Innehåll. Förord Opinionsbildning Förhandlingsverksamhet Medlemsservice Förbundsövergripande Personal...

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehåll Förord... 2 Opinionsbildning... 4 Förhandlingsverksamhet Medlemsservice Förbundsövergripande Personal Förvaltningsberättelse Resultaträkning, koncern Balansräkning, koncern Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, koncern Kassaflödesanalys, koncern Resultaträkning, moderförbund Balansräkning, moderförbund...38 Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, moderförbund Kassaflödesanalys, moderförbund Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Revisionsberättelse Bilaga 1, Specifikation värdepapper Bilaga 2, Förvaltade stiftelser och fonder Bilaga 3, Sveriges Ingenjörers enskilda arbetslöshetskassa Bilaga 4, Förbundsstyrelsen, Sveriges Ingenjörer... 58

3 Medlemsutveckling Rosa avser tidigare Ingenjörsförbundet Mkr i 2012 års priser 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Eget kapital inkl övervärde efter skatt ,0 Förvaltade stiftelsers och fonders förmögenhet, Mkr i 2012 års priser 80,0 60,0 40,0 20,0 0,

4 2 Förord Upp och ner på arbetsmarknaden Ulf Bengtsson Förbundsordförande 2012 blev ett oroligt år på många arbetsplatser, men året bjöd även på positiva inslag som till exempel en ny forskningspolitisk proposition och en nationell innovationsstrategi. Medialt och opinionsmässigt var 2012 ett framgångsrikt år för Sveriges Ingenjörer. Detta mycket tack vare förbundets, centralt och lokalt, engagemang vid varslen på AstraZeneca och Sony Mobile, liksom ett aktivt deltagande i samhällsdebatten inför presentationerna av regeringens forskningsproposition och innovationsstrategi. Forskning är som sättpotatis. Man sår den, ger den sol, näring och vatten och långt senare kan man förhoppningsvis bärga skörden. Det är genom att ständigt och nyfiket söka svaren på stora utmaningar som nya produkter, system eller metoder ser dagens ljus. Sveriges Ingenjörer blev i många avseenden väldigt nöjda med innehållet i forskningspropositionen och innovationsstrategin. Inte minst gläds förbundet över permanentningen av forskningsanslagen på en hög nivå. Genom att höja den del av högskolornas och universitetens anslag som konkurrensutsätts från 10 till 20 procent, är det också tydligt att regeringen avser att det kvalitetsindikatorssystem som man etablerade 2008 ska tilldelas större betydelse. Förbundet skulle emellertid ha velat se starkare anslag som villkorar samverkan mellan akademi och näringsliv, samt utökade anslag till forskningsinstitut. Trots en ökad mängd varsel jämfört med 2011 fick endast 0,9 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetslöshetsersättning. Det är en ökning med 0,1 procent jämfört med förra året. Under första halvåret upplevde främst medlemmarna i industrisektorn att det ekonomiska klimatet blev tuffare. Fram till dess gick det bra inom tjänstesektorn, men vid halvårsskiftet vände det även där, enligt Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport. Forskning är som sättpotatis. Man sår den, ger den sol, näring och vatten och långt senare kan man förhoppningsvis bärga skörden.

5 Förord 3 Medlemstillväxten fortsätter stadigt uppåt och förbundet har nu medlemmar. Under året har särskilda satsningar gjorts bland annat för chefsmedlemmar. Att de befintliga medlemmarna är nöjda är alltid viktigt och därför utvecklar förbundet ständigt sin rådgivning, service och kontakt med medlemmarna. Under våren genomfördes en omorganisation av förbundskansliet. De viktigaste förändringarna var att skapa en avdelning för medlem och marknad, samt att samla stödet till lokala förtroendevalda i en enhet inom förhandlingsavdelningen. Ungdomars teknikintresse fortsätter ligga förbundet varmt om hjärtat. I linje med detta arrangerade förbundet för femte året i rad Teknikdagarna i Stockholm. Drygt barn i förskoleåldern och upp till gymnasieålder fick möjlighet att delta i lekfulla kemilaborationer i samarbete med Kemiföretagen, på teknikkollo och förbättra sina mattekunskaper i Mattecentrums räknestuga. Ulf Bengtsson Förbundsordförande Richard Malmborg Förbundsdirektör Distriktsverksamheten fortsätter att utvecklas. Det lokala opinionsbildande arbetet har också blivit starkare med ökad synlighet i media som följd. Richard Malmborg Förbundsdirektör

6 4 Opinionsbildning Opinionsbildning Sveriges Ingenjörer har som uppgift att verka för ökad förståelse för teknikens, utbildningens, forskningens och ingenjörernas stora betydelse för hela samhällets tillväxt och utveckling. Förbundets utgångspunkt i detta arbete är att ingenjörer är bärare av en för samhället livsviktig tradition av kunskapssökande och att stora delar av samhällets välstånd och utveckling bygger på ingenjörers arbete. Sveriges Ingenjörer har som uppgift att verka för ökad förståelse för teknikens, utbildningens, forskningens och ingenjörernas stora betydelse för hela samhällets tillväxt och utveckling. Kansliets omorganisering under 2012 har underlättat ett systematiskt och ökat samarbete mellan kommunikationsenheten och enheten för utveckling, utredning och opinion. De båda enheterna utgör nu den samhällspolitiska avdelningen (SPA). Avdelningens uppdrag är bland annat att öka och stärka Sveriges Ingenjörers synlighet och handlingskraft i samhällsfrågor som rör förbundet och medlemmarnas intressen. Kommunikationsenheten Enheten ansvarar för att i samarbete med framför allt samhällspolitiske direktören och förhandlingscheferna arbeta fram övergripande kommunikationsstrategier för förbundets verksamhet, med utgångspunkt i fastställda prioriteringar, mål och verksamhetsplaner. Under 2012 har planer för strategisk kommunikation upprättats för följande, av kansliet beslutade, prioritetsområden: chef, forskning och innovation, högskoleområdet och förtroendevalda/lokal organisering. Under hösten genomfördes en större förändring i och med att förbundet bytte webbplattform. Den nya, mer användarvänliga plattformen möjliggör för distrikten att själva kunna uppdatera information på sina sidor och på kansliet har fler medarbetare involverats i författandet. Vid ändringen gjordes även en genomgripande förnyelse av hemsidans utseende och dess användarvänlighet. Under 2012 förstärktes förbundets synlighet i media jämfört med tidigare år. Detta har dels berott på Sveriges Ingenjörers beredskap med tidiga och välunderbyggda pressmeddelanden som genererat citeringar i dagspressen, men också opinionsbildande debattartiklar inför forskningspropositionen. Slutligen var förbundet mycket engagerat i samband med nedläggningen av AstraZenecas forskningsanläggning i Södertälje. Inför nylanseringen av hemsidan togs ett ambitiöst grepp om förbundsbloggen. Dussinet medarbetare med skilda ämnesfokus har tagit sig an bloggen med stort intresse och levererat ett stort antal intressanta inlägg. Målsättningen är att även fortsättningsvis publicera nytt material två gånger i veckan.

7 Opinionsbildning 5 Enheten driver och ger kommunikativt stöd till projekt och löpande ordinarie verksamhet inom förbundet avseende såväl intern som extern kommunikation. För denna typ av projekt och verksamheter upprättas, efter behov, aktivitetsplaner för kommunikationsinsatserna. Enheten bidrar också med coachning/rådgivning till kansliets chefer och medarbetare inom kommunikation. Därutöver bedrivs löpande arbete med till exempel webbplats, intranät, sociala medier, nyhetsbrev, annonser, trycksaker, medie- omvärldsbevakning samt olika typer av utbyte med förbundets intressenter. en välfungerande omvärldsbevakning. Detta underlättar även proaktivitet i det egna kommunikationsarbetet. Under 2012 har därför en omvärldsbevakningsportal implementerats. Utsedda kanslimedarbetare har sedan systematiserat, värderat och analyserat omvärldshändelser samt lämnat återkommande rapporter till förbundsledningen. Ambitionen har varit, och är, att uppdatera de svenska utbildningarna i FEANI-index, så att listan är relevant när förbundets medlemmar ansöker titeln som Europaingenjör. För att få en tydlig bild av pågående debatt och informationsutbyte i olika, för förbundet intressanta, frågor är det angeläget att ha

8 6 Opinionsbildning Enheten för utredning, utveckling och opinion Utbildning Under 2010 arbetade Högskoleverket (HSV) fram ett nytt kvalitetsutvärderingssystem där förbundet ingick i en arbetsgrupp för arbetslivsrepresentanter. Den första utvärderingsomgången gjordes under 2011/2012. Utvärderingen av ingenjörsutbildningarna påbörjades hösten Förbundet deltog som arbetslivsrepresentant i ett inledande möte med HSV och lämnade där synpunkter på urvalet av examensmål för utvärderingen. Redovisningen av utvärderingarna väntas komma under andra halvåret Den europeiska kvalitetsorganisationen ENQA (där HSV är medlem) underkände under hösten det nya systemet. Förbundet får därför anledning att fortsätta att engagera sig i frågan. Utbildningsområdet sträcker sig till ett europeiskt samarbete genom förbundets deltagande i FEANI. Sedan 2011 deltar Sveriges Ingenjörer aktivt i FEANIs olika politiska organ. Ambitionen är att uppdatera de svenska utbildningarna i FEANI-index, så att listan är relevant när förbundets medlemmar ansöker En analys av samverkans betydelse för tillväxt och innovation påbörjades för att påverka opinionen. titeln som Europaingenjör (Eur Ing title). I likhet med tidigare år har förbundet även bidragit med material om utbildning och arbetsmarknad för högskole- och civilingenjörer till Sacos produkter Välja yrke och Framtidsutsikter. Arbetsmarknad Rapporteringen om arbetslöshet har i 2012 publicerats i förbundets halvårsvisa Konjunkturrapport istället för som tidigare i separata tertialvisa rapporter. Ytterligare nedslag har på förekommen anledning även gjorts på Ingenjörsbloggen. Inläggen knyter som regel an till extern information om arbetsmarknaden för i synnerhet ingenjörer, där aktuella uppgifter för förbundets medlemmar kan vara belysande. I och med att rutinerna för statistikrapporteringen förändrades under 2011 har förbundet idag tillgång till (avidentifierade) uppgifter över såväl medlemmar med ersättning från a-kassan som medlemmar i arbetsmarknadsprogram eller i anställningar med stöd. Andelen i program ökade åren efter finanskrisen (2008) från en halv till nära en procent. Dessa uppgifter har således blivit allt viktigare för att få en heltäckande bild av osäkerheterna på arbetsmarknaden. Det bör noteras att andelen medlemmar i program/ anställningsstöd inte enbart omfattar personer i program med aktivitetsstöd. Den för förbundet sammanlagda andelen i augusti 1,7 procent är därför inte direkt jämförbar med Arbetsförmedlingens uppgift över öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Denna var samma månad 8,4 procent, men mätt på samma sätt som i förbundets rapportering, skulle jämförelsetalet vara cirka 11 procent. Vid en jämförelse istället med Arbetsförmedlingens 8,4 procent, skulle totalandelen omvänt vara 1,2 procent för Sveriges Ingenjörer (varav 0,5 procent är sökande i program med aktivitetsstöd liksom före 2008).

9 Opinionsbildning 7 Teknikkollo arrangerades på Sergelstorg i Stockholm under Teknikdagarna. Nystartjobb dominerar stort bland anställningar med stöd. Motivet för att inkludera denna grupp utgår ifrån uppfattningen att en tillräckligt stark arbetsmarknad i praktiken skulle eliminera behovet av den typen av anställning, och den speglar därför det aktuella läget. Förbundet är också representerat i Arbetsförmedlingens partssammansatta grupp för myndighetens prognosverksamhet. Forskning och innovation (FoI) På det forskningspolitiska området gjordes flera opinionsbildande insatser inför den forskningspolitiska propositionen. Bland annat genomförde förbundet en seminarieserie kallad forskarmåndag på fem olika orter i landet. Bland de medverkande fanns regionalt förankrade riksdagspolitiker från berörda utskott samt representanter från akademi och näringsliv. Vidare följdes den forskningspolitiska debatten för att bevaka och påverka strömningarna i dessa frågor. En analys av samverkans betydelse för tillväxt och innova- Ett seminarium för våra medlemmar och andra berörda anordnades i samband med AstraZenecas nedläggning av FoU i Södertälje.

10 Konjunkturrapporten har till syfte att ta temperaturen på Sveriges företag. tion påbörjades för att påverka opinionen. I detta ingår också att följa strukturomvandlingarna inom vissa branscher inom industriforskningen, till exempel vid nedläggningen av AstraZeneca i Södertälje. Mycket av FoIaktiviteterna var inriktade på att på göra väl valda inspel till FoI-propositionen och den nationella innovationsstrategin. Båda presenterades i oktober Sveriges Ingenjörer har särskilt verkat för en högre grad av samverkan mellan akademi och näringsliv på forskningsområdet. Andra prioriterade frågor i sammanhanget har varit ökad rörlighet och större satsningar på forskningsinstitut. Aktiviteterna har genomfördes både med Sveriges Ingenjörer som ensam arrangör och i samarbete med andra aktörer. Två exempel: > Sveriges Ingenjörer anordnade ett innovations- och forskningsseminarium i Almedalen om samverkan mellan akademi och näringsliv. > Ett seminarium anordnades i samband med meddelandet från AstraZenecas nedläggning av FoU i Södertälje. Sveriges Ingenjörers miljöprogram bearbetades om under 2012 och antogs av fullmäktige i november. Energi och miljö Under 2011 gjordes en revidering av det miljöpolitiska program som antogs av fullmäktige Programmet har nu bearbetas ytterligare och antogs av fullmäktige i november 2012.

11 Opinionsbildning 9 En ny ambition är att använda de medel som frigörs ur Stiftelsen Sveriges Ingenjörers Miljöfond för att stärka de områden som lyfts fram i det miljöpolitiska programmet. Under 2012 koncentrerades därför fondens medel kring tekniska lösningar som leder till renare vatten. Avsikten var att göra en samfinansiering med andra lämpliga aktörer. Miljödagen genomförs i januari Lönestatistik och konjunkturrapport Ett återkommande uppdrag som förbundet har, är att samla in och sammanställa medlemmarnas löner, vilket under 2012 gjordes under september till och med november. Resultaten kommer enligt förbundets beräkningar publiceras på webbplatsen i början av februari Två gånger om året görs en konjunkturrapport. Rapporterna används som underlag för styrelsens strategiska beslut. En omfattande del i konjunkturrapporten bygger på en enkät till förbundets förtroendevalda. Enkäten sammanställs till en rapport som syftar till att ta temperaturen på Sveriges företag och därmed även få en indikator på nationens konjunkturläge. Distriktsverksamheten Under 2012 har distriktsverksamheten ytterligare ökat i omfång och kvalitet. Runt medlemmar har deltagit i distriktens aktiviteter. Basen i distriktens arbete har varit att skapa nätverk för förtroendevalda inom olika branscher på regional nivå. Dessutom genomfördes aktiviteter riktade mot med- Vågmästarna från Chalmers vann Teknik-SM 2012, en Kunskapstävling mellan teknologer vid olika lärosäten.

12 10 Opinionsbildning lemsvård och kompetensutveckling. Fokusområdet under 2012 var opinionsbildning. Distrikten fick under året in ett flertal artiklar i tidningar framförallt utanför storstadsregionerna. Främst var det Teknikkollo som uppmärksammades, men även andra aktiviteter förekom i lokal press och media. Teknikintresse Ett av de event som förbundet genomför årligen och som tilldrar sig stor uppmärksamhet är Teknikdagarna i Stockholm. Det genomförs i samarbete med andra organisationer och företag för att öka ungas intresse för teknik. Under årets Teknikdagar deltog över barn och unga i olika aktiviteter. I samband med Teknikdagarna arrangeras varje år semifinalerna och finalen i Teknik-SM års vinnarlag Vågmästarna kom från Chalmers. Övriga finallag kom från Uppsala respektive Umeå universitet. Med denna kunskapstävling mellan studerande vid olika lärosäten vill förbundet underlätta kontakten mellan studerande och näringsliv. Bland förbundets övriga teknikintresseprojekt under 2012 kan nämnas projektet Ung Tek- nik, som riktas mot gymnasieskolan, grundskolan och förskolan, samt projektet Diplomerad gymnasieingenjör. Genom Industrikommittén driver förbundet också arbetet med Teknikcollege, ett sätt att utbilda gymnasieingenjörer. Ambitionen är att Diplomerad gymnasieingenjör och Teknikcollege ska kopplas samman. Tillsammans med Teknikföretagen finansierade förbundet och utformade under förra året en gratis lärobok, Freebook, för högstadiet och gymnasiet skrevs läroboken delvis om för att bättre passa ihop med den nya läroplanen. Som vanligt deltog förbundet under hösten på Saco-studentmässor, som arrangeras för gymnasister inför högskolevalet. Vid dessa tillfällen har också förbundets omgjorda folder Plugga till ingenjör delats ut. Jämställdhet och diskrimineringsfrågor är en viktig del av människors arbetsmiljö. Sveriges Ingenjörer arbetar på bred front med dessa frågor, bland annat genom att dela ut priset i arbetsmiljö, Levipriset. Priset tilldelades Alexis Rydell, doktorand vid Högskolan Dalarna. Priset är uppkallat efter stressforskaren Lennart Levi och syftar till att stimulera och belöna utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet.

13

14 12 Förhandlingsverksamhet Medlemmarnas konkurrenskraft och anställningsförhållanden Förbundet ska tillvarata ingenjörernas arbetsmarknadsmässiga intressen och aktivt arbeta för att ytterligare förbättra deras villkor och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. En attraktiv lön som premierar den tuffa utbildningen är avgörande för om ingenjörsyrket ska kunna locka till sig och behålla ingenjörer. I och med ingenjörernas stora betydelse för samhällsutvecklingen är Sveriges Ingenjörer, som företrädare för merparten av alla ingenjörer i landet, en aktör att lyssna på och föra samtal med, framförallt som arbetsmarknadspart. Genom de kollektivavtal som Sveriges Ingenjörer förhandlar fram säkras medlemmarnas trygghet i samband med förändringar på arbetsplatsen, vid sjukdom, föräldraskap eller pensionering. Kollektivavtalen reglerar också rätten till kompetensutveckling. Centrala kollektivavtal utgör grunden för lokala processer och avtal där lokalföreningar eller enskilda medlemmar kan påverka lön, arbetsvillkor och individuell utveckling. Dessa processer och avtal syftar även till att ge förutsättningar för bra levnadsvillkor med en rimlig fördelning mellan arbete, vila och rekreation samt god hälsa. Förbundets utgångspunkt är att för att nå framgång med att förbättra medlemmarnas villkor krävs samverkan och samarbete med både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Samverkan måste bygga på mål som innebär utveckling av konkurrenskraftiga löner och anställningsvillkor för förbundets medlemmar inom både den offentliga sektorn och tjänste- och industrisektorn. En attraktiv lön som premierar den tuffa utbildningen är avgörande för om ingenjörsyrket ska kunna locka till sig och behålla ingenjörer. Självklart ska ingenjören ha del av de värden som hon eller han är med om att skapa. Sveriges Ingenjörer anser att lönebildningen ska vara individuell och stimulera till utveckling, ingångslönen efter examen måste vara attraktiv, löneutvecklingen ska vara god och att lönespridningen måste öka. Förhandlingsverksamheten består till övervägande del av löpande arbete, till exempel förhandlingsärenden och stöd till medlemmar och förtroendevalda. Cirka 60 centrala kollektivavtal ska vårdas. Cirka av förbundets yrkesverksamma medlemmar återfinns inom industri/bygg/energisektorn, cirka inom tjänstesektorn samt cirka medlemmar i offentlig sektor. Förbundet erbjuder även individuell juridisk rådgivning och hjälp till medlemmarna i form av bland annat avtalsgranskning och rättshjälp för att driva alla typer av arbetsrättsliga tvister i domstolar och skiljenämnder. Dessa tjänster är inte minst viktiga för medlemmar i chefsbefattningar som annars kan möta svårigheter i att finna kvalificerad representation. Förhandlingsverksamheten under 2012 Förhandlingsavdelningen består av fyra förhandlingsenheter: offentlig, tjänste, industri och förtroendevalda. Avdelningens uppdrag är bland annat att genom väl utvecklade kollaktivavtal trygga medlemmarnas anställningsförhållande och stärka deras konkurrenskraft. Avdelningen har också, genom den nybildade enheten för förtroendevalda, ett särskilt uppdrag i att bilda och stödja lokalavdelningar samt utbilda och stärka förbundets förtroendevalda. Verksamhetsåret 2012 har präglats av genomförande av avtalsrörelse och planering inför nästa. Ettåriga avtalsperioder innebär i

15 Förhandlingsverksamhet 13 princip att förhandlingsenheterna avslutar en avtalsrörelse under våren och påbörjar nästa avtalsrörelse efter sommaren. Under året har förhandlingssamarbeten inom respektive avtalsområde fortsatt. För industrin inom ramen för Facken inom Industrin, för tjänstesektorn tillsammans med andra Saco-förbund där vi har flera gemensamma avtal, och för den offentliga enheten inom ramen för Saco-S och AkademikerAlliansen. Förhandlingskontoret i Göteborg har utökats med en ombudsman och kontoret bemannas därmed av fyra ombudsmän. Kontoret i Malmö har två ombudsmän. Förhandlingskontoren är viktiga för att utveckla den lokala närheten för förbundet och minska restiden så att verksamheten blir mer kostnadseffektiv. Telefonrådgivningen tar emot cirka telefonsamtal per år. Ombudsmännen i rådgivningen besvarar också ärenden via e-post. Under 2012 besvarades e-postfrågor. Antal förhandlingsärenden har under året ökat med cirka 10 procent jämfört med 2011 och förbundet har märkt av en nedgång i konjunkturen. Omställningsförhandlingar Omställningsförhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv har pågått under hösten. Förhandlingarna har handlat om att visstidsanställda ska omfattas av omställningsavtalet, om att personer med ohälsa ska rymmas inom ramen för omställningsavtalet utan att en arbetsbristsituation föreligger (dessa frågor är väckta av PTK), om kompetensutveckling och eventuellt bildande av ett så kallat kompetenskonto samt om turordningsfrågor (denna fråga är väckt av Svenskt Näringsliv). Svenskt Näringsliv och PTK kom i december överens om att ajournera förhandlingarna om ett utvecklat omställningsavtal till våren, för att nu fokusera på avtalsrörelsen. Regional skyddsombudsverksamhet Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna och Naturvetarna har gemensamt sökt pengar av Arbetsmiljöverket för en försöksverksamhet med regionala skyddsombud (RSO) var året då Sveriges Ingenjörer hjälpte sina medlemmar på Astra Zeneca efter nedläggningen. 350 Förhandlingsärenden 300 Antal registrerade ärenden Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec

16 14 Förhandlingsverksamhet Arbetsmiljöfrågor är viktiga för förbundets medlemmar och nu har förbundet fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på regionala skyddsombud. Fyra regionala skyddsombud projektanställdes under Samverkan med andra Sacoförbund Genom Tekniksprånget ska gymnasister från naturvetenskapliga och teknikprogrammen få möjlighet till fyra månaders betald praktik som junior trainees på något av Sveriges teknikintensiva företag. Inom den privata sektorn samverkar Sacoförbunden inom Saco-P. Förbunden kallas till månatliga möten på Sveriges Ingenjörers kansli. Verksamheten planeras av en styrgrupp i vilken de fyra största förbunden ingår samt två representanter från övriga förbund. Ordföranden i Saco-P är tillika vice ordförande i PTK:s styrelse och enligt stadgarna ska det vara Sverige Ingenjörers förbundsdirektör. Förutom att samarbeta i förhandlingsfrågor pågår också ett omfattande samarbete mellan förbunden när det gäller att starta fler lokalavdelningar och rekrytera fler medlemmar till förbunden. Ingenjörslöneresan Under hösten har industrienheten genomfört Ingenjörslöneresan. Förbundet har vid sex tillfällen träffat förtroendevalda i strategiskt utvalda företag. Vid dessa tillfällen har man gått igenom statistik och den lokala löneprocessen i syfte att skapa verktyg för de lokala parterna för att åstadkomma en förbättrad lokal tillämpning och uppföljning av de centrala kollektivavtalen. Korttidsavtal 2011 utredde parterna inom industrin korttidsavtal. Det är en konstruktion där det vid kraftig nedgång i konjunkturen kan vara möjligt för arbetsplatser att använda sig av en sänkning av arbetstiden för att spara resurser utan att säga upp personal. Vid dessa situationer skulle staten, arbetsplatsen samt individen rent ekonomisk bära var sin del. Efter utredningen har regeringen tillsatt en offentlig utredning. I referensgruppen till utredningen sitter förbundets förhandlingschef. Utredningen lämnade sin promemoria till Finansdepartementet i november Därefter har Finansdepartementet skickat ut den på remiss med en kort svarstid. Tekniksprånget Under året har Tekniksprånget dragit igång. Genom Tekniksprånget ska gymnasister från naturvetenskapliga och teknikprogrammen få möjlighet till fyra månaders betald praktik som junior trainees på något av Sveriges teknikintensiva företag under höst- eller vårterminen efter studenten. Praktikanten ska få en inblick i arbetet som ingenjör och kunskap om olika arbetsmoment och erfarenhet från olika delar av företaget. En handledare/mentor knyts till varje junior trainee. För att underlätta på arbetsplatsen har parterna för berörda branscher kommit överens om ett kollektivavtal. Det reglerar bland annat tiden för praktiken, lönen och allmänna anställningsvillkor. Deltagande företag är: NCC, Ericsson, Sandvik, Volvo, IBM, Vattenfall, SCA, Ramirent och SSAB. Förbättrade avtal för akademiker i staten Saco-S har deltagit i den statliga avtalsrörelsen inom ramen för sitt tillsvidareavtal och slutit avtal i de frågor som har varit gemensamma för samtliga avtalsslutande parter. Saco-S och

17 Förhandlingsverksamhet 15 Arbetsgivarverket har också kommit överrens om förändringar i de tillsvidareavtal som finns för akademiker inom staten. Förändringarna innebär bland annat att utveckla villkoren för ett gott chefs- och ledarskap till exempel i deras anställningsformer, kompetensutveckling och omställning av chefer. Ytterligare satsningar för utvecklad lönebildning vid universitet och högskolor ska genomföras. Saco-S och Arbetsgivarverket ska också fortsätta utveckla tillämpning av löneavtalet, vilket fortsättningsvis kommer att ske via medel från Partsrådet. Ett särskilt partsarbete har genomförts avseende lönebildningen inom universitet och högskolor i syfte att skapa förutsättningar för att genomföra de principer rörande lokal lönebildning och lönesättning som avtalet anger. Ett antal workshops ägde rum där sex lärosäten deltog, bland annat Linköpings universitet, Luleå tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Förhandlingarna mellan Saco-S och Arbetsgivarverket om att träffa avtal om tidsbegränsade meriteringsanställningar vid universitet och högskolor avslutades i oenighet. Regeringen har efter det lämnat förslag om lagstiftning i frågan. AkademikerAlliansen deltog i den kommunala avtalsrörelsen inom ramen för sitt tillsvidareavtal och slöt avtal i de frågor som var gemensamma för samtliga avtalsslutande parter. AkademikerAlliansen kom överens med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett lokalt lönesamverkansprojekt inom två län, Östergötland och Södermanlands län. Arbetet har påbörjats och inriktningen är att förbunden inom alliansen vid lönerevisionen 2013 och 2014 ska samverka i genomförandet av lönerevisonen. Ett partsgemensamt arbete med att stärka mellanchefens roll i lönebildningen påbörjades. Den 28 september överlämnade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en uppsägning av pensionsavtalet (KAP-KL) till parterna inom sektorn. Förhandlingar om ett nytt pensionsavtal har påbörjats och fortsätter under AkademikerAlliansen har kommit överens med SKL om ett lokalt lönesamverkansprojekt. Offentliga lyftet medlemmar i offentlig sektor Ett av kansliets prioriterade områden 2012 har varit förbundets offentliga medlemmar. En plattform togs fram 2010 utifrån vilken förbundet har arbetat. Fokus under året var att exponera förbundet externt. I augusti deltog Sveriges Ingenjörer på KOMMEK-mässan i Malmö. Under mässan presenterades förbundets rapport Den kommunala ingenjören kostnad eller tillgång?. Under mässan genomfördes även två lunchseminarier på temat Offentlig upphandling hur svårt kan det vara?. Samtliga kommunchefer, personalchefer och kommunstyrelseordföranden har fått rapporten Den kommunala ingenjören kostnad eller tillgång? Förbundet deltog i medlemsmöten med lön som tema, besökte lokalavdelningar och tog fram ett material till förtroendevalda som stöd inför lönerevisionen.

18 16 Förhandlingsverksamhet Som en upptakt till 2013 års lönerevision fick samtliga kommunchefer, personalchefer och kommunstyrelseordföranden rapporten Den kommunala ingenjören kostnad eller tillgång?. De uppmanades att satsa på ingenjörer för att klara kommunens utmaningar. Förbundet hänvisade till att deras lokala löneavtal (Hök T) ger utrymme att ge högre löner till specifika grupper, såsom ingenjörer, något som inte många arbetsgivare känner till. Under de senaste två avtalsperioderna har det tecknats ettåriga avtal, vilket innebär att det mesta av utvecklingsarbetet på de allmänna villkoren i princip helt har avstannat inom hela tjänstesektorn. Förbundet har tagit fram en strategi för arbetet vid landets universitet och högskolor och den har varit utgångspunkten för offentliga enhetens arbete. Under hösten genomfördes doktorandaktiviteter på ett antal högskolor. Vid Lunds universitet har partsgemensamma doktorandaktiviteter genomförts. Förbundets medlemmar fick kontinuerligt information om området via nyhetsbrevet, Högskoleaktuellt. Ett antal styrelseutbildningar genomfördes för lokalföreningar där Sveriges Ingenjörer är kontaktförbund. Lönebildningsfrågor inom tjänstesektorn Inom tjänstesektorn pågår det ett omfattande arbete med lönebildningsfrågor. Almega är den arbetsgivarorganisation som hårdast går i bräschen för lokal lönebildning och helst avtal utan centralt fastställda siffror. Inom flera avtalsområden har parterna enats om sådana konstruktioner, till exempel Svensk Teknik och Design (STD) och bransch Kommunikation (Posten). För att den lokala lönebildningen ska fungera ute på företagen krävs omfattande utbildning av HR-avdelningarna och förtroendevalda. Vidare krävs fungerande statistikavtal så att det går att mäta utfallet i de lokala förhandlingarna. Trots alla resurser som lagts ner från parternas sida för att få dessa avtal att fungera över en längre period kan parterna konstatera att avtalen är väldigt konjunkturkänsliga. I sämre tider, det vill säga då konjunkturen går ner, fungerar inte avtalen som det är tänkt och i många fall har man tvingats tillbaka till siffror i avtalen. Lokal lönebildning kan även mycket väl fungera med dagens stupstocksavtal. I dessa avtal går det bra att komma fram till andra lösningar i de lokala förhandlingarna än stupstockens procentsatser. Under de senaste två avtalsperioderna har det tecknats ettåriga avtal, vilket innebär att det mesta av utvecklingsarbetet när det gäller de allmänna villkoren i princip helt har avstannat inom hela tjänstesektorn.