Det goda livet. En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det goda livet. En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre"

Transkript

1 Det goda livet Påverka resten av ditt liv! Med Det goda livet vill vi landstingspolitiker inspirera och locka till diskussion kring hälsan. Vi vill att du tillsammans med andra sörmlänningar funderar över hur du själv kan påverka din hälsa, men också hur landstinget kan medverka för att utjämna den ojämlika hälsan i vårt samhälle. En studiehandledning från Landstinget Sörmland om hur vi kan må bättre Bilda en cirkel på arbetsplatsen, i skolan eller på fritiden. Ta kontakt med ett studieförbund så hjälper de till. Landstinget kommer på olika sätt att stödja studiecirklarna med fakta och ställa upp med resurspersoner. Vi besöker gärna din studiecirkel och deltar i diskussionerna. Du och de andra i din cirkel bestämmer hur arbetet ska läggas upp. Era synpunkter och idéer är mycket viktiga för oss i vårt fortsatta arbete med hälsan i länet. Det ni kommer fram till i cirkeln vill vi ta del av. Använd därför dialogbladen som följer med studiematerialet. Skriv ner era synpunkter och idéer och skicka dem till landstinget. Era förslag kommer att fungera som underlag för omprövningar och förändringar i landstingets framtida satsningar. Ta chansen Gör din röst hörd! På köpet får du med dig erfarenheter och goda vanor. Lycka till! Inger Jonasson-Sjödin Ordförande Landstingsfullmäktige Elina Linna Ordförande Folkhälso- och Miljödelegationen

2 INLEDNING Innehåll Vad är god hälsa? Många människor investerar i en ny bil, ett nytt hus, i aktier eller i konst. Få investerar däremot i sin egen hälsa. Men egentligen borde det vara lika självklart. Det är dessutom en investering som ger säker utdelning. Sällan i form av ekonomiska vinster resultaten kommer istället som ökat välbefinnande, bättre hälsa och ökad livsaptit. Ur ett strikt medicinskt perspektiv kan hälsa definieras som frånvaro av sjukdom. Men vi kräver ofta mer för att må bra. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp. God hälsa är alltså inte ett mått på lycka. FOTO: Lars Forsstedt/ETC-Bild. Inledning Inre hälsa Kärlek, relationer och sexualitet Mat Motion Allergi Agenda Säker & trygg miljö Tobak & alkohol Tänder Sömn Egenvård Att investera i hälsa handlar inte bara om motion. Lika viktigt är att vårda sin inre hälsa, att skapa livsutrymme på olika sätt. Många vårdar sin bil bättre än sig själva den fylls med rätt slags bränsle, får årliga kontroller och tvättas, vaxas och pysslas om med jämna mellanrum. Vid varje litet udda motorljud körs den till en verkstad. Sköter vi om oss själva på samma sätt? Som exempel mår vi inte alltid bra av den mat vi äter. Vi äter ofta för mycket i förhållande till den energi vi förbrukar, vilket är en av förklaringarna till att ungefär hälften av Sörmlands befolkning är överviktig. Hälsan är ojämlik, både mellan könen, i världen och i Sörmland. Generellt sett har kvinnor sämre hälsa än män. Hälsan är ojämlik även mellan invandrare och svenskar. Undersökningar visar att svenskar mår bättre än invandrare i vårt land. Hälsoläget i Sörmland avviker inte nämnvärt från landet som helhet. Att investera i hälsa ger garanterat utdelning. FOTO: Lars Tunbjörk/Tiofoto. Däremot skiljer sig hälsoläget åt i länets olika kommuner. Statistik slår fast att välutbildade människor har bättre hälsa än de med lägre utbildning. Det är förklaringen till att boende i orter med mer tjänstemannakaraktär har mindre sjukfrånvaro och lever längre än de som bor i orter präglade av industrier. Där blir det påtagligt att låg utbildning, dåliga motionsvanor och arbetslöshet påverkar hälsan. Statistik visar svart på vitt att människor med sådana förutsättningar har ökat antal sjukskrivningar och kortare livslängd. Det här studiematerialet vill uppmärksamma faktorer som får oss att må bra. God hälsa är en av förutsättningarna för ett bra liv. Vad behöver du mer för att må bra? Läs, fundera och diskutera! 2 Liv & Hälsa år 2000, FOU enheten Landstinget Sörmland 2 Barnrapporten Sörmland, Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland 2 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan, SOU 2000:91 2 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 3

3 INRE HÄLSA INRE HÄLSA Ta kontroll över ditt liv! Nya rön inom hjärnforskningen visar hur viktigt det är att kunna förstå och handskas med sina känslor. Det är rent av avgörande för din hälsa och livskvalitet. Det kallas för känslans intelligens och anses ha långt större betydelse för framgång än intelligenskvot. Känslans intelligens handlar om att kunna förstå sina känslor, kunna kontrollera sina impulser och ha förmåga till inlevelse empati. Känn efter vad du behöver för att må bra. Ofta behöver du en stund i avskildhet varje dag. Att ägna sig år sig själv är ingen lyx det är en livsnödvändighet. FOTO: Ulf Lundin/ETC-bild. Att ignorera kroppens signaler är vanligt. Ett exempel är den 36-årige IT-kille som sökte läkare med symptomen yrsel och kallsvettning. När läkaren frågar när han åt senast, svarar han igår. Man kan också döva sina känslor på olika sätt. Vem har inte köpt en påse godis som tröst, rökt lite extra när det är stressigt, shoppat sig glad, druckit för mycket sprit efter en motgång, arbetat extra när privatlivet gungat eller tagit lugnande medicin när livet känts besvärligt. Allt är uttryck för bristande förståelse för dina egna känslor. Hjulen rullar allt snabbare. Det är lätt att skylla på andra och annat när du tappar kontrollen över ditt liv. FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild. Detta krävs för mental hälsa För att uppnå balans och harmoni i livet måste du ha en god mental hälsa. För att nå dit måste människan i första hand få sina grundläggande behov tillfredsställda som mat, sömn, bostad, en god miljö, m.m. För att den mentala hälsan ska blomstra behöver människan: Ett bra socialt nätverk med familj och vänner. Klara och förnuftiga regler i samhällslivet. En vision, ett mål eller en mening med livet. Något spännande och utvecklande att se fram emot. Att känna sig behövd att ha en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Människor som inte har kontroll över sina känslor blir lättare sjuka. Vi är snabba på att dämpa våra känslor på olika sätt, mindre bra på att förstå vad de egentligen betyder, menar Ulla Wulff som arbetar med hälsa och livsutveckling. Hon har under många år undervisat och väglett människor i sambandet mellan kropp och själ. Vår inre hälsa har minst lika stor betydelse för vårt välbefinnande som en vältränad kropp. Forskning har visat att människor som inte förstår sina känslor lättare blir sjuka. Precis som kroppen behöver rörelse och motion kräver själen sin vård. Det finns mängder med hälsoråd när det gäller mat, motion och hur vi i andra sammanhang ska sköta vår kropp. Mer sällan ser man hälsoråd för själen. Ett sätt att ta hand om sin själ är att varje dag stanna upp en stund, reflektera över livet och vad som är viktigt för dig. Att lära känna sig själv handlar i hög grad om att lära sig tolka kroppens signaler. Starta en kärleksrelation med dig själv. Det handlar inte om egoism, utan är ett sätt att lära känna dig själv bättre. Faktum är ju att du aldrig kan älska någon annan mer än du älskar dig själv, säger Ulla. 4 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 5

4 INRE HÄLSA INRE HÄLSA Bryt vanan vägra stressa! Stress är en del av livet, men vi måste se till att få vila mellan stressiga perioder. Många stressar både i jobbet och privat. För dem finns ingen vila någonstans. Ett sådant beteende leder ofta till utbrändhet, menar Lena Nevander Friström, författare till boken Fångad av arbetet. Många personer avundas de här människorna. Utåt sett lever de ett rikt liv, men insidan är kaos. De upplever en känsla av ensamhet, vanmakt en slags uppgivenhet som de inte klarar att ta sig ur. Efterhand tappar de sin identitet på olika plan. Plötsligt har arbetet blivit den enda återstående identiteten. Lena Nevander Friström är socionom och psykoterapeut. Hon bor i Norrköping och arbetar med ledarutveckling inom näringslivet. I sitt arbete möter hon ofta personer som inte kan sätta gränser för sina insatser på jobbet. Problemen drabbar alla som inte tar sig tid för eftertanke och vila. Gemensamt för den lågavlönade förskolläraren och den högavlönade IT-teknikern är känslan av att ha tappat kontrollen över sitt liv. Konsekvenserna är allvarliga. För många handlar det om liv eller död. Att få diagnosen utbrändhet kan i sig leda till ett livslångt kroniskt arbetshandikapp. Hjärtinfarkt är vanligt liksom oförmåga att tåla stress. Från att ha varit otroligt stresstålig, kanske till och med fungerat bäst under stress, klarar man inte längre minsta stressmoment. Utbrändhet utvecklas under flera år. Symptomen kommer krypande och passerar på vägen flera stadier. Personlighetsförändringar som social trötthet och kort stubin gör att familjen tröttnar och vännerna försvinner. Till sist påverkar det även arbetsprestationen negativt. Stanna upp en stund och reflektera över livet. FOTO: Erik Holmstedt/ETC-bild. Relationen kan börja med att sitta en stund i avskildhet varje dag. En tid då du slappnar av och känner efter vad du vill och behöver. Ett sätt kan vara att lära dig meditera. Börja med att ge dig själv fem minuter om dagen för att sedan öka till 20 minuter. Ge inte upp om du inte lyckas de första gångerna. Att lyssna och förstå dig själv kan ta tid ibland en hel livstid, men det kan förändra ditt liv på ett avgörande sätt. Meditation och avslappning har en avgörande betydelse för hälsan. Var uppmärksam på dina behov. Behandla dig själv med kärlek och ställ dig frågan: Vad behöver jag för att må bra? Du kan välja mellan att se dig själv som ett offer för omständigheterna eller att hitta en mening med livet, menar Ulla. Ingen annan än du själv ansvarar för ditt liv. Därför kan bara du ge svaret på vad meningen med ditt liv är. Ett lugnande besked till alla stressade, oroliga, rastlösa och irriterade människor är att känslans intelligens kan utvecklas. Det är aldrig för sent att lära känna sig själv bättre. Arbete inom vården ökar risken för arbetsrelaterad stress. FOTO: Christer Engström/ETC-bild. Allt fler drabbas av utbrändhet Att vara utbränd och få den medicinska diagnosen depression blir allt vanligare. Riksförsäkringsverkets årliga undersökning visar att diagnoser för psykiska sjukdomar är de enda som ökar. Övriga diagnoser minskar eller håller sig på samma nivå. En stor satsning på forskning kring utbrändhet och depression startar därför vid Karolinska Institutet. Forskarna ska kartlägga vilka faktorer som leder till utbrändhet och varför allt fler drabbas av sjukdomen. Personer inom vård, skola, omsorg och andra människovårdande yrken är mest utsatta för utbrändhet orsakad av arbetsrelaterad stress. Utbrändhet är dubbelt så vanligt bland anställda inom landsting och kommuner jämfört med anställda inom andra yrkesgrupper i LO-kollektivet. Anledningen anses vara de stora förändringar som genomförts inom den offentliga sektorn och som lett till större arbetsbörda och ökad stress. 6 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 7

5 INRE HÄLSA INRE HÄLSA Livet går i ett allt snabbare tempo. Den som har ett stressigt jobb och där hemmet inte är en plats att vila på riskerar att drabbas av utbrändhet. FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild. Fem steg sedan är du utbränd! Kan inte längre skilja mellan verkliga och inbillade krav. Omgivningen och behovet av beröm styr beteendet. Övertygad om att vara oumbärlig på jobbet. Arrogant och cynisk. Kränker folk offentligt för att få dem tysta på möten. Personlighetsförändringen märks även på jobbet. Bryt ett stressbeteende innan det går för långt. FOTO: Johan Bergmark/Tiofoto. Definitionen på utbrändhet har fem steg. Om du känner igen många symptom och de är ihållande är du i riskzonen. 1. Fysisk trötthet Man känner sig aldrig utvilad. Antingen vill man ligga kvar i sängen på morgonen eller så far man upp för att sätta igång med sina sysslor. Man har blivit kemiskt beroende av den adrenalinkick en snabb start ger. Man sitter framför TV:n på kvällen och är för trött för att lägga sig. Tröttheten består tills man lägger huvudet på kudden.då blir man klarvaken av alla tankar. Man vaknar med en känsla av obehag eller olust mitt i natten. 2. Intellektuell trötthet Man glömmer var man lagt nycklar, pärmar och plånbok. Boiling brain hjärnan kokar. Man orkar inte hålla uppmärksamheten på det man gör så länge som det tar att resa sig från bordet och gå till kylskåpet för att hämta mjölk. Först när du backar tillbaka över tröskeln återvänder minnet. Man glömmer om man sagt eller gjort vissa saker. Man får svårt att prioritera och svårt att fatta beslut. Rastlöshet är en ständig följeslagare. 3. Social trötthet Känner du igen dig här bör du dra i nödbromsen. I nästa steg har självinsikten försvunnit. Man orkar inte med folk längre. Humorn försvinner och man letar ursäkter för att slippa gå på fester. Man ägnar sig åt magiskt tänkande. Det blir bättre efter semester Man hoppar över bokade möten det blir bara en massa prat och blir irriterad på gemensamma sociala aktiviteter. Man orkar fortfarande vara trevlig på jobbet, men familjen som betyder mest, får känna av huggormstungan. Insomningstabletter eller sängfösare krävs för att somna. Människosynen börjar förändras. Man börjar bli irriterad på andra som är fula, tjocka och pratar om oviktiga saker. 4. Personlighetsförändring Självinsikten är borta. 5. Meningen med livet Börjar fundera över meningen med livet. Risken för självmord är stor. Intellektuellt har man förstått att familjen försvunnit. Först nu hinner känslorna av tomhet och ensamhet i kapp. Frågar sig: Vem är jag om jag inte arbetar? Når insikten att man missat sina barn. 1 Vad gör du för att må bra? 2 Hur hanterar du en motgång? 3 Vad kan du göra för att inte hamna i en ond cirkel av krav? 4 Vad kan samhället (kommun, landsting, organisationer och arbetsgivare) göra för att förhindra att allt fler drabbas av stress och utbrändhet? 5 Vad kan vuxna göra för att barn och ungdomar inte ska bli stressade? 6 Den tekniska utvecklingen gör att vi alltid kan vara tillgängliga. På vilket sätt påverkar det oss? 2 Fångad av arbete, Lena Nevander Friström, Natur och Kultur 2 Känslans intelligens, Daniel Goleman 2 Vårt behov av rörelse, Folkhälsoinstitutet 2 Tankar om tid, Bodil Jönsson 2 Hälsans mysterium, Aaron Antonovsky 2 Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress 2 Jäktad, pressad, utbränd, Forskningsrådsnämnden 8 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 9

6 KÄRLEK, RELATIONER OCH SEXUALITET KÄRLEK, RELATIONER OCH SEXUALITET Att duga som man är Duger jag? Kan jag? Vill någon ha mig? Är jag annorlunda? Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet att få reflektera är tidlöst! Människan är en sexuell varelse hela livet. Vår sexualitet ser väldigt olika ut under olika perioder i livet och mellan olika människor. Ibland delar vi den med någon, under andra perioder behåller vi den för oss själva. WHO:s definition av sexualitet inleds med Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, det gäller såväl man, kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är en verkligt hälsofrämjande faktor, det finns få hälsofrågor som innehåller så mycket lust och glädje! Begreppet sexuell hälsa rymmer mycket mer än frånvaro av sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Vilken roll har den då i våra liv? Hur påverkar sexualiteten vår självkänsla och vår identitet? Sexualitet handlar inte enbart om sam- Är sex utan kärlek OK? Information om sexualitet och samlevnad omger oss dagligen. Det är en utmaning att försöka konkurrera med medias bilder om vilken roll sexualiteten kan och bör ha i våra liv. Pornografin ställer var och en av oss inför en utmaning. Hetsar jag upp dig?, frågar den. Om inte så retar jag väl dig? Berör och stör. Äcklar. Vi kan tycka olika om porr och om dess exploatering av känslor, men vi ska också erkänna att den talar till djupa och starka behov. Sex är glädje! FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild. lag utan spänner över ett mycket större sammanhang. För olika människor har begreppet olika innebörd. Vi kan med Totalt sett har pornografikonsumtionen ökat i Sverige i takt med att utbudet blivit större, mer varierat och mer tillgängligt. Även om pornografi i allt väsentligt fortfarande tillverkas av män och för män, visar undersökningen Sex i Sverige, att 20 procent av kvinnorna sett pornografisk film det senaste året. Detta har främst skett tillsammans med en partner. Sex ska man bara ha med den man är kär i attitydundersökning Sex i Sverige. sexualitet mena kärlek, lust eller längtan efter närhet. Det kan betyda trygghet, hem, barn och familj. 100 % Män Kvinnor år Är homosexualitet ett särintresse? Vi lever i en kultur präglad av heterosexuella värderingar, attityder och beteenden. Även om homosexuella uttryck och livsformer under senare tid har fått större utrymme i massmedier och i människors medvetande, så betraktas homosexualitet ändå som något annat än det vanliga, som ett särintresse. I undersökningar om människors sexvanor brukar man skilja på homosexuella fantasier och homosexuella handlingar. I rapporten Sex i Sverige redovisas att det är betydligt vanligare att människor fantiserar sexuellt om människor av samma kön, ca 10 procent av de tillfrågade enligt undersökningen. Homosexuella fantasier är fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män. När det gäller homosexuella handlingar uppgav 2,4 procent att de haft någon form av sexuell kontakt med personer av samma kön. Kvinnors uppfattning om inställningen till homosexualitet i sitt barndomshem, enligt Sex i Sverige. 100 % Tystnad Negativ Neutral Positiv år Ett bra preventivmedel är ett som används! Preventivmedlets främsta uppgift är förstås att förhindra oönskade graviditeter. Kondomens roll som smittskydd bör emellertid inte underskattas! När man talar om sexuellt överförbara sjukdomar (STD) menas syfilis, gonorré, klamydia, kondylom, herpes, hepatit samt HIV. Antalet sjukdomsfall tenderar att variera över tiden. Just nu ökar antalet klamydiafall i landet, från fall 1995 till fall Allt fler homosexuella vigs i kyrkan. FOTO: Ulrika Åling/Tiofoto. Männens uppfattning om inställningen till homosexualitet i sitt barndomshem, enligt Sex i Sverige. 100 % Fakta om preventivmedel Tystnad Negativ Neutral Positiv år Klamydia kan få allvarliga konsekvenser som sterilitet. FOTO: Patrik Sjöling/IBL. Tonårsaborter ökar i länet Tonårsaborterna ökar i Sörmland. Det visar Socialstyrelsens statistik från Under första halvan av 2000 har antalet aborter i Sverige ökat med 2 procent jämfört med motsvarande period Ökningen har skett bland kvinnor under 30 år. Främst är det tonårsaborterna som ökar. Efter en period av relativt måttlig uppgång ökar antalet tonårsaborter med 12 procent på bara ett år. Största ökningen av tonårsaborter har noterats i Sörmlands, Östergötlands, Jönköpings, Örebro och Dalarnas län. Statistiken visar även att antalet aborter i Sörmlands och Jönköpings län ökar i samtliga åldersgrupper. 1 Är det skillnad på den kvinnliga och den manliga sexualiteten? 2 Vilka faktorer är viktigast för att ett förhållande ska fungera bra? Skriv ner fem saker. Diskutera med gruppen. 3 Finns det saker som man inte bör berätta för sin partner eller ska man dela allt i en kärleksrelation? 4 Hur skulle du reagera om någon i din närhet berättar att han /hon är homosexuell? Varför? 5 Hur kan sex- och samlevnadsundervisningen i skolan göras bättre? 6 Vad kan samhället (landsting, kommuner och organisationer) göra för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och minska antalet tonårsaborter? 7 Är sex utan kärlek OK och finns det skillnader i synsätten beroende på kön och generationstillhörighet? 2 Hur gör dom andra? Om sexualitet och samlevnad på 1990-talet, Kajsa Sundström (red) 2 Efter förälskelsen, Tomas Böhm 2 Man och man emellan, Lars Bohman 2 Erotikens ideologi, Joakim Friberg 10 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 11

7 MAT MAT Mat till lust och nytta Visste du att vi äter 40 till 50 ton mat under vårt liv vilken slags mat väljer du? Bland det bästa som finns är att sätta sig till bords och äta en god måltid. Mat är inte bara gott, det är en källa till glädje, fest, gemenskap och tradition. Maten ger många möjligheter att lära känna andra kulturer och deras goda mat. Vad vore det svenska köket utan pasta och pizza? Samtidigt ska vi värna om vår svenska mattradition. Vi är vad vi äter, är ett välmotiverat talesätt. Vad, hur mycket och när vi äter påverkar mycket hur vi mår och hur mycket vi orkar prestera. Med rätt val av mat kan vi även förebygga och behandla sjukdomar. Med enkla vanor får kroppen en bra balans och du känner ett välbefinnande. Du kan äta allt men inte alltid och inte hur mycket som helst. En viss mängd fett är bra för hjärta och kärl. Att handla rätt saker, tillaga maten på rätt sätt och lägga upp maten enligt tallriksmodellen samt äta regelbundet är vägen till goda matvanor med härliga smakupplevelser. Välj gärna livsmedel som är nyckelhålsmärkta. Märkningen innebär att varan har lägre fetthalt och/eller högre fiberhalt. Mat som är naturligt mager, som t.ex. grönsaker och frukt, nyckelhålsmärks inte. Övervikt större hot än undernäring Fetma och övervikt klassas som en sjukdom av WHO.Övervikt är snart det allvarligaste hotet mot människors hälsa, allvarligare än undernäring och smittbärande sjukdomar. I USA är t.ex. hälften av den vuxna befolkningen och omkring 25 procent av barnen överviktiga. Men problemet finns inte bara i västvärlden utan drabbar i princip alla samhällen, även riktigt fattiga länder. Över hälften av Sörmlands befolkning är överviktig. Fel kost och för Njut av säsongens primörer! Att laga mat av fräscha råvaror smakar särskilt gott. FOTO: Patricio Salinas/Tiofoto. lite motion är de vanligaste orsakerna till att så många av länets invånare klassas som överviktiga. Omkring en halv miljon svenskar är överviktiga och antalet ökar ständigt. Arbetare är överviktiga i större utsträckning än tjänstemän. Kraftig övervikt ökar riskerna för att drabbas av olika sjukdomar. Mellan fem och sju procent av den totala svenska sjukvårdsbudgeten kan relateras till fetma. Visste du att: Du kan lätt ta reda om du har övervikt genom att räkna ut din BMI, Body Mass Index. Din kroppsvikt divideras med din längd upphöjt till två. Se exemplet. 75 kg = 24,48 BMI 1,75 m x 1,75 m Ålder Undervikt Normalvikt Övervikt Varför övervikt? De flesta överviktiga är inte okunniga om betydelsen av rätt mat och motion. Medan år av dåliga matvanor och obefintlig motion sätter sina spår, ökar ofta självföraktet. Det är många som kan berätta om någon slags vändpunkt de nått beträffande sin vikt: Till slut gick det inte längre. Jag var tvungen att göra något. Aposteln Paulus såg ett kors på himlen på väg till Nineve och blev omvänd men denna viktminskningsreligion visar sina järtecken i en spegel på Hennes & Mauritz, i form av en enorm bakdel eller en isterbuk som inte tolererar några normala byxstorlekar. Redan i april börjar sommarens ännu avlägsna badstränder alstra ångest. En tonårsgrabb någonstans i Sverige känner fasa inför sina hängbröst. Många tjejer har ett speciellt par jeans eller en klänning kommer jag ännu i den? som de nu oroligt tar ur garderoben. Göran Greider (ur en artikel i Ordfront Magasin) Vi bör äta 500 g frukt och grönsaker om dagen. En banan eller ett äpple väger ca 100 g. FOTO: Torleif Svensson/Tiofoto. Bulimi och Anorexi Ätstörningar har blivit ett allt vanligare problem, framförallt bland unga kvinnor. Forskare har ännu inte svaret på varför de drabbas av hetsätning och självsvält. Många anser att vår tids skönhetsideal orsakar ätstörningarna. Tankar på mat finns ständigt i huvudet på en hetsätare. Efter hetsätningen försöker personen ofta kräkas upp maten eller använda stora doser laxermedel för att snabbt tömma tarmen. Maten skapar ångest och efteråt håller personen antingen sträng diet eller motionerar kraftigt för att kompensera hetsätningen. Fyrtio procent av landets tonårsflickor bantar, trots att de allra flesta inte har någon övervikt. Hälften av alla fall av anorexi startar med en bantning. Att ha kontroll över sin kropp med hjälp av viktminskningen skänker tillfredsställelse.till slut handlar anorexi om en kamp mellan liv och död. Det blir vanligare att människor väljer bort viss sorts mat, antingen av ideologiska skäl eller för att de helt enkelt inte tycker om den. Men det är viktigt att ha kunskap om hur man får en fullvärdig kost utan animaliska produkter. Det vanligaste är att välja bort kött. Ibland kallas de som gör det lite slarvigt för vegetarianer. Vegetarianer äter varken kött, fågel eller fisk. Veganer äter inga produkter som kommer från djur. Ekologisk mat Intresset för ren mat som är odlad utan bekämpningsmedel ökar. Allt fler produkter blir KRAV-märkta. KRAV-märkt mat är ekologiskt odlad. Minst en gång om året kontrolleras KRAV-anslutna odlare av KRAV-kontrollanter. Logotypen "Ekologiskt jordbruk" får användas på produkter som innehåller minst 95 procent ekologisk råvara. Rättvise-märket är relativt nytt. Det kan man hitta på exempelvis kaffe och te. Märket garanterat att de som arbetar får anständiga löner och arbetar under bra villkor. De kan också ha del i vinsten på försäljningen. 1 Varför blir så många vegetarianer eller veganer idag? 2 Vad styr dina matinköp? 3 Varför har det blivit allt vanligare att flickor drabbas av ätstörningar? 4 Vad kan samhället (landsting, kommun och organisationer) göra för att minska problemen med dåliga matvanor? 2 Bra mat för alla, finns på Apoteken 2 Konsten att må bra utan att anstränga sig, Stephan Rössner, Brombergs förlag FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild. 12 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 13

8 MOTION MOTION Rörelserna som ger dig ett längre och friskare liv Motion gör dig stark, glad och förlänger livet! Fysisk aktivitet är en friskfaktor för kropp och själ. Efter en skön promenad, cykeltur eller någon annan form av lågintensiv träning, känner du dig ofta påfallande glad och harmonisk. En förklaring är att kroppen producerar hormonet endorfin vid fysisk ansträngning. En annan förklaring är att överskott av stresshormoner (bl.a. adrenalin och noradrenalin) förbrukas när vi rör oss raskt. Man kan mäta många klara och tydliga positiva effekter, men alltför hård träning kan dock ge motsatt effekt. Fysisk aktivitet förlänger livet och minskar avsevärt risken för sjukdomar som högt blodtryck, hjärnblödning, åldersdiabetes, benskörhet och övervikt. De psykologiska vinsterna är bättre humör, bättre självuppfattning och självförtroende, bättre livskvalitet och minskning av stress. Motionens vinster Motion gör dig starkare, rörligare och du får bättre kondition. Det här händer när du motionerar: Blodtrycket sjunker. Hjärtat blir starkare. Lungorna fungerar bättre. Minskad sannolikhet för proppbildning. Kroppsfettet minskar. Minskar risken för övervikt. Risken för infektion minskar. Fysisk aktivitet i ungdomen ger ett starkare skelett som vuxen. Lederna blir rörligare. Matsmältningen och förbränningen av maten blir bättre. Ökad stresstolerans. Benskörhet Benskörhet är en folksjukdom, som drabbar var fjärde kvinna över 50 år. Hälften av alla kvinnor över 70 år kommer att få benskörhet, medan bara var sjätte man. Hos kvinnor minskar benmassan i klimakteriet p.g.a. att hormonet östrogen minskar. Östrogentabletter har en god skyddseffekt mot benskörhet. Förutom fysisk aktivitet i unga år och som vuxen kan man förebygga benskörhet genom att hålla sig tobaksfri, (rökning fördubblar risken för benbrott) och äta kalkrik mat. Rekommendationen 800 mg kalcium per dag, motsvarar 3 glas mjölk/fil per dag eller 6 7 skivor ost. För att kroppen ska kunna ta upp kalcium behövs D-vitaminer som bildas i huden när vi är ute i solen. Vitamin D finns även i feta fiskar som t.ex. sill, makrill och lax. Lätt, mellanoch minimjölk berikas med D-vitamin. De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet, måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Edward Stanley Den danske författaren Kirkegaard lovordade motionens betydelse i ett brev till en vän 1847: Framför allt, förlora inte Din lust att promenera. Varenda dag promenerar jag mig till ett tillstånd av välbefinnande och promenerade bort varje sjukdom. Jag har promenerat till mig de bästa tankar. Jag vet inte någon tanke så tryckande att man inte kan promenera bort från den. men genom att sitta still och ju mer man sitter still ju närmare kommer man att må illa. Alltså, om man bara fortsätter att promenera blir allt bra. Att röra på kroppen gör dig gladare, starkare och förlänger ditt liv. FOTO: VCG/IBL (ovan) och Pictor International LTD/IBL. (höger). Det är aldrig för sent att nå positiva effekter med att röra på sig. Fysisk aktivitet i högre ålder har ofta visat sig ge snabba resultat. Möjligheten att leva ett självständigare liv förbättras för den äldre. Muskelstyrkan och balansen blir bättre, vilket kan förebygga fallolyckor av olika slag. Effekter av fysisk aktivitet är färskvara. Studier har visat att maximal syreupptagningsförmåga kan minska 30 procent efter några veckors sängläge. Det kan göra att äldre som redan i utgångsläget har låga värden förlorar sitt oberoende och därmed får svårt att komma igång igen. Stillasittande individer löper dubbelt så hög risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar som sina fysiskt aktiva jämnåriga. Ny forskning visar att en otränad men normalviktig person löper större risk att dö för tidigt än den som är överviktig men tränad. Rekommendationen är att sammanlagt utföra någon form av fysisk aktivitet i 30 min på lagom nivå, helst varje dag. Det räcker med vardagsaktiviteter 14 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 15

9 MOTION MOTION Barn behöver röra på sig. FOTO: Jens Heed/ ETC-foto. Barn behöver rörelse för att utvecklas Barn som rör på sig får bättre kondition, starkare muskler och kraftigare skelett. Men lek och rörelse är också bra för självförtroendet, självkänslan och självtilliten. Kroppsuppfattningen har stor betydelse för barnens utveckling till harmoniska och självständiga individer. Barn skapar en god kroppsuppfattning genom att röra på sig. Att känna sig själv och veta att man är omtyckt för den man är kallas självkänsla och är grunden för att bygga upp ett självförtroende. Genom lek och rörelseträning utvecklar barnen sin förmåga att tyda kroppens signaler och förstå hur kroppens olika delar fungerar och samspelar med varandra. Barnen lär sig också att använda sin kropp i samspel med andra barn och vuxna. Utvecklingen är en social process där barn med god självkänsla vågar pröva på och delta i aktiviteter som leder till nya vänner och kunskaper. En god självkänsla och ett gott självförtroende leder till en positiv bild av den man är och en medvetenhet om vad man kan. Det kallas för självtillit. Den som har självtillit accepterar både sig själv och andra, med såväl bra som sämre sidor. Den är beredd att våga försöka något nytt och ta risken att misslyckas. Ett barn med självtillit strävar efter att lära sig och utvecklas hela livet. Skapa nya vanor Fundera över om du kan ändra dina fritidsvanor. Du kanske kan byta en kväll framför teven mot en skön cykelrunda. Du kanske kan göra något ute tillsammans med barnen. Försök att hitta en aktivitet som du tycker är rolig och sporrar dig.det är inte stor idé att börja springa om du tycker det är tråkigt. Försök att hitta någon du kan motionera tillsammans med. Går ni två till gympan eller har en gemensam tid för någon annan aktivitet, är det svårare att smita. Det måste vara roligt att röra på sig. Hitta en fritidssysselsättning du trivs med. Då får du motionen på köpet! FOTO: Görgen Persson/IBL. som att klippa gräs, cykla eller promenera, m.m. Det bästa och enklaste är faktiskt att ta en halvtimmes rask promenad varje dag. Så småningom kommer du att bli beroende av de där promenaderna. Dessutom kan du smygmotionera i hemmet, genom att ta ett tag med dammsugaren, putsa fönstren, städa, och leka med barnen. Andra exempel kan vara att ta trappor istället för his- Njut av cykelturer! FOTO: Gunilla Welin/ETC-foto. sen, hoppa av bussen några hållplatser för tidigt. Det är bra att välja aktiviteter där du använder stora muskelgrupper. Bra exempel är cykling, dans, promenader, gympa, löpning, simning, skidåkning eller trädgårdsarbete. En av orsakerna till att många ger upp sina motionsförsök är att de tar i för mycket från början och kanske får ont efter träningen. Det måste kännas lust- Dålig ekonomi ingen ursäkt En tunn plånbok är ingen ursäkt för att inte motionera, för motion behöver inte kosta dig något. Den bästa motionen är oftast helt gratis! Många går till gym eller går med i en motionsförening för att hålla sig i form. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren betalar ett motionskort, men för den som måste betala själv kan utgiften vara nog så kännbar. Istället för att betala dyrt för t.ex. spinning kan man cykla på egen hand eller tillsammans med några vänner. Förutom att det är gratis får du frisk luft på köpet! Att gå i trappor och i backar ger samma effekt som att träna s.k. step-up medan en danskväll motsvarar ett motionspass. Det personliga programmet som hjälper dig att LYCKAS 1 Anteckna hur mycket du rör dig under en vecka. 2 Hitta sätt att smygmotionera i vardagen. 3 Sätt ett mål för hur mycket du ska röra dig inom ett halvår. 4 Berätta för dina närstående om målet du satt upp. 5 Börja i dag. 6 Lova dig själv en belöning när du uppnått målet. fyllt, så att man gärna vill göra om det. Män och kvinnor motionerar olika. Män tar ofta ut sig helt, springer sig röda i ansiktet. Kvinnor sparar sig. Det ger män kraftiga muskler och kvinnor större uthållighet. 1 Vilka aktiviteter väljer du för att må bra? 2 Kan Motion på recept vara ett bra komplement till dagens sjukvård? 3 Hur stimulerar vi våra barn till rörelse? 4 Har människor ett ansvar att sköta sin kropp för att minska kostnaden för framtida sjukvård? 5 Vilka möjligheter finns det i din kommun till aktiv fritid och till aktiviteter som inte alltid behöver kosta så mycket? 2 Längre liv och bättre hälsa, en rapport om prevention, SBU-rapporten nr Vårt behov av rörelse, Folkhälsoinstitutet. 2 Aktivt liv.vetenskap och praktik, Björn Ekblom, Johnny Nilsson, SISU idrottsböcker 2 Fysisk aktivitet för nytta och nöje, Folkhälsoinstitutet 2 Idrott som social markör, Lars-Magnus Engström, HLS förlag 16 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 17

10 ALLERGI ALLERGI Kan det vara allergi? Är du allergisk? Du är inte ensam. Var tredje vuxen svensk lider av någon form av allergi. Statistiken är entydig allt fler drabbas, men ingen vet egentligen varför problemen ökar. Ökningen av allergier är stor och gäller alla åldrar, men den kraftigaste ökningen har skett hos personer som är födda efter En teori är att miljön både inomoch utomhus är den utlösande faktorn. Dessutom vistas vi numera större delen av vår tid inomhus. Rökning inomhus är en risk liksom alltför välisolerade hus med dålig ventilation som bäddar för kvalster och fukt. Utsläpp och föroreningar i vår yttre miljö anses också öka besvären hos de redan allergiska. Vi i västvärlden har betydligt fler fall av allergier jämfört med det forna östblocket. En annan hypotes är därför att förändringar i människans tarmflora påverkar immunförsvaret. Förändringarna misstänks bero på vår moderna livsstil med större renlighet, nya kostvanor, få infektioner i unga år och ökad användning av antibiotika. Att inte tåla katter är den vanligaste pälsdjursallergin. FOTO: Catharina Wistrand/ETCbild. lergi. Allergi mot pälsdjur blir också vanligare. Att inte tåla katter är en av de vanligaste allergierna. Oftast räcker det inte att släppa ut katten eller hunden när man bjuder hem en pälsdjursallergiker. Kattallergen, som allergikern reagerar mot, finns t.ex. kvar i ett hem flera år efter att katten försvunnit. Allergi kan också vara livshotande. Särskilt allergi mot vissa födoämnen och mot bin och getingar. Tag kontakt med läkare om symptomen är svimningskänsla och andningsbesvär. Inflammation i huden kallas eksem och kan ha allergisk orsak. En av de vanligaste allergiska eksemen orsakas av nickel. Risken ökar om man tar hål i öronen. Personer som utsätter händerna för stora påfrestningar som t.ex. frisörer, riskerar handeksem. En betydande del av alla arbetsmiljörelaterade sjukdomar är handeksem. Så minskar du dina allergibesvär Om man är pollenallergisk kan besvären minska om du: Medicinerar rätt. Undviker tobaksrök. Ingen i en allergikers omgivning bör vara rökare. Undviker att torka tvätten eller vädra sängkläder utomhus när pollenhalterna är höga under pollensäsong. Undviker gräsklippning eller lek på nyklippt gräsmatta. Undviker närkontakt med djur eftersom pollen fastnar i deras päls. Vädrar på natten eller under tidig morgon då pollenhalten är låg. Överkänslighet Överkänslighet ger ungefär samma symptom som allergi men immunförsvaret är inte inblandat. Istället har kroppens känslighet för vissa ämnen som t.ex. dofter och tobaksrök blivit sjukligt förhöjd. Dofter är därför inte en njutning för alla. Undvik starkt doftande parfymer och hudvårdsprodukter. Använd oparfymerade rengöringsprodukter. Pollenallergi är ett gissel för många svenskar. Var tredje vuxen svensk har någon form av allergi. FOTO: Björn Ullhagen/ETC-bild. Anlagen till allergi är ärftliga. Risken för att ett barn ska utveckla allergi ökar med procent om en förälder är allergisk. Om båda föräldrarna är allergiska ökar risken för barnet med upp till 60 procent. Immunförsvaret skyddar oss i vanliga fall mot till exempel virus och bakterier. Allergi uppstår när kroppens immunförsvar plötsligt reagerar och bildar antikroppar mot ett vanligt ämne som gräspollen, nötter eller mot levande djur. Har du problem med nysningar, klåda i ögon och näsa, täppt och rinnande näsa under vår och sommar? Du är inte ensam. Över 1,5 miljoner svenskar lider av pollenallergi som är den vanligaste allergin i vårt land. Många älskar våren och njuter av en nyutslagen björk andra fasar för den. Björken har blivit allergikernas gissel. Över 90 procent av pollenallergikerna reage- rar mot björkpollen. Många reagerar samtidigt mot al, hassel, bok och ek. När björksäsongen närmar sig sitt slut startar nästa gissel. Under juni och juli blommar gräset, som efter björken är den vanligaste orsaken till pollenal- Detta är förstorade trädpollen. Normalt syns de inte för blotta ögat, men orsakar mycket lidande för allergiker. FOTO: Science Photo Library/IBL. 1 Vad tror du att ökningen av allergier beror på? 2 Hur kan du underlätta tillvaron för en allergiker? 3 Vad gör samhället för att bromsa allergiexplosionen? 4 Har vi vuxna tillräcklig kunskap om barnens allergiproblem? 2 Allergiboken, Folkhälsoinstitutet 2 Allergier, underlagsrapport nr 9, Nationella Folkhälsokommittén.Tel DET GODA LIVET DET GODA LIVET 19

11 AGENDA 21 AGENDA 21 ge riktlinjer för ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Agenda 21- dokumentet är moraliskt förpliktigande, inte juridiskt bindande. Men det påverkar hur vi människor mår både fysiskt och psykiskt. Agenda 21 handlar därför inte bara om miljöfrågor i sig, utan betonar helheten i en människas liv. Den sociala delen i livet kan påverka beslut i samhället. Att vi känner delaktighet i det samhälle vi verkar i är viktigt för hälsan. Det handlar bl.a. om att ha god fysisk och psykisk hälsa, att kvinnor är jämställda med män och tillsammans med barn/ungdomar får göra sin röst hörd och bli lyssnad på. För att människor ska engagera sig har varje kommun gjort egna lokala Agenda 21-planer. Kommunerna och landstingen har en nyckelroll i detta arbete, eftersom de finns nära alla medborgare som ska komma till tals. Detta kan du göra Det finns de som säger att det spelar väl ingen roll vad jag gör, eftersom så få andra gör nåt och då sker ingen förändring. Detta påstående är fel varje liten sak som du gör har betydelse. Exempel på vad du kan göra själv Sänk temperaturen inomhus (minskar el- och oljeförbrukning). Duscha istället för att bada (minskar vatten- och energiförbrukningen). Säg nej till direktreklam, vilket minskar pappersanvändningen (klisterlapp till dörr/brevlåda kan beställas hos Naturskyddsföreningen). Använd miljöanpassade rengöringsmedel (minskar belastningen i reningsverken). Källsortera, återvinn och återanvänd så mycket du kan. FOTO: Jan Nordén/IBL. Handla medvetet Välj miljömärkta produkter, t.ex. KRAV, Svanen-märkt, Bra Miljöval eller närodlat. Välj bort onödiga förpackningar. Undvik engångsartiklar, välj i så fall miljömärkta sådana. Välj hellre glas och papper än plast och metall. Använd kassarna flera gånger, köp en tygkasse för inköp som dessutom håller bättre. Trafik och miljö Åk kollektivt. Gå eller cykla. Sänk hastigheten när du kör (minskar bensinförbrukningen och olycksfallsrisken). Undvik tomgångskörning. Ta tåget när du reser långt. På jobbet Kopiera dubbelsidigt. Återanvänd kuvert. Skaffa porslinsmugg. Källsortera. Idyllen ingen vill mista men det kräver att vi vårdar vår jord. FOTO: Anders Ekholm/Tiofoto. Tänk globalt handla lokalt! Jorden vi vill leva på Varje dag hör vi talas om växthuseffekten och dess påverkan på bl.a. den biologiska mångfalden, om det allt tunnare ozonskiktet som gör att hudcancer ökar i världen, om försurade sjöar och döda skogar. Vi ser förödda landskap där regnskog skövlats för att odla tobak eller för att låta boskap beta av marken. Dessa skövlade skogsområden förvandlas ofta till öken. Människans påverkan på miljön tvingar oss att förändra vårt levnadssätt. Men det räcker inte med att du och jag sorterar våra sopor. Det krävs också regleringar på nationell och internationell nivå. Därför finns FN:s Klimatkonvention som syftar till att minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Deklarationen om Biologisk mångfald och Skogsprinciperna är andra viktiga dokument som Sverige skrivit under. Inom EU finns juridiskt bindande regler om miljöfarliga utsläpp och inom Sverige arbetar man nu med 15 Nationella kvalitetsmiljömål som ska tillämpas regionalt och lokalt i kommunerna. Det stora genombrottet för frågor som berör miljö, hälsa, social miljö, demokrati och jämställdhet ägde rum vid FN:s konferens om miljö- och utveckling 1992 i Rio de Janeiro. Det var då omkring 150 länder skrev på dokumentet Agenda 21 en agenda för 2000-talet, det 21:a århundradet. Grunden i Agenda 21 är att den ska Barnen är vår framtid låt dem uppleva naturen. FOTO: Kim Naylor/Tiofoto. 1 Vad kan du göra för att påverka miljön i positiv riktning? 2 Vet du vad som står i din lokala Agenda 21-plan? 2 Kompostboken, Alm, Eriksson, Ljunggren, Olsson, Palmstierna, Nils Tiberg 2 Optimum, studiecirkelmaterial från UR och Naturskyddsföreningen 2 Gröna Ögon handbok för skarpare miljöblick, Karin Åström, Naturskyddsföreningen 2 Miljö från A till Ö, Det naturliga steget, bokförlaget Bra Böcker, Nationalencyklopedin 2 Tillståndet i världen, Naturvårdsverket DET GODA LIVET DET GODA LIVET 21

12 SÄKER & TRYGG MILJÖ SÄKER & TRYGG MILJÖ Hemmet farligaste platsen Att leva i en säker och trygg miljö innebär att risken att drabbas av olika former av skador minskar. Skador kan du få bl.a. genom olyckshändelser och våldshandlingar. Är du rädd att utsättas för våld när du är ute och promenerar efter mörkrets inbrott, är din miljö inte säker. Den farligaste platsen du kan vistas i är enligt statistiken ditt eget hem. Där begås de flesta våldsbrotten och där sker en stor del av alla olyckor. Hälften av alla barn som skadas gör det i sitt hem eller i bostadsområdet. Hälften av alla barn som skadas gör det i sitt hem eller i dess närhet. FOTO: Christer Engström/ETC-Bild. Så länge det finns små barn i huset brukar uppmärksamheten på barnsäkerhet vara hög. Spisar har tippskydd, fönster barnskyddande beslag, där finns lås som är svåra att öppna för barnen. Ändå dör ett par barn varje år när de ramlar från fönster eller balkong. De skyddande beslagen är aldrig helt barnsäkra, det handlar mer om att ge vuxna längre tid att hinna gripa in. Tre av fem olyckor i bostaden är fall, med frakturer eller vrickningar som en vanlig följd. Det är vanligast att äldre kvinnor (över 75 år) skadar sig i hemmet. Tänk på att det är lätt att halka på lösa mattor. Det sker olyckor på lekplatser varje år. Det gäller att se till att säker- hetsavstånden är tillräckligt stora. Ofta är säkerhetsavståndet kring klätterställningar för litet. Barn riskerar att ramla mot hårda kanter eller ytor. Tänk efter före bästa tipset Många statliga myndigheter som Vägverket, Boverket, Barnombudsmannen, Folkhälsoinstitutet och Arbetarskyddsstyrelsen arbetar aktivt för att minska antalet skador. De arbetar med att få fram ny lagstiftning, nya föreskrifter och bildar opinion inom sina respektive områden. Det enklaste rådet är att tänka efter före. Vad kan jag göra i den här situationen för att undvika våld eller olyckor? Konkret arbetar barnombudsmannen för att arbetsmiljölagen, som numera omfattar skolbarn, också ska gälla barn i barnomsorgen. Vägverket arbetar för Nollvisionen, att ingen ska skadas svårt eller dödas i trafiken. Det nationella målet är att mindre än 400 personer ska dödas i trafiken varje år. Om fler använder bilbälte, färre kör rattfulla, fler håller hastighetsbegränsningen, fler använder cykelhjälm och mötande trafik separeras minskar riskerna för olyckor och skador betydligt. Arbetarskyddsstyrelsen jobbar för att förebygga arbetsolyckor. Det är bra om arbetsledningen är medveten och engagerad i arbetsmiljöfrågor och om man hittar system för att tidigt upptäcka risker. Sorglig statistik för amatörer Att ramla ner från en stege toppar olycksstatistiken för gör-det-självarna. FOTO: Mikael Bertmar/Tiofoto. Brukar du klättra upp på taket för att rätta till en tegelpanna? Tar du någon gång om året fram motorsågen för att såga ner ett enstaka träd? Eller tillhör du dem som hugger ved på fritiden? Då utsätter du dig för stora risker att skada dig själv gör-det-självare uppsöker sjukvården varje år. Och nästan alla är män. Den vanligaste olyckan är fall från stege! Den som klättrar, sågar eller hugger i sitt jobb är ofta bra på att använda säkerhetsutrustning. De använder hörselskydd, andningsskydd och sågningsskydd. Gör-det-självarna underskattar ofta riskerna.två av fem får sårskador, en av fem frakturer och nästan lika många skadar ögonen. Motionera rätt få ett friskare liv Ett hundra tusen personer skadar sig inom idrotten varje år. Det motsvarar en fjärdedel av alla olyckor som sker hemma och på fritiden. De allra flesta skadar sig när de spelar fotboll, sedan kommer innebandy, ridning och snowboard. Men riskerna att drabbas av skada och sjukdomar är större om du inte motionerar alls. De allra flesta som spelar fotboll, rider, åker inlines och snowboard drabbas inte av skador. Istället är idrotten en källa till glädje och ett friskare liv. Viktigast att tänka på när du motionerar är att värma upp ordentligt och inte ge dig på sporter som kräver god fysik om du är nybörjare. Du kan också minimera riskerna genom att använda de skydd som sporten kräver, se upp med hastighe- Detta visste du inte om skador Inom den kvinnodominerade vårdoch omsorgssektorn är det vanligast med belastningsskador. Två av fem skador beror på tunga lyft. Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin är maskinolyckor vanligast. Trucken är den maskin som oftast är inblandad i arbetsolyckor olyckor leder till mer än en månads sjukskrivning eller invaliditet. Två av fem våldshändelser eller hot drabbar folk på jobbet utsattes ungefär en halv miljon personer för hot eller våld på jobbet. Största risken att utsättas för våld eller hot löper de som arbetar som skötare inom psykiatrisk vård. Våldet ökar inom detaljhandeln och sjukvården. ten och följ trafikreglerna när du åker inlines. De flesta skadar benen i fotboll och det är under matcherna skaderisken ökar. I herrfotboll ökar skaderisken ju högre spelnivån är. Inom fotbollen arbetar man aktivt för att minska skadorna. Ridningen är en annan ganska riskfylld sport. Man räknar med att det sker drygt skador varje år som har med ridning eller hästar att göra. De flesta och svåraste olyckorna sker när någon rider ensam eller i mindre grupp, hemma eller ute i skog och mark samt på vägar. Få olyckor inträffar vid tävlingar. En ny skadedrabbad sport är att åka inlines sökte 1700 personer vård för skador. Hälften av dem hade frakturer på hand, handled eller underarm. 1 Vad gör du för att undvika skador i hemmet? 2 Hur reagerar du om du ser ett trasigt lekredskap eller någon annan olycksrisk i ditt område? 3 Varför använder inte fler cykelhjälm? 4 Ge varandra tips om hur man kan minska olycksfall och skador. 2 Fallskador bland äldre, Folkhälsoinstitutet 2 Gör vardagen tryggare, Folkhälsoinstitutet 2 Att åldras slå hål på myten, Folkhälsoinstitutet och Världshälsoorganisationen 2 Liv till åren, Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet 2 Elevers arbetsmiljö och skaderisker, Folkhälsoinstitutet 2 Vägverkets hemsida 22 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 23

13 TOBAK & ALKOHOL TOBAK & ALKOHOL Bruket som kan sluta i elände Vill du ge dig själv och din omgivning en rejäl chans att få ett hälsosamt liv så ska du vara tobaksfri. Du drar en vinstlott för varje dag som du avstår från att röka eller snusa. Idag är det fler och fler människor som väljer tobaksfrihet i vårt land där mer än 80 procent av den vuxna befolkningen avstår från att röka. Vad kostar det? Vissa människor avstår från cigaretter på grund av att det kostar ca kronor om året att röka ett paket cigaretter per dag. Förebild och ansvar för andra? Andra avstår för att de vill vara förebilder för sina barn, för att de vet att rökning under graviditeten ökar risken för missfall och att det flerdubblar risken för plötslig spädbarnsdöd. Nya forskningsrön visar också att det behövs mycket små nikotindoser under graviditeten för att fostret ska få hjärnskador längre fram. Dessa leder till inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem, hyperaktivitet och andra beteendestörningar. Är tobaken en miljöfråga? Många tänker på miljön och tycker inte det är riktigt att det går åt ett helt träd för att torka tobaken till 300 cigaretter. Fler och fler småbarnsföräldrar tänker också på barnens miljö och avstår från rökning för att barnen inte ska växa upp som passiva rökare. Snusaren får i sig lika mycket nikotin som den som röker 30 cigaretter om dagen. FOTO: Lars Forsstedt/ETC-bild. Varje år är det lika många som dör av passiv rökning som i trafiken i Sverige. Att snusa går väl bra? Genomsnittssnusaren får i sig lika mycket nikotin som den som röker cigaretter per dag. Nikotinet ger kraftigt ökad belastning på hjärta och kärl och högt blodtryck blir ofta resultatet. Snus är mer beroendeframkallande än cigaretter. Är det idé att sluta röka eller snusa? Ett tungt skäl för många att inte börja eller att sluta med tobak är sjukdomarna som man förr eller senare drabbas av. Kroppen är ändå fantastisk på att reparera sig och det är därför aldrig för sent att sluta röka eller snusa. Hur gör den som är tobaksbrukare och vill sluta? Något entydigt råd finns inte då det är individuellt om man vill klara det på egen hand eller ha hjälp. Nikotinersättningsmedel från Apoteket hjälper många den första tiden. Personlig hjälp och stöd kan man få på sin vårdcentral, på företagshälsovården eller på Sluta-röka-linjen, telefon: Ingen fara jag tål sprit Alkohol påverkar människor olika. Det finns både medicinska, psykologiska och sociala skillnader mellan könen vad gäller förhållandet till alkohol. Kvinnor har ca 25 procent lägre tolerans än män. Detta beror bland annat på att kvinnor har mindre vatten i kroppen, förbränner alkoholen långsammare och att de kvinnliga hormonerna påverkas annorlunda av alkoholen. Gravida kvinnor ska avstå helt, eftersom alkohol påverkar fostret. Andra situationer då alkoholfrihet är viktigt är där alkoholkonsumtion är förknippad med särskilda risker; i trafiken och till sjöss samt på arbetet. Att tonåringar och alkohol inte hör ihop vet alla och lagen ger ju också ett viktigt stöd för detta. En växande kropp tål alkohol sämre än en vuxen kropp. Det har också visat sig att ju tidigare alkoholdebuten sker, desto större är risken för att utveckla ett beroende. Det handlar inte enbart om en fysisk risk, utan kanske i ännu högre grad om psykologiska, genetiska och sociala risker. Droger lockar unga Det är inne med droger igen, särskilt bland ungdomar. Den klassiska vägen mot narkotika går via tobak och alkohol. Förr var det vanligast att man började med hasch eller marijuana. I dag finns andra, lättillgängliga partydroger som ecstasy. Många ungdomar underskattar riskerna med att slicka i sig en drog eller ta ett piller. Den som tagit ecstasy kan vara påverkad i upp till tio timmar och känner sig öppen och lycklig. Efteråt drabbas många av sömnlöshet och nervositet. Hjärnan kan få obotliga skador redan efter en kort tids missbruk. Det kan vara svårt att se om någon är drogpåverkad. Den som t.ex. har druckit GHB beter sig som om han vore alkoholpåverkad, men luktar inget och blir inte bakfull. Ändå är GHB mycket farligt. Det är svårt att sätta upp riktlinjer för lagom konsumtion. Bra förhållningssätt är att dricka sällan, i lagom mängd och undvika att bli berusad. Risken att börja dricka för mycket ökar vid en livskris, till exempel i samband med skilsmässa, långvarig sjukskrivning, hög arbetsbelastning eller dödsfall. Den svenska alkohollagstiftningen har som sitt viktigaste syfte att motverka nyrekryteringen till gruppen högkonsumenter och missbrukare. Internationaliseringen och inträdet i EU har ändrat förutsättningarna för denna politik som sedan länge har kännetecknats av en kombination av kontrollpolitik och förebyggande arbete. Den nya situationen leder till att det blir mer upp till den enskilda människan själv att ta ansvar för sin alkoholkonsumtion. Då riskerar du hamna i missbruk Om du är orolig för att du dricker för mycket, tänk på följande: Män Kvinnor Upp till 15 cl sprit/5 flaskor öl i veckan Liten risk för vanebildning Upp till 12cl/v 15 till 40 cl sprit/2 flaskor vin i veckan Måttlig risk för vanebildning cl/v 41 till 75 cl sprit/3,5 flaskor vin i veckan Du är i riskzonen cl/v mer än 75 cl sprit/6 flaskor vin i veckan Skadlig nivå Mer än 55cl/v En kulturtradition eller en inkörsport till alkoholmissbruk? FOTO: Nina Tallec/ETC-bild. 1 Hur kan vi stödja unga att förbli rökfria och få en senare alkoholdebut? 2 Varför börjar vissa röka/snusa medan andra förblir nikotinfria? 3 Vad gör du om du misstänker att en närstående missbrukar alkohol? Finns det någon hjälp i kommunen? 4 Kan man bjuda på alkohol om du vet att en nykter alkoholist finns bland gästerna? 5 Har tobaks- och alkohollagen någon betydelse för din och samhällets konsumtion? 6 Hur kan man förhindra att många unga dras till droger? 2 Tobak folkhälsans största fiende?, Nationella Folkhälskommittén 2 Tobaksbruk förekomst, effekter och förändringsmöjligheter, Kristina Pellmer, Bengt Wramner 2 Boken om droger, Handbok för föräldrar och andra om droger och drogvanor, Folkhälsoinstitutet 2 Tidig upptäckt av alkohol och drogproblem, Utbildningsförlaget Brevskolan 2 Alkohol och Narkotika, Tidskrift utgiven av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning DET GODA LIVET DET GODA LIVET 25

14 TÄNDER TÄNDER Så behåller du tänderna hela livet Alla har vi 32 stycken som varje dag måste rengöras, borstas och skötas om. Det handlar om våra tänder. Rätt skötta kan de hålla hela livet. Men risken finns att du inte har några tänder kvar som 65-åring. Fyra av tio vuxna svenskar håller på att tappa tänderna. Tänderna har stor betydelse i våra liv. Utan tänder kan vi inte njuta av en god måltid och tänderna är en stor del av vårt utseende. Många undersökningar visar att vår tandhälsa har blivit betydligt bättre de senaste decennierna. Allt fler ungdomar har aldrig behövt laga en tand. Orsaken antas vara användningen av fluortandkräm. Men bra tänder kan inte enbart förklaras av god borstning med rätt tandkräm. Det har också betydelse vad, när och hur ofta du äter, och om dina tänder är svåra att hålla rena. Förr påstods det att man ärver dåliga tänder. Nu har vetenskapen till viss del belagt påståendet. Har du otur kan du ärva s.k. kariesgener. De styr salivens sammansättning och binder Bästa tandråden Ät inte mellan målen. Varje gång du äter startar en syraattack på tänderna. Äter du ofta hinner inte saliven försvara dina tänder. Drick mycket vatten mellan måltiderna. Att ständigt dricka läsk eller kaffe med socker i ökar risken för hål i tänderna. Äpplen, morötter och grovt bröd ger tänderna motion. Dessutom ökar salivproduktionen, vilket stärker tänderna. Borsta tänderna ordentligt morgon och kväll. Ge tänderna extra tillskott av fluor, t. ex. tandkräm, tuggummi eller fluorlösning. Goda tandvanor grundläggs i barndomen. FOTO: Jens Heed/ETC-bild. kariesframkallande bakterier till tandens yta. I normala fall skyddar dock saliven våra tänder. Vissa mediciner minskar dock salivmängden och därmed ökar risken för hål i tänderna. Ett annat sätt att minska risken för karies är att inte gå upp i vikt. Överviktiga personer har tio gånger fler bakterier i munhålan jämfört med normalviktiga. Orsaken är sämre matvanor som skapar en surare miljö där bakterierna trivs. Tag alltid kontakt med en tandläkare om du får tandvärk. Även om tandvärken minskar kan skadan förvärras. Visste du att: En undersökning gjord vid Umeå universitet visar att barn som tycker om sig själva sköter sina tänder bättre än barn med dålig självkänsla. Det betyder att barn med god självkänsla har större chans att få bra tänder. Men det finns andra hot mot våra tänder än karies. Allvarligast är parodontit, d.v.s. tandlossning. Det är en sjukdom som kommer långsamt (sjukdomen kan byggas upp under år) och gör sällan ont. Parodontit gör att tanden så småningom blir lös och i värsta fall trillar ut. Det är inte tanden som är sjuk det är fästet. Förstadiet är oftast ett inflammerat tandkött. Om det inte behandlas kan det leda till att fickan mellan tandköttet och tanden djupnar och tanden förlorar sitt fäste. Vetenskapliga studier visar att 40 procent av vuxna svenskar har någon grad av parodontit medan tio procent har tappat sina tänder lagom till pensioneringen vid 65 års ålder. Visste du att: De flesta blåsor och sår inne i munnen är ofarliga och orsakas av virus, bakterier eller svamp. Det finns inga receptfria mediciner som botar sår i munnen. Sök hjälp om besvären inte försvunnit efter ett par veckor. Permanenta tänder som slås ut ska tryckas på plats så fort som möjligt. Om det inte går förvara tanden i munnen eller i ett glas mjölk. Låt inte tanden torka ut. Sök omedelbart tandläkarhjälp! En mjölktand som slagits ut ska aldrig sättas tillbaka. Då kan den permanenta tanden skadas. Rökning och negativ stress anses öka risken för tandlossning. Ett leende gör andra glada. Friska och starka tänder gör dig glad. FOTO: Lars Forsstedt /ETC-bild. Tandvårdsrädd? Du är inte ensam. Var tionde vuxen i Sverige tycker det är obehagligt att gå till tandläkaren. Men tveka inte att söka hjälp. Många tandläkare är specialutbildade för att ta hand om mycket tandvårdsrädda. 1 Hur kan du undvika dyra tandvårdskostnader? 2 Vad innebär tandvårdsförsäkringen för dig? 3 Varför går du/går du inte/ regelbundet till tandläkare/tandhygienist? 4 Vem bestämmer vilken sorts tandbehandling du väljer? 5 Rökning & tandlossning, finns det ett samband? 6 Är du tandvårdsrädd? Broschyrer hos Folktandvården FOTO: Stefan Bohlin/ETC-bild. 26 DET GODA LIVET DET GODA LIVET 27

15 SÖMN SÖMN Varför måste vi sova? Att sova är livsnödvändigt. FOTO: NPS Billedbyrå A/S/IBL. FOTO: Conny Hedengren/IBL. Sömn är viktigare än mat. God sömn ger också skydd mot sjukdomar. Vi överlever längre utan tillgång till mat än utan sömn. Vi kan överleva utan sömn i upp till nio dygn. Under förutsättning att vi har tillgång till vatten kan vi klara oss utan mat i en månad. Men att sova gott är inte alla förunnat. Var tredje svensk lider av sömnbesvär. Bästa sömnråden Skaffa en skön säng. Sov vid regelbundna tider, lägg dig helst några timmar före midnatt. Ta ingen sängfösare eftersom kroppen tvingas förbränna alkoholen istället för att bygga upp resurser vi förbrukat i vaket tillstånd. Avstå från att röka och snusa. Tobak ökar blodtryck och puls, vilket gör det svårare att somna. Låt det vara svalt i sovrummet. 28 DET GODA LIVET Förr gick vi upp med tuppen och gick till sängs när det blev mörkt. Men sedan det elektriska ljuset kom in i våra liv sover vi allt mindre. Att sova för lite mår vi inte bra av. Generellt sover vi för lite, bara 7,5 timmar varje dygn. Män behöver sova en timme mer och kvinnor kräver omkring nio timmars sömn för att vara riktigt utsövda. Barn kräver ännu mer sömn. Vem har inte haft svårt att vakna vissa morgnar? Förklaringen är att vi gått och lagt oss för sent eller att vi sovit på fel tider. Kroppen kan betraktas som en maskin som kräver daglig service för att fungera utan störningar. Under de tre första timmarna efter insomnandet startar ett livsviktigt reparationsarbete av kroppen. Då utsöndras bland annat muskeluppbyggande äggviteämnen och ämnen som bygger upp skelettets kalk. Även hjärnan har sin viloperiod under sömnen och under djupsömnen sprids större delen av våra tillväxthormoner i kroppen. Men under en del av sömnen är hjärnan mycket aktiv. Den bearbetar intryck och upplevelser och det är under den perioden vi drömmer mycket. Det har stor betydelse när på dygnet vi sover. God sömn under förnatten (före tolv) är bäst för hälsan. Kroppen återhämtar sig inte i samma omfattning om vi sover under de ljusa timmarna. Varför det är så vet forskarna inte ännu. Däremot vet man att vår kropp har lägst kroppstemperatur vid 3 4- tiden på natten då vi också producerar mest av sömnhormonet melatonin. Nattarbete har mer än fördubblats de senaste femton åren i Sverige. Med nattarbete ökar också olycksriskerna. Professor Torbjörn Åkerstedt som forskar om sömn och vakenhet hävdar i en undersökning att Tjernobylolyckan, olyckan vid det amerikanska kärnkraftverket i Harrisburg och oljekatastrofen utanför Alaska med Exxon Valdes orsakades av trötthet i samband med nattarbete. Människor med nattarbete lever lika länge som andra, men de sover sämre, har mer magproblem och drabbas oftast av hjärt- och kärlsjukdomar. 75 procent av alla som jobbar nattskift har så pass störd sömn att det anses ohälsosamt. De har t.ex. svårt att somna och vaknar flera gånger under sömnen. Vanligast är att de vaknar för tidigt att de inte får tillräckligt med sömn. Män behöver sova 8,5 timmar och kvinnor nio timmar varje dygn. Barn behöver ännu mer sömn för att de växer. FOTO: Anders Birgersson/ETC-bild. Att sova för lite, ha störd sömn eller sova på fel tider påverkar oss mer än de flesta tror. Arbetsprestationen blir lidande och risken för att vi begår allvarliga misstag ökar liksom olycksrisken. Sömnbristens konsekvenser kan också översättas till kronor och ören. I USA har man räknat ut att sömbristen kostar samhället 50 miljarder dollar i form av sänkt produktivitet, olycksfall och frånvaro från arbetet. I Sverige är motsvarande siffra fem miljarder kronor enligt Jerker Hetta vid sömnkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid sömnbrist och sömnstörningar ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. God sömn däremot, ger ökat Var tredje svensk har sömnstörningar Det finns en mängd olika sömnstörningar. Undersökningar visar att var tredje svensk lider av sömnbesvär. Vissa beror på dina levnadsvanor medan andra måste behandlas av läkare. De vanligaste är att man har svårt för att somna och att man vaknar ofta. Andra problem kan gälla dygnsrytmstörningar där personen både har svårigheter att somna och vakna. Att lida av mardrömmar, sängvätning eller gå i sömnen anses också vara olika former av sömnstörningar. Snarkning är mer störande för sängpartnern än för den som snarkar även om snarkaren oftast vaknar med trötthetskänslor. Apoteken säljer olika typer av snarkhämmare. Sömnapné är en typisk manlig åkomma som innebär att mannen har fler än fem andningsuppehåll per sovtimme. Dessa uppehåll orsakar förhöjt blodtryck och gör att personen aldrig får sova någon sammanhängande period. Blodtrycksökningarna under natten, då blodtrycket normalt är lågt, gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar är stor. En operation kan göra patienten besvärsfri. Z Z Z Z Z skydd mot infektionssjukdomar och även mot cancer, enligt ny forskning. De finns många som propagerar för en tupplur mitt på dagen. Många har svårt att lämna sitt arbete för att sova en stund mitt på dagen, Men faktum är att en kvarts tupplur mitt på dagen motsvarar de sista två tre timmarna av en natts sömn. 1 Sover du tillräckligt? 2 Vilka är dina bästa insomningstips? 3 Vad gör du om din partners snarkning påverkar din sömn? 4 På vilket sätt kan dålig sömn påverka ditt liv? 2 Vårt andra liv, Film från Folkhälsointitutet 2 Tröstbok för sömnlösa, Gun Leander 2 Sömn och hälsa. Hur man får små barn att sova, Catarina Hansson 2 Sömnträning: sömntips, program för avslappning, kassettband av Lars-Eric Uneståhl DET GODA LIVET 29

16 EGENVÅRD Vården du klarar själv Den vanligaste formen av sjukvård är den vi bedriver själva, den så kallade egenvården. Vi har alla någon gång behandlat en enklare förkylning, ett munsår, acne eller sura uppstötningar utan att kontakta sjukvården. Vad vi praktiskt gör, är att vi känner igen symtom, avgör om det är symtom vi kan åtgärda själva och om så är fallet, vårdar vi oss själva. Därav namnet egenvård. Flertalet enklare åkommor som större barn drabbas av kan man själv behandla. Det är dock viktigt att veta när man skall kontakta sjukvården och från vilken ålder man kan använda receptfria läkemedel till barn. När det gäller små barn bör man alltid ta kontakt med barnavårdscentral eller läkare. Erfarenheter och kunskaper kring hur man behandlar enklare åkommor har tidigare traditionellt förmedlats från den äldre generationen till den yngre. I vår tid när det sociala nätverket tunnas ut och när allt fler kvinnor yrkesarbetar förflyttas det förmedlande ansvaret från familj och vänner till sjukvård och apotek. Antalet egenvårdskonsultationer på apoteket och inom sjukvården ökar ständigt. Tillgången på information i hälsofrågor är stor. Vi möts ständigt av reportage på TV, artiklar i tidningar och om vi söker på Internet, är hälsofrågor ett mycket stort område. Trots detta eller på grund av den stora tillgången på information om hur vi skall sköta vår hälsa, känner många sig osäkra och önskar professionell hjälp för säkerhets skull. Att sätta plåster på små sår är enkel egenvård. FOTO: Ewa Stackelberg/ETC-bild. 1 Vad gör du för att förebygga ohälsa? 2 Finns det andra, utanför sjukvård och apotek, som uppmuntrar till egenvård? 3 Hur får du svar på dina frågor som rör egenvård? 4 Kan hälsokostpreparat vara ett bra alternativ till traditionell medicin? 2 Egenvårdsdelen, Landstingskatalogen 2001, Sörmlands läns landsting 2 hemsida om egenvård 2 apotekets hemsida 2 Apotekets broschyrer, finns på apoteken 2 Tel , läkemedelsrådgivning då apoteken har stängt Det goda livet är utgiven av Landstinget Sörmland Nyköping Tel: E-post: och Länsbildningsförbundet Sörmland Salstagatan 20 Box Flen Tel: Fax: E-post: Studiematerialet har utformats i samverkan mellan Primärvården, Folktandvården, Apoteket, Länsbildningsförbundet, landstingets folkhälsoenhet, ledningsenhet och landstingsinformation. Text: Landstinget Sörmland, Arvi Kaaman, Monica Ljungberg samt Charlotte Säfström. Produktion: Rara Typer AB. Foto omslag: Lars Forsstedt/ETCbild. Landstinget Sörmland Tryck: Berlings Skogs,Trelleborg, DET GODA LIVET DET GODA LIVET 31

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...? Nyhetsbrev, december 2013. Hej! Låt dig inte hajpas av alla nya dieter! De kommer och går, men näringsläran består. Tänk på att äta näringsriktigt istället, så att du är frisk även om några år! Här får

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer