tillsammans annat buller från industriområdet får i rekreations-, bostads- och fritidsbostadsområden utomhus inte överstiga bullernivån 55 db dagtid kl och bullernivån 50 db nattetid (kl. 22 7) uttryckt som medelljudnivå (L Aeq ). Tillståndshavaren ska lägga fram en teknisk-ekonomisk utredning om de åtgärder med vilka bullernivån i områden med semesterbostäder och rekreationsområden nära anläggningen uppnår de värden som finns angivna i 2 2 mom. i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). Utredningen ska tillställas regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland senast Regionförvaltningsverket kan utgående från utredningen precisera bestämmelserna om buller. 24. Arbete och verksamhet som orsakar kraftigt impulsbuller, utlopp av tryckånga och andra motsvarande åtgärder som orsakar buller ska utföras vid sådana tidpunkter då bullret medför minimala olägenheter. Lagring av kemikalier, råvaror, bränslen och avfall 25. Råvaror och tillsatsämnen som används i verksamheten, kemikalier, bränslen och avfallsmaterial som kan återvinnas ska lagras märkta på ett ändamålsenligt sätt i övertäckta och vindskyddade utrymmen på ett sådant sätt att de inte medför skada eller fara för människornas hälsa, risk för att marken eller grundvattnet förorenas, nedsmutsning i omgivningen, nedskräpning, damning, luktolägenheter eller på annat sätt har en negativ effekt på miljön. Avfall och massa får inte lagras i fabriksområdet i mer än tre år. 26. Kemikalier och bränslen ska lagras i behållare som är avsedda för respektive typ av kemikalie och ändamålsenligt märkta. Bränsle- och kemikaliebehållarna samt lastnings- och lossningsplatserna för kemikalier och bränslen ska placeras i tätkonstruerade skyddsbassänger som har tillräcklig volym och är försedda med andra nödvändiga säkerhetssystem så att läckande ämnen inte kommer ut i marken, grundvattnet eller havet vid en eventuell bränsle- eller kemikalieläcka. Skyddsbassängens volym bör vara minst 1,1 gånger volymen hos den största behållaren i skyddsbassängen. Det är viktigt att regelbundet granska ytbeläggningens skick på påfyllnings- och tömningsställena och utan dröjsmål reparera de skador som observerats. 8

9 9 Hantering och återvinning av avfall 27. Avfall som uppkommer i verksamheten ska sorteras, samlas upp och lagras på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av möjligheterna att återvinna olika fraktioner. Avfallet ska i första hand återvinnas som material. I andra hand ska den energi som avfallet innehåller utvinnas. Avfallet får överlämnas för återvinning eller hantering endast till en anläggning eller ett ställe som har fått miljötillstånd eller ett motsvarande beslut som ger rätt att återvinna eller hantera avfall. Om avfallet inte kan återvinnas till rimliga kostnader ska det transporteras till avstjälpningsplatsen i fabriksområdet eller till en annan avstjälpningsplats eller ett annat ställe som har miljötillstånd eller ett motsvarande beslut som ger rätt att ta emot avfallet. 28. Slam från avloppsreningsverket ska behandlas enligt kraven på behandling av slam som uppkommer vid rening av avloppsvatten från tätbebyggelse under sådana tider då mer än 25 % av COD Cr -belastningen av avloppsvattnet som leds till reningsverket kommer från avloppsvatten från tätbebyggelse, med beaktande av uppehållstiden under avloppsvattnets reningsprocess. Uppehållstiden ska beaktas på så sätt att den genomsnittliga COD Cr -belastningen från fabriken och avloppsvattnet från tätbebyggelse följs som ett glidande medelvärde för fyra kalenderveckor. Om andelen avloppsvatten från tätbebyggelse överstiger 25 % av belastningen måste slammet som avlägsnas under processen vid reningsverket behandlas under hela följande kalendervecka på det sätt som fastställts ovan. 29. Avfall som deponeras på avstjälpningsplatsen i fabriksområdet kan mellanlagras i fabriksområdet på så sätt att det inte kommer i kontakt med regn-, yt- eller grundvatten och inte orsakar nedskräpning eller risk för att marken förorenas. Avfallet ska flyttas till avstjälpningsplatsområdet så att damning och nedskräpning av miljön förhindras. Avfall som deponeras på avstjälpningsplatsen ska uppfylla kraven på deponerbarhet som fastställts i bilaga 2 till statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997). 30. Återvinnbar sand från barkpannans botten och flygaska samt annat avfall som lämpar sig för återvinning får återvinnas i markbyggnad i industriområdet enligt kraven i statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad (591/2006). Verksamhetsutövaren ska göra en anmälan om återvinning till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten för inskrivning av verksamheten i miljöskyddets datasystem enligt 6 i förordningen. 31. Problemavfall ska lagras i förslutna och ändamålsenligt märkta kärl övertäckta och på ett tätt underlag på så sätt att det inte finns risk för att de förorenar marken, yt- eller grundvattnet eller orsakar annan skada för miljön. Olika problemavfall ska förvaras åtskilda från varandra och märkas enligt deras egenskaper. Problemavfall ska transporteras för hantering till

10 en anläggning eller ett ställe som har miljötillstånd eller ett motsvarande beslut som ger rätt att behandla avfallet. Ett transportdokument måste göras upp om transporten av problemavfall. Hantering av avloppsslam 32. Avloppsslam som uppkommer vid fabrikens avloppsreningsverk kan behandlas i fabriksområdet genom att torka slammet i geotuber eller kompostera det i strängar på de platser som märkts ut på kartan som bifogas beslutet (Slambehandlingsplatser i Kaskö fabriksområde). I fabriksområdet får man behandla högst ton avloppsslam per år. Kompostering får utföras t.o.m Alla skeden i behandlingen med geotuber och i strängkomposteringen (blandning, kompostering och efterbehandling av avloppsslam och blandkomponenter) ska ske på ett område som är belagt med tät asfalt eller annan motsvarande ytbeläggning som inte släpper igenom vatten. Filtrer- och avrinningsvattnet ska ledas till avloppsreningsverket för behandling. Gördelkanaler eller andra konstruktioner måste byggas för att hindra ytvattnet från att rinna till geotub- och strängkomposteringsområdet. 33. Strängkomposteringen får inte orsaka betydande luktolägenheter utanför fabriksområdet. Komposteringen ska göras med beaktande av god komposteringssed på så sätt att optimala förhållanden uppnås genom att blandkomponenter tillsätts i komposteringsprocessen. Kompostmassans ph ska överstiga 6,5. Kompostmassans tillgång till syre måste tryggas genom att vända strängarna under det aktiva skedet tillräckligt ofta och regelbundet för att säkerställa syretillgången. Vid behov ska strängarna täckas för att förhindra uttorkning. Komposten ska ha en temperatur på över +55 o C som veckomedeltal i minst två veckor. Efter det aktiva komposteringsskedet måste kompostmassan ha komposterats tillräckligt så att den inte orsakar luktolägenheter under efterbehandlingen eller när produkterna används. När massans temperatur har sjunkit permanent under +40 o C ska materialet efterkomposteras i minst sex månader. Kompoststrängarna ska helst vändas under sådana förhållanden då vindriktningen är i riktning bort från den närmaste bosättningen (nordvästlignordlig-nordostlig vindriktning). Vid komposteringen ska man använda blandkomponenter som binder lukten väl. Sökanden ska vara beredd att använda luktreduceringsmedel då strängarna måste vändas i förhållanden då det blåser mot bosättningen och även i övrigt om vändningen av strängarna medför betydande luktolägenheter. 34. Tillståndshavaren ska ställa säkerhet för att trygga avfallshanteringen av avloppsslam. Storleken på säkerheten är euro eller 20 euro per år per ton avloppsslam som behandlas. Säkerheten ska vara ställd innan verksamheten inleds och storleken på säkerheten kan justeras på förhand varje kalenderår. Säkerheten kan frisläppas när avloppsslammet har behandlats. 10

11 Säkerheten ska ställas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten som en bankdeposition eller bankens proprieborgen vars förmånstagare är närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Ett depositionsintyg på bankdepositionen ska skickas till NTM-centralen med en förbindelse att avstå från kvittningsrätt NTM-centralen till godo. Störningar, andra exceptionella situationer och riskhantering 35. Om ett utsläpp vid kontrollmätning eller annan mätning visar sig vara väsentligt större än normalt eller om det uppstår fel eller störningar i processanordningarna som ökar utsläppsmängden eller gör utsläppen mera skadliga eller om olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som till kvaliteten eller mängden är mera skadliga än normalt har kommit ut i miljön eller riskerar komma ut i miljön, ska tillståndshavaren omgående vidta åtgärder för att förhindra utsläppen, förebygga skadorna och reda ut orsaken samt förhindra att händelsen upprepar sig. Anordningarna måste återställas i normalt funktionsdugligt skick så fort som möjligt. 36. För missöden och olycksfall måste det alltid finnas en tillräcklig mängd uppsugningsmaterial i området vid anläggningen. Kemikalier och andra ämnen som läckt ut i miljön ska omedelbart samlas upp. 37. Fel i utrustningen, störningar och andra situationer som orsakar exceptionellt stora och skadliga utsläpp ska omgående meddelas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad och närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten. Avloppsreningsverket 38. Avloppsvatten som avviker från det normala avloppsvattnet och som väsentligt försämrar reningsverkets verksamhet och reningseffekt ska ledas till säkerhetsbassängen. Säkerhetsbassängens effektiva volym ska vara minst m 3. Avloppsvattnet i säkerhetsbassängen ska vid behov behandlas innan det leds till reningsverket eller ledas till reningsverket med ett så litet flöde att reningsverkets verksamhet inte påverkas. 39. Om behandlingen av avloppsvatten är helt eller till största delen förhindrad och situationen inte kan åtgärdas inom 120 timmar, ska fabrikens produktion sänkas tills gränsvärdena för utsläppen nås. Miljörisker 40. Tillståndshavaren måste känna till egenskaperna hos de skadliga ämnen som används i verksamheten och deras halter i avloppsvattnet och använda så ofarliga kemikalier som möjligt. Uppgifter om sådana kemikalier som används i verksamheten som kan ha skadliga effekter på reningsverkets verksamhet eller miljön ska lämnas till miljöskyddsmyndigheterna i samband med årsrapporten. Ibruktagandet av nya miljöfarliga kemikalier ska meddelas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad i god tid innan de tas i bruk. 11

12 12 Tillståndshavaren ska göra en utredning om hälso- eller miljöfarliga och skadliga kemikalier som används i verksamheten, föreningar som bildas under processen och föreningar som leds till reningsverket tillsammans med avloppsvattnet från tätbebyggelse, som till exempel på grund av sin giftighet eller beständighet kan påverka kvaliteten på avloppsvattnet, reningsverkets verksamhet eller vattnet. I utredningen ska i synnerhet ämnen som enligt statsrådets förordning (1022/2006) är farliga och skadliga för vattenmiljön samt ämnen som Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 avser, vars utsläpp kan överstiga tröskelvärdena i nämnda förordning. Resultaten från utredningen ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, fiskerihushållningsenheten vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad senast Resultaten från utredningen ska beaktas vid anläggningens drift- och utsläppskontroll och kontroller av verkningarna på vattendragen. Utredningen ska alltid uppdateras i samband med att behandlingen av avloppsvattnet från tätbebyggelse utvidgas till den del som berör avloppsvatten från tätbebyggelse. 41. Tillståndshavaren ska uppdatera miljöriskanalysen och riskhanteringsplanen före utgången av 2011 och lämna in dem till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad. I riskhanteringsplanen ska bilaga 1 och 2 till miljöskyddsförordningen och statsrådets förordning nr 1022/2006 om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön beaktas utgående från ovan fastställda utredning. Riskhanteringsplanen ska granskas efter att det har gjorts ändringar som väsentligt påverkar risknivån. En uppdaterad riskhanteringsplan ska bifogas ansökan som gäller granskning av miljötillståndet. Identifierade risker, åtgärder i syfte att eliminera dessa och ändringar i riskhanteringsplanen ska rapporteras till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad i samband med årsrapporten. Störningar i barkpannan 42. Då anordningen som är avsedd att minska partikelutsläppen från barkpannan är ur funktion eller fungerar med undereffekt på grund av ett fel eller en funktionsstörning i anordningen, och anläggningen inte har kunnat återgå till normal funktion inom 24 timmar, ska tillståndshavaren begränsa partikelutsläppen från pannan genom att använda de bränslen som nämns i ansökan. Under ett kalenderår får barkpannan i högst 120 timmar fungera på så sätt att anordningarna som ska minska partikelutsläppen är ur funktion. Situationerna när pannan startas och körs ned beaktas inte när det granskas huruvida bestämmelsen följs. Tillståndshavaren ska meddela närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad om fel eller funktionsstörningar i anordningarna som är avsedda att minska partikelutsläppen inom 48 timmar från att de observerats.

13 13 Kontrollvillkor 43. Tillståndshavaren ska utföra driftkontroll samt kontrollera utsläpp och verkningar enligt kontrollplanen som bifogats ansökan och bilagorna till planen (M-real Kaskö, Plan för drift- och utsläppskontroll, ) kompletterade enligt tillståndsbestämmelserna Tillståndshavaren ska lämna in de granskade och kompletterade planerna för drift- och utsläppskontroll till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och miljöskyddscentralen i Kaskö stad senast Utsläpp i havet Planerna för drift- och utsläppskontroll kan granskas på ett sätt som närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har godkänt förutsatt att ändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet, omfattningen av kontrollen eller möjligheten att övervaka tillståndsbestämmelserna. 44. Utsläpp som leds ut i havet från reningsverket, reningsverkets reduktion samt mängden och kvaliteten på det avloppsvatten som leds till reningsverket från verksamheten i verksamhetsutövarens fabriksområde, Oy Metsä-Botnia Ab:s verksamhet och Kaskö stad och andra kommuner i Sydösterbotten, måste kontrolleras. Enligt i kontrollplanen ( ) för blandprov proportionella mot mängden avloppsvatten, ska avloppsvattnet kontrolleras separat från avloppsvatten från tätbebyggelse och från allt avloppsvatten som ska luftas och som leds ut i havet från reningsverket. Reningsresultatet för avloppsvatten från tätbebyggelse uppfyller kraven i statsrådets förordning (888/2006) då månadsmedelvärdet för reningsverkets reduktion uppfyller minimikraven i tillståndbestämmelse 6, med beaktande av avvikelserna i bedömningen av resultaten enligt bilaga B till nämnda förordning. 45. Ämnen som är skadliga och farliga för miljön och hälsan som leds till reningsverket och utsläppen från dessa i havet måste kontrolleras. Kontrollen av avloppsvatten ska vid behov kompletteras utgående från en utredning enligt tillståndsbestämmelse 40 och resultaten från uppdateringarna av den på ett sätt som godkänts av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. 46. Drift- och utsläppskontrollen ska kompletteras på så sätt att till punkt 2.4 Specialmätningar och exceptionella situationer" i kontrollplanen tillfogas en definition av de organiska klorföreningarna (AOX) och det totala antalet organiska kolföreningar (TOC). Definitionerna ska göras två gånger per år utgående från månadens blandprov (delprov konserverade med kvävesyra) med undantag av kvicksilver som ska fastställas utgående från ett blandprov som samlats under ett dygn så fort som möjligt efter provtagningen. I punkt 2.4 ska man dessutom presentera bestämningsgränserna

14 14 för analyserna för alla föreningar som ska bestämmas. 47. Toxiciteten hos avloppsvattnet som leds ut i havet från reningsverket ska klarläggas med en utredning av engångsnatur på det sätt som närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkänt senast En plan som innehåller de testmetoder som ska tillämpas lämnas in till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten för godkännande senast Kylvattnets mängd, kvalitet och temperaturskillnad samt värmeutsläpp ska kontrolleras för enskilda avlopp. Utsläpp i luften Fortlöpande mätningar 49. Svaveldioxid-, kväveoxid- och partikelhalterna i rökgaserna från barkpannan måste mätas kontinuerligt. Dessutom ska syrehalten, temperaturen, trycket och halten av vattenånga i rökgaserna från pannan mätas kontinuerligt. Det är dock inte nödvändigt att kontinuerligt mäta halten av vattenånga i rökgaserna om rökgasen torkas före analyseringen. Volymflödet i rökgaserna från barkpannan måste också mätas eller följas upp kontinuerligt med en kalkylmässig metod. 50. Utsläppsgränsvärdena som fastställts i bestämmelserna anses vara följda i de kontinuerliga mätningarna om inget månadsmedelvärde överstiger gränsvärdena under ett kalenderår. 51. Kraftverket ska ha ett ändamålsenligt system för behandling av mätresultat och beräkning av utsläpp. Mät- och kalkylsystemet ska vara sådant att svaveldioxid-, kväveoxid- och partikelhalterna i rökgaserna från pannan samt rökgasflödet kan övervakas kontinuerligt i alla driftsituationer i anläggningen. Medelvärden per timme ska räknas på sporadiska värden på svaveldioxid, kväveoxid och partikelmätningar som omräknats i enheter som är jämförbara med gränsvärdena. Medelvärdet per timme ska förkastas om mer än en tredjedel av de värden som används för beräkningen av medelvärdet per timme, med undantag av värdena på hjälpstorheterna enligt bestämmelse 49, förkastas på grund av en störning i mätningssystemet eller service. Om mer än tre medelvärden per timme förkastas under ett kalenderdygn ska alla mätningar under kalenderdygnet förkastas. Med undantag av medelvärden per timme i situationer då pannan startas och körs ned samt vid störningar i anordningarna som renar rökgasen samt förkastade medelvärden per timme, ska medelvärden per kalendermånad som kan jämföras med gränsvärdena räknas ut på medelvärdena per timme.

15 Tillståndshavaren ska föra bok över förkastade mätresultat till följd av störningar i mätningssystemet eller service. Tillståndshavaren ska utan dröjsmål meddela närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten om mätningarna under fler än 10 kalenderdygn har förklarats ogiltiga under kalenderåret. De totala utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska fastställas i perioder på en kalendermånad och partikelutsläppen i start- och stoppsituationer och störningar i anordningarna som renar rökgasen som utsläpp per timme. 52. För att säkra kvaliteten på de fortlöpande mätningarna som används för uppföljning av rökgasutsläppen ska standarden SFS-EN tillämpas. Mätinstrumenten och mätningssystemen ska kalibreras och deras funktion, tillförlitlighet och resultatnivå ska granskas med fem års mellanrum med QAL2-metoden som utförs av en utomstående expert enligt ovan nämnda standard. Följande mätningar ska göras senast år 2015 och med ASTmetoden årligen, med undantag av de år då QAL2-metoden utförs. Mätresultatens 95-procentiga konfidensintervallvärde får inte överstiga 20 procent i fråga om svaveldioxid och kväveoxider och 30 procent av motsvarande utsläppsgränsvärden i fråga om partiklar. Mätresultaten som används för kalkylering av utsläpp ska ha korrigerats med en kalibreringsfunktion som en utomstående expert har gjort upp. Mätinstrumentens och mätningssystemens tillförlitlighet ska upprätthållas i enlighet med QAL3- metoden. 53. Kväveoxidhalten i rökgaserna från Alrec-anläggningen ska mätas kontinuerligt. Engångsmätningar 54. Kväveoxid- och partikelutsläppen från Alrec-anläggningen ska mätas med engångsmätningar med två års intervaller, följande gång senast En plan för utförandet av mätningar ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten senast två månader innan mätningarna utförs. Mätrapporten ska innehålla uppgifter om använda bränslen och återvinningsanläggningens effekt samt uppmätta halter (mg/m 3 (n), torr rökgas, 6 % O 2 ), utsläppets massflöde (kg/h) och specifika utsläpp (mg/mj) som medelvärde vid mätningstidpunkten. I mätrapporten ska också de använda mätningsmetoderna presenteras samt en uppskattning av mätresultatens tillförlitlighet. Mätrapporten ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad senast två månader efter mätningarna. 55. Partikel- och kväveoxidutsläppen från hjälppannan ska mätas senast Mätningarna ska upprepas med tre års intervaller. Efter ska mätningarna förnyas med tre års eller drifttimmars mel- 15

16 lanrum. Mätningarna ska göras vid den största och genomsnittliga effekten inom pannans drifteffektområde på så sätt att användningen av pannan i övrigt motsvarar en normal driftsituation så bra som möjligt bland annat i relation till förbränningsförhållandena. Mätrapporten ska innehålla uppgifter om det använda bränslet och pannans effekt samt uppmätta halter jämförbara med gränsvärdena (mg/m 3 (n), torr rökgas, 3 % O 2 ), utsläppets massflöde (kg/h) och specifika utsläpp (mg/mj) som medelvärden vid mätningstidpunkten. I rapporten ska också de använda mätningsmetoderna presenteras samt en uppskattning av mätresultatens tillförlitlighet. Mätrapporten ska tillställas närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad inom två månader efter mätningarna. 56. Utsläppsgränsvärdena i bestämmelserna 18, 19, 21 och 22 och börvärdet anses ha följts i engångsmätningarna om inget resultat i mätningsserien överstiger gränsvärdet. Granskning av bullerutsläpp 57. Ljudeffektnivån i bullerkällor vars ljudeffektnivå är minst 100 db ska granskas genom mätning en gång per år och varje gång en anordning som orsakar buller i miljön har förnyats. Kontroll av miljökonsekvenserna 58. Tillståndshavaren ska kontrollera hur avlopps- och kylvattenutsläpp påverkar havets tillstånd och vattenkvaliteten på det sätt som närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten har godkänt samt hur fiskstammarna och fisket påverkas på ett som närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten har godkänt i enlighet med det kontrollprogram för vattendrag som Västra Finlands miljöcentral har godkänt med sina brev dnr 0895YO ( ) och dnr LSU-2002-Y-1479 och 0895YO ( och ) samt hur fiskstammarna och fisket påverkas i enlighet med det fiskeriekonomiska kontrollprogrammet, dnr 1709/5723 ( ), som godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral. Kontrollen av konsekvenserna av avloppsvattnet ska beträffande farliga och skadliga ämnen vid behov kompletteras utgående från en utredning enligt tillståndsbestämmelse 40 och resultaten från uppdateringarna av denna på ett sätt som närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har godkänt. 59. Tillståndshavaren ska delta i samkontrollen av luftkvaliteten i Sydösterbottens region på det sätt som närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har godkänt. 60. Ekvivalentbullernivån som verksamheten medför ska redas ut i den mån det är möjligt tillsammans med andra verksamhetsutövare i industriområdet genom mätningar som en utomstående expert utför på de närmaste stäl- 16

17 lena som utsätts för buller. Mätningarna ska göras i enlighet med miljöministeriets direktiv 1/1995 Mätning av omgivningsbuller under år Därefter ska mätningarna upprepas med tre års mellanrum. Mätningarna ska utföras i en normal produktionssituation enligt den plan som godkänts av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Planen för mätningar inklusive tidtabeller om genomförandet ska tillställas miljöcentralen senast en månad innan mätningarna utförs. Mätresultaten och mätrapporten ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen samt miljöskyddsmyndigheterna i städerna Kaskö, Kristinestad och Närpes senast tre månader efter att mätningarna har utförts. 61. Utredningen om spridningen av buller som orsakas av anläggningens verksamhet ska förnyas så att den motsvarar den nuvarande verksamhetssituationen. Resultaten ska kontrolleras med bullernivåmätningar. Utredningen ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad senast Utredningen om omgivningsbuller ska uppdateras om det sker betydande ändringar i verksamheten eller omgivningens förhållanden som inverkar på omgivningsbullret eller spridningen av bullret. Säkring av kvaliteten på mätningar och undersökningar 62. Alla mätningar i anslutning till kontrollen av utsläpp och konsekvenserna av utsläppen samt kvalitetssäkringen av kontinuerliga mätningar ska följa CEN-standarderna eller om sådana saknas ISO-, SFS- eller en motsvarande standard som allmänt används nationellt eller internationellt. Bokföring och rapportering 63. Detaljerad bokföring ska göras av drift-, utsläpps- och konsekvenskontrollmätningar, kalibreringar, provtagning och analyser. Till bokföringen bifogas resultaten från varje mätning och andra viktiga uppgifter som rör mätningen eller åtgärden, en utredning om hur utsläppen har beräknats och en uppskattning om resultatens representativitet och tillförlitlighet. Bokföringen ska innehålla bland annat följande uppgifter: - produktion och drifttider per processenhet - använda råvaror och hjälpmedel samt kemikalier och mängden kemikalier grupperade enligt användningsändamål - energiförbrukning samt uppgifter om bränsletyp och -förbrukning per processenhet - utsläpp i luften (partiklar, kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid) per processenhet - drift- och maskindata om anordningarna för rening av rök- och avgaser som leds ut i luften inklusive uppgifter om användningsgrad eller återvinningsgrad per reningsanordning - uppgifter om användningen och mätresultaten som gäller insamlings- och behandlingssystem för orenheter och utsläpp samt utsläppsdata. 17

18 - uppstarter och nedkörningar, exceptionella situationer och störningar, deras tidpunkter, varaktighet, utsläpp som de orsakat och åtgärder som vidtagits på grund av dessa - mängden råvatten som behandlats, förbrukats och letts ut - mängden avloppsvatten som leds till reningsverket från fabriken, avfallsserviceområdet samt från avloppsnäten i Kaskö stad och andra kommuner i Sydösterbotten samt kvaliteten per avlopp - mängden avloppsvatten från fabriken och fabriksområdet som letts förbi vid störningar och kvaliteten på detta avloppsvatten - utsläpp i havet och reningsverkets reduktion jämfört med tillståndsbestämmelserna och kraven i förordningen 888/ kalkylerade och/eller beräknade uppgifter om de specifika utsläppen i havet enhetsvis - kalkylerade och/eller beräknade uppgifter om hur avloppsvattnet från tätbebyggelse belastar reningsverket - uppgifter om avloppsreningsverkets drift-, funktions- och reningseffekt - mängden av, kvaliteten på och temperaturskillnaderna i vattnet som leds ut i havet via kylvattenavloppen samt värmeutsläppen avloppsvis - en sammanfattning över exceptionella situationer och störningar som har inverkat på utsläppen som letts ut i havet, över deras tidpunkt och varaktighet, utsläppen och åtgärderna som har vidtagits med anledning av dessa - resultat från bullermätningar och -utredningar - en sammanfattning över komposterat avloppsslam och/eller avloppsslam som behandlats i geotuber (kvalitet, mängd, behandlingsmetod, återvinning/leveransort) - en sammanfattning (kvalitet, mängd, behandlingsmetod, leveransort) över avfall som uppkommit per avfallskategori samt en sammanfattning (kvalitet, mängd, lagringstid, leveransort) över avfall som lagrats i mellanlager under året och i slutet av året per avfallskategori - uppgifter om avfall som deponerats på avstjälpningsplats, mängden avfall, kvaliteten på och behandlingen av avfallet samt uppgifter om deponerbarhetsutredningar - en sammanfattning över service- och reparationsåtgärder - en sammanfattning över utredningar och åtgärder som rör miljöutsläpp, minskning och återvinning av avfallsmängden samt energieffektivitet 64. Tillståndshavaren ska årligen före utgången av februari tillställa närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad en årsrapport om drift- och utsläppskontrollen för det föregående året. Årsrapporten innehåller en sammanfattning som gäller hela året om uppgifterna som fastställts i tillståndsbestämmelse Tillståndshavaren ska före utgången av varje månad tillställa närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad en månadsrapport över drift- och utsläppskontrollen som gäller den föregående månaden. Rapporten ska i tillämpliga delar innehålla de uppgifter som fastställts i tillståndsbestämmelse 63. Vid 18

19 rapporteringen ska elektronisk dataöverföring användas i den mån det är möjligt. 66. Tillståndshavaren ska årligen före utgången av juni tillställa närings-, trafikoch miljöcentralen i Södra Österbotten, närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten och miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad årsrapporter om kontroll av vattendrag och fiskeri som gäller det föregående året. Fiskevårdsskyldigheter och ersättningar 67. Från och med 2011 ska tillståndshavaren årligen före utgången av januari betala en fiskerihushållningsavgift som avses i 2 kap. 22 i vattenlagen och som ska användas för att förebygga skador som orsakas fiskbeståndet och fisket inom avlopps- och kylvattnets verkningsområde. Fiskerihushållningsavgiften är euro. 68. Tillståndshavaren ska senast sätta in en säkerhet på euro hos regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland som ersättning för eventuella skador om tillståndsbeslutet hävs eller tillståndsbestämmelserna ändras. Säkerheten ska ställas som bankinsättning eller som bankens proprieborgen med regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland som förmånstagare. Nedläggning av verksamheten 69. Verksamhetsutövaren ska i god tid, senast sex månader innan verksamheten läggs ned, lägga fram en detaljerad plan till tillståndsmyndigheten om åtgärder i anslutning till nedläggningen av verksamheten som gäller vattenvård, luftvård, skydd av mark och avfallsservice. 19 MOTIVERING TILL AVGÖRANDET Motivering till behandlingsavgörandet Oy Metsä-Botnia Ab har i mars 2009 lagt ned verksamheten vid massafabriken som var belägen i Kaskö fabriksområde och ansvarar för skadorna som orsakats av avledningen av avloppsvatten till dess att bolaget har lett ut avloppsvatten i havet ( ). M-real Abp ansvarar för de skador som avledandet av avloppsvattnet härefter har orsakat och orsakar. Även om utsläppen i havet har minskat betydligt efter att massafabriken lades ned, minskar M-real Abp:s avledande av avloppsvatten fortfarande avkastningen från fisket och försvårar användningen av strandfastigheter i rekreationssyfte. Av ovan nämnda orsaker och eftersom en detaljerad utredning av skadorna som verksamheten har orsakat skulle fördröja avgörandet i tillståndsärendet oskäligt överlämnar regionförvaltningsverket i Södra Finland ärendet som rör ersättningar för avgörande vid en senare tidpunkt.

20 20 Eftersom tillståndsbestämmelserna 12 och 61 i miljötillståndsbeslut nr 23/2007/1 ( ) som Västra Finlands miljötillståndsverk har beviljat Oy Metsä-Botnia Ab, som med Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 09/0216/1 ( ) har återförvisats för ny behandling, gäller sådan verksamhet som numera hör till verksamheten vid M-real Abp:s BCTMPfabrik har det återförvisade beslutet för denna verksamhets del avgjorts i samband med behandlingen av detta ärende. Allmän motivering till beviljande av tillstånd och tillståndsbestämmelser Verksamheten och ändringen av verksamheten, med beaktande av de utfärdade tillståndsbestämmelserna, medför varken var för sig eller tillsammans med den övriga verksamheten i området någon hälsorisk, någon annan betydande förorening av miljön eller fara för miljön, någon förorening av marken eller grundvattnet eller någon försämring av speciella naturförhållanden, något äventyrande av vattenförsörjningen eller annan användningsmöjlighet som är allmänt viktig inom verksamhetsområdet eller oskäligt besvär för grannarna som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt 42 i miljöskyddslagen. Utsläppen i luft och vatten från verksamheten vid BCTMP-fabriken medför bedömda utgående från de framlagda expertutredningarna inte någon hälsorisk eller någon betydande förorening av miljön, då tillståndsbestämmelserna som utfärdats i detta beslut beaktas. I verksamheten uppkommer avloppsvatten som renas vid det biologiska reningsverket och leds efter behandlingen ut i havet. Avloppsvattnet och kylvattnet förorenar havsområdet nära fabriken. Det har bestämts att skadorna som beror på föroreningen avgörs separat som ett eget ärende. För att förebygga och minska skadorna som orsakas fiskstammarna och fisket har en fiskerihushållningsavgift fastställts i beslutet. I åtgärdsprogrammet om vattenvård i Kaskö havsområde (Västra Finlands miljöcentral, ) har endast åtgärder som följer nuvarande praxis föreslagits för att begränsa utsläppen från industrin. Åtgärderna grundar sig på miljötillståndet enligt miljöskyddslagen och på minimikraven på behandling och avledning av avloppsvatten som getts med statsrådets förordningar. Dessa krav har beaktats vid tillståndsprövningen och i tillståndsbestämmelserna. Nedläggningen av verksamheten vid massafabriken har minskat utsläppen i havet. I åtgärdsrekommendationerna för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse har det föreslagits att möjligheterna till en gemensam rening av avloppsvattnet borde redas ut i områden där bosättningens och industrins reningsverk ligger nära varandra. Utvidgningen av reningen av avloppsvatten från tätbebyggelse och relaterade bestämmelser, bland annat en läckvattenutredning och en utredning om en förlängning av avledningsröret, stöder genomförandet av åtgärdsprogrammet. Kaskö havsområdes tillstånd utanför fabrikens ut-

21 loppsområde för avloppsvatten är nöjaktigt och genom att minska belastningen kan uppnåendet av ett gott tillståndsmål stödas. Bullret från fabrikens verksamhet och från annan verksamhet i samma industriområde, trafiken inberäknad, understiger på basis av mätningarna och uppgifterna i ansökan gränsvärdena för de närliggande bostadsområdena som fastställts i det gällande miljötillståndet. Bullernivån i fritidsbostadsområdena kan dock överskrida riktvärdena i statsrådets beslut (993/1992). Situationen i området har pågått länge men förbättrats efter att verksamheten vid massafabriken upphörde. I tillståndet har en utredning bestämts om huruvida det är möjligt att ytterligare sänka bullernivåerna i fritidsbostadsområdena. Verksamheten vid anläggningen förorenar inte nämnvärt grundvattnet eller marken och risken för förorening har beaktats bland annat i lagringen och behandlingen av kemikalier och avfall och i tillståndsbestämmelserna som gäller olyckor och störningar samt anmälningsskyldighet. Anläggningen är inte belägen inom ett viktigt grundvattenområde eller annat grundvattenområde som lämpar sig för vattenanskaffning. Verksamheten vid anläggningen försämrar inte särskilda naturförhållanden och äventyrar inte vattenanskaffningen eller andra användningsmöjligheter med beaktande av anläggningens läge och verkningsområde. Fabriksområdet har stadsplan och verksamheten följer planen. Verksamheten vid anläggningen, med beaktande av de utfärdade tillståndsbestämmelserna, representerar den bästa användbara tekniken. Behandlingen av avlopps- och kylvatten som uppkommer vid anläggningen och leds ut i avloppet följer den bästa användbara tekniken när tillståndsansökan lämnas in och följer de utfärdade tillståndsbestämmelserna. Beträffande energieffektiviteten har ibruktagandet av ett energieffektivitetssystem och anslutningen till industrins energibesparingsavtal och fullföljandet av de avtalsenliga skyldigheterna ansetts vara tillräckliga åtgärder för att förbättra och upprätthålla anläggningens energieffektivitet. Detaljerad motivering till tillståndsbestämmelserna Bestämmelserna 1 3. Bestämmelserna som gäller bränslen har getts i enlighet med ansökan. Bestämmelse 1. Bestämmelserna som gäller svavelhalten i tung och lätt brännolja följer statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja, lätt brännolja och marin dieselbrännolja (689/2006). Bestämmelse 2. Statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) tillämpas inte på förbränning av vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som uppstår vid produktion av nyfibermassa då avfallsförbränningen sker på produktionsplatsen och värmen återvinns. I barkpannan får man förutom bark i 21

22 enlighet med ansökan förbränna slam från avfallsreningsverket och små mängder av brännbart rent träavfall som uppkommer i den egna verksamheten. Slammet från avfallsreningsverket innehåller förutom fiberämne som uppkommer vid produktion av nyfibermassa också slam som härstammar från avloppsvatten från tätbebyggelse. Andelen slam från avloppsvatten från tätbebyggelse utgör 10 % av den totala slammängden då den planerade utvidgningen av den gemensamma behandlingen beaktas. Kommunernas avloppsvattenhantering vid fabrikens reningsverk minskar på grund av näringsämnena i avloppsvattnet behovet av dosering av näringstillskott vid reningsverket. Skogsindustrins och stadens gemensamma avloppsvattenrening minskar därmed kväveutsläppet som hamnar i havet. Förordningen om avfallsförbränning har således inte tillämpats på förbränning av slam från avloppsreningsverket trots att slammet innehåller en liten mängd slam från avloppsvatten från tätbebyggelse. När BCTMP-fabriken är ur produktion längre perioder kan andelen av avloppsvatten från tätbebyggelse av slammängden som uppstår stiga betydligt. En särskild tillståndsbestämmelse 28 har utfärdats om slambehandlingen i en sådan situation. På förbränningen av slam från avloppsvatten från tätbebyggelse tillämpas statsrådets förordning om avfallsförbränning (362/2003) och därför kan inte slam från avloppsvatten från tätbebyggelse förbrännas i barkpannan, eftersom pannan inte har tillstånd att fungera som en sådan förbrännings- eller samförbränningsanläggning som avses i förordningen. Bestämmelse 3. Koncentratet från fabrikens indunstningsanläggning består av organisk substans som löst sig från träet samt rester av uppsugningskemikalier och blekningskemikalier i flisen och på basis av mätningarna innehåller avgasen inte andra miljöskadliga ämnen vid sidan om kväveoxider och partiklar. Bestämmelserna Bestämmelserna som gäller utsläpp i havet har getts för att förhindra förorening. Avloppsvattnet leds till fabrikens avloppsreningsverk för att renas. Bestämmelserna om behandling och avledande av processvatten grundar sig på kraven på den bästa användbara tekniken och på bästa praxis med tanke på miljön. Bestämmelserna har getts för att säkerställa en effektiv verksamhet vid reningsverket. Bestämmelse 4. Med bestämmelsen säkerställs att allt vatten som innehåller skadliga ämnen behandlas vid reningsverket innan det leds ut i havet. Eftersom avloppsvatten från tätbebyggelse leds till reningsverket för behandling måste tillståndshavaren känna till kvaliteten på vattnet och mängden vatten. När avtal ingås ska man sörja för att avloppsvattnet från tätbebyggelse inte försvårar reningsverkets verksamhet och säkerställa att andra bestämmelser som finns i detta beslut följs. Avtalen ska tillställas tillsynsmyndigheten som utför tillsyn. 22

23 23 Bestämmelse 5. Med bestämmelsen godkänns att avlopps- och kylvatten får ledas ut i havet via befintliga utloppsplatser. Utloppsplatsen för avloppsvatten finns på bottnen av viken Tallvarpen. Kylvattnet leds ut öster om fabriken i Bernas Sund. Bestämmelsen innehåller dessutom en utredningsskyldighet att flytta utloppsplatsen för avloppsvatten till en djupare utloppsplats i Tallvarpenviken där vattendjupet är antingen fem meter eller tio meter. Avloppsvattnet har under hela den tid fabriken varit verksam letts ut i Tallvarpenviken i ett avlägset område där vattendjupet är mycket lågt. Utgående från de iakttagelser och analyser av vattenkvaliteten som gjordes sommaren 2009 har höga halter av skadliga ämnen uppmätts i strandvattnet vid fritidsbostaden närmast utloppsplatsen. Det är möjligt att substansen som härstammar från avloppsvatten och som under årens lopp har sedimenterats utanför utloppsplatsen, på grund av det låga vattendjupet har kunnat ha en skadlig inverkan på avloppsvattnets flöde och utspädning. Utredningen är nödvändig för att bedöma effekterna av en eventuell förflyttning av utloppsplatsen. Bestämmelse 6. Gränsvärdena som har fastställts på basis av utsläppskontrollen, belastningen av vattnet som leds till reningsverket, reningsverkets kapacitet och den bästa användbara tekniken är sådana att gränsvärdena kan underskridas trots att vattencirkulationen i BCTMPfabriken delvis öppnas och behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse utvidgas. Med gränsvärdena säkerställs att verksamheten och behandlingen av avloppsvatten följer sådan praxis som är bäst med tanke på miljön. Vid fastställandet av gränsvärden har problemen som gäller hanteringen av reningsverkets biologiska behandlingsprocess vid störningar beaktats. Gränsvärdena som ges som månadsmedelvärde är tillräckliga för att minimera utsläppen och de har uppställts så att de uppfyller kraven på bästa användbara teknik. Havsområdets skick och användbarhet utanför fabriksområdet har förbättrats i och med att utsläppen har minskat. Utsläppen i havet försvårar dock fortfarande användningen av vattnet i rekreationssyfte och orsakar fisket skada och minskar intäkterna från fisket. Gränsvärdena som gäller utsläpp i havet är därför delvis strängare än de värden som sökanden har föreslagit, dock så att utsläppsgränserna för näringsämnen ändras när behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse utvidgas. Skadorna och olägenheterna i havsområdet beror till största delen på att utsläppen av näringsämnen i avloppsvattnet har en övergödande inverkan. Därför har gränsvärden fastställts för utsläpp av näringsämnen. När gränsvärdet för kväveutsläpp fastställs har man beaktat att det är svårt att påverka kväveutsläppet som leds till reningsverket med produktionstekniska åtgärder och att möjligheterna att begränsa kväveutsläppet utan att använda egentliga kväveborttagningsprocesser är begränsade.

24 Bestämmelserna om behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse har getts i enlighet med kraven på reduktionen vid behandling av avloppsvatten i statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse. Reduktionen vid behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse är på minst samma nivå som hela avloppsreningsverkets reduktion, eftersom reningsverkets uppehållstid är lång och avloppsvattnet blandas fullständigt även om halterna i avloppsvattnet som leds till reningsverket varierar. Om avloppsvatten från tätbebyggelse kommer att förbehandlas vid avfallsreningsverket kan också förbehandlingens reduktion räknas till godo när hela reningsverkets reduktion beräknas. När den gemensamma behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse utvidgas så att reningsverkets personekvivalent överstiger värdet bör man vid behandlingen av avloppsvatten också beakta de krav som förordningen ställer angående kväve. Bestämmelse 7. Avloppsvattnet som ska behandlas vid avloppsreningsverket (industriavloppsvatten från fabriken och avstjälpningsplatsområdet samt avloppsvatten från tätbebyggelse) kan innehålla ämnen som nämns i statsrådets förordning (1022/2006) om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. För halterna av kvicksilver och kadmium i det renade avloppsvattnet har gränsvärden fastställts enligt förordningen. Bestämmelserna 9 och 10. Avledandet av uppvärmt kylvatten i havet påverkar enligt utredningarna lokalt temperaturen och istäcket i havsområdet. Det kan också påverka havsområdets biologiska tillstånd och flöden. Bestämmelserna har getts för att minimera skadorna som kyl-, regn- och dagvatten orsakar havsområdet och förebygga olycksrisken som beror på svag is. Bestämmelse 11. Ändringarna som genomförs vid avloppsreningsverket och reningsverket har planerats och dimensionerats för det flöde och den kvalitet på avloppsvattnet som nämns i ansökan. Den rikliga mängden läckvatten ökar den hydrauliska belastningen och späder ut avloppsvattnet betydligt, vilket försvagar reningsresultatet som kan nås. Med tanke på en effektiv verksamhet i reningsverket är det viktigt att avloppsvattnets flöde och kvalitet hålls så stabila som möjligt. För att hindra risken för förorening av miljön är tillståndshavaren skyldig att sörja för att det avloppsnät via vilket avloppsvattnet leds till reningsverket, hålls i sådant skick att mängden läckvatten är så liten som möjligt. Bestämmelserna Bestämmelserna har getts för att förebygga förorening. I bestämmelserna har både kraven på användning av bästa användbara teknik och de teknisk-ekonomiska möjligheterna att minska utsläppen beaktats. Bestämmelse 14. Enligt 5 i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider samt partikelutsläpp från 24

25 förbränningsanläggningar och gasturbiner med en bränsleeffekt på minst 50 megawatt (1017/2002) (LCP-förordningen) ska miljötillståndet innehålla bestämmelser om att rökgaser förs ut i luften genom en skorsten. Skorstenshöjden ska beräknas på ett sådant sätt att människors hälsa och miljön skyddas. Med bestämmelsen har det godkänts att rökgaserna från barkpannan som hör till tillämpningsområdet för LCP-förordningen ska ledas till den befintliga skorstenen. Det har också godkänts att rökgaserna från hjälppannan och Alrec-anläggningen leds ut via de befintliga skorstenarna. Vid fastställandet av höjden på hjälppannans skorsten har man dessutom beaktat kraven i statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt under 50 megawatt (445/2010) som träder i kraft Eftersom reservpannan finns belägen i industriområdet och det inte finns bosättning i dess omedelbara närhet är den fastställda skorstenshöjden minimikravet enligt förordningen utan att en utredning om en spridningsmodell av rökgaserna har krävts. Gräns- och riktvärdena som ställts upp utgående från resultaten av kontrollerna av luftkvaliteten i Sydösterbotten i syfte att förebygga hälsorisker och för att skydda vegetationen och ekosystemen har inte överstigits. Bestämmelse Utsläppsgränsvärdena som getts för barkpannan grundar sig på kraven i LCP-förordningen (1017/2002). Gränsvärdena för kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen från barkpannan har dock i enlighet med kravet i 5a i förordningen på användning av den bästa användbara tekniken är strängare än minimikraven i förordningen. Anläggningen har utgående från de utförda mätningarna understigit de uppställda utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid och kväveoxider vid fortgående drift. När utsläppsgränsvärdena för svaveldioxid bestämdes har man beaktat svavelhalten i de bränslen som används i anläggningen och på motsvarande sätt när gränsvärdena för kväveoxider bestämdes har man beaktat förbränningstekniken och ändringarna som gjorts i anläggningen. I anläggningen används inte sådana bränslen som skulle medföra att utsläppsgränsvärdet för svaveldioxid överstigs vid förbränning. Kväveoxidutsläppen beror i huvudsak på förbränningstekniken och överstigningar av det bestämda gränsvärdet kan efter ändringar i pannan inte antas ske i annat fall än vid störningar. I de stora förbränningsanläggningarnas referensdokument om bästa användbara teknik framläggs nivån på kväveoxidhalten i rökgas som uppnås med BAT-teknik vid normal verksamhet. Halten i befintliga förbränningsanläggningar som använder MW biobränslen är mg NO 2 /m 3 (n), 6 % O 2 och på motsvarande sätt är svaveldioxidhalten under 50 mg SO 2 /m 3 (n), 6 % O 2, eftersom svavelhalten i biobränslen är låg. De uppställda gränsvärdena gäller inte störningar. Bestämmelserna Gränsvärdena som fastställts för utsläpp från reservpannan grundar sig på den nationella utredningen om bästa tillgängliga teknik för små förbränningsanläggningar (Paras käytettävissä oleva tekniikka (BAT) 5 50 MW:n polttolaitoksissa Suomessa, Suomen ympäristökeskus, Suomen ympäristö/649, Helsinki 2003). Vid fastställan- 25

26 det av gränsvärdena har man dessutom beaktat minimikraven angående miljöskydd i statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt under 50 megawatt (445/2010) som träder i kraft Eftersom kväveoxidutsläppet från pannan på basis av de senaste mätningarna redan nu är mindre än gränsvärdet som träder i kraft , har en övergångsperiod för gränsvärdets ikraftträdande som nämns i förordningen inte varit nödvändig. Bestämmelserna Att minska kväveoxidutsläppen från Alrecanläggningen är ett av de viktigaste utvecklingsmålen med tanke på anläggningens miljöskydd. Det fastställda börvärdet har ansetts motsvara den bästa användbara tekniken i demonstrationsanläggningen. Verksamhetsutövaren är också skyldig att lämna in en ansökan om fastställande av ett egentligt gränsvärde när verksamheten vid anläggningen är etablerad. Eftersom ibruktagandet av anläggningen har fördröjts och det inte finns tillräckligt med praktisk erfarenhet av dess verksamhet har tidsfristen för att lämna in ansökan som bestämts i anläggningens nuvarande miljötillstånd förlängts. Gränsvärdet för partikelutsläpp behövs för att den bästa användbara tekniken ska kunna tillämpas. Fiberfiltertekniken uppfyller kraven på bästa användbara teknik. På basis av utsläppsmätningarna understiger Alrecanläggningen klart den fastställda utsläppsgränsen. Bestämmelserna Tillståndsbestämmelserna som gäller buller har getts för att minimera bullerolägenhet som verksamheten förorsakar. Bestämmelsen som gäller bullernivå baserar sig på statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå. Det riktvärde för bullernivån som nämns i detta beslut har inte tidigare uppnåtts i områden med fritidshus i Kaskö. Till följd av nedläggningen av massafabriken och vissa processändringar har bullerutsläppen från verksamheten i hela fabriksområdet minskat betydligt. Därmed behövs en utredning om huruvida bullerutsläppen från verksamheten i fortsättningen kan begränsas så mycket att riktvärdena för områden med fritidshus, campingområden och rekreationsområden utanför tätorterna enligt beslutet (993/1992) kunde understigas. Utredningen ska genomföras senast i samband med att bullerutredningen angående fabriksområdet uppdateras följande gång år Bestämmelserna I verksamheten behandlas och lagras avsevärda mängder olika råvaror, bränslen och andra kemikalier. Behandlingen och lagringen av avfall kan medföra fara för hälsan och miljön. Med bestämmelserna som gäller lagring strävar man efter att säkerställa att miljö- och hälsoriskerna i verksamheten beaktas i tillräckligt stor utsträckning. Med bestämmelserna säkerställs att riskerna som lagringen av ämnen som innebär en risk för miljöförorening är så små som möjligt. Mellanlagring av avfall i mindre än tre år före återvinning eller deponering på fabrikens egen avstjälpningsplats är inte avstjälpningsplatsverksamhet och på detta tillämpas inte statsrådets beslut om avstjälpningsplatser. 26

27 27 Bestämmelserna Bestämmelserna som gäller avfallshantering har getts för att säkerställa att avfallet behandlas och återvinns rätt. Enligt 6 i avfallslagen ska olika typer av avfall insamlas och hållas avskilda från varandra i alla skeden av avfallshanteringen i den mån det är nödvändigt samt tekniskt och ekonomiskt möjligt bland annat för att avfallshanteringen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Enligt 6 i avfallslagen ska avfallet återvinnas om det är tekniskt möjligt och om detta inte föranleder oskäliga merkostnader. I första hand ska man sträva efter att återvinna de ämnen som avfallet innehåller och i andra hand energin. Ämnena och energin som avfallet innehåller kan återvinnas tack vare att avfallet som uppkommer i anläggningens verksamhet sorteras och lagras komponentvis. Bestämmelse 28. Slammet som uppkommer vid den gemensamma behandlingen av avloppsvatten kommer både från skogsindustrins avloppsvatten och från avloppsvatten från tätbebyggelse. I anläggningens normala verksamhet kommer största delen av slammet från skogsindustrins avloppsvatten. På grund av den gemensamma behandlingen kan slam från olika belastningskällor inte längre åtskiljas enligt ursprung efter behandlingen. En liten mängd slam från avloppsvatten från tätbebyggelse ändrar dock inte slammets egenskaper i så stor utsträckning att det skulle vara nödvändigt att behandla allt slam som slam från avloppsvatten från tätbebyggelse. I BCTMP-fabrikens verksamhet kan det dock förekomma längre avbrott, varvid reningsverket i huvudsak renar avloppsvatten från tätbebyggelse och slammets egenskaper genomgår en förändring. Då måste hela slammängden behandlas som slam från avloppsvatten från tätbebyggelse. Då bestämmelsen har getts har man beaktat avloppsvattnets uppehållstid i reningsverket. Ursprunget och egenskaperna hos slammet som leds till reningsverket kan bäst bedömas utgående från COD Cr -belastningen. Bestämmelse 30. På återvinning av avfall i markbyggnad i fabriksområdet tillämpas statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad (591/2006). Om avfallet inte kan återvinnas enligt ovan nämnda förordning ska miljötillstånd sökas för avfallsåtervinningsställena eller så kan avfallet återvinnas eller behandlas på ett ställe som har miljötillstånd eller ett motsvarande beslut som ger rätt till detta. Bestämmelse 31. Enligt 6 i avfallsförordningen ska avfallets och avfallsinnehavarens namn samt de upplysningar och varningar som är nödvändiga för säkerheten och för att avfallshanteringen ska kunna ordnas på ändamålsenligt sätt antecknas på emballage som innehåller problemavfall. Enligt 6 i avfallslagen ansvarar producenten och transportören av problemavfall för att problemavfallet transporteras till en sådan plats som lagen förutsätter. Statsrådets beslut om uppgifter som ska lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall (659/1996) innehåller bestämmelser om det transportdokument som ska upprättas för

28 transport av problemavfall. Med hjälp av förfarandet med transportdokument kan problemavfallets väg från producenten till en ändamålsenlig återvinnings- eller behandlingsplats övervakas. Bestämmelserna Bestämmelserna har getts för att förebygga utsläpp som orsakas av kompostering och behandling i geotuber. I ansökan har föreslagits att 70 % av avloppsvattenslammet förbränns i barkpannan. Sökanden får behandla den återstående delen av slammet i fabriksområdet. Strängkompostering har dock inte godkänts som en permanent lösning för slambehandling, eftersom denna verksamhet kan orsaka luktolägenheter i vissa situationer. Kompostering har godkänts för en viss tid, med beaktande av att komposteringsprodukten kan användas i ytstrukturen på avstjälpningsplatser som ska stängas och ersätta material som transporteras från andra platser. Den utsatta tiden gäller egentlig kompostering och efterkompostering av de befintliga strängarna kan ske ännu efter detta. På basis av undersökningar är det viktigt att hålla kompostmassans ph under kontroll för att förebygga luktolägenheter från komposteringen. Detta är möjligt genom att använda blandkomponenter och därför har en gräns fastställts för kompostmassans ph. Med bestämmelserna som gäller behandlingen av kompoststrängar säkerställs en lyckad kompostering och förebyggande av luktolägenheter. Med bestämmelserna som gäller tidpunkten då komposten ska svängas har man strävat efter att förebygga luktolägenheter som drabbar bosättning. För att säkerställa att slammet behandlas på rätt sätt ska en tillräcklig säkerhet ställas för detta. Bestämmelserna Tillståndsbestämmelserna som rör exceptionella situationer och riskhantering är nödvändiga för att undvika driftstörningar och eventuella skador och olyckor och för att minska olägenheterna som de orsakar. Det är viktigt att förbereda sig inför sådana situationer och säkerställa att myndigheterna informeras. Bestämmelse 37. Skyldigheten att underrätta myndigheterna om exceptionella situationer har getts i enlighet med 62 i naturskyddslagen, 30 i miljöskyddsförordningen och LCP-förordningen. Närings-, trafik- och miljöcentralens behörighet att fatta beslut om exceptionella situationer har föreskrivits i 64 a i miljöskyddslagen och 16 i LCP-förordningen. Bestämmelserna 38 och 39. Vattenmängden som behandlas i avloppsreningsverket har minskat betydligt efter att verksamheten i massafabriken upphörde. Den nuvarande säkerhetsbassängen i avloppsreningsverket är enligt bedömning tillräckligt stor i den nya situationen med beaktande av att det finns en annan säkerhetsbassäng i BCTMP-fabriken för avloppsvatten som kommer från fabriken. För att förhindra hälsorisker och allvarlig miljöskador kan det vara nödvändigt att begränsa eller avbryta produktionen i fabriken vid allvarliga störningar i avloppsreningsverket. 28

29 Bestämmelserna 40 och 41. Utredningsskyldigheten som gäller ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön och andra ämnen som används i fabrikens verksamhet eller kemikalier som avloppsvattnet från tätbebyggelse innehåller och som är miljöfarliga grundar sig på statsrådets förordning (1022/2006) om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön samt på verksamhetsutövarens skyldighet att vara konsekvensmedveten och lämna rapporter. På grund av riskerna som är förknippade med behandlingen av råvaror och hjälpämnen och behandlingen av kemikalier, reningsanordningarnas funktion samt behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse ska riskhanteringsplanen uppdateras och hållas à jour. Bestämmelsen grundar sig på 5 i miljöskyddslagen, enligt vilken verksamhetsutövaren ska känna till verksamhetens risker för miljön tillräckligt väl. Bestämmelse 42. Bestämmelsen som gäller störningar i reningen av rökgaser från barkpannan har getts i enlighet med 14 i LCP-förordningen. Bestämmelserna Tillståndsbestämmelserna som rör kontroll, bokföring och rapportering av kontrollresultaten är nödvändiga för att tillståndsbestämmelserna ska följas och övervakas och för att verksamhetens resultat och konsekvenser ska redas ut. Bestämmelserna följer 5, 46 och 108 i miljöskyddslagen. Kraven som gäller bokföring och rapportering grundar sig också delvis på 51 och 52 i avfallslagen till de delar som gäller avfall. Bestämmelse 43. Planerna för drift- och utsläppskontroll enligt ansökan och kompletteringarna till ansökan är i huvudsak tillräckliga och de har godkänts med detta beslut, kompletterade på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna. Kontrollen av havsområdets tillstånd, fiskerikontrollen och kontrollen av luftkvaliteten (program för kontroll av verkningar) har godkänts enligt de befintliga programmen. Tillsynsmyndigheten kan i enlighet med bestämmelserna ändå granska kontrollprogrammen. Tillståndsbestämmelse 44. Planen för drift- och utsläppskontroll som presenterats i ansökan ( ) är beträffande den del som gäller avloppsvattenhantering mera omfattande än den kontroll som föreslagits i bilagan till statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse. En kontroll enligt detta beslut ersätter den kontroll som baserar sig på engångsmätningar som nämns under punkt B i bilagan till förordningen. Tillståndsbestämmelserna Det är dessutom nödvändigt att komplettera kontrollen av avloppsvatten så att den överensstämmer med kraven på minimiövervakning i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Om avloppsvatten som leds ut i havet utgående från en utredning enligt tillståndsbestämmelse 40 kan innehålla ämnen som avses i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga 29

30 för vattenmiljön (1022/2006), är det nödvändigt att komplettera utsläppsoch konsekvenskontrollen till denna del. Planen för drift- och utsläppskontroll som framlagts i ansökan ( med bilagor) måste kompletteras med engångsmätningar av organiska klorföreningar (AOX), eftersom vatten från avfallshanteringsområdet leds till avloppsreningsverket för behandling. Sättet att utföra engångsmätningar har specificerats för att förbättra resultatens tillförlitlighet och jämförbarhet. Eftersom avloppsreningsverkets verksamhet och det renade avloppsvattnets egenskaper väsentligt har ändrats, är det nödvändigt att reda ut hur giftigt det renade avloppsvattnet är med en engångsmätning. Bestämmelserna Kontrollbestämmelserna som rör utsläpp i luften från barkpannan har getts i enlighet med LCP-förordningen. Bestämmelsen som gäller fortgående mätningar av kväveoxidutsläpp från Alrecanläggningen har getts i enlighet med ansökan. Fortgående mätningar behövs åtminstone till dess att verksamheten vid anläggningen och utsläppen har etablerats. För att säkerställa att kontrollen av utsläppen från barkpannan är tillförlitlig ska de instrument och system som mäter utsläppen och som är i kontinuerlig användning granskas och kalibreras regelbundet av en utomstående sakkunnig som tillämpar standarden SFS-EN Standardenliga QAL2-jämförelsemätningar har gjorts år 2010 och därför görs de nästa gång senast år 2015 om det inte sker ändringar i verksamheten eller mätinstrumenten dessförinnan. Vid sidan om en kvalitetssäkring som utförs av en utomstående sakkunnig förutsätts också verksamhetsutövarens kvalitetssäkring under användning för att mätinstrumenten och -systemen som används kontinuerligt för att mäta utsläpp ska vara tillförlitliga. Bestämmelserna Det har förutsatts att partikel- och kväveoxidutsläppen från Alrec-anläggningen och reservpannan mäts med återkommande engångsmätningar. Mätningarna är nödvändiga för att genomföra tillsynen. Vid fastställandet av mätningskravet som gäller reservpannan har man beaktat minimikraven angående miljöskydd i statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt under 50 megawatt (445/2010) som träder i kraft Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beslutar i egenskap av tillsynsmyndighet om godtagbarheten hos mätosäkerheten som rör engångsmätningarna. Man kan avstå från mätningarna av partikel- och kväveoxidutsläpp från den egentliga BCTMP-fabriken, eftersom utsläppen från fabriken har stabiliserat sig och de uppmätta halterna har varit små. 30

31 Bestämmelse 57. Det har inte varit nödvändigt att ändra skyldigheten att mäta bullerutsläpp som det gällande miljötillståndet förutsätter. Mätningen är viktig för att övervaka anläggningens betydande bullerutsläppskällor. Bestämmelse 58. Det har beslutats att kontrollen av konsekvenser för vattendrag förlängs i enlighet med de gällande samkontrollprogrammen tills tillsynsmyndigheterna godkänner de nya planerna för kontroll av verkningar. År 2010 har en större kontroll av verkningar genomförts i havsområdet. Det är inte motiverat att ändra planerna förrän resultaten från denna kontroll är tillgängliga. Bestämmelserna 60 och 61. Det är nödvändigt att reda ut spridningen av buller från verksamheten enligt nuvarande praxis på de närmaste ställen som drabbas. Det är dessutom viktigt att med jämna mellanrum förnya bullermodelleringen som gäller hela verksamheten för att på ett tillförlitligt sätt tillsammans med bullermätningarna kunna reda ut hur stort verkningsområdet för bullret från verksamheten är, hur ändringarna i verksamheten påverkar spridningen av bullret och hur bullerutsläppen och deras effekter kan minskas. Bestämmelserna 67 och 68. Fiskevårdsskyldigheten som påförts M-real Abp ersätter den nuvarande fiskevårdsskyldigheten som fastställts för Oy Metsä-Botnia Ab för att förebygga skador som beror på avledande av avloppsvatten, eftersom M-real Abp har skött avloppsvattenhanteringen från och med I miljötillståndsbeslutet som getts till följd av anmälan om att Oy Metsä-Botnia Ab:s verksamhet läggs ned har bolaget ändå påförts en separat fiskevårdsskyldighet med vilken man förebygger skador som avledandet av avloppsvatten från den nedlagda verksamheten ännu orsakar. Utsläppen i havet från den nuvarande verksamheten, utvidgningen av behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse medräknad, är mindre än utsläppen i fabriksområdet när massafabriken var i funktion. Det finns inga grunder för att helt upphäva fiskerivårdsskyldigheten, men den tidigare utplanteringsskyldigheten har ersatts med en fiskerihushållningsavgift. Med beaktande av den föranledda skadan har det för att förebygga skador varit ändamålsenligt att omvandla utplanteringsskyldigheten till fiskerihushållningsavgift. Avsaknaden av undersökningsresultat som gäller resultat från planteringar kan inte räknas som grund för att fortsätta utplanteringarna en längre tid i den tidigare omfattningen i en situation där utsläppen i havet har minskat betydligt. Trots att utsläppen i havet har minskat orsakar de fortfarande skador för fiskstammarna i området. Fiskerivårdsskyldighetens värde i pengar har minskats i proportion till de minskade utsläppen. Bestämmelse 69. Enligt 43 i miljöskyddslagen ska miljötillståndet innehålla bestämmelser om åtgärder som utförs efter att verksamheten har lagts ned. Bestämmelsen är nödvändig för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas efter att verksamheten har upphört för att förebygga miljöförorening och för att ordna ändamålsenligt avfallshantering. 31

32 32 Svar på individualiserade yrkanden som framställts i utlåtanden AA har i sin anmärkning hänvisat till ett fel i kungörandet. Anhängigheten av ansökan har kungjorts på Kaskö, Kristinestad och Närpes stads anslagstavlor och meddelats i tidningar som utkommer i området. Anmärkaren har inte fått information om att ansökan blivit anhängig samtidigt med de andra berörda på grund av att adressen i dokumenten var inkorrekt. På grund av felet har anmärkaren separat reserverats tillfälle att göra sig förtrogen med dokumenten. Enligt 16 kap. 27 i vattenlagen kan det inte bestämmas att ersättningar ska betalas på grund av ett adressfel i hörandet av de berörda personerna eller något annat fel, eftersom felen inte kan anses vara uppsåtliga. Det kan inte bestämmas att anmärkaren får ersättning för anmärkningen med stöd av 107 i miljöskyddslagen. Utlåtanden om ansökan har begärts från de kommunala hälsoskyddsmyndigheterna. Yrkandena som har framställts i utlåtandena och anmärkningarna angående ansökan har beaktats på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringen till dessa. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH GRANSKNING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Beslutets giltighet Tillståndsbeslutet är i kraft tillsvidare. För att väsentligt utvidga eller ändra verksamheten krävs ett laggillt miljötillstånd. Granskning av tillståndsbestämmelserna Beslut som ska ersättas Ansökan om en granskning av tillståndsbestämmelserna ska lämnas in senast Detta beslut ersätter följande beslut: Miljötillståndet som Västra Finlands miljötillståndsverk beviljat M-real Abp:s BCTMP-fabrik, beslut nr 76/2004/1, Miljötillståndet som Västra Finlands miljötillståndsverk har beviljat återvinningsanläggningen för indunstningskoncentrat (Alrec), beslut nr 35/2008/1,

33 - Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 09/0216/1, , angående besvären beträffande miljötillstånd nr 23/2007/1, som Västra Finlands miljötillståndsverk beviljat Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö till den del förvaltningsdomstolen har återförvisat tillståndsbestämmelserna i miljötillståndet till miljötillståndsverket för ny behandling och verksamheten som avses i ifrågavarande tillståndsbestämmelser (12 och 61) numera utövas av M-real Abp. Lakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om det genom förordning med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen utfärdas bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i detta tillståndsbeslut eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller granskning som avviker från tillståndet, ska förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. 33 BESLUTETS VERKSTÄLLIGHET Beslutets verkställbarhet och inledande av verksamheten trots ändringssökande Motivering Tillståndshavaren kan trots ett eventuellt ändringssökande inleda verksamheten i enlighet med tillståndsbeslutet om han för det fall att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsbestämmelserna ändras ställer en säkerhet på euro som proprieborgen till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Fullföljdsdomstolen kan förbjuda att beslutet verkställs. Verksamheten bedrivs i ett område som planlagts som industriområde och som länge har varit i industribruk. Verksamheten ökar inte utsläppen från industriområdet. Ändringarna i verksamhetens miljökonsekvenser är små. Verkställigheten av beslutet gör inte ändringssökandet onödigt. Om verkställigheten förbjuds medför det avsevärda ekonomiska skador för tillståndstagaren. Vid fastställandet av storleken på säkerheten har verksamhetens miljökonsekvenser beaktats. TILLÄMPADE BESTÄMMELSER Miljöskyddslagen (86/2000) 4 5, 7 8, 28, 31, 35 38, 41 47, 52, 53, 55 56, 62, 90, 101 och 108 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 5, 18, 19, 30, 36 och 37 Avfallslagen (1072/1993) 3, 4, 6, 7, 9, 15, 19, 51 och 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 3, 3 a, 5, 6, 9, 10 och 22 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Vattenlagen (264/1961) 2 kap. 22 och 16 kap. 27 Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992).

34 Statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja, lätt brännolja och marin dieselbrännolja (689/2006) Statsrådets förordning om begränsning av utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider samt partikelutsläpp från förbränningsanläggningar och gas turbiner med en bränsleeffekt på minst 50 megawatt (1017/2002). Statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt under 50 megawatt (445/2010) Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) Statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmil jön (1022/2006) Statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad (591/2006) Statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (861/1997) Statsrådets beslut om oljeavfallshantering (101/1997) Statsrådets beslut om uppgifter som ska lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall (659/1996) Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) 34 BEHANDLINGSAVGIFTEN OCH HUR DEN BESTÄMS Behandlingsavgiften är euro. Fakturan skickas separat senare från servicecentralen vid Statens ekonomi- och personalförvaltning. Enligt 105 i miljöskyddslagen tas en avgift ut för handläggningen av tillståndsansökan. Då storleken bestäms beaktas vad som föreskrivs i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och statsrådets förordning som utfärdas med stöd av denna lag eller i miljöministeriets förordning. Enligt 7 2 mom. i statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) tas för en prestation som gäller ett ärende som blivit anhängigt innan denna förordning träder i kraft en avgift ut enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Enligt bilagan till miljöministeriets förordning om tillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) som var i kraft då denna ansökan om miljötillstånd blev anhängig, tas för 35 4 mom. i miljöskyddslagen avsedda tillståndsärenden som gäller flera verksamheter och som ska avgöras samtidigt en kombinerad avgift ut så att man till behandlingsavgiften för en verksamhet i högsta avgiftsklassen såsom de övriga verksamheternas andel adderar 50 % av avgifterna för dessa verksamheter. Enligt avgiftstabellen i bilagan till förordningen (1388/2006) är behandlingsavgiften för annan massafabrik än cellulosafabrik euro. För en ansökan som gäller ändring av tillståndet tas en avgift ut som är 50 % av avgiften i tabellen. Om arbetsmängden som behandlingen av ärendet kräver motsvarar behandlingen av det tillstånd som krävs för den nya verksamheten tas en avgift ut enligt tabellen.

35 35 Enligt avgiftstabellen i miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006) är avgiften som tas ut för behandling av ansökan om miljötillstånd euro för en pannanläggning vars största bränsleeffekt är MW och euro för en komposteringsanläggning eller en annan plats för återvinning eller behandling av avfall där minst ton avfall behandlas per år. I enlighet med det ovan framställda bildas tillståndsavgiften för ändring av verksamheten vid en annan massafabrik än en cellulosafabrik och för en pannanläggning enligt följande: euro + 0,5 x euro + 0,5 x euro = euro. INFORMATION OM TILLSTÅNDSBESLUTET Beslut M-real Abp PB Metsä Kopia av beslutet Kaskö stad Kristinestads stad Närpes stad Miljöskyddsmyndigheten i Kaskö stad Hälsoskyddsmyndigheten i Kaskö stad Miljöskyddsmyndigheten i Kristinestads stad Hälsoskyddsmyndigheten i Kristinestads stad Miljöskyddsmyndigheten i Närpes stad Hälsoskyddsmyndigheten i Närpes stad Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (elektroniskt) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (elektroniskt) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten (elektroniskt) Finlands miljöcentral (elektroniskt) Meddelande om beslutet Enligt lista dpoesavi Kungörande på anslagstavlor och i tidning På regionförvaltningsverkets (området för miljötillstånd) för Södra Finland anslagstavla meddelas om det givna beslutet. Beslutet kungörs på anslagstavlorna i städerna Kaskö, Kristinestad och Närpes. Information om beslutet offentliggörs i tidningarna Suupohjan sanomat och Syd- Österbotten.

36 36 ÄNDRINGSSÖKANDE Beslutet får överklagas hos Vasa förvaltningsdomstol genom besvär. Bilagor Bilaga 1. Verksamheternas placering i fabriksområdet Bilaga 2. Slambehandlingsområden i Kaskö fabriksområde Bilaga 3. Kontrollprogram ( ) Bilaga 4. Besvärsanvisning SEPPO ASPELUND LEA SIIVOLA MIKA SEPPÄLÄ Seppo Aspelund Lea Siivola Mika Seppälä JAAKKO KUISMA Jaakko Kuisma I beslutsfattandet har miljöråden Seppo Aspelund (ordförande), Lea Siivola och Mika Seppälä deltagit. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Jaakko Kuisma. JK/sl Jag intygar att denna översättning överensstämmer med den för mig presenterade finska källtexten. Reso den 17 december 2010 Heidi Santapakka Auktoriserad translator

37 VERKSAMHETERNAS PLACERING I FABRIKSOMRÅDET Bilaga 1

38 SLAMBEHANDLINGSOMRÅDEN I KASKÖ FABRIKSOMRÅDE Bilaga 2 Mahdolliset lietteenkäsittelyalueet Kaskisten tehdasalueella Kompostointi Geotuubikäsittely 1) Puukenttä 2) Vanha hakekenttä 4) Lietteenkäsittelyalue 3)Tuhkakenttä