Innehåll. Förord Opinionsbildning Förhandlingsverksamhet Marknad och medlemsservice Förbundsövergripande...

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll Förord... 2 Opinionsbildning... 4 Förhandlingsverksamhet Marknad och medlemsservice Förbundsövergripande Juridisk rådgivning och rättshjälp Personal Förvaltningsberättelse Resultaträkning, koncern Balansräkning, koncern Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, koncern Kassaflödesanalys, koncern Resultaträkning, moderförbund Balansräkning, moderförbund...38 Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, moderförbund Kassaflödesanalys, moderförbund Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Revisionsberättelse Bilaga 1, Specifikation värdepapper Bilaga 2, Förvaltade stiftelser Bilaga 3, Sveriges Ingenjörers enskilda arbetslöshetskassa Bilaga 4, Förbundsstyrelsen, Sveriges Ingenjörer... 59

3 Medlemsutveckling Röd avser tidigare Ingenjörsförbundet ,0 Eget kapital inkl övervärde efter skatt ,0 500,0 Mkr i 2013 års priser 400,0 300,0 200,0 100,0 0, ,0 Förvaltade stiftelsers och fonders förmögenhet, ,0 80,0 Mkr i 2013 års priser 60,0 40,0 20,0 0,

4 2 Förord Ett förbund som syns och hörs Ulf Bengtsson Förbundsordförande 2013 blev ett händelserikt år för Sveriges Ingenjörer. Ett år fyllt av påverkan och aktiviteter för att driva utvecklingen framåt. Vårt internationella och nordiska arbete har tagit ytterligare steg framåt. Det nordiska samarbetet har stärkts för att bättre kunna påverka det som sker inom våra internationella nätverk och framförallt utvecklingen inom EU. Vi är efterfrågade, våra synpunkter är efterfrågade och vi är i dag en viktig samhällsaktör. Nu är vi kompetenta medlemmar spridda över världen. Vi tar allt större plats i politiken, industrin och i det internationella arbetet. Vi är efterfrågade, våra synpunkter är efterfrågade och vi är idag en viktig samhällsaktör. Vi har under året bland annat haft överläggningar med näringsministern i ett antal frågor där vi vet att våra åsikter varit värdefulla. Avtalsrörelsen har varit intensiv och alla avtal är nu färdigförhandlade. Nu arbetar vi med att få avtalen att fungera väl ute på arbetsplatserna. Tyvärr har de lokala avtalen inte alltid fungerat fullt ut och de problem som uppstått ska rättas till. Kollektivavtalen är en genial idé men måste ständigt moderniseras och anpassas efter ingenjörernas specifika villkor. Arbetsmarknaden ser god ut för både högskole- och civilingenjörer. Det finns och kommer att finnas behov av alla typer av ingenjörer och tekniker. Men löneutvecklingen stannar av och löneskillnaderna minskar. Det bästa sättet att höja sin lön är att våga byta jobb, flera gånger under yrkeskarriären. Distriktsverksamheten växer och fler medlemmar kan därmed delta i våra verksamheter. Runt om i landet finns möjlighet att delta i nätverk, pubkvällar och ta del av intressanta seminarier och kurser. Detta stärker vår organisation och gör att fler känner sig delaktiga och engagerade i våra frågor. Sverige är i många avseenden ett ledande innovationsland men innovationsförmågan i Sverige behöver stärkas för att möta framtida utmaningar. Under året tillsatte vi en arbetsgrupp med tung förankring i akademi och näringsliv med

5 Förord 3 uppdrag att hitta kriterier för en ökad samverkan. En samverkan mellan universitet, högskolor och näringsliv. Målet är att hitta kriterier för hur samverkan ska kunna bedömas och nyttiggöras. På miljöområdet har vi fokuserat på hur vi säkrar framtidens vattenförsörjning i Sverige och i resten av världen. Vår miljöfond har finansierat forskning som nu resulterat i Sweden Water Innovation Center och vi har också På miljöområdet har vi fokuserat på hur vi säkrar framtidens vattenförsörjning i Sverige och världen. stöttat Ingenjörer utan gränsers vattentanksprojekt i Tanzania. Extra roligt var det därför att dela ut årets Polhemspris till Petra Wadström för uppfinningen Solvatten som både renar och värmer vatten med hjälp av solljuset. Polhemspriset kommer från och med nu att delas ut årligen. Vi avslutade året med att donera fem miljoner kronor till Tekniska museet för att möjliggöra ett nytt science center. En satsning som syftar till att stärka barn och ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Det är med stolthet vi gör denna framtidsinvestering och hoppas att vi därmed sporrar fler att vara med i satsningen på barnen, tekniken och framtiden. Ulf Bengtsson Richard Malmborg Förbundsordförande Förbundsdirektör Vi avslutade året med att donera fem miljoner kronor till Tekniska museet för att möjliggöra ett nytt science center. Richard Malmborg Förbundsdirektör

6 4 Opinionsbildning Opinionsbildning Sveriges Ingenjörers uppgift är att verka för ökad förståelse för teknikens, utbildningens, forskningens och ingenjörernas stora betydelse för hela samhällets tillväxt och utveckling. Förbundets utgångspunkt i detta arbete är att ingenjörer är bärare av en för samhället livsviktig tradition av kunskapssökande och att stora delar av samhällets välstånd och utveckling bygger på ingenjörers arbete. Den samhällspolitiska avdelningens uppgift är att öka och stärka förbundets synlighet och handlingskraft i samhällsfrågor som rör förbundet och medlemmarnas intressen. Förbundet figurerade under året i cirka nyhetsartiklar i papperspress och på nätet. Vi fick också in 25 debattartiklar inom olika områden, framförallt inom innovation och forskning. Opinionsbildning via media Förbundets åsikter ska i medlemmarnas intresse nå ut till intressenter och beslutsfattare samt påverka opinionen. Förbundet figurerade under året i cirka nyhetsartiklar i papperspress och på nätet. Vi fick också in 25 debattartiklar inom olika områden, framförallt inom innovation och forskning. September månad var särskilt fruktbar med sju debattartiklar, varav sex handlade om regional utveckling och publicerades runt om i landet inför regeringens budgetproposition. Politikerveckan i Almedalen #ingalm Vad ska Sverige leva av i framtiden? var det övergripande temat för förbundets medverkan i Almedalen. Kommunikation och opinionsbildning planerades och genomfördes med fokus på budskap och effektiva möten såväl på plats som i digitala medier. En sedvanlig Almedalssida publicerades på webbplatsen. Den var navet i all kommunikation och information om Almedalen. Där kunde besökarna se seminarier och debatter via filmlänk, följa dagens program samt se vad som kommenterades och själva bidra på Twitter och Facebook. Twitter användes aktivt under veckan och diskussioner från förbundets seminarier lades ut med hashtaggen #ingalm. Från maj till juni hade vi totalt potentiellt sedda inlägg på Twitter gällande Almedalen. Våra evenemang har synts gånger i olika flöden. Avtalsrörelsen vi arbetar med avtalsrörelsen varje dag Stort fokus lades på att, för den enskilde medlemmen, kommunicera hur viktigt förbundets arbete med avtalen/avtalsrörelsen är. Arbetet resulterade bland annat i ny struktur, nytt angreppssätt och nytt upplägg i kommunikationen med medlemmarna samt utökad och samstämmig kommunikation till de förtroendevalda. Webbplatsen var av central betydelse i arbetet. Under året hade kollektivavtalssidan sidvisningar.

7 Opinionsbildning 5 Digitala kanaler Hösten 2013 sjösattes en första mobilversion av förbundets webbplats. Då allt fler surfar via mobilen blir webbplatsen mer lättillgänglig, mer lättläst och kan locka till fler besök på ett nytt sätt. Den mobila webbplatsen kompletterar den ordinarie då informationen kan nås när som helst och var som helst av våra medlemmar. Under 2013 har webbplatsen haft besökare varav är unika besökare. Webbplatsens sidor har tillsammans visats cirka tre miljoner gånger under året och den mest visade sidan är Lönestatistik följt av Din lön, Din sida och Kollektivavtal. Under året har vi tagit avstamp i sociala medier och jobbar numera även med kanalerna Facebook och Twitter i stora delar av förbundets opinionsbildande och rekryterande kommunikation. Ingenjörens varumärke I syfte att stärka såväl ingenjörens som Sveriges Ingenjörers varumärke lanserades Ingenjörspodden. 32 ingenjörer berättade om sig själva och sina personliga och professionella erfarenheter under december månad. Årets vinnare av polhemspriset, Petra Wadström, var en av våra uppskattade podcastpratare. Martin Rolinski, tidigare medlem i bandet BWO, en annan. Över personer besökte podcastsidan. Störst räckvidd via Facebook hade Martin Rolinski som nådde 48 procent av våra Facebookföljare. Podcasten fick även god uppmärksamhet i traditionella medier. Ingenjörens status Ingenjörspodden podcastsändning hela december. I syfte att stärka såväl ingenjörens som Sveriges Ingenjörers varumärke lanserades Ingenjörspodden. Under 2013 har webbplatsen haft besökare varav är unika besökare.

8 6 Opinionsbildning Sveriges Ingenjörer jobbar ständigt för att stärka ingenjörernas varumärke i samhället. Det kan ske i många olika former och är den viktigaste hörnstenen i förbundets opinionsbildning. Den kan ta sig uttryck i olika former som exempelvis seminarier och events, mediebearbetning och debattartiklar, politisk påverkan och nätverkande med olika organisationer. Men opinionsbildningen syftar också till att bidra och förbättra förutsättningarna för ingenjörer att kunna göra sitt jobb och ge understöd till en sund och samhällsvärnande teknikutveckling. Polhemspriset Sveriges finaste teknikpris Satsningen på Polhemspriset fortsätter. Under året har priset fått en egen webbplats där allmänheten kan läsa om prisets syfte och historia. Webbplatsen fungerar också som nav i en för året förbättrad nomineringsprocess. I år delades priset ut i Norra Länkens ofärdiga tunnlar som kvällen till ära var smyckade och uppvärmda för 300 viktiga gäster. Petra Wadström blev 2013 års vinnare för sin uppfinning Solvatten. Även prisen för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen, Wimanska priset och för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen, Lilla Polhemspriset, delades ut på festen. I samband med Polhemsfesten avgjordes också finalen i TeknikSM. I år tävlade ungefär 450 deltagare från Sveriges tekniska högskolor och vinnarna, från Lunds universitet, fick priset att resa till Tanzania och bygga vattentankar som de tävlande utvecklat under tävlingen. Priset var ett samarbete med Ingenjörer utan gränser. För en förbättrad ingenjörsutbildning Resultaten av utvärderingarna av ingenjörsutbildningarna presenterades under hösten. Sveriges Ingenjörer har varit kritiska till hur dessa utvärderingar har genomförts. Förbundet gick bland annat ut med en debattartikel i NyTeknik, på vilken universitetskansler Lars Haikola replikerade. Sveriges Ingenjörer fokuserade på utbildningarnas yrkesmässighet, samverkan och att flera examina idag utfärdas för samma utbildning. Genomströmningen på högskolornas tekniska utbildningar försämras. Sveriges Ingenjörer har genom opinionsbildning och uppvaktningar uppmärksammat detta. Frågan blir ett synnerligen prioriterat område under Även teknikprogrammet på gymnasienivå har fått en del uppmärksamhet under året. Bland annat så besvarade Sveriges Ingenjörer regeringens remiss angående permanentandet av ett fjärde tekniskt år på gymnasiet (som ska leda till gymnasieingenjörsexamen). Förbundet ställer sig positivt till detta. Det nationella rådet för försöksverksamheten, där förbundet är representerat, sammanträdde under hösten för att till Skolverket lämna synpunkter på utformningen av det permanenta fjärde året, men också de förändringar av teknikprogrammet som detta medför. Skolinspektionen genomför under 2013/14 en särskild granskning av teknikämnet i grundskolan på 22 utvalda skolor. Granskningen beräknas att bli avrapporterad i maj 2014.

9 Opinionsbildning 7 Prins Carl Philip delade ut årets Polhemspris till Petra Wadström för Solvatten. Yrkeskort för ingenjörer EU-kommissionen har tagit ytterligare steg i riktning mot införandet av ett europeiskt yrkeskort för ingenjörer. Intentionerna är goda för ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU. Sveriges Ingenjörer anser dock att ett yrkeskort för ingenjörer motverkar själva intentionen om en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Förbundet har på olika sätt framfört sina ståndpunkter, bland annat genom en skrivelse till EUkommissionen. Frågan har även behandlats i den europeiska ingenjörsfederationen, FEANI, som också har ambitionen att utveckla ett eget kort med eller utan koppling till kommissionens initiativ. Innovationer och teknikutveckling På området innovationspolitik är den av regeringen tidigare framtagna innova-tionsstrategin av betydelse. Vi kommer i början av 2014 att göra en egen bedömning av hur långt regeringen kommit i de för oss viktigaste delarna. Immaterialrättsliga frågor har fått utrymme i vårt arbete. Viktiga förändringar behöver ske men det finns också en tydligare politisk vilja nu än det funnits på länge. Vi samarbetar med Svenska Uppfinnareföreningen och har bland annat stött deras förslag om inrättande av ett särskilt innovationskontor som kan ge innovatörer utan kontakt med universitet eller högskola råd och stöd.

10 Det är nu klart att Vinnova från och med 2014 kommer att ge stöd för en sådan verksamhet under tre år framöver. En annan viktig fråga är hur problemen med patentintrång kan minska. Sveriges Ingenjörer och Uppfinnareföreningen har ett antal förslag som vi kommer att driva politiskt under det kommande året. I samarbete med systerorganisationerna i Norge och Danmark riktades strålkastarna mot området välfärdsteknologi. Det är teknik som utvecklas för att ge äldre och funktionsnedsatta ett säkrare och mer självständigt liv. Förbundet har också drivit ett flertal frågor och genomfört aktiviteter inom ramen för Industrirådets arbete, det vill säga samarbetet mellan parterna inom industrin. I samarbete med ett antal riksdagsledamöter har flera möten arrangerats i riksdagshuset. Bland annat har frågor kring innovationsupphandling och industrins kompetensförsörjning diskuterats och Industrirådets hållning har presenterats. Industrirådet har även haft en serie diskussioner arrangerade tillsammans med Näringsdepartementet, där förbundet har tagit en aktiv del. Dessa samtal har bland annat handlat om förutsättningarna för industrin i Sverige och om miljöteknik. Dessa träffar kommer att följas upp och summeras under början av 2014 i avsikt att leda till konkreta förbättringar av svensk innovationspolitik. Vattenrening i fokus Inom miljöpolitiken har Sveriges Ingenjörer, under 2013, prioriterat vattenrening. Vatten är ett av fyra områden som lyfts fram i förbundets miljöpolitiska program. Det finns traditionellt ett stort systemkunnande bland svenska ingenjörer. Det kan spridas till delar av världen med stora behov, men också behöva vidareutvecklas för att hantera utmaningar i vårt land. Sveriges Ingenjörers Miljöfond har under året koncentrerat sina medel till området i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Vattenrening var också temat för såväl vår egen Miljödag som den, tillsammans med IVL, arrangerade konferensen för att uppmärksamma svensk forskning kring vatten. Under 2014 kommer förbundet att driva frågan om så kallade Smarta elnät. Här finns också svensk kompetens som kan svara mot stora globala behov av teknisk utveckling. Teknikdagarna gick traditionsenligt av stapeln under tre varma majdagar, där drygt barn och unga fick möjligheten att utveckla sitt teknikintresse.

11 Opinionsbildning 9 Teknikdagarna i Kungsträdgården, Stockholm Teknikdagarna flyttade och fick förbättrad form Ett av organisationens större utåtriktade events behandlar frågan om uppmuntran av ungas teknikintresse. Teknikdagarna gick traditionsenligt av stapeln under tre varma majdagar, där drygt barn och unga fick möjligheten att utveckla sitt teknikintresse. Nytt för i år var att det arrangerades i Kungsträdgården i Stockholm. Parallellt med tidigare års Draksagor (kemiexperiment för förskolebarn tillsammans med Plast- & Kemiföretagen) och Teknikkollo (elskrotsuppfinnande i egen regi för årskurs F-4) breddade vi utbudet till att också innefatta FutureCity (samhällsbyggnadsövning för årskurs 5-9 tillsammans med FutureCity). Likt tidigare år har ett antal distrikt bjudit in skolor i närområdet till Teknikkollo.

12 Forskning i samverkan I oktober presenterade regeringen sin forsknings- och innovationspolitiska proposition för de kommande fyra åren. I propositionen redovisar regeringen vilka åtgärder man ska vidta för att öka kvaliteten i svensk forskning och hur nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap ska öka. En central fråga i propositionen är ett nytt kvalitetsgranskningssystem för omfördelning av de direkta anslagen till universitet och högskolor. Regeringen anser att den nuvarande modellen för en omfördelning av resurserna bör bestå, men föreslår att höja andelen av de direkta anslagen som ska omfördelas från 10 till 20 procent från år En principiell ståndpunkt i propositionen är att samverkan och nyttiggörande av forskningens resultat höjer kvaliteten i forskningen. Därför föreslogs att resurstilldelningssystemet ska innehålla sådana incitament. Sveriges Ingenjörer anser dock att regeringen utelämnat viktiga delar i systemet. Därför har förbundet tillsatt en expertgrupp under ledning av Dan Brändström för att utforma principer för forskningssamverkan. En rapport presenteras under Sveriges Ingenjörer har också fortsatt att förstärka sin position på landets universitet och högskolor. Ett av flera exempel på detta är att den så kallade Högskolegruppen setts över. Vi har också varit mer aktiva i debatter och media när det gäller forsknings- och högskolepolitiken. Distrikten fortsätter att utvecklas Under 2013 har distriktsverksamheten fortsatt att ha hög aktivitetsnivå. Fler aktiviteter än någonsin har genomförts och omkring medlemmar har deltagit. Främst handlar det om olika föreläsningar, seminarier, studiebesök samt nätverksträffar för förtroendevalda. Basen i distriktens arbete har varit att skapa nätverk för medlemmar och förtroendevalda inom olika branscher regionalt samt genomföra aktiviteter som är riktade mot medlemsvård och kompetensutveckling. Under verksamhetsåret 2013 har förbundskansliet genomfört en satsning på opinionsbildning för distrikten. Satsningen har resulterat i ett flertal artiklar i lokal media runt om i landet. Därför har förbundet tillsatt en expertgrupp under ledning av Dan Brändström för att utforma principer för forskningssamverkan.

13 Opinionsbildning 11 Stockholm Pride för första gången Sveriges Ingenjörer är av åsikten att Du ska kunna vara Du på jobbet. För att manifestera detta deltog förbundet tillsammans med Saco och ett antal av Sacoförbunden under Stockholm Pride, under parollen Välkommen in i Sacofamiljen. Du ska kunna vara Du på jobbet. Stockholm Pride 2013.

14 12 Förhandlingsverksamhet Medlemmarnas konkurrenskraft och anställningsförhållanden Förbundet ska tillvarata ingenjörernas arbetsmarknadsmässiga intressen och aktivt arbeta för att ytterligare förbättra deras villkor och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. En attraktiv lön som premierar den tuffa utbildningen är avgörande för att ingenjörsyrket ska kunna locka till sig och behålla ingenjörer. Sveriges Ingenjörer företräder merparten av alla landets ingenjörer. En yrkesgrupp som har stor betydelse för samhällsutvecklingen och som därmed gör förbundet till en viktig aktör att lyssna på och föra samtal med, framförallt som arbetsmarknadspart. Genom de kollektivavtal som Sveriges Ingenjörer förhandlar fram säkras medlemmarnas trygghet i samband med förändringar på arbetsplatsen, vid sjukdom, föräldraskap eller pensionering. Kollektivavtalen reglerar också rätten till kompetensutveckling. Centrala kollektivavtal utgör grunden för lokala processer och avtal där lokalföreningar eller enskilda medlemmar kan påverka lön, arbetsvillkor och individuell utveckling. Dessa processer och avtal syftar även till att ge förutsättningar för bra levnadsvillkor med en rimlig fördelning mellan arbete, vila och rekreation samt god hälsa. Samverkan är förbundets utgångspunkt för att nå framgång. Det handlar om samverkan och samarbete med både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer för att få konkurrenskraftiga löner och anställnings- villkor för förbundets medlemmar både inom offentlig-, tjänste- och industrisektor. En attraktiv lön som premierar den tuffa utbildningen är avgörande för att ingenjörsyrket ska locka till sig och behålla ingenjörer. Ingenjören ska få del av de värden som hon eller han är med och skapar. Sveriges Ingenjörer anser att lönebildningen ska vara individuell och stimulera till utveckling. Ingångslönen efter examen måste vara attraktiv, löneutvecklingen ska vara god och lönespridningen måste öka. Förhandlingsverksamheten består till övervägande del av löpande arbete, till exempel förhandlingsärenden och stöd till medlemmar och förtroendevalda. Omkring 60 centrala kollektivavtal ska vårdas. Cirka av förbundets yrkesverksamma medlemmar återfinns inom industri/bygg/energisektorn, inom tjänstesektorn samt medlemmar i offentlig sektor. Förhandlingsverksamheten under 2013 Avdelningens uppdrag är bland annat att genom väl utvecklade kollektivavtal trygga medlemmarnas anställningsförhållande och stärka deras konkurrenskraft. Avdelningen har också ett särskilt uppdrag i att bilda och stödja lokalavdelningar samt utbilda och stärka förbundets förtroendevalda. Under 2013 har förhandlingsavdelningen genomfört avtalsrörelser och förhandlingssamarbeten inom respektive avtalsområde. För industrin inom ramen för Facken inom Industrin, för tjänstesektorn

15 Förhandlingsverksamhet 13 tillsammans med andra Sacoförbund där vi har flera gemensamma avtal, och för den offentliga enheten inom ramen för Saco-S och AkademikerAlliansen. Förhandlingskontoret i Göteborg bemannas av fyra ombudsmän. Kontoret i Malmö har två ombudsmän. Förhandlingskontoren är viktiga för att utveckla den lokala närheten för förbund-et och minska restider så att verksamheten blir mer kostnadseffektiv. Telefonrådgivningen tar emot cirka telefonsamtal per år. Ombudsmännen i rådgivningen besvarar också ärenden via e-post. Under 2013 besvarades e-postfrågor. Antal förhandlingsärenden har under året varit Omställningsförhandlingar Omställningsförhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv har pågått sedan hösten Förhandlingarna har handlat om att visstidsanställda ska omfattas av omställningsavtalet, om att personer med ohälsa ska rymmas inom ramen för omställningsavtalet utan att en arbetsbristsituation föreligger, om kompetensutveckling och eventuellt bildande av en kompetensstiftelse (frågor väckta av PTK) samt om turordningsfrågor vid neddragningar på företag (frågor väckta av Svenskt Näringsliv). Svenskt Näringsliv och PTK kom i december överens om att ajournera förhandlingarna om ett utvecklat omställningsavtal till Förhandlingsärenden Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

16 14 Förhandlingsverksamhet Regional skyddsombudsverksamhet Den regionala skyddsombudsverksamheten (RSO) startade 2012 som en försöksverksamhet mellan Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna och Naturvetarna. Förbunden har sökt medel från Arbetsmiljöverket via Saco och verksamheten har fungerat väl. Tack vare ett bra samarbete mellan förbunden har verksamheten permanentats för år RSO-verksamhet finns i Stockholm, Göteborg och Skåne län. Diskussioner om att försöka modernisera avtalen inom tjänstesektorn tog fart under avtalsrörelsen och utmynnade i en ömsesidig avsiktsförklaring. Samverkan med andra Sacoförbund Inom den privata sektorn samverkar Sacoförbunden inom Saco-P. Förutom att samarbeta i förhandlingsfrågor arbetar Saco-P gemensamt för att starta fler lokalavdelningar och rekrytera fler medlemmar till förbunden. Avtalsförhandlingar inom industrin Under våren har industrienheten förhandlat alla sina branschavtal. Sammanfattningsvis blev förhandlingsresultatet: Treåriga avtal 6,8 procent (löner 6,3% delpension 0,5%) Avtalsperioden 1 april mars 2016 (viss förskjutning kan finnas) Ett system för delpension införs Pensionsavsättning med 0,5 procent En sjätte månad med föräldralön Efter sommaren har implementeringen av de nya avtalen fortskridit. Utvärderingar har under hösten skett i olika konstellationer och kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta avtalsarbetet. Uppfinnaravtalet Förbundet har fått in en ökad mängd förhandlingar gällande uppfinningar under året. Några av dem är principiella och har haft stor inverkan på företagens verksamhet. Förhandlingar inom tjänstesektorn Årets avtalsrörelse innebar ett trendbrott då Saco-P förbunden var de som träffade avtal först inom tjänstesektorn. Diskussioner om att försöka modernisera avtalen inom tjänstesektorn tog fart under avtalsrörelsen. De utmynnade i en ömsesidig avsiktsförklaring mellan förbundsgruppering Almega och Saco-P i samband med att avtalen tecknades den 15 april För närvarande arbetar tre arbetsgrupper med områdena Moderna kollektivavtal, Det gränslösa arbetet och Lönebildning. En första delrapport ska lämnas i februari 2014 och målet är att en slutrapport kan vara klar innan sommaren. Nytt pensionsavtal och satsningar inom lön AkademikerAlliansen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kom överens om ett nytt pensionsavtal inom kommun- och landstingssektorn. Avtalet är helt avgiftsbestämt och trädde i kraft den 1 januari Det gäller för anställda, födda 1986 eller senare. Avtalet är flexibelt och möjliggör bland annat enskilda

17 Förhandlingsverksamhet 15 överenskommelser om högre premier och underlättar även rörlighet mellan olika avtalsområden. Detta avtal baseras på hela livsinkomsten och löneavdrag vid föräldraledighet får tillgodoräknas fullt ut i pensionsunderlaget. AkademikerAlliansen har inom ramen för sitt tillsvidareavtal deltagit i den kommunala avtalsrörelsen och slutit avtal i de frågor som varit gemensamma för samtliga avtalsslutande parter. Det partsgemensamma lönesamverkansprojektet mellan Akademiker- Alliansen och SKL har intensifierats. Syftet är att förbunden inom alliansen vid lönerevisionen 2013 och 2014 ska samverka i genomförandet. Gemensamma utbildningar med SKL har genomförts. Kontaktpersoner har utsetts som genomfört lönerevisionen gemensamt för förbunden. AkademikerAlliansen och SKL genomförde en workshop med temat Chefens roll i lönebildningen. Chefer och fackliga förtroendevalda från förbunden inom AkademikerAlliansen deltog. Det partsgemensamma arbetet forsätter med syftet att stärka mellanchefens roll i lönebildningen. I januari genomfördes en lönedag för förtroendevalda inom kommun- och landstingssektorn som en upptakt inför lönerevisionen. En utvärdering av det kommunala löneavtalet har ägt rum. Ett antal förtroendevalda samlades under en dag för att diskutera avtalet och en enkät har skickats ut till 208 lokalföreningar. Statliga avtalet Saco-S har deltagit i den statliga avtalsrörelsen inom ramen för sitt tillsvidareavtal. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet och förhandlingar om ett nytt omställningsavtal pågår. Det bör vara klart senast den 15 maj I avtalsrörelsen kom parterna överens om att inleda ett partsgemensamt arbete rörande de statliga tjänstepensionsbestämmelserna. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 och träda ikraft den 1 juli Det särskilda partsarbetet avseende lönebildningen inom universitet och högskolor har fortsatt under året. Av våra kontaktmyndigheter är det Chalmers och KTH som deltagit i årets workshops. Totalt har elva högskolor och universitet deltagit. Förbundet har också deltagit på medlemsmöten med lön som tema och besökt lokalavdelningar för råd och stöd. I november deltog förbundet på Kvalitetsmässan i Göteborg. Kvalitetsmässan är nordens ledande konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Under mässan genomförde förbundet ett miniseminarium på temat Välfärdsteknologi. Förtroendevalda För att få mer kunskap om förbundets förtroendevalda och deras behov genomfördes en enkätundersökning under procent av förbundets förtroendevalda svarade. Svaren ger god vägledning om de behov som de förtroendevalda har. Tidningen Ingenjören har i tre artiklar när-

18 16 Förhandlingsverksamhet mare belyst resultaten från enkäten och även Dagens Nyheter hakade på med en artikel om hur fackligt arbete ger ett bredare nätverk. Resultaten från enkäten har också spridits på arbetsplatser och konferenser och har publicerats i nyhetsbrevet Förtroendevaldanytt. Att hantera tidsbrist och stress är ett exempel på stöd som efterfrågas. Därför har enheten tagit fram en handlingsplan/verktyg för hur man ska hantera den fackliga tiden. Under året har lokalföreningsrekryterarna bildat 35 nya föreningar och utsett, inte mindre än, 94 nya kontaktpersoner. Enhetens uppgift är att bilda och stödja lokalavdelningar samt utbilda förbundets förtroendevalda. Under året har lokalföreningsrekryterarna bildat 35 nya föreningar och utsett, inte mindre än, 94 nya kontaktpersoner. Sammantaget är det 263 nytillkomna förtroendevalda. Till följd av detta har totalt medlemmar fått en lokalförening eller kontaktperson där det tidigare saknades facklig representation på arbetsplatserna. Det finns idag fyra lokalföreningsrekryterare (Lfr). Två arbetar på Sveriges Ingenjörer, en på Civilekonomerna och en på Naturvetarna. Under året har det även ingått i Lfr:s uppgifter att följa upp de nybildade föreningarna genom kontinuerliga samtal. Ett ökat tryck på utbildning av styrelser på arbetsplatserna Det finns ett ökat behov av utbildning, framförallt i styrelser i nybildade föreningar men även för de mer erfarna. Därför har nya kom i gångkurser och styrelseutbildningar tagits fram och genomförts. Under året har 19 styrelser fått utbildning i styrelsearbete och den fackliga rollen/ uppdraget. Därutöver har avropsutbildningar genomförts ute på arbetsplatserna i LAS/MBL och rekrytering var ett rekordår då vi utbildade 906 kursdeltagare i den ordinarie kursverksamheten. Slutsummeringen för 2013 hamnar på 839 kursdeltagare. Att synas och rekrytera nya medlemmar är ett viktigt arbete för förtroendevalda på arbetsplatserna. Därför har en utveckling av rekryteringsavsnitten i de fackliga utbildningarna startat. En tvådagars konferens på temat kommunikation att synas genomfördes under hösten. Ett femtiotal förtroendevalda från hela landet deltog i konferensen. Arbetet med rekrytering av yrkesverksamma sker också i samarbete med de andra akademikerförbunden inom privat sektor (Saco-P) med gemensamma rekryteringsutbildningar under parollen att synas och bli flera. Ett gemensamt rekryteringsmaterial har också tagits fram.

19 Förhandlingsverksamhet 17 Konferens för förtroendevalda, Citykonferensen november 2013 Utbildningar genomförda ute på arbetsplatser Utbildning antal antal kurser deltagare Styrelseutbildning/ kom-i-gång MBL/LAS Rekrytering 2 20 Totalt Antal deltagare som genomgått facklig utbildning Utbildning Grundkurs Tema Fördjupning Summa:

20 18 Marknad och medlemsservice Individuellt stöd och service Sveriges Ingenjörer arbetar för att medlemskapets innehåll ska vara attraktivt, förmånligt, prisvärt och anpassat till medlemmarnas skiftande behov. Avdelningen har ansvar för medlemskommunikation, utveckling av förmåner, erbjudanden och tjänster samt medlemsservice. Sveriges Ingenjörer arbetar för att medlemskapets innehåll ska vara attraktivt, förmånligt, prisvärt och anpassat till medlemmarnas skiftande behov. Flera projekt har genomförts för att utveckla service och kvalitet. Bland annat utökad telefontid, automatiserade rutiner vid handläggning och tydligare medlemssidor på webbplatsen. För att få ökad kunskap om våra medlemmar har en undersökning genomförts som fokuserat på medlemsnytta. Med djupare insikt om hur behoven och medlemsnyttan skiljer sig mellan olika medlemsgrupper ger det möjligheter att anpassa och effektivisera kommunikationen. Det är också en viktig kunskap för att utveckla framtidens medlemsförmåner. Full lönekoll Lön är en viktig fråga för våra medlemmar. Under året har flera marknads- och PR-aktiviteter genomförts för att ge stöd åt medlemmarna och för att synliggöra våra löneförmåner. Aktiviteterna har riktats mot yrkesverksamma, chefer och sistaårsstudenter. Nytt för i år är att vi har bjudit på ett smakprov av lönestatistiken både på webbplatsen och i rapportform. Syftet var att väcka intresse hos medlemmarna att logga in på Saco Lönesök. Resultaten blev goda med både ökat antal besökare på sverigesingenjorer.se samt till själva lönedatabasen. Fler använder sin mobil för att söka information och ta del av våra tjänster på webbplatsen. En mobilversion av Saco Lönesök har därför utvecklats och lanserades i september. Student Förbundet har ca studerandemedlemmar och för att möta dem sker en mängd olika aktiviteter över året. Allt ifrån välkomstturné och arbetsmarknadsdagar till medlemsservice i form av karriärföredrag, workshops, studiebesök och simulerade intervjuer. När studenterna har tagit sin examen informeras de, via olika riktade aktiviteter, om vilka förmåner som gäller för ordinarie medlemskap. Den medlems-