HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET"

Transkript

1 HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

2 Copyright Lotten Gustafsson Reinius 2013 Heliga ting i det postsekulära samhället bedrevs vid Etnografiska museet under 2010 och 2011 med medel från Kulturrådet. Projektet leddes av docent Lotten Gustafsson Reinius, intendent vid Etnografiska museet, och innefattade delstudier av fil.dr Ylva Habel, lektor i medie- och kommunikations vetenskap vid Södertörns högskola, respektive fil.dr. Erik Ottoson Trovalla, etnolog från Uppsala universitet. Se även artiklarna Ikonoklasm och gränsarbete: Nigeria i spåren av Muhammedkarikatyrerna (https:// heliga-ting/) av Ottoson Trovalla och Det kusliga kommer hemifrån: Voo- Dolls, pseudomagi av svenskt märke (https://www.varldskulturmuseerna.se/ forskning-samlingar/forskning/publicerat/heliga-ting/) av Habel.

3 INTRODUKTION En dag i juni 2004 anordnades en massmeditation på Gärdet, mitt emot Etnografiska museet i Stockholm. Plötsligt började regnet ösa ned och de många och mestadels unga deltagarna fick lov att söka skydd i museets hörsal. Under tiden talade artisten och meditationens ledare Thomas Di Leva om allt som var särskilt löftesrikt den här dagen. För det första passerade planeten Venus solen och för det andra hade gruppen, om än mest av en slump, hamnat just på Etnografiska museet. Genom att en så stor mängd rituella och kraftladdade föremål från olika delar av världen förts samman där hade detta blivit menade han en plats laddad med exceptionell andlig kraft. Att arbeta på ett etnografiskt museum, eller ett världskulturmuseum som man ibland också kallar det, blir sällan långtråkigt. 1 För den som är intresserad av frågor om globalisering och kulturarv är det närmast som att befinna sig i en fältarbetssituation, där man konfronteras med alternativa världsuppfattningar och ställs inför olika dilemman. Inte minst rör detta hanterandet av de många samlingar och föremål som har sitt ursprung i olika religiösa sammanhang. Till de etiska och praktiska frågor som väckts under senare år hör hur man kan ställa ut och bevara mänskliga kvarlevor på ett sätt som är respektfullt, också i ljuset av den mängd olika begravningsskick som deras placering på museet gör omöjlig eller ersätter, beroende på hur man ser det (se Hallgren 2010, som gavs ut i samband med utställningen (O)mänskligt ). 2 I arbetet med en ny basutställning om 1 Etnografiska museet har, genom de äldsta samlingarna, rötter som går tillbaka till tidigt 1700-tal och Vetenskapsakademien. Idag ingår museet i den statliga myndigheten Världskulturmuseerna, i likhet med Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. 2 Teoretiskt kan också konserveringen innebära religiösa och etiska problem, t.ex. 3

4 Nordamerikas indianer (öppnad 2008) söktes lösningar på ännu en paradox: Hur kan man göra laddade objekt tillgängliga för en intresserad allmänhet samtidigt som man förhåller sig medvetet till krav som ställs på att de ska skyddas från andra sammanhang än de slutna och rituella (Brunius 2011:24)? Det är inte bara opinionsbildare bland ursprungsfolk och deras supportgrupper i olika delar av världen som hör av sig i sådana frågor. Påfallande många i museets lokala publik tycks bära på liknande funderingar. Vare sig Etnografiska och andra Världskulturmuseer vill eller ej befinner de sig ibland i ett slags korseld av motstridiga hänsynstaganden och krav som rör de religiösa aspekterna av sina utställningar och samlingar. 3 En bidragande orsak till det är den förändrade och ofta politiserade roll som religionen har fått i dagens globaliserade och postkoloniala samhälle. Heliga ting i det postsekulära samhället, bedrevs vid Etnografiska museet under 2010 och 2011 med medel från Kulturrådet. En övergripande målsättning var att problematisera hur världskulturmuseerna idag hanterar, ställer ut och undervisar om heliga ting (eller med ett mindre kristocentriskt språkbruk, kraftladdade föremål) från olika delar av världen. Därtill knöt projektet an till en växande vetenskaplig diskussion om det materiellas sociala, religiösa och politiska innebörder i olika globaliseringsprocesser. Inom projektet genomfördes två delstudier: den ena av fil.dr Ylva Habel, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och den andra av fil.dr. Erik Ottoson Trovalla, etnolog som bland annat arbetat med utställnings- och forskningsprojekt vid Nordiska museet. Med utgångspunkt i varsitt empiriskt fält belyste de projektets när man omvandlar laddade artefakter som ursprungligen har karaktär av medier mellan världar eller något som är tänkt att ingå i förändringsprocesser till mer entydigt avgränsad och hållbar materia (Gustafsson Reinius 2009). 3 Eftersom projektet var förlagt till Etnografiska museet i Stockholm utgår jag i första hand från exempel som aktualiserats i arbetet där. Men uppenbarligen ställs också systermuseerna inför liknande utmaningar och dilemman. Se Klas Grinells (2011) artikel om Världskulturmuseets balansgång mellan hänsyn till på olika sätt underordnade grupper i samband med Elisabeth Ohlson Wallins utställning Jerusalem

5 sammanhållande fråga om hur föremål laddas och laddas om i korsvägarna mellan politik, religion, kulturarvs- och skillnads skapande. Givet Världskulturmuseernas uppdrag fokuserades hur föreställningar om identiteter, främlingskap och annanhet länkas till religiöst laddad materialitet med ursprung utanför vad man något förenklat kan kalla den euroamerikanska kultursfären. Respektive analys exemplifierar hur religiöst laddade bilder och ting idag omladdas och transformeras genom ikonoklastiska och populärkulturella vandringar, som präglas både av kreativitet och konflikter. De båda delstudierna förhåller sig mer indirekt till den museala tematiken och använder olika empiriska ingångar för diskussioner om laddade föremål, skillnadsskapande, medier och materialitet. Erik Ottoson Trovalla utgår i sin text Ikonoklasm och gränsarbete: Nigeria i spåren av Muhammedkarikatyrerna från karikatyrerna av Muhammed som publicerades i danska Jyllandsposten 2005, och som orsakade en världsomfattande proteströrelse framför allt under våren Han diskuterar bland annat hur det politiska och religiösa vävs samman och ges materialitet i en global ställningsstrid kring hanteringen av de andras och det egnas helighet. Ylva Habel intresserar sig i Det kusliga kommer hemifrån: VooDolls, pseudomagi av svenskt märke för populärkulturens bilder av hur det materiella används inom afrikansk animism. Hon utgår inte minst från hur vardagsreligiositetens vodou omvandlats till skrämmande voodoo på film, något hon ser som exempel på att västvärldens rädsla och fascination för kulturell skillnad lokaliserats till de andras religiositet. MUSEERNAS ROLL I DET POSTSEKULÄRA Som framgår av projektets namn har teoretisk inspiration hämtats från Jürgen Habermas (2008) tankar om det postsekulära. Med detta begrepp vill han fånga det förändrade sociala tillståndet i de europeiska samhällen, som tidigare generellt uppfattades som sekulariserade, men som nu famlar efter balans i en ny medvetenhet om 5

6 de religiösa positionernas fortlevnad och tillväxt. Också den svenska offentligheten söker efter nya förhållningssätt i en tid som på olika sätt präglas av en växande närvaro av olika religiösa samfund och praktiker. Den ökade artikuleringen av religiösa positioner kommer här till uttryck i ett kulturellt sammanhang som jämförelsevis länge präglats av en väl etablerad sekularisering i friktionsfri samvaro med protestantisk kristendom. Sverige tillhör eller har i varje fall länge beskrivits som ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt skildes stat och kyrka åt först så sent som år En profan variant av kristlighet lever kvar i det offentliga rummet och i almanackans röda dagar. Till bilden hör att många av de religiöst laddade samlingarna i Sverige har kommit till museerna genom kristna missionsprojekt. I dessa sammanhang var kampen mot det hedniska en uppenbar del av förvärvskontexten: museet fungerade som ett av flera alternativa sätt att ta hand om och oskadliggöra ett slags kulturellt riskgods, som man hoppades och krävde att konvertiterna skulle lämna ifrån sig eller förstöra (Gustafsson Reinius 2005). Under projektets seminarier väcktes bland annat frågan om Etnografiska museets egen religiösa status; var det kanske naivt att se sig som en alltigenom sekulär institution när samlandet (och även det tidiga utställandet) skett i ett slags symbios med en globalt inriktad evangelisering? Mångfalden och den ökade politiseringen av religiösa frågor i Sverige idag har skapat en växande efterfrågan på kunskap om och förståelse för världens religioner, inte minst från skolans håll. Samtidigt har dessa processer försatt den svenska majoritetskulturens föreställningar om ett sekulärt offentligt rum i gungning. För ett etnografiskt museum i dess olika roller som folkbildare, utställare och samhällsarena innebär det flera paradoxala utmaningar. De stora samlingarna av kraftladdade föremål framstår som en given resurs för att svara mot de nya pedagogiska behoven. Här finns ett förråd att ösa ur, med konkreta exempel på hur människor i olika tider och sammanhang gjort tillvarons andliga aspekter närvarande och möjliga att kommunicera med. Ett genomtänkt urval skulle förslags- 6

7 vis kunna användas för att illustrera det, ur protestantiskt perspektiv, paradoxala faktumet att människors relation till det immateriella i så hög grad beror av och kommer till uttryck genom att ges materialitet (Miller 2005:28, Engelke 2005:42). I en framtida utställning skulle det också gå att visa återkommande drag i människors religiösa vardagspraktiker. Etnografiska museets samlingar rymmer många föremål med koppling till sammanslutningar och traditioner som fått epitetet världsreligioner men också sådana med ursprung i religiösa sammanhang som genom historiska processer av kolonial underordning och kristen mission i stället kommit att uppfattas som hedniska eller rentav demoniska (jfr Masuzawa 2005: särskilt kapitel 7). Pedagoger och utställare vid museet kan anta att många av de unga besökarna, som här utgör den viktigaste målgruppen, upplever religiösa uttryck och kanske särskilt de som inte känns igen som protestantiska och kristna genom ett raster av populärkulturellt spridda bilder av det exotiska, främmande och magiska. För unga som själva är religiösa kan det vara utmanande att möta en framställning av religion som relativistisk eller historiskt föränderlig. Inte minst gäller det förhållandet till urfolkens religiositet, som injicerats med nya innebörder under de senaste decennierna. I en tid av postkolonialt uppvaknande och nyandligt sökande kan också museets försök att upprätta ramar av rationalism, objektivitet och folkbildning kring andra gruppers religiositet uppfattas som andligt och politiskt provokativa. FORSKNINGSSAMMANHANG Heliga ting i det postsekulära samhället utforskar hur konkreta ting och praktiker verkar i religiöst och politiskt känsliga omladdningsprocesser. På så sätt ingår projektet i ett växande samtal om det materiellas sociala innebörder (t.ex. Miller 2005, Henare et al. 2007). Det bygger också vidare på en historiserande och kritisk diskussion om de egna samlingarna, som vuxit fram vid de svenska museerna 7

8 under det senaste decenniet (t.ex. Silvén & Björklund 2006, Svanberg 2009). Bara vid Etnografiska museet har det, inom ramen för ett antal projekt som möjliggjorts genom finansiering i första hand från Kulturrådet och Riksbankens Jubileumsfond, producerats ett flertal vetenskapliga och populärvetenskapliga texter, utställningsprojekt, seminarier och nya nationella och internationella samarbeten, som belyser och problematiserar de insamlade föremålens förvärvskontexter och skiftande roller i samtiden. Fältet avspeglas i titlar ur museets publikation, som Med världen i kappsäcken (Östberg 2002), Förfärliga och begärliga föremål (Gustafsson Reinius 2005), Mänskliga kvarlevor (Hallgren 2010) och Vem tillhör föremålen? (Östberg 2010). Till sammanhanget hör också undertecknads VR-finansierade pro jekt Försoningsritualer i det postsekulära museet som behandlar återförandeärenden ur ritualperspektiv. Detta är en del av forskningsprogrammet Museisamlingarnas sociomateriella dynamik (Gustafsson Reinius, Silvén & Svanberg 2012) som också innefattar pågående studier av förflyttningar och brytpunkter i hanterandet av kvarlevor (Fredrik Svanberg) och samiska samlingar (Eva Silvén) vid Nordiska museet, Historiska museet och Etnografiska museet. Den självreflexiva diskussionen om svårhanterliga föremål och museipraktikens betydelseskapande knyter i sin tur an till det internationella och växande forskningsfältet ny museologi (Vergo 1989, Karp & Lavine 1991, Karp 2006) och inte minst till den representationskritik som framförts där om de etnografiska museerna (t.ex. Ames 1992, Kirshenblatt-Gimblett 1998, Edwards et al. 2006). En metodisk vinst med projektet Heliga ting är dess modell för att integrera forskarperspektiv i museets interna samtal och praktik. Pågående studier och utställningsarbeten kunde hämta exempel och energi från varandras tanke- och problemlösningsarbete. Konkret skedde det genom att en grupp bestående av museets samtliga intendenter, pedagoger, utställare samt bibliotekarien, tillsammans med de två externa forskarna, under ett års tid deltog i en serie seminarier och exkursioner, ledda av undertecknad projektledare. För att ansluta till en internationell diskussion anordnades 5 6 maj

9 en mångvetenskaplig workshop vid Etnografiska museet: Secular frames and sacred matter in the postsecular society. Utöver de inbjudna talarna Christopher Wingfield, John Cussans, Annette Rein och Christian Schicklgruber, deltog ett tjugotal särskilt inviterade forskare och museimän. Förutom de artiklar som här görs tillgängliga, på engelska och svenska, har projektet också presenterats i antologin Forskning vid museer (Brunius, Gustafsson Reinius, Habel 2011: 20 47). Sist men inte minst har Heliga ting i det postsekulära samhället fungerat som idémiljö för två utställningar: vandringsutställningen Vodou som visades på Etnografiska museet våren 2011 och en kommande basutställning med arbetsnamnet Världsreligioner? som preliminärt är planerad till Lotten Gustafsson Reinius Intendent (globalisering), Etnografiska museet 9

10 REFERENSER Ames, Michael Cannibal Tours and Glass Boxes: The Anthro pology of Museums. Vancouver: University of British Columbia Press. Brunius, Staffan En delikat kulturarvsfråga: Hur ställa ut laddade etnografiska föremål från Nordamerikas indianer, Forsk ning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Edwards, Elizabeth, Gosden, Chris & Phillips, Ruth B. Red Sensible Objects. Colonialism, Museums and Material Culture. Oxford: Berg. Engelke, Matthew Sticky Subjects and Sticky Objects: The Substance of African Christian Healing, Materiality. Red. Daniel Miller. Durham & London: Duke University Press. Grinell, Klas When Legitimate Claims Collide: Communities, Media and Dialogue, Museum and Society: 3. Gustafsson Reinius, Lotten Förfärliga och begärliga föremål: Om tingens roller på Stockholmsutställningen 1897 och Etnografiska missionsut ställningen Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspek tiv 15. Gustafsson Reinius, Lotten Sensing Through White Gloves: On Congolese Objects in Swedish Sceneries, The Senses & Society 4. Gustafsson Reinius, Lotten Heliga ting i det postsekulära samhället, Forskning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Gustafsson Reinius, Lotten, Silvén, Eva & Svanberg, Fredrik Museisamlingarnas sociomateriella dynamik, Nordisk museologi 2. Habel, Ylva Voodolls: Svensk mashup -gestaltning av Vodou, Forskning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Habermas, Jürgen Ach, Europa. Frankfurt am Main: Suhrkamp Verlag. Hallgren, Claes. Red Mänskliga kvarlevor ett problematiskt kultur arv. Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspektiv 21. Henare, Amiria, Holbraad, Martin & Wastell, Sari. Red Think- 10

11 ing Through Things: Theorising Artefacts Ethnographically. London & New York: Routledge. Karp, Ivan & Lavine, Steven D Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Washington & London: Smithsonian Institution Press. Kirshenblatt-Gimblett, Barbara Destination Culture: Tourism, Museums, and Heritage. Berkley, Los Angeles & London: University of California Press. Karp, Ivan. Red Museum Frictions: Public Cultures/Global Transformations. Durham N.C.: Duke University Press. Masuzawa, Tomoko The Invention of World Religions: Or How European Universalism Was Preserved in the Language of Pluralism. Chicago & London: The University of Chicago Press. Miller, Daniel. Red Introduction, Materiality. Durham & London: Duke University Press. Silvén, Eva & Björklund, Anders. Red Svåra saker: Ting och berättelser som upprör och berör. Stockholm: Nordiska museets förlag. Svanberg, Fredrik Museer och samlande. Stockholm: Historiska museet. Vergo, Peter The New Museology. London: Reaktion. Östberg, Wilhelm. Red Med världen i kappsäcken: Samlingarnas väg till Etnografiska museet. Stockholm: Etnografiska museet. Östberg, Wilhelm. Red Vem tillhör föremålen? Konstskatter från kungariket Benin i Etnografiska museets samlingar. Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspektiv

SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING. En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING. En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS www.varldskulturmuseerna.se/etnografiskamuseet Copyright Lotten Gustafsson

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Historia, kultur och turism

Historia, kultur och turism Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande

Läs mer

Det mangreligiösa Sverige

Det mangreligiösa Sverige Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Museisamlingarnas sociomateriella dynamik

Museisamlingarnas sociomateriella dynamik FORSKNINGSPROJEKTER NORDISK MUSEOLOGI 2012 2, S. 97-106 Museisamlingarnas sociomateriella dynamik LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS*, EVA SILVÉN* & FREDRIK SVANBERG* Title: The sociomaterial dynamics of museum

Läs mer

Peter Berger. The Sacred Canopy

Peter Berger. The Sacred Canopy Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod BDA200 Dnr 142/2002-51 Beslutsdatum 2002-06-11 Engelsk benämning Ämne Nivå Konst- och bildvetenskap I Art and visual studies Konst- och bildvetenskap 1 Kursplanen gäller

Läs mer

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Block 4 Tematiska tvärsnitt B4 97 4:1 Religion i samhället 4:2 Nya religiösa rörelser 4:3 Livets skeden 4:4 Heliga texter och urkunder 4:5 Religion och vetenskap 4:6 Etik i praktiken 98 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.1 Sverige

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering

Läs mer

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? Moderna historiska landskap. Forskningsprojekt 2006-2012 Det förflutna som samtida resurs (FoU Riksantikvarieämbetet). Intresselandskapet? -Vart

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO, Hemkunskap, Modersmål Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET

PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET FÖRSÄTTSBLAD Utställningsplatsen: Världskulturmuseet, Göteborg Utställningens titel: Playground Utställningens varaktighet: 6 mars 2016-28 februari 2016 (planerad förlängning

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen GÖTEBORGS STADSMUSEUM VÄRDEFULLT BASUTSTÄLLNING BUDGET 3 000 000 kr varav cirka 1 400 000 för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen KONTAKTUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGSANSVARIG Helena Joelsson

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Fredrik Svanberg, FoU-samordnare Katherine H Wahlgren, projektledare Johan Hegardt, projektledare Traditionen 2000-talet FoU-program 2002-2005 Människan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp)

Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp) Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp) Museerna, kulturarvet och samhället 7,5 hp *Alper, Svetlana 1991. The Museum as a Way of Seeing. I Exhibiting Cultures. The Poetics and Politics of Museum

Läs mer

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. af Beate Feldmann Eellend, ph.d. i etnologi* Kulturarvets värden mellan affektion och attraktion När platser utsätts för stora strukturella förändringar påverkas i synnerhet människors vardagsliv men omformningarna

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Vad Svenska kyrkan Eslöv kan erbjuda skolan?

Vad Svenska kyrkan Eslöv kan erbjuda skolan? Vad Svenska kyrkan Eslöv kan erbjuda skolan? I den här foldern vill vi presentera oss och visa vad vi som kyrka kan erbjuda er på skolorna. I foldern kommer du se övergripande om vad vi erbjuder alla årskurser.

Läs mer

www.tagegranit.se 08-783 77 28

www.tagegranit.se 08-783 77 28 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet

Läs mer

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Judendomen och Kristendomen

Judendomen och Kristendomen Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Möten i Mellanöstern

Möten i Mellanöstern Möten i Mellanöstern Att förstå sig själv lite bättre i en stor värld Världen blir större, och på samma gång mindre. Det som händer här helt nära hänger samman med skeenden långt borta. Du ser en film

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

~ Gävleborg REGION GÄVLEBORG

~ Gävleborg REGION GÄVLEBORG REGION GÄVLEBORG Ank. 2016-12- 1 9i ;. I D nr.... jc;::_/1/./... 7. 1(9) Uppdragsöverenskommelse 2017 Länsmuseet Gävleborg Länsmuseet Gävleborg och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Digitala utställningar vad innebär det?

Digitala utställningar vad innebär det? Digitala utställningar vad innebär det? Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Digikult, 2015-03-25 Digital

Läs mer

Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet

Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet www.estet.umu.se FÖRDJUPNINGSKURS I SLÖJD: KREATIVT SKAPANDE trä och metall 15 hp, VT 2016 Välkommen till kursen KREATIVT SKAPANDE trä och metall, 15

Läs mer

ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN

ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN Anteckningar från ansvarsmuseernas forskningsseminarium Nordiska museet 29 januari 2009 Av Karin Günther BAKGRUND Den 29 januari 2009 hölls seminariet Ansvarsmuseer

Läs mer