HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET"

Transkript

1 HELIGA TING I DET POSTSEKULÄRA SAMHÄLLET En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

2 Copyright Lotten Gustafsson Reinius 2013 Heliga ting i det postsekulära samhället bedrevs vid Etnografiska museet under 2010 och 2011 med medel från Kulturrådet. Projektet leddes av docent Lotten Gustafsson Reinius, intendent vid Etnografiska museet, och innefattade delstudier av fil.dr Ylva Habel, lektor i medie- och kommunikations vetenskap vid Södertörns högskola, respektive fil.dr. Erik Ottoson Trovalla, etnolog från Uppsala universitet. Se även artiklarna Ikonoklasm och gränsarbete: Nigeria i spåren av Muhammedkarikatyrerna (https:// heliga-ting/) av Ottoson Trovalla och Det kusliga kommer hemifrån: Voo- Dolls, pseudomagi av svenskt märke (https://www.varldskulturmuseerna.se/ forskning-samlingar/forskning/publicerat/heliga-ting/) av Habel.

3 INTRODUKTION En dag i juni 2004 anordnades en massmeditation på Gärdet, mitt emot Etnografiska museet i Stockholm. Plötsligt började regnet ösa ned och de många och mestadels unga deltagarna fick lov att söka skydd i museets hörsal. Under tiden talade artisten och meditationens ledare Thomas Di Leva om allt som var särskilt löftesrikt den här dagen. För det första passerade planeten Venus solen och för det andra hade gruppen, om än mest av en slump, hamnat just på Etnografiska museet. Genom att en så stor mängd rituella och kraftladdade föremål från olika delar av världen förts samman där hade detta blivit menade han en plats laddad med exceptionell andlig kraft. Att arbeta på ett etnografiskt museum, eller ett världskulturmuseum som man ibland också kallar det, blir sällan långtråkigt. 1 För den som är intresserad av frågor om globalisering och kulturarv är det närmast som att befinna sig i en fältarbetssituation, där man konfronteras med alternativa världsuppfattningar och ställs inför olika dilemman. Inte minst rör detta hanterandet av de många samlingar och föremål som har sitt ursprung i olika religiösa sammanhang. Till de etiska och praktiska frågor som väckts under senare år hör hur man kan ställa ut och bevara mänskliga kvarlevor på ett sätt som är respektfullt, också i ljuset av den mängd olika begravningsskick som deras placering på museet gör omöjlig eller ersätter, beroende på hur man ser det (se Hallgren 2010, som gavs ut i samband med utställningen (O)mänskligt ). 2 I arbetet med en ny basutställning om 1 Etnografiska museet har, genom de äldsta samlingarna, rötter som går tillbaka till tidigt 1700-tal och Vetenskapsakademien. Idag ingår museet i den statliga myndigheten Världskulturmuseerna, i likhet med Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. 2 Teoretiskt kan också konserveringen innebära religiösa och etiska problem, t.ex. 3

4 Nordamerikas indianer (öppnad 2008) söktes lösningar på ännu en paradox: Hur kan man göra laddade objekt tillgängliga för en intresserad allmänhet samtidigt som man förhåller sig medvetet till krav som ställs på att de ska skyddas från andra sammanhang än de slutna och rituella (Brunius 2011:24)? Det är inte bara opinionsbildare bland ursprungsfolk och deras supportgrupper i olika delar av världen som hör av sig i sådana frågor. Påfallande många i museets lokala publik tycks bära på liknande funderingar. Vare sig Etnografiska och andra Världskulturmuseer vill eller ej befinner de sig ibland i ett slags korseld av motstridiga hänsynstaganden och krav som rör de religiösa aspekterna av sina utställningar och samlingar. 3 En bidragande orsak till det är den förändrade och ofta politiserade roll som religionen har fått i dagens globaliserade och postkoloniala samhälle. Heliga ting i det postsekulära samhället, bedrevs vid Etnografiska museet under 2010 och 2011 med medel från Kulturrådet. En övergripande målsättning var att problematisera hur världskulturmuseerna idag hanterar, ställer ut och undervisar om heliga ting (eller med ett mindre kristocentriskt språkbruk, kraftladdade föremål) från olika delar av världen. Därtill knöt projektet an till en växande vetenskaplig diskussion om det materiellas sociala, religiösa och politiska innebörder i olika globaliseringsprocesser. Inom projektet genomfördes två delstudier: den ena av fil.dr Ylva Habel, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och den andra av fil.dr. Erik Ottoson Trovalla, etnolog som bland annat arbetat med utställnings- och forskningsprojekt vid Nordiska museet. Med utgångspunkt i varsitt empiriskt fält belyste de projektets när man omvandlar laddade artefakter som ursprungligen har karaktär av medier mellan världar eller något som är tänkt att ingå i förändringsprocesser till mer entydigt avgränsad och hållbar materia (Gustafsson Reinius 2009). 3 Eftersom projektet var förlagt till Etnografiska museet i Stockholm utgår jag i första hand från exempel som aktualiserats i arbetet där. Men uppenbarligen ställs också systermuseerna inför liknande utmaningar och dilemman. Se Klas Grinells (2011) artikel om Världskulturmuseets balansgång mellan hänsyn till på olika sätt underordnade grupper i samband med Elisabeth Ohlson Wallins utställning Jerusalem

5 sammanhållande fråga om hur föremål laddas och laddas om i korsvägarna mellan politik, religion, kulturarvs- och skillnads skapande. Givet Världskulturmuseernas uppdrag fokuserades hur föreställningar om identiteter, främlingskap och annanhet länkas till religiöst laddad materialitet med ursprung utanför vad man något förenklat kan kalla den euroamerikanska kultursfären. Respektive analys exemplifierar hur religiöst laddade bilder och ting idag omladdas och transformeras genom ikonoklastiska och populärkulturella vandringar, som präglas både av kreativitet och konflikter. De båda delstudierna förhåller sig mer indirekt till den museala tematiken och använder olika empiriska ingångar för diskussioner om laddade föremål, skillnadsskapande, medier och materialitet. Erik Ottoson Trovalla utgår i sin text Ikonoklasm och gränsarbete: Nigeria i spåren av Muhammedkarikatyrerna från karikatyrerna av Muhammed som publicerades i danska Jyllandsposten 2005, och som orsakade en världsomfattande proteströrelse framför allt under våren Han diskuterar bland annat hur det politiska och religiösa vävs samman och ges materialitet i en global ställningsstrid kring hanteringen av de andras och det egnas helighet. Ylva Habel intresserar sig i Det kusliga kommer hemifrån: VooDolls, pseudomagi av svenskt märke för populärkulturens bilder av hur det materiella används inom afrikansk animism. Hon utgår inte minst från hur vardagsreligiositetens vodou omvandlats till skrämmande voodoo på film, något hon ser som exempel på att västvärldens rädsla och fascination för kulturell skillnad lokaliserats till de andras religiositet. MUSEERNAS ROLL I DET POSTSEKULÄRA Som framgår av projektets namn har teoretisk inspiration hämtats från Jürgen Habermas (2008) tankar om det postsekulära. Med detta begrepp vill han fånga det förändrade sociala tillståndet i de europeiska samhällen, som tidigare generellt uppfattades som sekulariserade, men som nu famlar efter balans i en ny medvetenhet om 5

6 de religiösa positionernas fortlevnad och tillväxt. Också den svenska offentligheten söker efter nya förhållningssätt i en tid som på olika sätt präglas av en växande närvaro av olika religiösa samfund och praktiker. Den ökade artikuleringen av religiösa positioner kommer här till uttryck i ett kulturellt sammanhang som jämförelsevis länge präglats av en väl etablerad sekularisering i friktionsfri samvaro med protestantisk kristendom. Sverige tillhör eller har i varje fall länge beskrivits som ett av världens mest sekulariserade länder. Samtidigt skildes stat och kyrka åt först så sent som år En profan variant av kristlighet lever kvar i det offentliga rummet och i almanackans röda dagar. Till bilden hör att många av de religiöst laddade samlingarna i Sverige har kommit till museerna genom kristna missionsprojekt. I dessa sammanhang var kampen mot det hedniska en uppenbar del av förvärvskontexten: museet fungerade som ett av flera alternativa sätt att ta hand om och oskadliggöra ett slags kulturellt riskgods, som man hoppades och krävde att konvertiterna skulle lämna ifrån sig eller förstöra (Gustafsson Reinius 2005). Under projektets seminarier väcktes bland annat frågan om Etnografiska museets egen religiösa status; var det kanske naivt att se sig som en alltigenom sekulär institution när samlandet (och även det tidiga utställandet) skett i ett slags symbios med en globalt inriktad evangelisering? Mångfalden och den ökade politiseringen av religiösa frågor i Sverige idag har skapat en växande efterfrågan på kunskap om och förståelse för världens religioner, inte minst från skolans håll. Samtidigt har dessa processer försatt den svenska majoritetskulturens föreställningar om ett sekulärt offentligt rum i gungning. För ett etnografiskt museum i dess olika roller som folkbildare, utställare och samhällsarena innebär det flera paradoxala utmaningar. De stora samlingarna av kraftladdade föremål framstår som en given resurs för att svara mot de nya pedagogiska behoven. Här finns ett förråd att ösa ur, med konkreta exempel på hur människor i olika tider och sammanhang gjort tillvarons andliga aspekter närvarande och möjliga att kommunicera med. Ett genomtänkt urval skulle förslags- 6

7 vis kunna användas för att illustrera det, ur protestantiskt perspektiv, paradoxala faktumet att människors relation till det immateriella i så hög grad beror av och kommer till uttryck genom att ges materialitet (Miller 2005:28, Engelke 2005:42). I en framtida utställning skulle det också gå att visa återkommande drag i människors religiösa vardagspraktiker. Etnografiska museets samlingar rymmer många föremål med koppling till sammanslutningar och traditioner som fått epitetet världsreligioner men också sådana med ursprung i religiösa sammanhang som genom historiska processer av kolonial underordning och kristen mission i stället kommit att uppfattas som hedniska eller rentav demoniska (jfr Masuzawa 2005: särskilt kapitel 7). Pedagoger och utställare vid museet kan anta att många av de unga besökarna, som här utgör den viktigaste målgruppen, upplever religiösa uttryck och kanske särskilt de som inte känns igen som protestantiska och kristna genom ett raster av populärkulturellt spridda bilder av det exotiska, främmande och magiska. För unga som själva är religiösa kan det vara utmanande att möta en framställning av religion som relativistisk eller historiskt föränderlig. Inte minst gäller det förhållandet till urfolkens religiositet, som injicerats med nya innebörder under de senaste decennierna. I en tid av postkolonialt uppvaknande och nyandligt sökande kan också museets försök att upprätta ramar av rationalism, objektivitet och folkbildning kring andra gruppers religiositet uppfattas som andligt och politiskt provokativa. FORSKNINGSSAMMANHANG Heliga ting i det postsekulära samhället utforskar hur konkreta ting och praktiker verkar i religiöst och politiskt känsliga omladdningsprocesser. På så sätt ingår projektet i ett växande samtal om det materiellas sociala innebörder (t.ex. Miller 2005, Henare et al. 2007). Det bygger också vidare på en historiserande och kritisk diskussion om de egna samlingarna, som vuxit fram vid de svenska museerna 7

8 under det senaste decenniet (t.ex. Silvén & Björklund 2006, Svanberg 2009). Bara vid Etnografiska museet har det, inom ramen för ett antal projekt som möjliggjorts genom finansiering i första hand från Kulturrådet och Riksbankens Jubileumsfond, producerats ett flertal vetenskapliga och populärvetenskapliga texter, utställningsprojekt, seminarier och nya nationella och internationella samarbeten, som belyser och problematiserar de insamlade föremålens förvärvskontexter och skiftande roller i samtiden. Fältet avspeglas i titlar ur museets publikation, som Med världen i kappsäcken (Östberg 2002), Förfärliga och begärliga föremål (Gustafsson Reinius 2005), Mänskliga kvarlevor (Hallgren 2010) och Vem tillhör föremålen? (Östberg 2010). Till sammanhanget hör också undertecknads VR-finansierade pro jekt Försoningsritualer i det postsekulära museet som behandlar återförandeärenden ur ritualperspektiv. Detta är en del av forskningsprogrammet Museisamlingarnas sociomateriella dynamik (Gustafsson Reinius, Silvén & Svanberg 2012) som också innefattar pågående studier av förflyttningar och brytpunkter i hanterandet av kvarlevor (Fredrik Svanberg) och samiska samlingar (Eva Silvén) vid Nordiska museet, Historiska museet och Etnografiska museet. Den självreflexiva diskussionen om svårhanterliga föremål och museipraktikens betydelseskapande knyter i sin tur an till det internationella och växande forskningsfältet ny museologi (Vergo 1989, Karp & Lavine 1991, Karp 2006) och inte minst till den representationskritik som framförts där om de etnografiska museerna (t.ex. Ames 1992, Kirshenblatt-Gimblett 1998, Edwards et al. 2006). En metodisk vinst med projektet Heliga ting är dess modell för att integrera forskarperspektiv i museets interna samtal och praktik. Pågående studier och utställningsarbeten kunde hämta exempel och energi från varandras tanke- och problemlösningsarbete. Konkret skedde det genom att en grupp bestående av museets samtliga intendenter, pedagoger, utställare samt bibliotekarien, tillsammans med de två externa forskarna, under ett års tid deltog i en serie seminarier och exkursioner, ledda av undertecknad projektledare. För att ansluta till en internationell diskussion anordnades 5 6 maj

9 en mångvetenskaplig workshop vid Etnografiska museet: Secular frames and sacred matter in the postsecular society. Utöver de inbjudna talarna Christopher Wingfield, John Cussans, Annette Rein och Christian Schicklgruber, deltog ett tjugotal särskilt inviterade forskare och museimän. Förutom de artiklar som här görs tillgängliga, på engelska och svenska, har projektet också presenterats i antologin Forskning vid museer (Brunius, Gustafsson Reinius, Habel 2011: 20 47). Sist men inte minst har Heliga ting i det postsekulära samhället fungerat som idémiljö för två utställningar: vandringsutställningen Vodou som visades på Etnografiska museet våren 2011 och en kommande basutställning med arbetsnamnet Världsreligioner? som preliminärt är planerad till Lotten Gustafsson Reinius Intendent (globalisering), Etnografiska museet 9

10 REFERENSER Ames, Michael Cannibal Tours and Glass Boxes: The Anthro pology of Museums. Vancouver: University of British Columbia Press. Brunius, Staffan En delikat kulturarvsfråga: Hur ställa ut laddade etnografiska föremål från Nordamerikas indianer, Forsk ning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Edwards, Elizabeth, Gosden, Chris & Phillips, Ruth B. Red Sensible Objects. Colonialism, Museums and Material Culture. Oxford: Berg. Engelke, Matthew Sticky Subjects and Sticky Objects: The Substance of African Christian Healing, Materiality. Red. Daniel Miller. Durham & London: Duke University Press. Grinell, Klas When Legitimate Claims Collide: Communities, Media and Dialogue, Museum and Society: 3. Gustafsson Reinius, Lotten Förfärliga och begärliga föremål: Om tingens roller på Stockholmsutställningen 1897 och Etnografiska missionsut ställningen Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspek tiv 15. Gustafsson Reinius, Lotten Sensing Through White Gloves: On Congolese Objects in Swedish Sceneries, The Senses & Society 4. Gustafsson Reinius, Lotten Heliga ting i det postsekulära samhället, Forskning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Gustafsson Reinius, Lotten, Silvén, Eva & Svanberg, Fredrik Museisamlingarnas sociomateriella dynamik, Nordisk museologi 2. Habel, Ylva Voodolls: Svensk mashup -gestaltning av Vodou, Forskning vid museer. Red. Fredrik Svanberg. Stockholm: Historiska museet. Habermas, Jürgen Ach, Europa. Frankfurt am Main: Suhrkamp Verlag. Hallgren, Claes. Red Mänskliga kvarlevor ett problematiskt kultur arv. Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspektiv 21. Henare, Amiria, Holbraad, Martin & Wastell, Sari. Red Think- 10

11 ing Through Things: Theorising Artefacts Ethnographically. London & New York: Routledge. Karp, Ivan & Lavine, Steven D Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Washington & London: Smithsonian Institution Press. Kirshenblatt-Gimblett, Barbara Destination Culture: Tourism, Museums, and Heritage. Berkley, Los Angeles & London: University of California Press. Karp, Ivan. Red Museum Frictions: Public Cultures/Global Transformations. Durham N.C.: Duke University Press. Masuzawa, Tomoko The Invention of World Religions: Or How European Universalism Was Preserved in the Language of Pluralism. Chicago & London: The University of Chicago Press. Miller, Daniel. Red Introduction, Materiality. Durham & London: Duke University Press. Silvén, Eva & Björklund, Anders. Red Svåra saker: Ting och berättelser som upprör och berör. Stockholm: Nordiska museets förlag. Svanberg, Fredrik Museer och samlande. Stockholm: Historiska museet. Vergo, Peter The New Museology. London: Reaktion. Östberg, Wilhelm. Red Med världen i kappsäcken: Samlingarnas väg till Etnografiska museet. Stockholm: Etnografiska museet. Östberg, Wilhelm. Red Vem tillhör föremålen? Konstskatter från kungariket Benin i Etnografiska museets samlingar. Stockholm: Etnografiska museet. Kulturperspektiv

SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING. En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS

SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING. En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS SAKERNAS TILLSTÅND ÖPPNINGAR MOT EN VÄRLDSKULTURELL, METODUTVECKLANDE SAMLINGSFORSKNING En introduktion av LOTTEN GUSTAFSSON REINIUS www.varldskulturmuseerna.se/etnografiskamuseet Copyright Lotten Gustafsson

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum

Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Forskning och utveckling vid Statens historiska museum Fredrik Svanberg, FoU-samordnare Katherine H Wahlgren, projektledare Johan Hegardt, projektledare Traditionen 2000-talet FoU-program 2002-2005 Människan

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN

ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN ANSVARSMUSEER I FORSKNINGSSAMVERKAN Anteckningar från ansvarsmuseernas forskningsseminarium Nordiska museet 29 januari 2009 Av Karin Günther BAKGRUND Den 29 januari 2009 hölls seminariet Ansvarsmuseer

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=

ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

2. Val av sekreterare och justerare för mötet Annette Söderlund är sekreterare. Ulrika valdes till justerare.

2. Val av sekreterare och justerare för mötet Annette Söderlund är sekreterare. Ulrika valdes till justerare. Protokoll, styrelsemöte per telefon Fredagen den 15 april 2011 kl. 13-14 Deltagande; Beatrice Norberg, Sofia Dahlquist, Hugo Wester, Jessica Andersson Sjögerén, Lotte Edsbrand, EvaTua Ekström, Ulrika Sjöstrand,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Communicate your knowledge through action!

Communicate your knowledge through action! Communicate your knowledge through action! 2013 startar den första gymnasieskolan med Skandinavisk profil där elever från Sverige, Norge och Danmark studerar tillsammans. Som elev bor du på skolans internat

Läs mer

bli nätkreativ - bloggen som ett museipedagogiskt verktyg Denise Laxén di Zazzo

bli nätkreativ - bloggen som ett museipedagogiskt verktyg Denise Laxén di Zazzo bli nätkreativ - bloggen som ett museipedagogiskt verktyg Denise Laxén di Zazzo prolog Den här handledningen vänder sig i första hand till museipedagoger och är resultatet av ett metodutvecklande projekt

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm.

Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm. 1 Öppna Stockholm är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för ett öppnare och mer tillgängligt Stockholm. Hemsida: www.öppnastockholm.se Mail: oppnastockholm@gmail.com Telefon: 070-726 88

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA. Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tema: Kropp & Knopp. Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011. Kropp & Knopp

Tema: Kropp & Knopp. Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011. Kropp & Knopp Tema: Kropp & Knopp Period 6 vecka 17-22 Vårterminen 2011 Kropp & Knopp Uppgift Du ska arbeta fram en mänsklig karaktär både utifrån ett NO - och SO - perspektiv som du sedan presenterar på ett valfritt

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Sociala medier ur ett museiperspektiv

Sociala medier ur ett museiperspektiv Sociala medier ur ett museiperspektiv Erfarenheter från Nordiska museet Föredrag vid Institutet för Informationsteknologi, 2012-03-14 Även presenterat vid föreningen IdeK-labbets träff 2012-11-07 Kajsa

Läs mer

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet

Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Religionsvetenskap Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet Ett litet ämne med bara sex anställda - men ett stort fält att studera! Alla samhällen och kulturer genom historien har nämligen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena

för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena för och av humaniorastudenter Kompetens guiden 2.0 Projekt Athena Det här är en guide som riktar sig till dig som studerar humaniora eller precis tagit examen inom humaniora. Guidens syfte är att hjälpa

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet

Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet Introduktion till Nationalmusems forskningsverksamhet áååéü ää Nationalmuseums forskningsuppdrag Nationalmuseums samlingar som forskningsresurs Forskningssamverkan med andra museer, universitet och högskolor

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

FoU-program. för Statens historiska museer 2012 2015

FoU-program. för Statens historiska museer 2012 2015 FoU-program för Statens historiska museer 2012 2015 Inledning........................................................ 2 Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund............... 2 Kunskapsteman

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

EN UTSTÄLLNING OM BISTÅND, RIKEDOM, FATTIGDOM, VI OCH DOM.

EN UTSTÄLLNING OM BISTÅND, RIKEDOM, FATTIGDOM, VI OCH DOM. vandringsutställning utgångspunkter/syften/mål: Utställningen väjer inte för de stora orsakerna till fattigdom och orättvisa: klimatförändringar, skatteflykt, brott mot mänskliga rättigheter, krig I slutändan

Läs mer

Projektredovisning till Innovativ Kultur

Projektredovisning till Innovativ Kultur Projektredovisning till Innovativ Kultur Senast 2 månader efter att projektet är avslutat ska redovisning lämnas till Innovativ Kultur. Redovisningen ska innehålla följande: 1) En skriftlig projektrapport

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer