SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING. En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

Transkript

1 SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

2 Copyright Lotten Gustafsson Reinius 2013 Vid Världskulturmuseerna genomfördes under 2011 och 2012, med medel från Kulturrådet, projektet Sakernas tillstånd: Öppningar mot en världskulturell, metodutvecklande samlingsforskning. Världskulturmuseet i Göteborg arrangerade en veckolång workshop i samverkan med Göteborgs universitet. Vid Etnografiska museet i Stockholm bedrevs forskning innefattande delstudier av fil.dr Tina Hamrin-Dahl, religionshistoriker tillhörande SFII:s forskarkollegium, respektive högskolelektor Anna Laine, antropolog vid Dalarna högskola och forskare vid Goldsmiths College. Se även artiklarna Kavaskålens undran: Är fetischen nämnbar? ( varldskulturmuseerna.se/forskning-samlingar/forskning/publicerat/sakernas-tillstand/) av Hamrin-Dahl och Looking and Drawing: Explorations into an Ethnographically Collected South Indian Object ( av Laine.

3 INTRODUKTION Projektet Sakernas tillstånd tillkom på ett gemensamt initiativ av Världskulturmuseerna (dåvarande Statens museer för världskultur) och genomfördes hösten 2011 och våren 2012 med delprojekt vid Etnografiska museet i Stockholm och Världskulturmuseet i Göteborg. 1 Det finansierades av Kulturrådet, med medel för centralmuseernas forskning. Den övergripande ambitionen var att vitalisera ett material som under de senaste decennierna av olika skäl varit underutnyttjat av forskningen. Vid båda museerna har det genomförts projekt som syftat till att närma sig museernas förvärv på nya sätt, genom explorativ metodutveckling och dialoger över etablerade gränser och kategoriseringar. Det har rört sig om en prövande verksamhet som involverat samverkan med externa forskare och andra personer, ett utvecklingsarbete av det slag som annars är svårt att ge rum i det pågående arbetet med bedömningar och dokumentation av samlingar. På Världskulturmuseet i Göteborg arrangerades i mars 2012 en veckolång interkulturell och mångvetenskaplig workshop i samarbete med Göteborgs universitet (Museion och Kulturarvssatsningen). En serie föremålsurval, laborativa möten och samtal organiserades av dr Adriana Muñoz, intendent vid Världskulturmuseerna, Christine Hansen, post doc vid Kulturarvssatsningen, och Mikela Lundahl, forskare vid Museion. Framförallt deltog fyra experter från olika delar av världen, med specifika kunskaper och relationer till samlingar vid Världskulturmuseet: Sunna Kuoljok, intendent vid Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, Barbara Paulson, intendent vid National Museum of Australia i Canberra, Australien, Juana Paillalef, chef för Mapuche Museum i Cañete, Chile samt Charles Tschimanga- Kashama, forskare vid University of Nevada, USA. Projektet involverade också särskilt inbjudna ungdomar, museiarbetare och skriben- 1 För kollegial hjälp i ansökningsarbetet tackas Klas Grinell och Karl Magnusson. 3

4 ter samt lingvisten Kate Sturge. Denna workshops utgångspunkt var att undersöka och tänja på etablerade museala praktiker och att problematisera dessas påstådda neutralitet och vetenskaplighet. Arbetet dokumenterades av filmaren och journalisten Sergio Joselovksy. I skrivande stund är produktionen av filmen, som kommer att göras tillgänglig för allmänheten på Världskulturmuseernas hemsida, i sin slutfas. På Etnografiska museet i Stockholm genomförde två externa forskare, antropologen Anna Laine och religionshistorikern Tina Hamrin- Dahl, varsin delstudie av på museet befintliga föremål och samlingar med koppling till rituella/religiösa sammanhang. Där anordnades också en seminarieserie som löpte över ett år och möjliggjorde en dialog om forskningsprojekten och pågående utställningsarbeten mellan forskarna och museets personal. I det följande introduceras projektet med fokus på den forskning som bedrevs vid Etnografiska museet och de båda delprojekt som presenteras mer utförligt genom Anna Laines och Tina Hamrin-Dahls artiklar. FÖREMÅLENS ÅTERKOMST Vid Världskulturmuseerna förvaltas idag ungefärligen föremål från olika delar av världen. Det rör sig om ett väldigt och mångfacetterat material som kan tas i bruk för utställningar, pedagogik och forskning. Samtidigt är samlingarna kulturarv som skapar förbindelser och relationer mellan museerna och miljöer och människor i omvärlden som på olika sätt har delaktighet i det. När museisamlingarna förvärvades, inte sällan i olika koloniala historiska sammanhang, var de också formerande för olika vetenskapliga ämnen och kunskapsregimer. Man kan till och med säga att de haft del i att hålla gränserna mellan olika discipliner på plats, genom de bodelningar som har gjorts mellan museer. Men under 1900-talets sista decennier kallnade de forskningsfält kring materiell kultur som en gång var avgörande för uppbyggnaden av samlingarna. Avstånden mellan 4

5 akademiernas och museernas kunskapsuppbyggnad blev också större under denna period. Inom de kulturvetenskapliga ämnena, som av tradition präglat de etnografiska museerna, bidrog en förskjutning av det antropologiska kulturbegreppet i riktning mot kognitiva och sociala processer till den ökade distansen (Geertz 1993, Clifford & Marcus, 1986). Idag sker ett teoretiskt återtåg till det materiella, främst genom en allmän intresseförskjutning inom samhällsvetenskaperna från det rent sociala och mot det socialas materialitet och det materiellas agens (Butler 1993, Latour 1998, Dant 2005, Miller 2005, Henare et al. 2007, Barad 2007). Därtill har en postkolonialt inspirerad kritik av den etnografiska kunskapsproduktionen, fört den representationskritiska debatten rakt in i museernas verksamhetsfält (Karp & Lavine 1991, Bennett 1995/2002, Simpson 1996, Spivak 1999, Grinell 2010). Sedan 1990-talet har en mängd studier ägnats åt museernas, utställandets och samlandets roller för upprättandet av kategorier och koloniala världsordningar (bl.a. Kirshenblatt-Gimblett 1998, Edwards et al. 2006, Ames 1992, Coombes 1994). Den museala praktiken vid de båda museer där projektet Sakernas tillstånd bedrivits har också gjorts till föremål för problematiserande och självreflexiva analyser, av både bakåt- och framåtblickande slag (Grinell 2010, Gustafsson Reinius & Grinell 2013, Gustafsson Reinius 2005, 2008, Hallgren 2010, Muñoz 2009, 2011, Östberg 2002). De världskulturella samlingarna framstår, kanske mer än någonsin tidigare, som bärare både av stora möjligheter och problem. Världskulturmuseerna strävar efter att vitalisera och problematisera föremålsnära forskning som en kärnförutsättning för verksamheten. En central aspekt består i att undersöka och diskutera hur hävdvunna etnografiska kategoriseringar, avgränsningar och praktiker kan utmanas eller överskridas med hjälp av nya perspektiv och mångvetenskapliga arbetssätt. Men att analysera föremål och samlingar kräver mer än tankearbete vid skrivbordet. Om det materiella tillskrivs kulturell agens är det också rimligt att det närvarande och sinnliga aktivt utforskas som analytisk ingång, mer än vad som va- 5

6 rit fallet i de senaste decenniernas kognitivt inriktade kulturanalys. Museernas miljöer för kunskapsuppbyggnad har förvaltat en särskild kompetens i att observera föremål och samlingar på nära håll: att avläsa form, material och funktion ur det som är ordlöst. Att undersöka ting som något taktilt, doftande och ljudligt är också att möta dem på andra sätt än genom de sinnen som privilegieras av västerländska hierarkier (jfr Edwards et al. 2006). Inom ramen för Sakernas tillstånd har dörren medvetet öppnats inte bara för expertis och perspektiv från olika vetenskapliga discipliner, konstnärlig forskning och annat håll. Också föremålen och samlingarna har bjudits in att ta plats, som uttryck för alternativa andligheter, kunskaper och idéer. Den explorativa och dialogiska ambitionen har inrymt försök att se med (Ingold 2011) och tänka genom ting (Henare et al. 2007). PARALLELLA STUDIER AV RELIGIÖST LADDADE SAMLINGAR Tina Hamrin-Dahl och Anna Laine har, med en metodutvecklande och explorativ ambition, bland annat prövat autoetnografi (som innebär att forskaren medvetet använder egna känslor och upplevelser som analytiska ingångar), konstnärlig forskning och teoretiska impulser från sinnenas etnografi och narrativteori för att visa de konkreta föremålssamlingarnas fortsatta betydelse som kulturvetenskapligt analysmaterial. Genom att fokus lagts på samlingar och föremål som spelat särskilda roller i rituella och religiösa praktiker har projektet också fortsatt och fördjupat det kollektiva idé- och kunskapsbygge som påbörjades inom det tidigare, Kulturrådsfinansierade, projektet Heliga ting i det postsekulära samhället. I Sakernas tillstånd har intresset för hur kraftladdade ting laddas och laddas om förts närmre det konkreta. Hur speglar museets samlingar, som resultat av urvalsprocesser, historiska relationer och möten, förhållandet mellan skilda religiösa praktiker och hierarkier? Vad kan ett direkt och mångsinnligt möte mellan forskaren och museiföremålet liksom i 6

7 förlängningen mellan publiken och föremålet ge analytiskt? (Stoller 1997, Pink 2006, jfr. Gustafsson Reinius 2009, Gustafsson Reinius & Grinell 2013). Hamrin-Dahl utgår i sin studie från den samling av skålar (tanoa) för intagandet av den ceremoniella drycken kava, som bevaras vid Etnografiska museet. Urvalet bygger på hennes erfarenheter från flera fältarbeten i Oceanien och en tidigare genomförd, grundlig genomgång av Stillahavssamlingen. Hamrin-Dahl lyfter fram Samoa och Hawai i men berör också andra områden i Oceanien. Hon vänder sig mot ett ensidigt sökande efter ursprunglig betydelse och frilägger i stället skålarnas inbäddning i myter, riter och berättelser om gränsöverskridanden och förhållandet mellan människor och gudar. I autoetnografiska partier fogas fältarbetarens egna observationer och upplevelser till den intrikata väven av materiellt, rituellt och narrativt. Kavaskålarnas roll för iscensättande av genus och som symbol för nationalistiska suveränitetsgrupper i Stilla havet blir belyst genom en grundlig diskussion om begreppet fetisch. Resonemanget har sitt särskilda värde i detta forskningssammanhang genom att de religions- och vetenskapshistoriska korsvägarna där idéer om fetischen föds kastar ljus mer allmänt över de rituellt laddade samlingarnas förvärvshistorier och betydelseladdningar. Också i sitt förhållande till den vetenskapliga prosan är Hamrin-Dahl medvetet explorativ och rör sig i gränslandet mellan det essäistiska och mer traditionellt vetenskapliga. De många texter hennes delprojekt resulterat i kommer att spridas på flera sätt. Ett sammanfattande resonemang, Kavaskålens undran: Är fetischen nämnbar?, finns tillgängligt här, på svenska och i engelsk översättning. Anna Laine i sin tur har analyserat en samling av föremål som förvärvats av svenska missionärer, verksamma i Sydindien kring förra sekelskiftet. Med sikte på projektets övergripande och metodutvecklande ambition har hon arbetat både med arkivaliskt material, litteratur och de enskilda föremålen i samlingarna. Som antropologisk expert på Sydindien och dess visuella tradition och med en yrkesbakgrund som konstnärlig fotograf har hon också undersökt det egna bildskapan- 7

8 det som förståelseform, ett angreppssätt mellan vetenskaplig och konstnärlig praxis som, under projektets gång, också väckt intresse bland de konstvetare och konstnärliga forskare som besökt museets seminarier. Laines metodutvecklande arbete med Svenska kyrkans missions tamilska samling presenteras i artikeln Looking and Drawing: Explorations into an Ethnographically Collected South Indian Object. Utöver diskussioner kring sociala konstruktioner av seende i förhållande till andra sinnen hos missionärer, kolonisatörer och lokal befolkning, behandlar artikeln användandet av teckning i undersökningen samt relaterar detta till metoder inom konstnärlig forskning och praktik. ÖVRIGA RESULTAT OCH SPRIDNINGSFORMER Genom de nämnda studierna har tidigare outforskade samlingar och arkivalier blivit föremål för undersökning och analys. Laines forskning har till exempel kompletterat museets tidigare magra dokumentation av den tamilska samlingen med material från Svenska kyrkans arkiv i Uppsala och genom kontakter som nu tagits med experter i Sydindien. Ett antal studerade föremål har ställts ut och fått nya texter i museets databas. Parallellt med studierna av olika samlingar har projektet genererat en seminarieserie där museets intendenter, utställningsproducenter, bibliotekarie och pedagoger kunnat bidra till och följa forskningsprocessen. Texter, idéer och policydokument har kunnat ventileras under arbete. Vid flera seminarietillfällen har konkreta föremål ur samlingarna tagits fram och fungerat som diskussionsunderlag. Också beslut om förvärv av föremål har förankrats och förberetts kollektivt inom ramen för projektet. Som tidigare nämnt har fokus i diskussioner och forskning legat på föremål och samlingar av rituell och religiös betydelse, och därmed fördjupat det idé- och kunskapsbygge som påbörjades inom det tidigare KURprojektet Heliga ting i det postsekulära samhället. Sammantaget utgör de båda projekten idémiljön för en planerad basutställning med arbetsnamnet Världsreligioner?. Projektet har också kopplats till 8

9 omarbetningen av Ursprungsfolk i 3 klimat och den föremålstäta basutställningen Magasinet en etnografisk skattkammare. Alla tre är exempel på basutställningar med lång varaktighet. Verksamheten har genom de båda forskningsprojekten kunnat injiceras med impulser från de senaste årens förnyade teoretiska och metodologiska intresse för materiell och visuell kultur, och stärkt museets intellektuella och kreativa miljö. Vid några tillfällen har också konservatorerna och kolleger från systermuseerna anslutit, liksom intresserade forskare från andra museer och institutioner. En doktorand från konstvetenskapliga institutionen i Uppsala och en grupp konstnärliga forskare, verksamma vid Arkitekturmuseet i Stockholm, har själva tagit initiativ till att vara med i diskussionerna. Vid ett avslutande seminarium besökte historikern Jacqueline van Gent, från University of Western Australia, museet och presenterade det där pågående projektet Objects, Colonialisms and Emotions. Projektet har också ventilerats inom ramen för Världskulturmuseernas samverkan med RIME (Réseau International des Musées d Ethnographies), ett EU-finansierat nätverk som bedriver ett mångårigt reflexivt projekt om de etnografiska museernas roller och verksamhet. 2 Utöver de texter som nu görs tillgängliga som digitala publikationer på Världskulturmuseernas webb diskuteras projektet också i en konferenspublikation under utgivning 2013 (Grinell & Gustafsson Reinius u.u.). 3 Lotten Gustafsson Reinius Intendent (globalisering), Etnografiska museet 2 Vid ett kollokvium på Pigorinimuseet i Rom under mars 2012, höll undertecknad tillsammans med Klas Grinell föredraget How to Un-Inherit Modern Ethnography While Inheriting (and Making Use of) Objects of Ethnography. Adriana Muñoz har också, tillsammans med Christine Hansen vid Göteborgs universitet, presenterat sina delprojekt muntligt vid ett laboratorium som arrangerades av Naprestek i Prag under oktober Om delprojekten i Göteborg har också Mikela Lundahl och Lisa Karlsson Blom skrivit en resonerande artikel i tidskriften Glänta 2 3:

10 REFERENSER Under utgivning Gustafsson Reinius, Lotten & Grinell, Klas. U.u Un-Inheriting Modern Ethnography While Still Making Use of Objects of Ethnography, Beyond Modernity: Do Ethnography Museums Need Ethnography? (prel. titel). Red. Sandra Feracutti. Rom: Museo Luigi Pigorini. Publicerade Ames, Michael Cannibal Tours and Glass Boxes: The Anthropology of Museums. Vancouver: University of British Columbia Press. Barad, Karen Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning. Durham & London: Duke University Press. Bennett, Tony. 1995/2002. The Birth of the Museum: History, Theory, Politics. London & New York: Routledge. Butler, Judith Bodies that Matters: On the Discursive Limits of Sex. London & New York: Routledge. Clifford, James & Marcus, George Writing Culture: The Poetics and Politics of Ethnography. London: University of California Press. Coombes, Annie Reinventing Africa: Museums, Material Culture and Popular Imagination in Late Victorian and Edwardian England. New Haven & London: Yale University Press. Dant, T Materiality and Society. Maidenhead: Open University Press. Edwards, Elizabeth, Gosden, Chris & Phillips, Ruth B. Red Sensible Objects: Colonialism, Museums and Material Culture. Oxford: Berg. Geertz, Clifford The Interpretation of Cultures: Selected Essays. London: Fontana. Grinell, Klas The Politics of Museums in Europe: Representations, Diversity, Doxa, European Journal of Economic and Political Studies. 10

11 Gustafsson Reinius, Lotten Förfärliga och begärliga föremål: Om tingens roller på Stockholmsutställningen 1897 och Etnografiska missionsutställningen Stockholm: Etnografiska museet. Gustafsson Reinius, Lotten Innanför branddörren: Etnografiska samlingar som medier och materialitet, Mediernas kulturhistoria. Red. Jülich, Solveig, Lundell, Patrik & Snickars, Pelle. Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv. Gustafsson Reinius, Lotten Sensing Through White Gloves: On Congolese Objects in Swedish Sceneries, The Senses & Society 4. Hallgren, Claes. Red Mänskliga kvarlevor ett problematiskt kulturarv. Stockholm: Etnografiska museet. Henare, Amiria, Holbraad, Martin & Wastell, Sari. Red Thinking Through Things: Theorising Artefacts Ethnographically. London & New York: Routledge. Howes, David. Red Empire of the Senses: The Sensual Culture Reader. Oxford: Berg. Ingold, Tim Redrawing Anthropology: Materials, Movements, Lines. Farnham: Ashgate. Karp, Ivan & Lavine, Steven Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Washington & London: Smithsonian institution Press. Kirshenblatt-Gimblett, Barbara Destination Culture: Tourism, Museums, and Heritage. Berkley, Los Angeles, London: University of California Press. Latour, Bruno Artefaktens återkomst: ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi: Stockholm: Nerenius & Santérus förlag. Lundahl, Mikela & Karlsson Blom, Lisa Museala hemsökelser: etnografi, kolonialitet, ömma punkter, Glänta 2 3. Miller, Daniel. Red Materiality. Durham & London: Duke University Press. Muñoz, Adriana The Power of Labelling. Göteborg: Museum of World Culture. Muñoz, Adriana From Curiosa to World Culture: A History of the Latin American Collections at the Museum of World Culture in Sweden. 11

12 Göteborg: Gotarc. Pink, Sarah The Future of Visual Anthropology: Engaging the Senses. London & New York: Routledge. Simpson, Moira Making Representations: Museums in the Post- Colonial Era. London & New York: Routledge. Spivak, Gayatri Chakravorty A Critique of Postcolonial Reason: Toward a History of the Vanishing Present. Cambridge Mass: Harvard University Press. Stoller, Paul Sensuous Scholarship. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Östberg, Wilhelm. Red Med världen i kappsäcken. Stockholm: Etnografiska museet. 12