KVALITETSINDIKATORER

Transkript

1 12 KVALITETSINDIKATORER 12.1 Kvalitetsindikatorer för distriktssköterske/ sjuksköterskeverksamheten Kvalitetssäkring innebär att mäta, värdera och utveckla vården. För att kunna mäta och utvärdera folkhälsoarbete och omvårdnadsarbete behövs metoder och instrument när man sätter upp mål, kriterier (måttstockar) och formulerar standarder (nivå på måttstocken). En indikator är en variabel som fungerar som en barometer för vårdkvalitet. Med hjälp av indikatorer kan man identifiera förhållanden som bör studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till förbättringar. En indikator är ingen mätmetod utan en signal/väckarklocka som uppmärksammar något. I Hälso- och sjukvårdslagen, 5, framgår att primärvården ska svara för befolkningens behov av förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Detta ska gälla alla utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. En inriktning mot att förebygga bör prägla alla kontakter inom primärvården. Distriktssköterskan arbetar med människan i centrum nära befolkningen och med ett geografiskt områdesansvar. I distriktssköterskans folkhälsoarbete försöker hon påverka attityder och öka medvetandet om sambandet mellan livsföring och hälsa. Genom kunskapsförmedling såväl på individnivå som gruppnivå och för alla åldersgrupper söker distriktssköterskan/sjuksköterskan verka för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser genom undervisning, rådgivning och information Kvalitetsområden Med hjälp av kvalitetsindikatorer kan man identifiera förhållanden som behöver studeras närmare när det gäller orsakssamband och möjligheter till förbättringar. Arbetsgrupper inom Riksföreningen för Distriktssköterskor och Kommun-PUNK projektet har tagit fram nationella kvalitetsindikatorer för ett antal kvalitetsområden. De kvalitetsområden/indikatorer som du finner under denna flik är följande: Alkohol, Astma, Bensår, Folkhälsoarbetet, Diabetes, Högt blodtryck, Inkontinens, Läkemedelsförskrivning Läkemedelshantering, Tobak och Urininkontinens. Dessa indikatorer är ett urval och kan också tjäna som modell för framtagande av indikatorer inom den lokala verksamheten. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 1 (39)

2 Tillvägagångssätt Välj kvalitetsområde. Vilka lokala mål finns för detta ämnesområde? Hur arbetar ni inom det valda ämnet idag? Stäm av mot följande i nämnd ordning: Strukturen, vad behövs. Processen, vad behöver göras Resultatet, vad förväntas Sätt upp egna mål för er verksamhet och bestäm vad som är viktigt att uppnå. Analysera och åtgärda eventuella brister. Använd indikatorn som varningssignal i uppföljningsarbetet t ex om bensår inte har läkt inom förväntad läkningstid. När indikatorn indikerar (varnar) behövs ytterligare granskning, analys och åtgärder. Kvalitetsindikatorn kan även användas vid uppföljnings- och vårdutvecklingsarbete. 8.1 Kvalitetsindikatorer Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 2 (39)

3 12.2 Kvalitetsindikatorer för Alkohol och andra droger Alkoholen, är en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. De flesta som använder den gör det för att få ut positiva effekter. Alkoholen används i tex. rekreations syfte, i religiösa och andra sociala sammanhang, och även i medicinskt syfte. De flesta använder alkoholen tämligen riskfritt utan att få konsekvenser som ger sociala, psykiska och/eller somatiska symptom. Det finns dock negativa konsekvenser som man inte kan bortse ifrån. Alkohol och andra droger kan också påverka hälsan i negativ riktning, inte bara hos den som nyttjar den utan det finns också risker för tredje man som tex. i trafiken, i arbetslivet och i kontakt med barn. Det är därför angeläget att alkoholen som hälsorisk i vårt samhälle tas på allvar. Gränser för alkoho1konsumtion 40 %-ig alkohol i cl per vecka som anses påverka vuxna kvinnors och mäns hälsa. [l] Litet Måttligt Riskzon Skadligt Män 1-15 cl cl cl > 75 cl Kvinnor 1-12 cl cl cl > 55 CL Ungefär så här många cl sprit (40%) innehåller: En flaska lättöl 33 cl ca 2 cl En burk klass II 45 cl ca 4 cl En burk klass III 45 cl ca 6 cl En flaska lättvin 75 cl ca 20 cl En flaska starkvin 75 cl ca 38 cl En [2] betydande andel av de människor som söker sig till primärvården, sjukhusens akutmottagningar och den slutna sjukvården är storkonsumenter av alkohol. Svenska studier på området [3] har visat att relativt begränsade insatser kan medföra reduktion av alkoholkonsumtionen och/ eller förekomst av alkoholrelaterade problem. Det finns också studier [4,5] som visar att effekterna av sekundärprevention är jämförbara med effekterna av mer omfattande behandlingsinsatser och således mer kostnadseffektiva. Distriktssköterskan kan och har möjlighet att genom individuella samtal om livsstilsvanor i förhållande till riskfaktorer, få viktiga upplysningar för bedömning av patientens fortsatta behandling. I detta sjukdomsförebyggande arbete ingår att ge patienterna kunskap och insikt genom en begriplig information, som grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet om alkohol och andra drogers inverkan på hälsan. Att med en helhetssyn och samverkan med andra vårdgivare och myndigheter ge patienterna stöd och hjälp för att göra hälsosamma val. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 3 (39)

4 Indikator Alkohol och andra droger Patienten omfattas inte av insatser som förebygger sjukdom orsakade av alkohol och andra droger. Mål Kvalitetsmål Att patienten och/eller dennes anhöriga omfattas av insatser som ger individen möjlighet att kunna ta ansvar och påverka sin egen livsstil. Att bevara hälsa, eller förhindra en fortsatt ohälsa som beror på egen eller annans riskbruk av alkohol och andra droger. Processmål Distriktssköterskan har att medverka i en allmän hälsoinformation kring alkohol och droger. Att ansvara för att identifiera riskpatienter och/ eller dennes anhöriga. Spåra tidiga symptom/riskgrupper samt medverka till att förebygga försämring eller komplikationer. Patienter och/ eller anhöriga i det område som distriktssköterskan ansvarar för erbjuds samtal kring riskbruk av alkohol- och andra droger enskilt eller i grupp. Resultatmål 1 omfattats av en allmän hälsoinformation kring alkohol och andra droger, primärpreventiva insatser. individuella samtal om livsstilsvanor i förhållande till riskfaktorer kring alkohol och andra droger relaterat till symtom på ohälsa, sekundärpreventiva insatser. bedömning att befinna sig i riskzon, missbruk eller beroende av alkohol och/ eller andra droger. insatser på behandlingsnivå, medicindelning och stödsamtal till alkohol/drogberoende personer, tertiär prevention. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 4 (39)

5 Alkohol och andra droger Struktur vad behövs? utbildning och kunskaper om alkoholen och andra drogers positiva och negativa inverkan, medicinskt, psykiskt och socialt. kunskaper i utvecklingen av alkohol/drogberoende, förändringsprocesser och motiverande samtal kompetens och kontinuerlig fortbildning lokalt vårdprogram Patientundervisningsmaterial Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån patient och/eller anhörigperspektiv och helhetssyn enligt vårdprogram tillsammans med patienten och/eller anhöriga, övriga vårdgivare och samhällsaktörer utifrån patientens och/eller anhörigas individuella behov, resurser och krav, ger återkoppling att alkohol droger liksom andra livsstilsfaktorer kan påverka hälsan i negativ riktning med att betona patientens och/eller dennes anhöriga egna ansvar för sitt eget liv med att utifrån patientens egenvårdsförmåga vidta adekvata åtgärder med att genomföra motiverande samtal handledning, rådgivning samt ge utbildning med att dokumentera strukturerat i överensstämmelse med lagar och föreskrifter Resultat vad förväntas? Patienten och/eller dennes anhöriga: -upplever förbättrad hälsa och livskvalitet -känner delaktighet och tillit -har kunskap om alkoholen och andra drogers skadeverkningar, medicinskt, psykiskt och socialt Utvecklat samarbete med andra vårdgivare, myndigheter och. samhällsaktörer Vården och informationen om livsstilsförändring kan utvärderas i journalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 5 (39)

6 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Rydberg U, Testaren. Är du i riskzonen? I Vid dina sinnens fulla bruk. Stockholm: Systembolaget 1991: Alkoholen, läkarna och samhället. En idéskrift från Svenska Läkaresällskapet. Sektionen för alkohol- narkotikafrågor. Stockholm Kristenson H, Ohlin H, Hulten-Nosslin M-B, Trell E, Hood B, Identification and intervention of heavy drinking in middle-aged men: result and follow-up of months of long term study with randomized control. Alcoholism (NY???) 1983;8: Persson L, Magnusson P-H, Early intervention in patients with exessive consumtion of alcohol:, a controlled study. Alcohol1989; Edward G, Anderson P, Babor T et al. Alcohol policy and the public good. Oxford: Oxford University Press, Prochaska J O, Di Clemente C C. Towards a comprehensive model of change. In Miller W R, Heather N (Eds). Treating addicitive behaviours. Processes of changes, New York: Plenum, Hester R K, Miller W R. Handbook of Alcoholism Treatment Approaches, Jonasson B. Leo Andersson A. Utbildningsförlaget Brevskolan Tidig(are) upptäckt av alkohol- drogproblem" 9. Norden Åke. Alkohol som sjukdomsorsak del 1&2 Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 6 (39)

7 12.3 Kvalitetsindikatorer för Astma Astma är en av våra vanligast förekommande sjukdomar. Förekomst av astma har ökat de senaste decennierna och drabbar idag 5-6% av den vuxna populationen och ca 5 % av barnen. Med säker diagnostik och god astmabehandling förhindras utveckling av irreversibel obstruktivitet. Härutöver är det viktigt att genom information ge kunskap om förebyggande insatser och förhållningsätt vid astma [1,2]. Målsättningen är att öka patientens kunskap och ansvar för sin sjukdom och därigenom minska sjukdomsbesvären. Kunskap om sin astmasjukdom ger ökad följsamhet i medicineringen. Detta medför bibehållen sjukdomskontroll och förhindrar försämringsperioder [3,4]. I det hälsofrämjande arbetet har distriktssköterskan som mål att patienten ska få kunskap, insikt och därmed bättre förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom. Patienten uppmuntras och motiveras till tobaksfrihet. Distriktssköterskan medverkar till att patienten har optimal behandling med minsta möjliga medicin. Detta sker genom följsamhet till medicinering och genom att ha god kontroll av lungkapacitet med bl.a med hjälp av registrering av PEF - och spirometriundersökningar. Detta leder också till att patienten har största möjliga symptomfrihet och bevarad lungfunktion samt själv kan reglera sin medicin efter rådande omständigheter {3,4,5,7]. Genom att patienten har tillit och kan kontrollera sin astmasjukdom leder det till ökad livskvalitet nu och i framtiden. Indikator Individuellt lågt PEF-värde Mål Kvalitetsmål Alla patienter som har diagnosen astma ska vara så välbehandlade att de orkar med normala aktiviteter och inte är begränsad i sin vardag p.g.a. astmasjukdomen. Patienter som har diagnosen astma och behandlas på vårdcentralen ska vara så välbehandlade att de ej har långa sjukskrivningsperioder eller behöver söka akut för astmasymtom. Processmål Patienter med astma ska ha en utvärderad diagnos av läkare. Patienter med astma ska genomgå individanpassad utbildning för en optimal behandling. Resultatmål 1 av patienterna kan mäta och känner till sitt maximala PEF värde. kan tolka och ändra behandlingen utifrån PEF-värdena. har minskat antal sjukdagar har sökt akut p.g.a. sin astmasjukdom. orkar med sina normala aktiviteter i det dagliga livet. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 7 (39)

8 Astma Struktur vad behövs? Kompetens om astma och astmabehandling Kontinuerlig fortbildning inom ämnesområdet Lokalt vårdprogram Individuellt utbildningsprogram Patientansvarig distriktssköterska finns utsedd Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån patientperspektiv med helheltssyn En bedömning om patientens egenvårdsmotivation Patientundervisning och ev. närstående om prevention egenvård, astma/allergi Undervisning i inhalationsteknik samt PEF-mätning och registrering Upprättad vårdplan tillsammans med patienten Erbjuder åtgärder som underlättar rökstopp dokumenterar strukturerat i överensstämmelse med lagar, författningar och lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Patienten: känner delaktighet och har tillit till den vård och stöd som ges har kunskap om sin sjukdom förlopp, förändringar och behandling har förbättrad egenvårdsförmåga kan inhalationsteknik kan mäta PEF och kan själv ändra behandling utifrån PEF-värdet har minskat antal akuta astmaanfall har låg sjukfrånvaro pga av astman är rökfri Vården kan utvärderas i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 8 (39)

9 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referensperson Yvonne Gren distriktssköterska, Nyby Vårdcentral, Uppsala Referenser 1. Kiviloog J Irnell L. Eklund G. The prevelance or bronchial asthma and non-smokers in a representative Swedish population. Scandinavian Journal of Respiratory Disease, Köpenhamn 1974:55: NIH USA International Consensus Report on Diagnoses and Management of Asthma, No March Larsson K red et al. Astma klinik och behandling Draco Läkemedel AB Hjärt- och Lungfonden, Lund Lundborg M. Gustavsson T. Astmapraktika Draco Läkemedel, Lund 5. Larsson K. Astma Basal mekanismer Draco Läkemedel, Lund 6. Lindberg Malou et al. Utvärdering sjuksköterskeledd astmamottagning i primärvård. 7. Socialstyrelsen. Astma hos Vuxna Underlag till Vårdprogram, Hassel K. Astmamottagning utvärdering Tibro Vårdcentral Uvecklingsenheten, Vårdcentralen i Tibro 9. SFS 1985:562 Patientjournalen 10. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i Hälso- ochsjukvården 11. SOSFS 1994:935 Åliggandelagen 12. SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom Hälso och sjukvården Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 9 (39)

10 12.4 Kvalitetsindikatorer för Bensår Det finns en rad olika sjukdomstillstånd som kan resultera i svårläkta sår på underbenet. Bensår brukar definieras som sår på underbenet av varierande etiologi, lokaliserat mellan knä och malleoler som inte läker inom sex veckor [1]. Det venösa bensåret står för 70% av alla bensår ovan fotleden och resterande är arteriella, blandade eller av annat art [1]. Huvudorsaken till kroniska bensår är: Kronisk venös insufficiens, beroende på nedsatt klaffunktion i djupa och/eller ytliga vener och perforanter. Arteriell sjukdom, nedsatt arteriellt blodflöde på grund av arterioskleros i större blodkärl i benet. Detta kan skapa ischemi i vävnaden. Kombinerat venös/arteriell sjukdomsorsak, blandsår. Man räknar med att det finns cirka personer i Sverige som lider av kroniska bensår. Prevalensen av bensår ökar med stigande ålder. 1% av personer över 80 år har bensår. Eftersom andelen äldre ökar kommer även andel patienter med bensår att öka [2]. Många patienter har sår under lång tid. Hälften av alla patienter har haft sina sår mer än ett år och 60% har haft sårrecidiv. Såren är ofta stora, ibland flera, och oftast lokaliserade till underbenet [1]. Av patienter som är kända av sjukvården behandlas 80-85% av primärvårdens distriktssköterskor. En betydande del av distriktssköterskans arbetstid ägnas åt bensårsomläggningar. Den årliga kostnaden för bensårsvård har beräknats till 1 miljard [2]. Livskvaliteten för patienterna påverkas ofta av bundenheten till omläggningarna, smärta, lukt och sekretion. Social isolering är en inte obetydlig faktor. Vid all behandling av bensår är det viktigt att se till helheten, att ha en holistisk behandlingsmetod, och se till patienten, benet och såret [1]. Omläggningsfrekvens och omläggningsmetoder varierar. Bedömning av bensårspatienten måste göras initialt och sedan görs utvärderingar kontinuerligt under hela behandlingstiden. Samordning av omvårdnadsinsatser och ansvaret för omvårdnadsdokumentation åligger distriktssköterskan. Sårläkningsförloppet måste kunna följas i omvårdnadsdokumentation och resultatuppföljning [3]. De åtgärder som görs i samband med behandlingen ska kunna identifieras och spåras i omvårdnadsjournalen [4]. Målet för bensårsbehandlingen är att läka såret på kortast möjliga tid med så låg omläggningsfrekvens som möjligt och med en metod som bibehåller eller förbättrar livskvaliteten och förhindrar sårrecidiv. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 10 (39)

11 Indikator Avvikelse från förväntad läkningstid. Bensår Mål Kvalitetsmål Alla patienter med venösa bensår ska vara läkta inom tre månaders behandling. Processmål Alla patienter med bensår ska bedömas av läkare för en medicinsk diagnos. Alla patienter med bensår ska bedömas av distriktssköterska för att erhålla adekvat omvårdnadsdiagnos för rätt behandling vilket leder till kortare läkningstid. Resultatmål 1 av alla patienter med bensår ska vara läkta efter tre månaders behandling har en medicinsk diagnos har en omvårdnadsdiagnos. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 11 (39)

12 Bensår Struktur vad behövs? Utbildning och kunskap om bensårsvård Kontinuerlig fortbildning inom ämnesområdet Lokalt utarbetat vårdprogram Bensårsbedömningsschema Patientinformationsmaterial Doppler Patientansvarig distriktssköterska Patientjournal Process vad måste göras? Fastställa den medicinska diagnosen (läkare) Distriktssköterskan: Bedömning av patienten, benet och såret vid hembesök eller på mottagningen enligt bedömningsschema Mäter ankeltryck och anger ankelindex Fastställer omvårdnadsdiagnosen Upprättar vårdplan tillsammans med patienten Kontinuerlig sårbeskrivning, ritar av såret 1-2 ggr/månad, för kontroll av sårläkningsutvecklingen Undervisar patienten i egenvård Dokumenterar i strukturerad journal i överensstämmelse med lagar och föreskrifter samt lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Fastställd medicinsk diagnos Fastställd omvårdnadsdiagnos Delaktig patient Smärtfri patient Patient med god livskvalitet Välinformerad patient Patientens bensår är läkta eller förbättrade Dokumenterad beskrivning av sårläkningsprocessen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 12 (39)

13 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Christina Lindholm: Sår. Vård av patienter med ben, fot- och trycksår. Studentlitteratur, Lund, Mats Bjellerup: Ben- och fotsår. DermEduc. Kävlinge, SFS 1985:562 Patientjournallagen (SOSFS 1993:20). 4. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. 5. SFS 1994:935 Åliggandelagen. 6. SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso-och sjukvården. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 13 (39)

14 12.5 Kvalitetsindikatorer för Diabetes Diabetes mellitus är en sjukdom som kännetecknas av kroniskt förhöjt blodsocker. Sjukdomen orsakas av otillräcklig eller helt upphörd insulinproduktion i kombination med varierande grad av okänslighet hos kroppens vävnader för insulinets blodsockersänkande verkan[1]. Förekomsten av diabetes mellitus i Sverige uppskattas till 3% av befolkningen. I samtliga studier som gjorts finner man att diabetes ökar med stigande ålder. Över hälften av alla diabetiker är 70 år och äldre. Man räknar med att av de kända diabetikerna är ca under 65 år, vilket ger betydande effekter på folkhälsan i den arbetsföra åldern [2]. Av samtliga diabetiker har ca 15% diabetes typ 2 [1]. Ändrade riktlinjer från WHO, innebär att antalet diabetiker kommer att öka med omkring 10%. Det beror på att fasteblodsocker 6,1 mmol/l eller högre upprepat en gång kommer att bli liktydigt med diabetes. Orsaken till sänkningen är risken för kardiovaskulär sjuklighet finns dokumenterad redan vid värden på 6,1-6,7 mmol/l [1]. I december 1996 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för vård och behandling av patienter med diabetes mellitus(1). Tyngdpunkten har lagts på förebyggande åtgärder för att förhindra utveckling av senkomplikationer. Som huvudmål anges att samtliga sjukvårdshuvudmän ska utforma vårdprogram för diabetesvård omfattande primärvård, specialistvård och privat sjukvård, där ansvarsfördelningen för vård av olika kategorier diabetespatienter fastställes i lokala vårdprogram. Vården ska organiseras så att en fungerande vårdkedja skapas mellan de olika vårdnivåerna[1]. Med säker diagnostik och god diabetesbehandling förhindras utveckling av senkomplikationer. Målsättningen är att genom egenvårdsundervisning öka patientens kunskap och ansvar för sin sjukdom och därigenom förbättra patientens hälsa[3, 4) Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 14 (39)

15 Diabetes Indikator Avvikelse från normalvärden. Mål Kvalitetsmål Alla patienter som har diagnosen diabetes ska vara så välbehandlade att de kan leva ett så normalt liv som möjligt och att utveckling av senkomplikationer förhindras. Processmål Patienter med diagnosen diabetes erbjuds individanpassad utbildning för att få kunskap om sin sjukdom, vilket leder till optimalt välbefinnande. Resultatmål 1 av patienter med diabetes kan utföra självtester kan tolka sina värden och utifrån dessa vidtaga adekvata åtgärder. har inga komplikationer såsom fotsår, ögonskador, högt blodtryck. upplever välbefinnande trots sjukdomen. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 15 (39)

16 Struktur vad behövs? Diabetes Kompetens i diabetessjukdomen, dess vård och behandling Kontinuerlig fortbildning i ämnesområdet Lokalt vårdprogram Patientinformationsmaterial Patientansvarig distriktssköterska Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån patientperspektiv och med helhetssyn Gör en bedömning av patientens egenvårdsförmåga Undervisar patienten och ev. närstående om egenvård Upprättar vårdplan tillsammans med patienten Dokumenterar i strukturerad journal i överensstämmelse med lagar, föreskrifter och lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Patienten känner delaktighet och tillit/trygghet till den vård och det stöd som distriktssköterskan ger har kunskap om sin sjukdom, dess förlopp, förändringar och behandling har fått en förbättrad egenvårdsförmåga och upplevd livskvalitet Vården kan utvärderas i patientjournalen Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Medicinsk faktabas nr 4:1 Nationella riktlinjer för vård och behandling av patienter. med diabetes mellitus, Dec 1996, Socialstyrelsen. 2. SBU-rapport nr 124: Den medicinska utvecklingen i Sverige Medicinsk faktabas nr 4: 3 Nationella riktlinjer, information till patienter med diabetes mellitus, Dec1996, Socialstyrelsen. 4. Lipson, J. Self-Care Nursing in a Multicultural Context, Sage Publication, London, 1996 Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 16 (39)

17 12.6 Kvalitetsindikatorer för Fallskador i hemmet I Världshälsorganisationens (WHO ) deklaration Hälsa för alla år 2000 är ett av målen att minska skador genom olyckor med minst 25 %. Att förebygga är alltid kostnadseffektivt på lång sikt. Förebyggande insatser är speciellt effektiva om insatserna riktas mot rätt målgrupp. Skador bland äldre orsakas i stor utsträckning av fallolyckor där en betydande del sker i hemmet. Varje år söker personer vård efter att ha fallit. Vanligast är fall på plant underlag. I Sverige vårdades 1993 på akutsjukhus ca personer över 70 år för denna typ av fallskada. Förutom lidandet för patienten är sjukvårdskostnaden för vård av äldre med frakturer höga och därtill kommer kostnaden för rehabilitering och andra långvariga samhällsinsatser. Fallolyckor ökar med stigande ålder och fall inomhus är vanligare för kvinnor. Personalen inom äldreomsorg behöver god kunskap om skaderisker hos äldre, för att aktivt kunna arbeta med att undanröja risker i hemmiljön. Förbättring av hemmiljön måste göras tillsammans med den boende genom diskussion om var riskerna finns och hur bostaden kan göras säkrare. De äldre måste få kunskap om det naturliga åldrandet och vilka risker som måste förebyggas i samband med det. Distriktssköterskan har genom sitt områdesansvar god kunskap om invånarnas och patienternas risk för fall. Distriktssköterskan kan genom kunskapsförmedling och i nära arbete med patienten i patientens hemmiljö och i samarbete med andra vårdgivare minska riskerna för fallskador. Indikator Fall i hemmet. Mål Kvalitetsmål Patient/närstående ska få kunskap om risker och hjälp att förebygga fall i hemmet. Distriktssköterskan ska sträva efter att reducera fallolyckor inom sitt ansvarsområde utan att inskränka på patienters/närståendes integritet. Processmål Patient/närstående tillsammans med distriktsköterskan göra en riskbedömning för fallskador i hemmet och en plan för hur de kan förebyggas. Resultatmål 1 har erhållit kunskap om risker och hjälp att förebygga fallskada i hemmet vidtagit åtgärder som reducerat risker för fallskador. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 17 (39)

18 Struktur vad behövs? Fallskador i hemmet Kunskap om åldrandet och riskfaktorer för fall Fortbildning inom ämnesområdet Riskbedömningsinstrument Checklista för fallskadeprofylax Incident och fallskaderegistrering Patientjournal Process vad måste göras? Uppsökande verksamhet och inventerar för fallskaderisk Kontinuerlig riskbedömning vid hembesök Undervisning och information till patient och närstående om faktorer som påverkar risker för fall Undervisa hemtjänstpersonal eller andra vårdare om åldrandet och faktorer som påverkar risker för fall och hur det kan förebyggas Förebygga och åtgärda risker för fallskador Dokumenterar i strukturerad journal i överensstämmelse med lagar och föreskrifter Resultat vad förväntas? Patient och närstående har insikt om risker och hur de kan förebyggas Färre registrerade fallskador i hemmet Patienten känner sig trygg i sin hemmiljö Vårdaktörer kring patienten har god kunskap om åldrandet och faktorer som påverkar risker för fallskador och hur de kan förebyggas Vidtagna åtgärder samt utvärdering av dessa dokumenteras i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 18 (39)

19 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Patientregistret EPC Socialstyrelsen Ruchstuhl et al Patient fall and outcome indicatoor. Journal of nursing care quality 1991:6, (1) 3. Peterson E E Olycksfall bland äldre i Västmanlands län. Socialmedicinsk tidskrift 1994 nr Sjögren H.Björnstig U. Översikt över skador bland äldre med särskild betoning på hemmiljö och skadekostnad. Socialmedicinsk tidskrift 1994 nr Svensk sjuksköterskeförening och SPRI Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Omvårdnadsserie /1 6. Folkhälsoinstituetet Håll dig på benen. Nationella skadeprogrammet. Folkhälsoinstitutet 1995 Solna SFS 1985:562 Patientjournalen 8. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i Hälso- och sjukvården 9. SOSFS 1994:935 Åliggandelagen 10. SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom Hälso- och sjukvården Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 19 (39)

20 12.7 Kvalitetsindikatorer för Folkhälsoarbete I Folkhälsopropositionen 1991 sammanfattas principerna för folkhälsoarbete med att det skall fokuseras på sjukdomar som: tar liv och hälsa ifrån åren är ojämnt fördelade mellan olika socialekonomiska grupper, mellan kvinnor och män är möjliga att förebygga[1]. Landstingen har ett formellt ansvar för att förebygga ohälsa, och att utverka och sprida kunnande på ett sådant sätt att andra instanser ändrar sitt beteende i hälsofrämjande syfte. Primärvården har ett stort hälsopolitiskt ansvar. Ett brett folkhälsoarbete har stor betydelse för befolkningens hälsa och för det allmänna hälsotillståndet. Helhetssyn, samverkan och ansvar samt god kännedom om lokala förhållanden präglar primärvårdens verksamhet och utgör även grunden för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Individen skall och kan ta eget ansvar för sin hälsa. Men den enskilde kan inte ta ansvar om han eller hon inte har kunskap om de faktorer som leder till ohälsa. Den kunskap som byggs upp om samhälle och befolkning i ett geografiskt område utgör distriktssköterskans specifika baskunskaper. Arbetet innebär självständigt ansvar och möjlighet till helhetssyn. Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt arbete. Folkhälsoarbete skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Hälsofrämjande arbete är en process som ger människor möjlighet att utifrån sina resurser och värderingar påverka sin hälsa. Distriktssköterskan blir medaktör i ett nätverk på individens villkor. Med kunskapsförmedling genom information, undervisning, hälsodialoger och råd till alla åldersgrupper verka för att primära och sekundära preventiva folkhälsoinsatser genomförs. I behandlingsarbetet verka för att tertiär prevention genomförs med högsta möjliga kvalitet. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 20 (39)

21 Folkhälsoarbete Indikator Patienten omfattas inte av insatser som förebygger sjukdom, spårar tidiga symtom försämringar och/eller komplikationer orsakade av livsstilsfaktorer. Mål Kvalitetsmål Att patienten omfattas av insatser som ger individen kunskap och möjlighet att kunna ta ansvar för, och påverka sin egen livsstil. Detta för att bevara hälsa, eller förhindra en fortsatt ohälsa som beror på livsstilsfaktorer. Processmål Identifiera riskpatienter, spårar tidiga symptom, förebygger sjukdom, försämringar och/eller komplikationer orsakade av livsstilsfaktorer. Patienter erbjuds hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser enskilt eller i grupp. Resultatmål 1 patienter omfattas av r allmän hälsoinformation, primärpreventiva insatser individuella samtal kring livsstilsvanor i förhållande till riskfaktorer som påverkar hälsan, sekundärpreventiva insatser. behandlingsåtgärder, tertiärpreventiva insatser. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 21 (39)

22 Struktur vad behövs? Hälsopolitiska program Folkhälsoarbete Kunskap om medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar hälsan Kompetens och fortbildning om riskfaktorer för sjukdomars utveckling som ger ohälsa Kunskap om förändringsprocesser och motiverande samtal Patientundervisningsmaterial Patientjournal Process vad måste göras? Identifiera riskpatienter, spåra tidiga symptom, förebygga sjukdom försämring och/eller komplikationer orsakade av livsstilsfaktorer Ge återkoppling, stöd och hjälp utifrån patientens individuella behov resurser och krav Genomföra motiverande samtal, handledning, rådgivning samt ge utbildning Vidta utifrån patientens egenvårdsförmåga adekvata åtgärder Samarbeta med andra vårdgivare och samhällsaktörer Dokumentera strukturerat i överensstämmelse med lagar och författningar Resultat vad förväntas? Patienten - upplever förbättrad hälsa och livskvalitet - känner delaktighet och tillit - har kunskap om de medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar hälsan Bra samarbete med andra vårdgivare och samhällsaktörer Vården och informationen om livsstilsförändring kan utvärderas i journalen. Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Folkhälsoproposition 1990/91:175 Stockholm 2. SFS 1982 :763 (Hälso- och sjukvårdslagen)4 3. Att lyckas med folkhälsoprojekt Kvalitetssäkring. Landstingsförbundet Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 22 (39)

23 12.8 Kvalitetsindikatorer för Högt blodtryck Högt blodtryck är en folksjukdom som i de flesta industrialiserade länder drabbar % av befolkningen och i högre åldrar över 50 % av alla individer [1] I Sverige behandlas idag mellan personer med blodtryckssänkande medel. Av dessa är ungefär en tredjedel över 70 år [2]. Många studier har visat att hjärt-kärlsjukdomar, tex perifera kärlsjukdomar, arteroskleros i hjärtats kranskärl, hjärtinfarkt och stroke, ökar med högt blodtryck. Det är av stor vikt att patienter med förhöjt blodtryck får kunskap om och insikt i vilken risk detta kan utgöra [3]. Genom att samtala med patienten om livsstil i förhållande till riskfaktorer kan distriktssköterskan få viktiga upplysningar för bedömning av patientens fortsatta behandling. Distriktssköterskan ger kostråd, informerar om vikten av motions-och avspänningsövningar samt uppmuntrar och motiverar till tobaksfrihet, viktminskning och minskad alkoholkonsumtion, om detta behov föreligger. Mätning av blodtrycket på ett korrekt sätt, med standardiserad mätmetod, ger underlag för optimal behandling [4]. De åtgärder som görs i samband med behandlingen ska kunna identifieras och spåras i omvårdnadsjournalen [5] Indikator Individuellt onormalt blodtryck Mål Kvalitetsmål Att alla patienter med högt blodtryck ska nå ett individuellt normalt blodtryck. Processmål Alla patienter som har högt blodtryck och som behandlas av distriktssköterskan, ska erbjudas hälsodialog/rådgivning om kost, motion- och avslappningsmöjligheter samt hjälp till tobaksfrihet, viktminskning och minskad alkohol konsumtion, om behov föreligger. Resultatmål 1 patienter med högt blodtryck har individuellt normalt blodtryck. har fått kostråd av distriktssköterskan. har fått råd om motion och avslappning har fått hjälp till tobaksfrihet 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 23 (39)

24 Högt blodtryck Struktur vad behövs? Utbildning i och kunskap om hjärt-och kärlsjukdomar och blodtrycksbehandling Kontinuerlig fortbildning inom området Lokalt utarbetat vårdprogram, inkl. standardiserad metod för blodtryckstagning Trippelmanschett Patientansvarig distriktssköterska Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån patientperspektiv med helhetssyn. Gör en bedömning av patientens egenförmåga. Arbetar tillsammans med patienten enligt det lokala vårdprogrammet Upprättar en vårdplan tillsammans med patienten Mäter blodtrycket enl. standardiserad metod i vårdprogrammet Erbjuder patienten icke farmakologisk behandling Resultat vad förväntas? Patienten: - känner delaktighet, tillit/trygghet till den vård och stöd som ges - har kunskap om sin sjukdom, förlopp och förändringar - kan utifrån sin kunskap förändra livsstil - når individuellt normalt blodtryck - har en god livskvalitet och välbefinnande Vården kan följas och utvärderas i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 24 (39)

25 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Lennart Hansson m fl: Hypertonimanual Roche, Stockholm SBU rapport nr 121. Norstedt, Stockholm Göran Berglund, De stora hypertentionsstudierna. Merck Sharp och Domhe, Kungälv. 4. Eva Drevenhorn, artikel :Blodtrycksmätning, Vårdfacket nr 5, maj 1997 årg SFS 1985:562 Patientjournallagen(SOSFS 1993:20). 6. SFS 1994:953 Åliggandelagen. 7. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvård. 8. SOSFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 25 (39)

26 12.9 Kvalitetsindikatorer för Läkemedelsförskrivning Efter många års diskussioner om möjligheten att vidga rätten att förskriva vissa läkemedel till, att även omfatta distriktssköterskor, genomfördes en försöksverksamhet i Jämtland I samband med riksdagens beslut om husläkarlagen, Regeringspropositionen 1992/93:160 om husläkare, fattades även beslut om förskrivningsrätt för distriktssköterskor med fortbildning i farmakologi och sjukdomslära 8 p. Utvärderingen av försöket med avseende på de medicinska säkerhetsaspekterna, distriktssköterskornas arbetsförhållanden och vårdorganisationens samverkansformer beträffande förskrivning av läkemedel, visar utvärderingen god medicinsk säkerhet. Den belyser också vårdorganisationen och värderingar som påverkar vem som gör vad [1,2]. Distriktssköterskans läkemedelsförskrivning styrs av föreskrifter som föreskriver vilka som omfattas av förskrivningsrätt, samt vilka läkemedel som får förskrivas[3,4,5,6,7,8]. Indikator Felaktig läkemedelsförskrivning relaterat till symtom/diagnos. Mål Kvalitetsmål Patient kan vid vård och behandling av vissa symtom/diagnoser få adekvat läkemedel förskrivet av distriktssköterska Patient som får läkemedel utskrivet av distriktssköterska skall vara välinformerad om läkemedlets effekt och biverkningar, samt hur det skall användas Processmål Distriktssköterskan undersöker/bedömer symtom, vårdbehov. Vårdplan upprättas tillsammans med patient/anhörig/vårpersonal. Distriktssköterskan tar ställning till risk för överkänslighet/interaktion. Behandlingen utvärderas Resultatmål 1 patienter som läkemedel förskrivet av distriktssköterska har tillfrisknat, blivit förbättrad eller fått lindring. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. är välinformerade om varför läkemedlet är utskrivet, hur det verkar och eventuella biverkningar Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 26 (39)

27 Läkemedelsförskrivning Struktur vad behövs? Förtrogenhet med lagar, föreskrifter och allmänna råd Kompetens för förskrivning Kontinuerlig fortbildning om forskning och utveckling relaterat till läkemedel som omfattas av förskrivningsrätten Upprättar aktuell signerad läkemedelslista Patientsansvarig distriktssköterska finns utsedd Patientjournal Process vad måste göras? Arbetar utifrån ett patientperspektiv med helhetssyn Gör en bedömning av symtom/vårdbehov Upprättar vårdplan tillsammans med patienten Tar ställning till risk för överkänslighet och interaktion Utvärderar behandlingsresultatet Dokumenterar strukturerat enligt lagar, föreskrifter och lokala anvisningar Resultat vad förväntas? Patienten känner delaktighet och har en tillit till den vård och det stöd som ges Patienten har rätt läkemedel relaterat till symtom/diagnos Patienten har kunskap om läkemedlets effekt, biverkningar, samt hur det skall användas Patienten är botad, har förbättrats eller har fått lindring Vården kan utvärderas i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 27 (39)

28 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Rapport av regeringens uppdrag att genomföra ett; Försök för distriktssköterskor att förskriva vissa läkemedel. Planering, genomförande och utvärdering 2. Cecilia Claesson,Rapport om distriktssköterskans förskrivningsrätt socialstyrelsen SOFS 1997:2, Författningshandbok. SOS kungörelse om förebyggande och behandling av vissa överkänslighetsreaktioner. Uppsala: Almqvist och Wiksell SOFS 1982:8, Författningshandbok, SOS föreskrifter om markering i journal av intolerans och allvarlig överkänslighet mot läkemedel m.m. Uppsala: Almqvist och Wiksell SFS 1985:562, Patientjournallagen. Almqvist och Wiksell LV 1994:3, Läkemedelsverkets föreskrifter om förskrivningsrätt för distriktssköterskor. Uppsala: Almqvisst och Wiksell SOSFS 1994:11, SOS Föreskrifter och allmänna råd om rätt för sjuksköterskor i öppen hälso- och sjukvård att förskriva vissa läkemedel 8. SFS 1994:953 Lagen om åliggande för personal inom hälso- och sjukvården Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 28 (39)

29 12.10 Kvalitetsindikatorer för Läkemedelshantering i patientens hem eller på mottagning All läkemedelshantering inom såväl sluten som öppen vård är omgärdad av lagar, författningar och regler. Det kan vara svårt i det dagliga arbetet att se alla konsekvenser av ett visst handlande. Komplikationer orsakade av förväxlingar, feldoseringar eller att läkemedel hanterats fel förekommer. Därför är detta ett indikatorsområde, som kan utgöra ett mått på, om det är hög patientsäkerhet och hög kvalitet på vården [1,2]. Kvaliteten och säkerheten i läkemedelsanvändning påverkas, dels av personalens formella och reella kompetens, dels av patientens kunskap och insikt, samt motivation till att följa given ordination [3[. Enligt genomförda patientundersökningar värdesätter patienterna högt att medicintekniska arbetsuppgifter utförs på ett säkert och korrekt sätt [4]. En säker läkemedelshantering förutsätter därför kompetens, riktlinjer och en strukturerad dokumentation. Distriktssköterskans författningsenliga ansvar för läkemedelshantering omfattar läkemedelsadministrering i patientens hem och på mottagning, samt förskrivning av vissa läkemedel. [5,6,7,8,9]. Anmälningsärenden till Socialstyrelsens ansvarighetsnämnd har ökat och då särskilt inom området läkemedelsadministrering, speciellt överlämnandefasen. Delegering av medicindelning och överlämnande av dos är den frekvent vanligaste uppgiften som delegeras. Socialstyrelsens allmänna råd om delegering är från och med juli 1997 en föreskrift [10]. Med hjälp av läkemedelsindikatorn kan problem/behov kopplade till patientens medicinering identifieras, studeras närmare och skapa möjligheter till förbättringar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 29 (39)

30 Läkemedelshantering i patientens hem eller på mottagning Indikator Avvikelse från säker läkemedelshantering. Mål Kvalitetsmål Alla patienter i eget boende som har ett konstaterat behov av hjälp med dosdispensering, intag av läkemedel eller behandling av läkemedel för utvärtes bruk, skall omfattas av insatser, som garanterar en säker läkemedelshantering. Alla patienter som får behandling med läkemedel vid besök på mottagning, skall garanteras säker läkemedelshantering. Processmål Alla patienter i eget boende med särskilda behov, skall få sitt behov av hjälp med läkemedelshantering identifierat och bedömt, samt vid konstaterat behov få hjälp med dosdispensering, intag av dos eller utvärtes behandling. Alla patienter som besöker vårdcentral/mottagning och behandlas där med läkemedel, får rätt läkemedel i rätt dos av personal med formell och reell kompetens. Resultatmål 1 patienter har erhållit rätt läkemedel i rätt dos vid rätt tillfälle som fått hjälp med läkemedelshantering känner tillit och delaktighet. som erhållit läkemedel noteras i patientens journal enligt lagar och föreskrifter. 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 30 (39)

31 Läkemedelshantering i patientens hem eller på mottagning Struktur vad behövs? Förtrogenhet med lagar, föreskrifter och lokala dokumenterade riktlinjer Kompetens och får kontinuerlig fortbildning Tillgång till signerad originalordination/läkemedelslista Individuell vårdplan Patientansvarig distriktssköterska finns utsedd Patientjournal Process vad måste göras? arbetar utifrån ett patientperspektiv med helhetssyn identifierar och bedömer, samt vid konstaterat behov tillgodoser patienters behov av hjälp med uttag, iordningställande och överlämnande av dos undervisar/instruerar patient och ev. anhöriga undervisar/instruerar, delegerar till personal dokumenterar strukturerat i överensstämmelse med lagar, föreskrifter och lokala riktlinjer Resultat vad förväntas? Patienten: - känner delaktighet och har tillit till den vård och det stöd som distriktssköterskan ger - får uppföljning och utvärdering av sina upplevelser av stöd och hjälp med sin läkemedelshantering - har kunskap om sina läkemedel, hur de verkar, vilka biverkningar de har och hur de skall användas - får rätt läkemedel, rätt dos vid rätt tillfälle Delegerad personal har kunskap om läkemedelshantering, lagar, föreskrifter och lokala anvisningar Vården och läkemedelsförskrivning kan utvärderas i patientjournalen Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 31 (39)

32 Projektgruppen Anita Leo-Andersson distriktssköterska, Skiftinge Vårdcentral, Eskilstuna Inger Johansson, distriktssköterska/ primärvårdsföreståndare, Primärvården, Järfälla Vivi-Ann Larsson, distriktssköterska, Primärvården, Falkenberg Margareta Parkstam, distriktssköterska/ chefsjuksköterska, Primärvården, Uppsala Inger Rising, distriktssköterska/ vårdutvecklare, IT /Informatikavd, CAI, NVSO, SLL Referenser 1. Sjölenius,B Delegering, läkemedel, ansvar En praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur LV 1992:856, Författningshandbok, Läkemedelslag. Uppsala: Almqvist och Wiksell SOSFS 1995:5, Författningshandbok, SOS Allmänna råd kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor. Uppsala: Almqvist och Wiksell Uden, G (red), Kvalitetssäkring i omvårdnad- olika perspektiv Lund: Studentlitteratur HSL 1982:763, Författningshandbok, Hälso- och sjukvårdslag. Uppsala Almqvist och Wiksell Lagen 1994:953 om åligganden för personal inom hälso- och sjukvård, Författningshandbok, Uppsala: Almqvist och Wiksell SFS 1996:786, Lag om åliggande för personal inom hälso- och sjukvård. 8. SFS, 1985:562, Författningshandbok, Patientjournallag. Uppsala: Almqvist och Wiksell SOFS 1992:6, författningshandbok, SoS föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom kommunal häls- och sjukvård enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen, m.m. Uppsala: Almqvist och Wiksell SOFS 1993:17 Omvårdnad inom hälso och sjukvård. Uppsla: Almqvist och Wiksell SOFS 1997:14 SOS föreskrifter och allmänna råd. delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB 1997 Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 32 (39)

33 12.11 Kvalitetsindikatorer för Tobak Bruket av tobak introducerades undermedeltiden i Europa. Det förekom i ringa omfattning. Tobaken tillskrevs positiva hälsoeffekter. Den stora spridningen av tobaksbruk framför allt i form av cigaretter har skett under 1900-talet. Fria cigaretter till soldaterna under de två världskrigen och storsatsning på reklam där rökning kopplats till positiv livsstil är det som bidragit mest. Från 1950 och framåt har forskningen visat att framför allt cigarettrökning ökat risken för ett 40-tal sjukdomar bland annat hjärt-kärlsjukdomar, cancer och kroniska obstruktiva lungsjukdomar. Nikotinet har visat sig vara vanebildande jämförbart med heroin. Olika insatser i Sverige sedan 60-talet, såsom information, lagstiftning och beskattning har lett till att rökningen minskat. Rökvanorna skiljer mellan män och kvinnor, vilket lett till att lungcancer hos män minskar medan antalet lungcancer och emfysem ökar hos kvinnor [1,2]. För att ett framgångsrikt arbete med syfte att minska tobaksbruket ytterligare och då särskilt rökningen, måste samverkan ske mellan olika aktörer i samhället. I sin verksamhet har distriktssköterskan en möjlighet, framför allt i ett individinriktat arbete, ge kunskap om tobakens påverkan på hälsan och ge stöd till de som vill sluta [3,4] Indikator Patienten omfattas inte av insatser som förebygger sjukdomar orsakade av tobak. Mål Kvalitetsmål Patienten omfattas av insatser som ger individen möjlighet att kunna ta ansvar för sin hälsa, påverka sin livsstil, och minska eller sluta använda tobak Processmål Distriktssköterskan medverkar i en allmän hälsoinformation kring tobak Patienter som röker eller snusar erbjuds individanpassad information och utbildning för att få kunskap om tobak och dess skadeverkningar och därmed få motivation till att sluta. Resultatmål 1 patienter omfattas av allmän hälsoinformation kring tobak omfattas av information om tobakens skadeverkningar har minskat sitt tobaksbruk har slutat röka eller snusa är tobaks- eller snusfria efter 1 år 1 Dessa mål sätts utifrån lokala förutsättningar. Riksföreningen för distriktssköterskor; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 33 (39)