Riktlinjer för hållbarhetsredovisning GRI. Version 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för hållbarhetsredovisning 2000 2006 GRI. Version 3.0"

Transkript

1 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning GRI

2 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Innehåll Förord Hållbar utveckling och krav på transparens 2 Introduktion Hållbarhetsredovisning Syftet med hållbarhetsredovisning 3 Introduktion till GRI:s ramverk 3 Översikt över GRI:s riktlinjer 4 Att använda GRI:s riktlinjer 5 Del 1 Att bestämma redovisningens innehåll, kvalitet, och avgränsning 6 Vägledning för redovisningens innehåll 7 Principer för redovisningens innehåll 8 Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet 13 Ekonomisk påverkan 25 Miljöpåverkan 27 Social påverkan 29 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor 30 Mänskliga rättigheter 32 Organisationens roll i samhället 34 Produktansvar 36 Allmänna redovisningsråd Datainsamling 38 Redovisningens form och frekvens 38 Bestyrkande 39 Ordförklaringar 40 Organisationer som bidragit 42 Vägledning för avgränsning av redovisningen 17 Del 2 Standardinnehåll Strategi och Profil Strategi och analys Organisationsprofil Information om redovisningen Styrning, åtaganden och intressentrelationer Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer 24 1

3 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Förord Hållbar utveckling och krav på transparens Målet med hållbar utveckling är att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 1 Genom sin påverkan på samhället spelar organisationer av alla slag viktiga roller för att uppnå detta mål. När vi ser tillbaka på de senaste årens exempellösa ekonomiska tillväxt kan strävan att nå detta mål verka mer som en förhoppning än något som faktiskt är möjligt att uppnå, men i takt med att ekonomier globaliseras, uppstår nya möjligheter att skapa välstånd och livskvalitet genom handel, kunskapsutbyte och tillgång till teknik. Dessa möjligheter saknas dock för delar av en alltmer växande befolkning och möjligheterna åtföljs av nya hot mot en stabil miljö. Den statistik som visar positiva förbättringar för många människor runt om i världen, ger oss också alarmerande information om tillståndet i miljön och om fortsatt fattigdom och svält för miljontals människor. Denna kontrast är ett av 2000-talets mest angelägna problem. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på nya sätt. Samtidigt som kunskaps- och teknikutvecklingen bidrar till ekonomisk utveckling, ger den oss också möjlighet att motverka risker och hot mot en hållbar utveckling för samhället, miljön och ekonomin. Ny kunskap och innovation inom teknik, ledarskap och regleringar kräver att organisationer gör nya val för hur deras verksamheter, produkter, tjänster och aktiviteter ska påverka jorden, människorna och ekonomin. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver att åtgärder vidtas skyndsamt. Samtidigt har vi fler alternativ och möjligheter att hantera situationen. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir grundläggande för effektiva relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Som ett stöd för denna förväntade utveckling och för att tydligt och öppet kunna kommunicera hållbarhetsfrågor, behövs ett globalt ramverk för innehåll, konsekvent språk och nyckeltal. GRI:s (Global Reporting Initiative) mål är att möta detta behov genom att tillhandahålla ett accepterat och trovärdigt ramverk för hållbarhetsredovisning, som kan tillämpas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och geografisk hemvist. Transparens beträffande uthålligheten hos organisationers verksamheter är av intresse för många olika intressenter, inklusive företag, anställda, frivilligorganisationer (Non-Governmental Organisations NGOs), investerare, revisorer och andra. GRI har därför organiserat ett samarbete mellan ett stort antal experter från alla dessa intressentgrupper, där experterna mötts i diskussioner för att nå samförstånd. Dessa diskussioner, tillsammans med praktiska erfarenheter, har kontinuerligt förbättrat redovisningsramverket sedan GRI grundades Tack vare ansatsen med att söka kunskap hos ett brett spektrum av intressenter, har givit redovisningsramverket idag stor trovärdighet inom många olika intressentgrupper. 2 1 Världskommissionen för Miljö och Utveckling. Our common future. Oxford: Oxford University Press, 1987, s. 43, och Vår gemensamma framtid, 1988, s GRI

4 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Hållbarhetsredovisning Syftet med hållbarhetsredovisning Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan (t.ex. de tre dimensionerna för hållbar utveckling, rapportering av företagets samhällsansvar etc.). En hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både det som är positivt och det som är negativt. Hållbarhetsredovisningar som följer GRI:s ramverk, ska redovisa uppnådda resultat för redovisningsperioden mot bakgrund av organisationens åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning. Redovisningarna kan bl.a. användas för följande syften: Jämföra och bedöma hållbarhetsresultat i förhållande till lagar, normer, regler, standarder och frivilliga initiativ, Visa hur organisationen påverkar och påverkas av förväntningar avseende frågor som rör hållbar utveckling, och Introduktion till GRI:s ramverk Alla dokument inom GRI:s redovisningsramverk tas fram genom en samförståndssökande process, som sker genom dialog mellan intressenter från företag, investerare, anställda, frivilligorganisationer, redovisningsbranschen, den akademiska världen med flera. Alla dokument inom ramverket är också föremål för prövning och löpande förbättring. GRI:s redovisningsramverk fungerar som ett ramverk för en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. Det är utformat för att kunna användas för att beskriva olika typer av organisationer, oberoende av storlek, bransch eller geografisk hemvist. Ramverket tar hänsyn till praktiska omständigheter som olika organisationer möter allt från små till stora företag med vitt spridda verksamheter. GRI:s redovisningsramverk omfattar både generellt och branschspecifikt innehåll, som en rad olika intressenter runtom i världen har enats om, och som är generellt tillämpbart för att redovisa en organisations hållbarhetsresultat. Riktlinjerna för hållbarhetsredovisningar består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Jämföra resultat inom en organisation och mellan olika organisationer över tiden. Hur ska detta redovisas? Principer och vägledning Standardupplysningar Ramverk för redovisning Protokoll Branschspecifika tillägg National Annexes Vad ska redovisas? Figur 1: GRI:s redovisningsramverk 3

5 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Indikatorprotokoll finns för varje resultatindikator i riktlinjerna. Dessa protokoll består av definitioner, vägledning för sammanställning och övrig information för att underlätta arbetet med att upprätta redovisningen och för att säkerställa att resultatindikatorerna tolkas på ett konsekvent sätt. De som använder riktlinjerna bör också använda indikatorprotokollen. Branschspecifika tillägg kompletterar riktlinjerna med tolkningar och vägledning för hur riktlinjerna ska tillämpas inom en viss bransch. De branschspecifika tilläggen innefattar även branschspecifika resultatindikatorer. Tillämpliga branschspecifika tillägg ska användas som komplement till och inte i stället för riktlinjerna. Tekniska protokoll tas fram för att ge vägledning i redovisningsfrågor, till exempel när det gäller vad redovisningen ska omfatta. De tekniska protokollen utformas för att användas tillsammans med riktlinjerna och de branschspecifika tilläggen, och de omfattar frågor som de flesta organisationer stöter på i redovisningsprocessen. Översikt över GRI:s riktlinjer Riktlinjerna för hållbarhetsredovisning består av redovisningsprinciper, redovisningsvägledning och standardupplysningar (inklusive resultatindikatorer). De tre delarna är lika viktiga. Del 1 Redovisningsprinciper och vägledning Redovisningsprocessen består av tre delar, som beskrivs i del 1. För att ge vägledning beträffande vad som ska redovisas, omfattar del 1 redovisningsprinciper för väsentlighet, kommunikation med intressenterna, hållbarhetssammanhang och fullständighet. Del 1 innehåller även grundläggande tester för varje princip. Användningen av dessa principer avgör tillsammans med standardupplysningar vilka områden och indikatorer som ska redovisas. Detta följs av principer för balans, jämförbarhet, precision, när redovisning ska avges, tillförlitlighet och tydlighet, tillsammans med tester som kan användas för att uppnå önskvärd kvalitet på den information som redovisas. Denna del av riktlinjerna avslutas med en vägledning för hur urvalet av enheter som ska representera organisationen definieras (även kallat Redovisningens avgränsning ). Riktlinjer Översikt Standardupplysningar Principer och vägledning Vägledning för redovisningens innehåll Principer för redovisningens innehåll Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet Vägledning för avgränsning av redovisningen INPUT INPUT INPUT INPUT Profil Hållbarhetsstyrning Resultatindikatorer UTFALL UTFALL UTFALL Figur 2: GRI:s Riktlinjer Översikt Fokuserad hållbarhetsredovisning GRI

6 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Del 2 Standardupplysningar Del 2 innehåller de standardupplysningar som ska ingå i hållbarhetsredovisningen. Riktlinjerna beskriver den information som är mest relevant och väsentlig för flertalet organisationer och av intresse för de flesta intressenter. Standardupplysningarna delas upp i tre delar: Strategi och profil: upplysningar som ger en övergripande bakgrund för att beskriva hur organisationens hållbarhetsarbete är kopplat till strategi, profil och styrning. Hållbarhetsstyrning: upplysningar om hur en organisation hanterar ett antal specifika områden, vilket ger läsaren en bakgrund för att förstå resultat inom ett specifikt område. Resultatindikatorer: Indikatorer som ger jämförbar information avseende organisationens ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat. Att använda GRIs riktlinjer Komma igång GRI uppmuntrar alla organisationer (privata, statliga eller ideella) att redovisa i enlighet med riktlinjerna, oavsett om de är nybörjare eller har stor erfarenhet, och oberoende av deras storlek, branschtillhörighet eller geografiska hemvist. Redovisningen kan spridas på olika sätt, t.ex. genom internet eller i tryckt form, vara fristående eller ingå i års- och finansiella redovisningar. Första steget är att bestämma vad redovisningen ska innehålla. Vägledning för detta finns i del 1. Vissa organisationer kan välja att redan från start redovisa mot hela GRI:s redovisningsramverk, medan andra organisationer kan välja att börja med de mest genomförbara och praktiska områdena, och fasa in övriga områden efter hand. Alla rapporterande organisationer måste förklara redovisningens omfattning och uppmuntras att ange sina planer för att med tiden utöka redovisningen. GRI:s tillämpningsnivåer När redovisningen är färdig, bör man ange på vilken nivå man tillämpat GRI:s redovisningsramverk, genom systemet GRI:s tillämpningsnivåer. Detta system syftar till att: Tydligt informera läsare i vilken omfattning GRI:s riktlinjer och övriga delar av ramverket för redovisning har använts. Ge dem som upprättar redovisningen en vision som de kan följa för att med tiden stegvis utöka tillämpningen av GRI:s redovisningsramverk. Att redovisa vald tillämpningsnivå innebär att man tydligt anger vilka delar av GRI:s ramverk som har tillämpats vid upprättandet av redovisningen. För att möta behoven hos såväl nybörjare, erfarna redovisare som dem däremellan, består systemet av tre nivåer: C, B och A. Redovisningskraven för respektive nivå innebär en ökad tillämpning eller täckning av GRI:s redovisningsramverk. En organisation kan själv ange ett plus (+) på varje nivå (t.ex. C+, B+, A+) om redovisningen är externt bestyrkt. 2 Organisationen anger själv nivå utifrån sin egen bedömning av redovisningens innehåll, och mot bakgrund av kriterierna i GRI:s tillämpningsnivåer. bakgrund av kriterierna i GRI:s tillämpningsnivåer. 2 För mer information om alternativ för bestyrkande, se avsnittet om bestyrkande under Allmänna redovisningsråd. 5

7 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Utöver egen uppskattning av tillämpningsnivå kan redovisande organisationer välja ett eller båda av följande alternativ: Anlita en bestyrkande part som ger sin åsikt om organisationens egen bedömning. Be GRI kontrollera om organisationen har uppgivit rätt tillämpningsnivå. För mer information om tillämpningsnivåer och om samtliga kriterier för de olika nivåerna, se information om GRI:s tillämpningsnivåer, som finns som bilaga till detta dokument, och som är tillgänglig online på: Begäran om information att ramverket använts Organisationer som har använt riktlinjerna och/eller andra delar av GRI:s redovisningsramverk bör informera GRI när redovisningen offentliggörs. När organisationer meddelar GRI kan de välja något av eller samtliga av följande alternativ: Informera GRI om att redovisningen är offentliggjord och tillhandahålla ett exemplar i tryckt och/eller elektronisk form. Registrera redovisningen online i GRI:s redovisningsdatabas. Be GRI kontrollera om organisationen har uppgivit rätt tillämpningsnivå. Maximera redovisningens värde Hållbarhetsredovisning är en fortlöpande process och ett verktyg, som varken börjar eller slutar i och med publiceringen av en redovisning, i tryckt form eller online. Redovisningen bör vara en del av den större process, där organisationen fastställer sin strategi, genomför handlingsplaner och utvärderar resultat. Redovisningen möjliggör en heltäckande bedömning av organisationens resultat och kan ge underlag för en process med ständiga förbättringar över tiden. Hållbarhetsredovisning fungerar också som ett verktyg för kontakter med intressenterna och för att ge bra underlag i organisationsarbetet. Del 1: Att bestämma redovisningens innehåll, kvalitet och avgränsning Denna del omfattar redovisningsprinciper och vägledning för vad redovisningen ska innehålla, hur man säkerställer kvaliteten på den redovisade informationen och hur man definierar vilka enheter som ska ingå i redovisningen. Vägledningen beskriver åtgärder som kan vidtas eller alternativ som den redovisande organisationen kan ta hänsyn till, när beslut tas om vad som ska redovisas. Vägledningen hjälper organisationer att tolka eller styra användningen av GRI:s ramverk. Vägledning ges för att definiera redovisningens innehåll och bestämma redovisningens avgränsning. Redovisningsprinciperna beskriver vilka målen för en redovisning bör vara och ger stöd för beslut genom hela redovisningsprocessen, som till exempel att välja vilka områden och indikatorer som ska redovisas och hur dessa ska redovisas. Alla principer består av en definition, en förklaring och ett antal tester som den redovisande organisationen kan använda för att bedöma hur den ska använda principerna. Testerna är avsedda att tjäna som verktyg för självutvärdering, och ska inte användas som specifika aspekter att redovisa mot. Testerna kan dock fungera som referens för att förklara beslut för hur principerna tillämpas. Principerna ska gemensamt bidra till att uppnå transparens en värdegrund och ett mål som ligger bakom samtliga aspekter av hållbarhetsredovisning. Transparens kan definieras som fullständig redovisning av information för de områden och indikatorer som krävs för att beskriva konsekvenser och möjliggöra för intressenter att ta beslut, såväl som de processer, förfaranden och antaganden som används för att sammanställa denna information. Principerna är uppdelade i två grupper: Principer för att bestämma vilka områden och indikatorer som organisationen ska redovisa, och Principer för att säkerställa kvalitet och lämpligt sätt att presentera redovisad information. Principerna har grupperats på detta sätt för att förtydliga deras roll och funktion, vilket dock inte innebär någon strikt begränsning för hur de kan användas. Varje princip kan stödja en rad beslut och kan visa sig vara användbar även vid frågor som inte bara handlar om att definiera redovisningens innehåll eller att säkerställa kvaliteten på redovisad information GRI

8 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG 1.1 Vägledning för redovisningens innehåll För att säkerställa att organisationens resultat presenteras på ett tillförlitligt och rimligt sätt måste man först besluta om vad som ska ingå i redovisningen. Detta beslut bör fattas utifrån organisationens syfte och erfarenhet, och intressenternas rimliga förväntningar och intressen. Båda dessa aspekter är viktiga delar när redovisningens innehåll bestäms. De särskilda metoder eller processer som används för att bedöma väsentligheten ska: skilja sig för olika organisationer och ska därför definieras på lämpligt sätt av varje organisation, alltid beakta vägledningen och testerna i GRI:s redovisningsprinciper, och Vägledning för redovisningens innehåll redovisas. GRI:s ramverk ska tillämpas på följande sätt vid När GRI:S ramverk tillämpas, tänk då på att: upprättandet av hållbarhetsredovisningar: Skilja mellan kärn- och tilläggsindikatorer. Identifiera vilka områden och indikatorer som Samtliga indikatorer har tagits fram genom GRI:s är relevanta, och som därför bör redovisas. Bedömningen ska göras mot bakgrund av principerna för väsentlighet, kommunikation med intressenter, organisationens hållbarhetssammanhang, och vägledningen för att bestämma redovisningens avgränsning. Processen gås igenom vid upprepade tillfällen så intressentprocesser. Kärnindikatorerna är vanligtvis tillämpliga och anses väsentliga för de flesta organisationer. En organisation bör redovisa dessa, såvida de inte bedöms vara oväsentliga enligt redovisningsprinciperna. Tilläggsindikatorer kan också bedömas vara väsentliga. att resultatet kan förfinas. Indikatorerna i slutversionerna av de branschspecifika tilläggen betraktas som Alla indikatorer som anges i GRI:s riktlinjer och kärnindikatorer och bör tillämpas på samma sätt tillämpliga branschspecifika tillägg ska tas med i bedömningen när områdena fastställs. Väg också som de kärnindikatorer som finns i riktlinjerna. in eventuella övriga områden som är relevanta för redovisningen. All övrig information (t.ex. företagsspecifika indikatorer) som redovisningen innehåller faller under samma redovisningsprinciper och Utifrån de relevanta områden och indikatorer har samma tekniskt stränga villkor som GRI:s som identifierats, använd de tester som listas för varje princip för att bedöma vilka områden standardupplysningar. och indikatorer som är viktiga och därför bör redovisas 3. Kontrollera att informationen som redovisas och redovisningens avgränsning är lämplig genom att tillämpa fullständighetsprincipen. Använd principerna för att prioritera mellan valda områden och för att bestämma vilka områden som särskilt ska lyftas fram. INPUT Figur 3: Principer för redovisningens innehåll 3 GRI:s upplysningar om organisationsprofil (1 4) gäller för samtliga redovisande organisationer. 7

9 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Principer för redovisningens innehåll Varje redovisningsprincip består av en definition, en förklaring och ett antal tester som vägledning för hur principerna ska användas. Testerna är avsedda att fungera som verktyg för självutvärdering och inte som specifika aspekter att redovisa mot. Principerna ska användas tillsammans med vägledningen för att definiera innehållet. Väsentlighet Definition: Informationen i redovisningen ska omfatta de områden och indikatorer som speglar organisationens mer betydande ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, och områden och indikatorer som i väsentlig grad kan påverka intressenternas bedömningar och beslut. Förklaring: Organisationer kan välja bland många områden som de kan redovisa. Områden och indikatorer som bedöms som relevanta är de som är viktiga för att spegla organisationens ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, eller som påverkar intressenternas beslut, och därmed skulle kunna vara med i redovisningen. Väsentlighet kan sägas vara tröskeln för när en fråga eller indikator blir tillräckligt viktig för att tas med i redovisningen. Ovanför denna tröskel har inte alla områden samma vikt, och tyngdpunkten i en redovisning bör återspegla den relativa vikten mellan de områden som bedömts som väsentliga. Inom finansiell redovisning anses väsentlighet i regel som en tröskel för när något påverkar ekonomiska beslut som tas av dem som använder en organisations bokslut, i synnerhet investerare. Tröskelbegreppet är också viktigt vid hållbarhetsredovisning, men beaktas utifrån mer omfattande perspektiv av påverkan och intressenter. Väsentlighet för hållbarhetsredovisning begränsas inte till de hållbarhetsområden som har en betydande finansiell påverkan på organisationen. Att fastställa väsentlighet för en hållbarhetsredovisning innebär att också ta hänsyn till väsentlig ekonomisk, miljömässig och social påverkan på förmågan att möta dagens behov utan att kompromissa om framtida generationers behov. 4 Dessa viktiga frågor har ofta en betydande kortoch långsiktig finansiell inverkan på en organisation. De är därför också viktiga för intressenter som fokuserar på en organisations ekonomiska förutsättningar. frågeställningar hos intressenter, sociala förväntningar, och organisationens inverkan såväl uppströms (t.ex. leverantörskedja) som nedströms (t.ex. kunder). Vid bedömning av väsentlighet bör organisationen dessutom ta hänsyn till de grundläggande förväntningar som framgår av de internationella standarder och avtal som organisationen förväntas tillämpa. Faktorer i och utanför organisationen bör vägas in vid värderingen av hur viktig informationen är för att spegla organisationens mer betydande ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan eller intressenters beslutsfattande. 5 Det finns ett antal etablerade metoder som kan användas för att bedöma betydelsen av denna påverkan. I allmänhet avser betydande påverkan den påverkan som kan leda till problem eller som har identifierats med hjälp av etablerade verktyg, som till exempel bedömningsmetoder av påverkan eller livscykelanalyser. Påverkan som är så stor att den kräver aktiv hantering eller engagemang från organisationen kan rimligen anses betydande. Redovisningen bör lyfta fram information om resultat inom de mest väsentliga områdena. Övriga relevanta områden kan tas med, men bör inte betonas lika mycket i redovisningen. Processen för hur prioriteringen mellan områdena har gjorts bör förklaras. Förutom att fungera som vägledning vid valet av områden att ta med i redovisningen, ska väsentlighetsprincipen också tillämpas på resultatindikatorer. Fakta kan redovisas med olika grad av fullständighet och på olika detaljnivå i redovisningen. Påverkan på intressenters bedömningar och beslut Oväsentliga frågor Väsentliga frågor Låg Prioritet för redovisningen Hög En kombination av interna och externa faktorer ska användas för att fastställa huruvida informationen är väsentlig, inklusive faktorer som organisationens övergripande mål och konkurrensstrategi, Betydelse av ekonomisk, miljömässig och social påverkan Figur 4: Att definiera väsentlighet 4 Världskommissionen för Miljö och Utveckling. Our Common Future. Oxford: Oxford University Press, 1987, s. 43 och Vår gemensamma framtid, 1988, s Se principen om kommunikation med intressenterna för en diskussion om vem som är en intressent GRI

10 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG I vissa fall ger GRI vägledning för vilken detaljnivå som i allmänhet är lämplig för en särskild indikator. Beslut för hur information ska redovisas ska generellt sett styras av informationens betydelse för att bedöma organisationens resultat och för att underlätta lämpliga jämförelser. Redovisning av vad som är väsentliga områden kan innebära att man ger sådan information som används av externa intressenter, men som skiljer sig från den information som används internt i det dagliga ledningsarbetet. Sådan information hör dock hemma i en hållbarhetsredovisning, eftersom den kan utgöra underlag för intressenters bedömningar och beslutsfattande, kan behandla områden som har betydelse för intressenterna eller kan underlätta kommunikation med intressenterna, något som kan leda till aktiviteter som väsentligt påverkar organisationens resultat. Tester Interna faktorer Ta hänsyn till följande interna faktorer vid urvalet av väsentliga frågor: Organisationens viktigaste värderingar, principer, strategier, operativa styrsystem, ambitioner och mål. Intressen och förväntningar hos de intressenter som särskilt berörs av organisationens framgång (t.ex. anställda, aktieägare och leverantörer). Väsentliga risker för organisationen. Viktiga framgångsfaktorer för organisationen. Organisationens kärnkompetens och hur den kan bidra till hållbar utveckling. Prioritering Externa faktorer Ta hänsyn till följande externa faktorer vid urvalet av väsentliga områden: 55 Redovisningen prioriterar väsentliga områden och indikatorer Viktiga områden och indikatorer som organisationens intressenter visat intresse för. Viktiga områden och framtida utmaningar för branschen som andra, liknande organisationer på marknaden eller konkurrenter har redovisat. Relevanta lagar, bestämmelser, internationella avtal eller frivilliga överenskommelser av strategisk betydelse för organisationen och dess intressenter. Rimligt uppskattningsbar hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter (t.ex. global uppvärmning, hiv/aids, fattigdom) som identifierats genom grundlig undersökning av personer med erkänd expertis, eller av expertorgan med erkända meriter inom området. 9

11 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Kommunikation med intressenterna Definition: Den redovisande organisationen bör identifiera sina intressenter och förklara i redovisningen hur organisationen har hanterat deras (rimliga) förväntningar och intressen. Förklaring: Intressenter definieras som andra organisationer eller personer som kan påverkas väsentligt av organisationens aktiviteter, produkter och/eller tjänster, och vars handlingar kan påverka organisationens möjligheter att framgångsrikt genomföra sina strategier och uppnå sina mål. Med intressenter menas också enheter eller personer vars rättigheter enligt lag eller internationella konventioner ger dem grund att ställa krav gentemot organisationen. Intressenter kan vara de som har finansiella intressen i organisationen (t.ex. anställda, aktieägare och leverantörer) likaväl som de som finns utanför organisationen (t.ex. samhället). Intressenternas rimliga förväntningar och intressen är viktiga referenser för flera beslut avseende upprättandet av redovisningen, som till exempel omfattning, avgränsning, användning av indikatorer och inställning till bestyrkande. Alla intressenter kommer dock inte att använda sig av redovisningen. En utmaning är därför att balansera specifika intressen och förväntningar hos de intressenter som kan förväntas använda redovisningen mot de förväntningar som en bredare grupp intressenter kan ha. För vissa beslut, som till exempel beträffande redovisningens omfattning och avgränsning, bör rimliga förväntningar och intressen hos flertalet intressenter beaktas. Det kan till exempel finnas intressenter som inte har möjlighet att uttala sina åsikter om en redovisning och vars frågor presenteras av ombud. Det kan också finnas intressenter som väljer att inte uttrycka sina åsikter om redovisningen, eftersom de förlitar sig på andra kommunikationssätt. Rimliga förväntningar och intressen hos dessa intressenter bör man ändå ta hänsyn till när man beslutar om redovisningens innehåll. Andra beslut, som till exempel om vilken detaljnivå som krävs för att redovisningen ska vara användbar för intressenterna, eller när förväntningarna hos olika intressenter avseende vad som krävs för att uppnå tydlighet skiljer sig åt, kan däremot kräva större tonvikt på de områden som är viktiga för dem som man förväntar sig kommer att använda redovisningen. Det är viktigt att dokumentera processen och tillvägagångssättet som används när besluten tas. Att engagera intressenterna kan fungera som verktyg för att förstå intressenternas rimliga förväntningar och intressen. Organisationer startar vanligtvis olika typer av intressentengagemang som en del av sina regelbundna aktiviteter, något som kan ge användbar information inför beslut om redovisningen. Sådan kommunikation kan till exempel innefatta engagemang för att efterleva internationellt överenskomna standarder, eller för att informera om pågående organisations-/affärsprocesser. Intressentengagemang kan dessutom användas för att informera om förberedelseprocessen inför redovisning. Organisationer kan dessutom använda andra kanaler, som till exempel media, vetenskapssamhället och samarbetsaktiviteter med andra i samma bransch och intressenter för att bättre förstå intressenternas förväntningar och intressen. För att en redovisning ska kunna bestyrkas ska kommunikationen med intressenterna dokumenteras. När processerna för intressentengagemang används för redovisningsändamål, ska de baseras på systematiska och generellt accepterade metoder, principer och tillvägagångssätt. Det övergripande tillvägagångssättet ska vara tillräckligt ändamålsenligt för att säkerställa att man helt förstått intressenternas informationsbehov. Den redovisande organisationen ska dokumentera det tillvägagångssätt som använts för att bestämma vilka intressenter man haft kontakt med, när och hur kontakten har skett, samt hur detta har påverkat redovisningens innehåll och organisationens hållbarhetsarbete. Dessa processer bör både kunna identifiera direkt information från intressenter och legitima förväntningar från samhället. En organisation kan stöta på motstridiga åsikter och olika förväntningar bland sina intressenter, och organisationen måste kunna förklara hur man balanserat dessa när man beslutat vad man ska rapportera. Misslyckas man att identifiera och engagera intressenterna resulterar detta troligtvis i en redovisning som inte passar alla intressenter, och därför inte ses som trovärdig. I motsats till detta, ökar ett systematiskt intressentengagemang intressenternas mottaglighet för och nytta av redovisningen. Gjort på rätt sätt resulterar intressentengagemanget i att organisationen och utomstående successivt ökar sin kunskap och i att organisationen känner ett ökat ansvar mot en rad intressenter. Ansvarstagande stärker förtroendet mellan den redovisande organisationen och dess intressenter. Förtroende stärker i sin tur redovisningens trovärdighet GRI

12 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Tester Hållbarhetssammanhang Organisationen har identifierat och kan beskriva de intressenter som den anser sig vara ansvarig inför. Innehållet i redovisningen bygger på resultatet av processer för intressentengagemang som organisationen använt i sina pågående aktiviteter, enligt de institutionella och legala ramverk inom vilka organisationen arbetar. Innehållet i redovisningen bygger på den kommunikation med intressenter organisationen haft specifikt för redovisningen. De processer för intressentengagemang, som lett till besluten om redovisningen, är i linje med omfattningen och avgränsningen för redovisningen. Definition: Redovisningen ska presentera organisationens resultat inom en bred definition av hållbar utveckling. Förklaring: Information om organisationens resultat ska placeras i sitt sammanhang. Den underliggande frågan för hållbarhetsredovisningen är hur en organisation bidrar, eller strävar att i framtiden bidra, till förbättring eller försämring av ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden, samt utveckling och trender på lokal, regional och global nivå. Redovisning bara av trender för individuella resultat (eller organisationens effektivitet) svarar inte på denna underliggande fråga. Redovisningen ska därför sträva efter att presentera resultat i relation till den vidare definitionen av hållbarhet. Detta innebär att diskutera organisationens resultat mot bakgrund av de begränsningar och krav som ställs på organisationen på bransch-, lokal-, regional- eller global nivå. Detta kan t.ex. innebära att utöver att redovisa förändringar inom eko-effektivitet, så redovisar organisationen sina totala utsläpp av luftföroreningar i relation till det regionala ekosystemets förmåga att ta emot föroreningarna. Detta koncept beskrivs ofta tydligast inom miljöområdet när det gäller globala begränsningar av resursanvändning och föroreningsnivåer, men det kan också ha relevans i förhållande till sociala och ekonomiska mål, som t.ex. nationella eller internationella socio ekonomiska mål, och mål för hållbar utveckling. En organisation kan t.ex. redovisa de anställdas lönenivå och grad av sociala förmåner i relation till den nationella minimi- och medianlönen, och det sociala skyddsnätets förmåga att hantera dem som lever under eller i närheten av fattigdomsgränsen. Organisationer som är verksamma inom flera olika områden, storlekar och branscher måste tänka igenom hur de på bästa sätt kan presentera organisationens övergripande resultat mot bakgrund av den bredare definitionen av hållbarhet. Detta kan kräva att man separerar de faktorer som har en global påverkan (t.ex. klimatförändringen) från de faktorer som har en mer regional eller lokal påverkan (t.ex. stadsplanering). På liknande sätt kan skillnader behöva göras mellan trender och påverkan som gäller samtliga verksamheter, jämfört med en beskrivning av påverkan angivet per plats. Resultaten ska diskuteras mot bakgrund av organisationens egen hållbarhets- och affärsstrategi. Sambandet mellan hållbar utveckling och organisationens strategi ska klargöras, liksom bakgrunden mot vilken resultatet redovisas. 11

13 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Tester Fullständighet Organisationen presenterar sin syn på hållbar utveckling och använder objektiv och tillgänglig information, såväl som mått på hållbar utveckling för de områden som redovisningen täcker. Organisationen presenterar sina resultat mot bakgrund av villkor och målsättningar för hållbar utveckling, så som de speglas i erkända bransch-, lokala, regionala och/eller internationella publikationer. Organisationen presenterar sina resultat, så att storleken på dess påverkan och bidrag sätts in i sitt geografiska sammanhang. Redovisningen beskriver hur hållbar utveckling hänger samman med organisationens långsiktiga strategi, risk och möjligheter, vilket också inkluderar leverantörskedjan. Definition: Täckningen av de väsentliga ämnesområdena och indikatorerna samt definitionen av redovisningens avgränsning ska räcka för att åskådliggöra betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Utöver detta ska intressenterna ges möjlighet att utvärdera organisationens resultat under redovisningsperioden. Förklaring: Fullständighet täcker främst dimensionerna omfattning, avgränsning och tid. Begreppet fullständighet kan också användas för att koppla till rutiner inom informationsinsamling (t.ex. att försäkra sig om att sammanställda data innefattar resultat från samtliga platser inom redovisningens avgränsning), och huruvida presentationen av informationen är rimlig och lämplig. Dessa områden hör samman med redovisningens kvalitet, och behandlas utförligare nedan under stycket 1.2 Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet, styckena Balans och Precision. Omfattning avser det urval av områden inom hållbar utveckling som täcks av redovisningen. Summan av redovisade områden och indikatorer ska vara tillräcklig för att åskådliggöra betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Den ska även göra det möjligt för intressenter att utvärdera organisationens resultat. För att avgöra huruvida informationen i redovisningen är tillräcklig, ska organisationen väga in både utfallet av processerna för intressentengagemang och generella förväntningar från samhället, som kanske inte kommit fram genom processerna för intressentengagemang. Avgränsning avser urvalet av de enheter (t.ex. dotterbolag, joint ventures, underleverantörer etc.) som omfattas av redovisningen. Vid avgränsningen av redovisningen måste organisationen bedöma vilka enheter den har kontroll över (ofta benämnt operativ avgränsning ). Vid utvärdering av organisationens möjlighet att påverka, måste organisationen ta hänsyn till sin möjlighet att påverka enheter uppströms (t.ex. leverantörskedjan), såväl som till enheter nedströms (t.ex. distributörer och användare av produkterna och tjänsterna). Avgränsningen kan variera beroende på specifik aspekt eller typ av information som redovisas. Tid avser kravet att den utvalda informationen ska vara heltäckande för den tidsperiod som redovisningen beskriver. Så långt det är möjligt ska åtgärder, händelser och påverkan beskrivas för den redovisningsperiod under vilken de ägde rum. Detta innebär att man även ska redovisa aktiviteter som för med sig en minimal kortsiktig påverkan, men som har en betydande och GRI

14 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG rimligt förutsägbar kumulativ effekt, som kan bli oundviklig eller irreversibel i ett längre tidsperspektiv (t.ex. bioackumulerande och långlivade föroreningar). När utvärdering görs av framtida påverkan (positiv och negativ), ska den redovisade informationen baseras på kvalificerade bedömningar, som beskriver den troliga storleken, typen och omfattningen av påverkan. Även om sådana uppskattningar till sin natur innehåller en viss osäkerhet, så kan de bidra med värdefull information för beslutsfattande, så länge grunden för uppskattningarna är tydligt beskrivna och begränsningarna för uppskattningen tydliggjorda. Att upplysa om typen av och sannolikheten för sådan påverkan, även om hotet påverkar framtiden, är helt i linje med målet att presentera en balanserad och rimlig bild av organisationens ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat. Tester Hela kedjan av enheter uppströms och nedströms har tagits med i bedömningen när redovisningen tagits fram. Redovisningen täcker och prioriterar all information som rimligen kan anses vara väsentlig utifrån principerna för väsentlighet, hållbarhetssammanhang och kommunikation med intressenter. Redovisningen omfattar alla enheter som uppfyller kravet på att den redovisande organisationen har kontroll eller väsentligt inflytande, om inte annat har angetts. 1.2 Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet Detta avsnitt beskriver de principer som ger vägledning vid val för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen, inräknat även att presentationen är korrekt. Beslut som rör arbetet med och bearbetningen av information i en redovisning ska stämma med dessa principer. Principerna är grundläggande för att uppnå en effektiv transparens. Informationens kvalitet gör det möjligt för intressenterna att göra välgrundade och rimliga bedömningar av resultaten, samt vidta lämpliga åtgärder. Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet Balans Definition: Redovisningen ska beskriva både positiva och negativa aspekter av organisationens resultat, för att möjliggöra en balanserad utvärdering av dessa på ett övergripande plan. Förklaring: Den övergripande presentationen av redovisningens innehåll ska ge en neutral bild av organisationens resultat. Redovisningen ska undvika urval, utelämnande eller presentationsformat som riskerar att felaktigt påverka en läsares beslut eller slutsatser. Redovisningen ska omfatta såväl bra som dåliga resultat, samt ämnen som kan påverka intressenternas beslut i förhållande till deras betydelse. Redovisningen ska tydligt skilja mellan presentation av fakta och den redovisande organisationens tolkning av informationen Informationen i redovisningen innefattar alla betydande åtgärder och händelser under redovisningsperioden, samt rimliga uppskattningar av betydande framtida påverkan, orsakad av tidigare händelser när denna framtida påverkan är rimlig förutsägbar och kan bli oundviklig eller irreversibel. Redovisningen undanhåller inte relevant information som skulle kunna påverka eller ge underlag för intressenters bedömningar eller beslut, eller som skulle beskriva en betydande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Tester Redovisningen visar både bra och dåliga resultat och områden. Informationen i redovisningen presenteras på ett sätt som möjliggör för läsaren att följa utvecklingen (både positiv och negativ) från år till år. Redovisningens olika delar betonas i proportion till deras relativa betydelse. 13

15 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Jämförbarhet Definition: Frågor och information ska väljas, sammanställas och redovisas konsekvent. Redovisad information ska presenteras på ett sådant sätt att den ger intressenter möjlighet att analysera förändringar i organisationens resultat över tiden, och kan underlätta jämförelser med andra organisationer. Förklaring: Jämförbarhet är nödvändig för att möjliggöra utvärdering av resultat. Intressenter som använder redovisningen ska kunna jämföra redovisad information om ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat med organisationens tidigare resultat och mål, samt så långt det är möjligt, med resultat inom andra organisationer. Konsekvens i redovisningen gör det möjligt för interna och externa parter att göra jämförelser av resultat och bedöma framsteg som en del av rankningar, investeringsbeslut, lobbyverksamhet, och andra aktiviteter. Jämförelser mellan organisationer kräver lyhördhet för faktorer som skillnad i organisationsstorlek, geografisk påverkan, samt andra överväganden som kan påverka det relativa utfallet för en organisation. Där det är möjligt ska de som redovisar överväga att sätta informationen i sitt sammanhang, så att läsaren kan förstå de faktorer som kan bidra till skillnader i resultat mellan organisationer. väsentlighetsprincipen så ska organisationen sträva efter att vara konsekvent i sin redovisning över tiden. En organisation ska redovisa såväl totala resultat (absoluta siffror som t.ex. antal ton avfall) som andelar (t.ex. normaliserade data, ex. avfall/produktionsenhet) för att möjliggöra analytiska jämförelser. När förändringar sker i avgränsning, omfattning, redovisningsperiodens längd eller innehåll (inklusive utformning, definitioner och användning av indikatorer i redovisningen), ska redovisande organisationer, när det är praktiskt möjligt, göra om aktuella uppgifter till samma bas som historiska data (eller vice versa). Detta leder till att information och jämförelser blir både tillförlitliga och meningsfulla över tiden. I de fall då informationen inte har gjorts om, ska redovisningen förklara varför och förklara vilka konsekvenser det får för tolkningen av den presenterade informationen. Test: Redovisningen och informationen i den, är jämförbar mellan åren. Organisationens resultat kan jämföras med lämpliga benchmarks. Genom att använda konsekventa metoder för databeräkning, layout och använda metoder och antaganden underlättar man jämförbarheten över tiden. När områdens relativa betydelse för en viss organisation och dess intressenter förändras med tiden kommer redovisningens innehåll också att utvecklas. Det ska dock tilläggas att inom begränsningarna för 55 Betydelsefulla skillnader mellan redovisningsperioder, vad gäller avgränsning, omfattning, längd, eller informationsinnehåll i redovisningen, kan identifieras och förklaras. Figur 5: Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet GRI

16 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Där allmänt accepterade protokoll finns tillgängliga, använder redovisningen dessa för att sammanställa, mäta och presentera information. Detta inkluderar GRI:s tekniska protokoll för de indikatorer som finns i riktlinjerna. Redovisningen ska använda GRI:s branschspecifika tillägg om så finns. Precision Definition: Den redovisade informationen ska vara tillräckligt korrekt och detaljerad för att intressenter ska kunna bedöma den redovisande organisationens resultat. Förklaring: Responsen till ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor och indikatorer kan uttryckas på flera olika sätt, där spannet sträcker sig från kvalitativ respons till detaljerade kvantitativa mätningar. De faktorer som bestämmer precisionen varierar beroende på informationens karaktär och vem som använder informationen. Hur noggrann den kvalitativa informationen är, bestäms i stort utifrån graden av tydlighet, detaljnivå och balans i presentationen och att redovisningen avgränsats på ett korrekt sätt. Precisionen för kvantitativ information kan däremot bero på vilka specifika metoder som används för att samla in, sammanställa och analysera data. Vilken precision som behövs, beror till viss del på vad informationen ska användas till. Vissa beslut kräver en högre grad av precision i den redovisade informationen än andra. Test: Redovisningen innehåller information om de data som har mätts. Tekniken för att mäta data, samt grunden för uträkningarna är tydligt beskrivna, och kan upprepas med liknande resultat. Felmarginalen för kvantitativa data är inte så stor att den nämnvärt påverkar intressenternas möjlighet att dra nödvändiga och informativa slutsatser. Redovisningen beskriver vilka data som har uppskattats, samt de antaganden och tekniker som ligger till grund för uppskattningen, alternativt anges var denna information kan hittas. De kvalitativa uttalandena i redovisningen baseras på annan redovisad information och andra tillgängliga underlag. 15

17 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning När redovisningen ska avges Definition: Redovisning sker efter en fast tidplan och informationen är tillgänglig i tid för att intressenterna ska kunna fatta informerade beslut. Förklaring: Informationens användbarhet hänger starkt ihop med när den blir tillgänglig för intressenterna så att de effektivt kan integrera den i sitt beslutsfattande. Val av tidpunkt för publicering avser såväl redovisningens regelbundenhet som närheten till de faktiska händelser som beskrivs i redovisningen. Även om ett konstant informationsflöde är önskvärt för att uppnå vissa syften, så ska den redovisande organisationen förbinda sig att regelbundet tillhandahålla en sammanfattad information om sina ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat. Konsekvent redovisningsfrekvens och konsekvent längd på redovisningsperioderna är också nödvändiga för att informationen ska vara jämförbar över tiden och för att intressenterna ska få tillgång till redovisningen. Det kan vara värdefullt för intressenterna att den finansiella redovisningen och hållbarhetsredovisningen blir tillgängliga samtidigt. Organisationen bör avväga behovet att redovisa informationen i tid mot kravet att säkerställa att informationen ska vara tillförlitlig. Test: Informationen i redovisningen publiceras medan den fortfarande är aktuell med hänsyn till redovisningsperioden. Insamlingen och publiceringen av nyckeltal följer hållbarhetsredovisningens tidplan. Informationen i redovisningen beskriver tydligt vilken tidsperiod den avser, när den kommer att uppdateras och när den senaste uppdateringen gjordes (detta gäller även webbaserad redovisning). Tydlighet Definition: Informationen ska göras tillgänglig på ett sådant sätt att den är förståelig och tillgänglig för de intressenter som redovisningen vänder sig till. Förklaring: Redovisningen ska presentera informationen på ett för organisationens intressenter begripligt, tillgängligt och användbart sätt (i tryckt form eller via andra media). En intressent ska kunna hitta den önskade informationen utan större ansträngning. Informationen ska presenteras på ett sådant sätt att den är begriplig för intressenter som har rimlig kunskap om organisationen och dess verksamhet. Grafik och tabeller som visar sammanställda data, kan bidra till att informationen i redovisningen blir tillgänglig och begriplig. Graden av aggregering av information kan även påverka redovisningens tydlighet om informationen är väsentligt mer eller mindre detaljerad än vad intressenten förväntar sig. Tester Redovisningen innehåller information på en nivå som intressenterna efterfrågar, och undviker överflödiga och onödiga detaljer. Intressenter kan hitta den specifika information de söker utan alltför stor ansträngning genom innehållsförteckning, kartor, länkar och andra hjälpmedel. Redovisningen undviker tekniska termer, förkortningar, jargong eller annat som riskerar att vara okänt för intressenten, och ska (vid behov) innehålla förklaringar i anslutning till texten, eller i en ordlista. Data och information i redovisningen görs tillgänglig för intressenter, även för dem med särskilda tillgänglighetskrav (t.ex. olika förmåga, språk eller teknik) GRI

18 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Tillförlitlighet Definition: Information och processer som används vid upprättandet av en redovisning ska samlas in, dokumenteras, sammanställas, analyseras och presenteras på ett sådant sätt att informationens kvalitet och väsentlighet kan granskas av annan. Förklaring: Intressenter ska kunna känna förtroende för att en redovisning kan granskas i syfte att kontrollera att dess innehåll är trovärdigt, och hur väl den har följt redovisningsprinciperna. Information och data i redovisningen ska bygga på en intern kontroll och dokumentation som kan följas upp av andra personer än av dem som upprättat redovisningen. Resultat som inte kan styrkas ska inte förekomma i en hållbarhetsredovisning, såvida de inte representerar väsentlig information och det i redovisningen tas in tydliga förklaringar till alla osäkerheter som är kopplade till informationen. Beslutsprocessen bakom redovisningen ska dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt att granska grunderna till viktiga beslut (t.ex. beslutsprocesser för att avgöra redovisningens innehåll, avgränsning eller kommunikation med intressenterna). När informationssystem utformas ska den redovisande organisationen förutsätta att systemet kan komma att granskas som en del av en extern bestyrkandeprocess. Tester 55 Omfattningen av extern granskning beskrivs. 1.3 Vägledning för avgränsning av redovisningen 6 Samtidigt som en organisation definierar innehållet i en redovisning måste den bestämma vilka delar (t.ex. dotterbolag och joint ventures) som ska tas med i redovisningen. De enheter som den redovisande organisationen har kontroll eller betydande inflytande över ska ingå. Detta gäller såväl enheter uppströms (t.ex. leverantörskedjan) som nedströms (t.ex. distribution och kunder). Följande definitioner gäller vid avgränsning 7 : Kontroll: Möjligheten att styra företagets finansiella och operativa policyer, i syfte att dra fördel av dess aktiviteter. Betydande inflytande: Möjligheten att delta i en enhets finansiella och operativa policybeslut, men inte styra dessa policyer. Vägledningen för redovisningens avgränsning nedan avser dels redovisningen som helhet, dels avgränsningen för enskilda resultatindikatorer. Alla enheter inom redovisningens avgränsning behöver inte redovisas på samma sätt. Hur en enhet redovisas beror såväl på den redovisande organisationens kontroll eller inflytande över enheten, som på om uppgifterna rör verksamheten, ledningen, eller om den är mer allmänt beskrivande Organisationen vet vilken den ursprungliga källan till informationen i redovisningen är. Organisationen kan beskriva vilka tillförlitliga bevis som styrker antaganden och komplexa uträkningar. Bekräftelser finns tillgängliga från dem som står för originaldata eller annan information, som bestyrker att informationen är korrekt inom acceptabla felmarginaler. Vägledningen för redovisningens avgränsning bygger på insikten om att olika relationer innebär olika grader av tillgänglighet till information och därigenom olika möjlighet att påverka slutprodukten. Data av verksamhetskaraktär, som t.ex. utsläppsdata, kan till exempel tillförlitligt samlas in från enheter som ligger under organisationens kontroll, men kan vara otillgängliga när de avser ett joint venture eller en leverantör. Vägledningen avseende redovisningens avgränsning nedan beskriver de lägsta förväntningarna på information om enheter uppströms och nedströms för redovisning av indikatorer och upplysningar från ledningen. Trots detta kan det vara nödvändigt för en organisation att utöka området inom avgränsningen för att få med indikatorer uppströms och nedströms. 6 Vägledningen avseende redovisningens avgränsning kommer från avgränsningsprotokollet. Framtida uppdateringar av riktlinjerna kommer att innefatta ytterligare lärdomar och vägledning utifrån erfarenheter av detta protokoll. 7 Ytterligare information om dessa termer finns i avgränsningsprotokollet. 17

19 RG Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Att avgöra hur väsentlig en viss enhet är när informationen samlas in eller att överväga en utökning av avgränsningen beror på i vilken omfattning enheten påverkar hållbar utveckling. De enheter som har störst påverkan medför generellt sett störst risk eller möjlighet för en organisation och dess intressenter, och det är därför mest sannolikt att organisationen kan ses som ansvarig för dessa enheter. Vägledning avseende redovisningens avgränsning En hållbarhetsredovisning ska innehålla alla enheter som ger upphov till betydande påverkan på hållbar utveckling (faktisk eller potentiell) och/eller samtliga enheter över vilka den redovisande organisationen har kontroll eller betydande inflytande på finansiella och operativa policyer och rutiner. Dessa enheter kan tas med genom att redovisa indikatorer för verksamheten och ledningens arbete eller genom beskrivande information. Som lägsta nivå ska den redovisande organisationen ta in följande enheter i sin redovisning och på följande sätt; Enheter över vilka organisationen har kontroll ska täckas genom indikatorer för verksamheten. Enheter över vilka organisationen har betydande inflytande ska täckas genom beskrivning av ledningens styrning av hållbarhetsfrågor. Nej Har organisationen kontroll? Nej Har organisationen väsentligt inflytande? Ja Nej Har organisationen något inflytande? Ja Har organisationen väsentlig påverkan? Nej Uteslut Ja Har organisationen väsentlig påverkan? Nej Ja Inte nödvändigt att redovisa Nej Har organisationen väsentlig påverkan? Ja Inte nödvändigt att redovisa Inte nödvändigt att redovisa Ja Resultatindikatorer Beskrivning av hållbarhetsstyrningen Beskrivande information om frågor och problem Figur 6: Beslutsstruktur för avgränsning GRI

20 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning RG Den beskrivande informationen ska omfatta de enheter som organisationen inte utövar kontroll/ betydande inflytande över, men som utgör stora utmaningar för organisationen på grund av deras stora påverkan. Redovisningen ska täcka alla enheter inom avgränsningen. I arbetet med redovisningen kan en organisation av effektivitetsskäl bestämma sig för att inte samla in data för en viss enhet eller grupp av enheter. Detta kan ske så länge ett sådant beslut inte på ett väsentligt sätt påverkar slutresultatet för en upplysning eller indikator. Del 2: Standardupplysningar Denna del specificerar det grundläggande innehåll som ska finnas i en hållbarhetsredovisning enligt vägledningen för att bestämma innehållet i del 1 i riktlinjerna. Det finns tre typer av upplysningar i denna del:. Strategi och profil: Upplysningar som beskriver den generella bakgrunden för att förstå organisationens resultat, såsom strategi, profil och styrning. Hållbarhetsstyrning: Upplysningar som beskriver hur en organisation arbetar med olika områden. Denna information tjänar som bakgrund för att underlätta förståelsen av resultaten inom ett specifikt område. Resultatindikatorer: Indikatorer som ger jämförbar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat för organisationen. Den redovisande organisationen uppmuntras att följa denna struktur vid utarbetandet av dovisningen, men även andra format kan väljas. Standardupplysningar Sammanhang parametrar engagemang Profil stryrning Resultat OUTPUT OUTPUT OUTPUT Sammanfattande hållbarhetsredovisning Figur 7: Översikt över GRI:s standardupplysningar 19

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta GRI-index Från och med verksamhetsåret 2009 följer Stockholms läns landstings miljöredovisning Global Reporting Initiative, GRI, på tillämpningsnivån C. Landstinget har för närvarande inte några planer

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014

GRI-REDOVISNING GRI-index 2014 GRI-index 2014 NCC 2014 1 Om NCC:s GRI-redovisning NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av NCC:s årsredovising. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012

Bästa hållbarhetsredovisning 2011. Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 Bästa hållbarhetsredovisning 2011 Dan Brännström & Åse Bäckström, Finforum 4 december 2012 2 En bra hållbarhetsredovisning har kännetecken Tydlig målsättning Rättvisande bild Väsentlig information Transparent

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

GRI-komplement 2013. Hufvudstaden har identifierat följande fem intressentgrupper som berörs av vår verksamhet. Väsentligaste hållbarhetsfrågorna

GRI-komplement 2013. Hufvudstaden har identifierat följande fem intressentgrupper som berörs av vår verksamhet. Väsentligaste hållbarhetsfrågorna GRI-KOMPLEMENT 2013 GRI-komplement 2013 Hufvudstadens samlade hållbarhetsredovisning består av årsredovisning 2013 samt detta GRI-komplement. Bolagets hållbarhetsarbete redovisas enligt Global Reporting

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG Innehåll FÖRORD... 1 1 UPPGIFTER OCH ANSVAR... 2 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 1.2 ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL... 2 1.3 UTFÖRA REVISIONEN... 2 1.4 REVISIONSBEVIS...

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna

Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna Uppfylla vår medarbetarstrategi Leverera våra HR ambitioner Stödja vår verksamhet Främja våra värderingar Schindles medarbetarstrategi Stödja vår verksamhet genom att stödja medarbetarna www.schindler.com/careers

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Policy för samarbeten med företag som gagnar Amnesty International 1. INLEDNING OCH DEFINITIONER. Innehållsförteckning. Tillägg. 1.

Policy för samarbeten med företag som gagnar Amnesty International 1. INLEDNING OCH DEFINITIONER. Innehållsförteckning. Tillägg. 1. Översättning av internationella riktlinjer - AI index: ORG 20/001/2008 Policy för samarbeten med företag som gagnar Amnesty International Innehållsförteckning 1.Inledning och definitioner 2.Policykrav

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 IVAS KONFERENSCENTER, STOCKHOLM, 3 JUNI 2014 Globala trender visar att förutsättningarna för att fortsätta business as usual är omöjliga på 15-20 års sikt. Dan Brännström,

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisors uppgifter Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer