Med doktorandanställningar i sikte?

Transkript

1 Med doktorandanställningar i sikte? En genomlysning av möjligheterna och konsekvenserna av att vid Göteborgs universitet finansiera doktorander enbart via anställningar. Hans Abelius Styrelsesammanträde punkt 10

2 Inledning I föreliggande rapport redovisas ett uppdrag som undertecknad fått av rektor vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att utreda finansieringen av utbildningen på forskarnivå. Fokus ligger på frågan om möjligheterna och konsekvenserna av att övergå till ett system där samtliga doktorander finansieras via anställningar från första utbildningsdagen. Till utredningsdirektiven har också lagts att: Inventera och belysa olika förekommande finansieringsformer och därmed förknippade möjligheter och konsekvenser Inventera och belysa principerna för antagning samt tillämpningen av dessa i relation till olika finansieringsformer Kartlägga hur fakulteterna skulle ställa sig till möjligheten att anta doktorander på en lägre studietakt än 50 % om det skulle vara förenligt med gällande Högskoleförordning.1 Enligt direktiven skall utredningen ses som en uppföljning av rapporten "Lön för mödan" från I denna presenterades ett förslag om att avskaffa stipendier som finansieringskälla och på sikt införa doktorandanställningar från första dagen. Eftersom anställningar är en dyrare finansieringsform än exempelvis en kombination av utbildningsbidrag och doktorandanställning beräknades en sådan reform kräva ett medelstillskott på 58 miljoner förutsatt att den dåvarande dimensioneringen av utbildningen på forskarnivå behölls. Med ett avskaffande av stipendier som finansieringskälla skulle kostnaderna öka ytterligare under förutsättning att även dessa platser finansierades genom anställningar. 2 Av utredningen framgick att samtliga fakulteter ansåg att finansiering genom anställning från första dagen är en eftersträvansvärd princip. Till skillnad från utbildningsbidrag och stipendier ger anställningar ett fullgott socialförsäkringsskydd och fulla pensionsrättigheter. 3 Från flera fakulteter uttalades emellertid farhågor. Övergången till ett system med enbart anställningar, utan extra tillskott av fakultetsmedel, ansågs kunna leda till att antalet nyantagningar av doktorander riskerade att sjunka betänkligt från en redan låg nivå. Liknande farhågor uttalades av de fakulteter där stipendiefinansiering förekommer och där ett slopande av denna finansieringsform skulle leda till ytterligare dränering av antagningstalen. 1 För utredningsdirektiven, se bilaga L 2 Lön för mödan? Om förutsättningarna för finansiering av forskarstudierna genom doktorandanställning från första dagen. (D nr: /07) 3 En god översikt över vad som skiljer en doktorandanställning från ett utbildningsbidrag när det gäller socialförsäkrings- och pensionsvillkor finns på -1-

3 Mot denna bakgrund togs inget tvingade beslut från universitetets sida i finansierings frågan. Kvar stod ett principbeslut från 2007 om "/.../ att avveckla all bidrags- och stipendiefinansiering av forskarstudier och införa doktorandanställningar inom alla områden.,,4 Detta mål återkom i något reviderad form i december 2010 i strategidokumentet "Kvalitet och förnyelse" där det heter "att inom utbildningen på forskarnivå införa ekonomisk ersättning från första dagen samt avskaffa stipendiering."s Även om inget tvingande beslut fattats rörande krav på anställning från första dagen, har förändringar skett vid fakulteterna. Vid åtminstone två av de fakulteter som tidigare använt sig av utbildningsbidrag är denna finansieringsform på väg att fasas ut. Andra fakulteter har initierat ett arbete med att se över sina principer för finansiering av platser inom utbildning på forskarnivå. Till detta kan också läggas den externa utredning som relativt nyligen gjorts av Annika Äkerblom och Peter Liljenstolpe om doktoranders arbets- och studievillkor vid Göteborgs universitet. Här framhölls att fakultetsnämndernas finansieringsansvar bör tydliggöras och att en policy bör skapas som klargör att egenfinansiering i samband med forskarstudier inte är önskvärt. 6 Då rör det sig om att en doktorand antas med privata/ egna pengar som finansiering. Tillvägagångssätt Utredningen har bedrivits i två steg. Inledningsvis skickades en skrivelse till Göteborgs universitets studentkår (GUS) och fakulteterna där de ombads kommentera ett material som innehöll uppgifter om antalet doktorander vid respektive fakultet inklusive deras försörjnings former. Uppgifterna grundade sig på en körning i Datalagret doktoranduppföljningen och Ladok som gjordes i januari Särskilt ombads fakulteterna att kommentera de fall där uppgifter om försörjningssituationen saknades i Ladok och redogöra för vilken finansiering som rymdes bakom Ladok-rubriken "övrigt". Här efterfrågades också information om andelen doktorander som finansieras via stipendier. Fakulteterna ombads även att redogöra för hur mycket medel som under 2010 använts för studiefinansiering av utbildning på forskarnivå. Enligt givna anvisningar uppmanades dessutom fakulteterna att inkomma med en sammanställning över vad en doktorand kostar under sin utbildning (kurser, handledning o s v). Slutligen ombads fakulteterna att bedöma vilka konsekvenser en övergång till att enbart finansiera doktorander via anställningar skulle få vid den egna fakulteten. (För den utskickade skrivelsen, se bilaga 2.) 4 Förändring för kvalitet och förnyelse. Forsknings- och utbildningsstrategier , s. 19. (2008) 5 Kvalitet och förnyelse. Strategier för Göteborgs universitet , s. 12 (2010) 6 Liljenstolpe, Peter och Åkerblom, Annika, Samsyn för kvalitet. Översyn av universitetsgemensamma mål och regler för doktoranders arbets- och studievillkor vid Göteborgs universitet, s. 41. (2009) -2-

4 Med detta material som utgångspunkt inleddes utredningens andra steg som bestod av uppföljande intervjuer med GUS och representanter för de olika fakultetsnämnderna, företrädesvis vicedekaner med ansvar för utbildning på forskarnivå samt centralt placerade administratörer på fakultetskanslierna. (För en förteckning över intervjuade personer, se bilaga 3.) Inför dessa intervjuer skickades ett diskussions underlag ut i form av ett antal frågor. (Se bilaga 4.) Centrala regelverk vid andra svenska lärosäten Innan genomgången av fakulteternas inställning i de olika frågorna påbörjas är det rimligt att som en bakgrundsteckning närmare presentera hur regelverket kring doktorandfinansiering ser ut vid andra jämförbara lärosäten. Hit hör då universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Chalmers samt Karolinska institutet. För att bredda bilden har även universiteten i Karlstad och Linköping tagits med. Här kan konstateras att de universitetsgemensamma regelverken vid dessa lärosäten är mer normerande än motsvarande regelverk vid Göteborgs universitet. Det universitetsgemensamma regelverket i Göteborg - formulerat i antagningsordningen och doktorandreglerna - innebär i princip att det utifrån Högskoleförordningen är upp till de enskilda fakulteterna att avgöra vad som skall räknas som säkerställd finansiering av doktorander. En viss vägledning ges i doktorandreglerna, vilka anger att finansiering i första hand skall ske via doktorandanställningar. Här finns också Högskoleförordningens skrivningar om att anställningar kan kombineras med utbildningsbidrag under högst två år samt att annan finansiering kan förekomma. Annan finansiering definieras i detta sammanhang som något annat än finansiering genom "doktorandanställning eller utbildnings bidrag". 7 Annorlunda är det vid de universitet som har valts ut som jämförelseobjekt. Vid dessa formuleras redan på universitetsgemensam nivå tvingade tolkningar av vad som skall gälla utifrån Högskoleförordningen. I Uppsala stadgas exempelvis som en huvudregel att utbildningsbidrag endast får användas som finansiering under det första året av utbildningstiden och att doktoranden därefter skall ges en doktorandanställning. Här görs ingen skillnad på om doktoranden finansieras via fakultetsmedel eller externa projektmedel, samma regler gäller alltså oavsett finansieringsgrund så länge medlen går via universitet. Givetvis accepteras även finansiering inom ramen för en extern anställning (företagsdoktorand/motsvarande). På samma sätt anges miniminivåer för vad som skall accepteras som "annan form av studiefinansiering"(för 7 Doktorandregler. Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet, s

5 detta begrepp se Högskoleförordningen 7:36), vilket exempelvis kan gälla doktorander finansierade via stipendier. 8 Hur det ser ut i Uppsala och vid de andra utvalda lärosätena framgår av nedanstående sammanställning. Tabell 1: Finansieringsbestämmelser vid ett antal svenska lärosäten - universitetsgemensamma miniminivåer. UC ihuvudalternativ: Utbildningsbidrag i ett år följt av doktorandtjänst i tre år, alt. "företagsdoktorand". Annan finansiering: Minst utbildningsbidrag efter skatt samt motsvarande social trygghet LU Huvudalternativ: U tbildningsbidrag i två år följt av doktorandtjänst i två år, alt. "företagsdoktorand". [Annan finansiering: Minst utbildningsbidrag efter skatt samt motsvarande social trygghet sv ihuvudalternativ: Utbildningsbidrag i två år följt av doktorandtjänst i två år, alt. "företagsdoktorand" [Annan finansiering: Minst utbildningsbidrag efter skatt. Inga tydliga regler om krav på social trygghet. Kl ihuvudalternativ: Utbildningsbidrag i två år följt av doktorandtjänst i två år, alt. "företagsdoktorand". IAnnan finansiering: Två år med minst utbildningsbidrag efter skatt, två år med minst doktorandtjänst efter skatt. Chalmers ihuvudalternativ: Doktorandtjänst från första dagen, alt. "företagsdoktorand". LIV KAU IAnnan finansiering: Vissa utländska stipendiater med medfinansiering från Chalmers. ihuvudalternativ: Doktorandtjänst från första dagen, alt. "företagsdoktorand". Doktorandtjänst från första dagen, alt. "företagsdoktorand IAnnan finansiering: Minst doktorandtjänst efter skatt samt motsvarande social trygghet (Stor restriktivitet.) Kalla: RespekTIve larosates antagmngsordnmg och policydokument for utblldmng pa forskarmva. Här tydliggörs alltså att man vid de aktuella lärosätena redan i de centrala universitetsreglerna klargör hur högskoleförordningen skall tillämpas. Till detta kan även läggas att vissa universitet/högskolor tagit steget fullt ut och endast tillåter anställningar. Vid Chalmers togs helt nyligen ett sådant beslut med undantag för vissa utländska doktorander som bara bedriver en viss del av sin utbildning i Sverige. För dessa gäller att Chalmers åtar sig att medfinansiera deras stipendier. Under den tid de befinner sig här skall de ha motsvarande ekonomiska villkor som gäller för en doktorandtjänst. 9 Principen om anställning från första dagen tillämpas även vid universiteten i Karlstad och Linköping. Som framgår av tabellen förefaller det emellertid som att det i Karlstad finns öppningar för andra finansieringsformer. Viktigt att påpeka i sammanhanget är också att universitetsstyrelsen i Lund helt nyligen gett rektor där i uppdrag att "utreda och besluta om snarast lämpliga tidpunkt varefter inga nya utbildningsbidrag skall inrättas."lo Här förefaller det följaktligen som att utbildningsbidragen är på väg att fasas ut som finansieringsform till förmån för enbart doktorandanställningar. Av allt att döma är denna regel tänkt att tillämpas oavsett om en doktorandanställning finansieras via fakultetsmedel eller externa projektmedel. Signalen från Lund är att reformen skall finansieras 8 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet, antagna Rektorsbeslut vid Chalmers, daterat den 22 februari (Se bilaga 5.) 10 Åtgärder avseende universitets resurs- och ekonomistyrning, Lunds universitet. Dnr: LS 2011/

6 med hjälp av de överskott som universitet ackumulerat under senare år. I Lund kommer emellertid möjligheten att finansiera doktorander via stipendier att kvarstå förutsatt att de når upp till den stipulerade nivån av utbildningsbidrag efter skatt. Däremot har en speciell policy utarbetats på området där det heter att stipendiefinansiering, så långt som möjligt, skall undvikas och att universitetet vid kontakten med stipendiefinansiärer skall påpeka fördelarna med anställningar. Slutligen nämns också i Lunds regler att om ändå beslut tas om finansiering via stipendier så skall universitetet i görligaste mån träffa avtal med finansiären som gör att stipendiet kan förlängas vid sjukdom och föräldraledighet. ll Bara under de senaste månaderna har alltså en hel del hänt vid andra lärosäten rörande finansieringsformerna för utbildning på forskarnivå. Till detta kan också läggas att det från Uppsala rapporteras om en planerad översyn av regelverket kring doktorandernas studie- och finansieringsvillkor. Med anledning av beslutet i Lund har också rektor vid Stockholms universitet uttalat sig i studiefinansieringsfrågan. Han har då sagt att "forskarutbildningen vid Stockholms universitet är av den omfattningen att en omedelbar omvandling av alla utbildningsbidrag till doktorandtjänster är omöjlig. 12 Studiefinansieringsregler och principer för antagning vid Göteborgs universitet Frågan är då vilken väg Göteborgs universitet skall gå? Här dyker genast ett antal frågor upp som är viktiga att bära med sig i en studiefinansieringsdiskussion. Skall universitet fortsätta sin strävan att avveckla bidrags- och stipendiefinansiering och införa doktorandanställningar såsom den formulerats i de strategiska dokumenten, eller i likhet med andra lärosäten, införa mer tvingade bestämmelser i det universitetsgemensamma regelverket? Vidare: Vilket självstyre skall fakulteterna ha på detta område och vilken hänsyn skall tas till fakultetsspecifika förutsättningar när det gäller studiefinansiering av utbildning på forskarnivå? Detta väcker i sin tur frågor om likabehandling. I vilken utsträckning kan universitetet acceptera att doktorander verksamma vid en och samma myndighet bedriver sina studier på olika finansiella villkor och inte minst, har olika tillgång till socialförsäkringssystemet vid sjukdom och föräldraledighet? Fört till sin spets är det också rimligt att fråga sig vilka konsekvenser det får i ett rekryteringsperspektiv om Göteborgs universitet erbjuder presumtiva doktorander sämre villkor än vad de kan få på andra håll? I anslutning till detta uppstår givetvis också frågan om universitetet är berett att skjuta till mer pengar till utbildningen på forskarnivå för att sätta makt bakom orden om att gå över till 11 Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller förkovran efter avlagd doktorsexamen, s Se Kåre Bremers blogg: -5-

7 anställningar, och i så fall under vilka former, eller skall en övergång skötas mom ramen för nuvarande resurstilldelning? För att kunna diskutera dessa frågor krävs en genomlysning av hur fakulteterna vid Göteborgs universitet, men även GUS, ser på förutsättningarna att gå över till ett system med anställningar samt en genomgång av de villkor som fakulteterna i dagsläget erbjuder sina doktorander. I sammanhanget är det också viktigt att belysa fakulteternas regelverk kring antagning och utlysning av platser på forskarutbildningen. Till detta kommer att ge en bild av antalet doktorander vid respektive fakultet och kartlägga hur fakulteterna skulle ställa sig till möjligheten att anta doktorander på en lägre studietakt än 50 %, om det skulle vara förenligt med Högskoleförordningen. Sahlgrenska akademin I januari 2011 fanns det enligt Ladok 807 registrerade doktorander vid Sahlgrenska akademin (SA). Vid samma tidpunkt återfanns 256 av dessa i det personaladministrativa datalagret doktoranduppföljningen, d v s det system som innehåller uppgifter om doktorander som får antingen lön eller utbildningsbidrag via Göteborgs universitet. Kombineras datalagersuppgifterna med uppgifterna i Ladok, där givetvis också de personer som ingår i datalagret återfinns, men där även doktorander som finansieras på andra sätt redovisas, framträder följande bild av antalet doktorander vid SA inklusive deras försörjningsformer. Tabell 2. Doktorander vid Sahlgrenska akademin inkl. finansieringsformer, januari Doktorandtjänst (DTJ) 147 Doktorand/ proj ektassistent 21 Utbildningsbidrag (UBB) 88 Annan anställning inom universitetet (HTJ) 35 Anställning utanför högskolan (AUH) 138 Företagsdoktorand (FTG) 9 Anställning som läkare (USL) 255 Stipendium (STF) 34 Övrigt (ÖVR) 63 Uppgift saknas 77 Totalt Kalla: Ladok och Datalagret doktorandupptoljnmgen. Enligt SA finns det forutom de doktorander som redovisas I ovanstaende tabell ytterligare 200 doktorander vid SA vars aktivitet inte inrapporterats sedan höstterminen 2009 vilket gör att de faller bort i Ladok-rapporteringen. Här kan med en gång noteras att det totala antalet doktorander i tabellen överstiger antalet registrerade doktorander i Ladok. Detta beror på att doktorander som har haft flera olika -6-

8 försörjningsformer kan förekomma flera gånger i tabellen. Siffrorna för antalet doktorander som har doktorandtjänst eller utbildningsbidrag är dock tillförlitliga eftersom de som redan påpekats är hämtade ur Datalagret doktoranduppföljningen vilket samkörs med universitetets lönesystem Palasso. Tabellen visar också att det saknas försörjningsuppgifter för ett stort antal doktorander vid SA samtidigt som många doktorander hamnat i försörjningskategorin "övrigt". Enligt SA döljer det sig bakom dessa kategorier, doktorander vars utbildning integrerats i den kliniska tjänstgöringen och doktorander med egenfinansiering. Troligtvis finns det också här doktorander som antogs före 1998 års forskarutbildningsreform då kravet på finansiering inte fanns. Enligt sammanställningen ovan finns det 34 doktorander vid SA som i någon utsträckning finansierar sina doktorandstudier med stipendier. Hit hör ett antal utländska doktorander som antagits med finansiering via SIDA, Svenska institutet eller utländskt utbildningsministerium. Bland stipendiaterna återfinns också doktorander som bedriver utbildning på forskarnivå inom ramen för en anställning utanför SA, men som under en kortare tid tagit tjänstledighet för att forska på heltid med stipendiet som finansieringskälla. Detta ligger i linje med SA:s regelverk där det framgår att doktorand "får ta emot stipendier direkt från stiftelser och fonder om så sker utöver ordinarie finansiering"13. Stipendier får alltså inte ingå som ett ingångsvärde i en säkrad finansiering men kan tillkomma som en extra resurs under utbildningens gång. Av tabellen framgår vidare att flertalet av doktoranderna vid SA är finansierade via en extern arbetsgivare. Totalt sett utgör denna grupp betydligt mer än hälften av samtliga doktorander. Troligtvis är denna grupp ännu större eftersom många av de doktorander som återfinns under kategorierna "övrigt" och "uppgift saknas" även bör tillhöra den externfinansierade gruppen. Sett mot denna bakgrund är den grupp doktorander som finansieras via SA - antingen genom fakultetsmedel eller inom ramen för externt finansierade forskningsprojekt alternativt via annan anställning inom universitet - relativt liten. Totalt sett utgör denna doktorandgrupp ungefår en tredjedel av det sammanlagda antalet doktorander vid fakulteten. Flertalet av de doktorander som finansieras genom SA får sin studiefinansiering via externa projektpengar. Som framgår av följande tabell (tabell 3) stod de externa forskningsprojekten för mer än hälften av de medel som under 2010 användes för studiefinansiering. 13 Utbildning på forskarnivå vid Sahlgrenska akademin. Regler, riktlinjer och rutiner, s. 8-7-

9 Tabell 3. Förbrukade medel för studiefinansiering vid Sahlgrenska akademin under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel Uppdrag 1058 Övrigt 2487 Totalt Läggs siffrorna över studiefinansiering via externa projekt till det faktum att en majoritet av doktoranderna vid SA finansieras via externa anställningar, förstärks bilden aven fakultet som är mycket beroende av externa medel för att upprätthålla sin höga forskarutbildningsvolym. Andelen fakultetsmedel som läggs på studiefinansiering är förhållandevis liten och motsvarar endast 8 % av det totala fakultetsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, som under 2010 uppgick till cirka 354 miljoner. 14 S tudiifinansieringsregler och antagningsprinciper vid Sahlgrenska akademin Som redan framkommit är huvuddelen av doktoranderna vid SA finansierade inom ramen för externa anställningar. Denna finansiering regleras i doktorandens individuella studieplan vilken även den externe arbetsgivaren skriver under. Vanligast därefter är att doktoranderna finansieras antingen med en kombination av utbildningsbidrag och doktorandanställning eller via enbart doktorandanställning. Här använder flertalet av akademins institutioner den första varianten. Undantaget utgörs av institutionen för Vårdvetenskap och hälsa som sedan i december 2008 tillämpar principen om doktorandanställning från dag 1. Fakulteten har alltså lämnat upp till respektive institution att besluta om avvägningen mellan utbildningsbidrag och doktorandtjänst. Inte desto mindre har en diskussion förts vid SA om att införa ett system med anställningar från första dagen för samtliga heltidsdoktorander som finansieras med medel som betalas ut via fakulteten. Senast 2008/2009 lämnade rådet för forskarutbildningsfrågor ett sådant förslag till SAs akademistyrelse. Meningarna har emellertid varit delade. Av de samtal som nu förts med representanter för fakultetsledningen framgår att det finns en övertygelse om att en övergång till enbart anställningar skulle medföra en alltför kraftig minskning av doktorandvolymen förutsatt att inte mer fakultetsmedel skjuts till från universitetets sida. Här framhålls också att en övergång till enbart anställningar speciellt skulle drabba unga forskare och deras karriärmöjligheter. När dessa får sina första externa medel handlar det inte alltid om så stora pengar och då kan fördyringar leda till att det blir svårt att etablera en tillräckligt stor forskargrupp där doktorander 14 För 2010 års fakultets anslag se, Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret (D nr: /09). -8-

10 är ett självklart inslag. Här har också nämnts att fördyringen skulle slå mot grundforskningen vid fakulteten. Mycket av denna bedrivs inom ramen för projekt finansierade via fakultetsmedel och externa projekt där doktorander utgör en viktig kugge. Med ett dyrare studiefinansieringssystem skulle färre doktorander kunna antas och därmed också mindre grundforskning utföras. Enligt SAs regelverk får stipendier inte användas som grund för antagning till utbildning på forskarnivå. Däremot står det doktorander fritt att ta emot stipendier direkt från stiftelser och fonder om så sker utöver ordinarie finansiering. Undantaget från denna regel är som redan påpekats doktorander som bedriver utbildning på forskarnivå inom ramen för en anställning utanför SA och som under en kortare tid tar tjänstledighet för att forska på heltid med stipendiet som finansieringskälla. Dispens i stipendiesammanhang kan också ges av särskilda skäl. Då gäller att stipendiesumman inte skall vara lägre än utbildningsbidrag efter skatt. Vid SA finns ett fakultetsgemensamt regelverk för antagning- och utlysning av platser i utbildning på forskarnivå. Utgångspunkten tas här i att en doktorandplats kan skapas på olika sätt, antingen via projektbundna platser helt eller delvis finansierade genom akademigemensamma medel eller via institutionsbundna platser helt eller delvis finansierade genom akademigemensamma medel. Till detta kommer också platser finansierade via externa medel med SA som arbetsgivare och externt finansierade platser med annan arbetsgivare än Göteborgs universitet. Enligt SAs regelverk kvalitetssäkras dessa platser på samma sätt. Här framgår också att doktorandplatser med SA som arbetsgivare normalt sett utannonseras fyra gånger per år. Doktorandplatser finansierade inom ramen för externa anställningar kan dock tillsättas löpande under året. Avslutningsvis kan sägas att man från SAs sida inte ser någon direkt fördel med att kunna anta doktorander på en lägre studietakt än SO %. Risken är att det material/metoder som dessa doktorander grundar sin forskning på hinner bli överspelade innan forskningsresultaten kan publiceras. Problem kan också uppstå för dessa doktorander att kunna vara tillräckligt närvarande för att bli fullt integrerade i forskningsmiljön. Naturvetenskapliga fakulteten I januari 2011 fanns det enligt Ladok 277 registrerade doktorander vid Naturvetenskapliga fakulteten (NatFak). Under samma månad återfanns 244 av dessa doktorander i Datalagret doktoranduppföljningen. -9-

11 Om dessa uppgifter kombineras på samma sätt som vid beräkningarna för antalet doktorander vid SA framträder nedanstående bild för NatFaks räkning. Tabell 4. Doktorander vid Naturvetenskapliga fakulteten inkl. fmansieringsformer, januari Doktorandtjänst (DTJ) 182 Doktorand/ projektassistent 10 Utbildningsbidrag (UBB) 52 Annan anställning inom universitetet (HTJ) 25 Anställning utanför högskolan (AUH) 11 Företagsdoktorand (FTG) 3 Stipendium (STP) 3 Övrigt (ÖVR) 8 Uppgift saknas 14 Totalt 308..,. Källa: Ladok och Datalagret doktoranduppfoljrungen. Aven här kan konstateras att det totala antalet doktorander i tabellen överstiger antalet registrerade doktorander i Ladok. Som i fallet med SA bör detta bero på att doktorander som under terminen har haft flera olika försörjningsformer under terminen förekommer flera gånger i tabellen. Som framgår av tabellen har NatFak relativt få doktorander som finansieras inom ramen för externa anställningar, åtminstone i jämförelse med SA. En majoritet av doktoranderna är istället finansierade via fakulteten. I många fall täcks dock kostnaden för dessa med externa projektmedel vilket framgår av nedanstående tabell. TabellS. Förbrukade medel för studiefmansiering vid Naturvetenskapliga fakulteten under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel Totalt Tabellen visar alltså att lite mer än hälften av NatFaks studiefinansiering under 2010 kom från externa projektmedel Motsvarande andel räknat på fakultetsanslaget var lite mer än en tredjedel Med tanke på att NatFaks fakultetsanslag för 2010 låg på cirka 277 miljoner, innebär det att knappt 9 % av detta användes för studiefinansiering av doktorander. is 15 För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret (Dnr: Bl1800/09). -10-

12 Studiifinansieringsregler och antagningsprinciper vid Naturvetenskapliga fakulteten Som framgår av tabell 4 finns det ett fåtal stipendiefinansierade doktorander vid NatFak. Enligt uppgifter från fakultetskansliet är detta mycket ovanligt och en i princip otillåten finansieringsform vid fakulteten. Huvudprincipen för studiefinansiering vid NatFak har sedan 2010 varit ett års utbildningsbidrag följt av tre års doktorandanställning. Från och med 2012 kommer emellertid alla nyantagna doktorander att ges doktorandanställning från dag 1. Enligt fakulteten kommer detta antagligen att leda till att volymen i forskarutbildningen sjunker. Fakulteten ser ändå klara fördelar med att alla doktorander har anställningar, inte minst ur ett rekryteringsperspektiv och för att säkerställa rimliga socialförsäkringsvillkor för de enskilda doktoranderna. Vidare framhålls att anställningar bara är marginellt dyrare än en kombination av utbildningsbidrag/anställning om hänsyn tas till att universitet ansvarar för den kostnad som uppstår när en doktorand med utbildningsbidrag blir sjuk eller avser att vara föräldraledig. På antagande institution ligger det då att fortsätta betala ut utbildningsbidraget under den tid som doktoranden är borta och sedan även förlänga utbildningstiden med motsvarande tid. Vid en anställning faller denna kostnad på försäkringskassan. Vid NatFak är ansvaret för antagning och utlysning av platser i utbildning på forskarnivå delegerat till institutionerna även om fakultetens kansli hjälper till med vissa praktiska moment. Regelverket på området återfinns i respektive forskarutbildningsämnes allmänna studieplan där det framgår att utlysning skall ske på universitetets webbplats under "lediga anställningar" samt att beslut om antagning fattas av prefekt. I likhet med SA ser NatFak inga direkta fördelar med att kunna anta forskarstuderade på en lägre studietakt än 50 %. Huvudargumenten från fakultetens sida är att doktorander antagna på sådana premisser skulle få det svårt att bli fullt integrerade i forskningsmiljön. Samhällsvetenskapliga fakulteten I januari 2011 fanns det enligt Ladok 181 registrerade doktorander vid Samhällsvetenskapliga fakulteten (SamFak). Vid samma tidpunkt fanns det 104 doktorander i Datalagret. Kombineras dessa uppgifter på samma sätt som ovan framträder följande bild (tabell 6) av antalet doktorander inklusive deras finansieringsformer vid SamFak. -11-

13 Tabell 6. Doktorander vid Samhällsvetenskapliga fakulteten inkl. finansieringsformer, januari Doktorandtjänst (DTJ) 96 Utbildningsbidrag (UBB) 8 Annan anställning inom universitetet (BTJ) 15 Anställning utanför högskolan (AUB) 16 Företagsdoktorand (FTG) 2 Stipendium (STP) 8 Övrigt (ÖVR) 17 Uppgift saknas 21 Totalt ,. Kalla: Ladok och Datalagret doktoranduppfoljnmgen. Bortsett från den dubbelräkningsproblematik som berörts vid flera tillfållen, och som även uppträder här fast i begränsad omfattning, visar tabellen att det finns en relativt stor grupp av doktorander vid SamFak där det utifrån Ladok är svårt att sluta sig till hur finansieringen är ordnad. Hit hör kategorierna "övrigt" och "uppgift saknas". Bakom dessa ryms troligtvis doktorander vars ordinarie finansiering tagit slut innan de hunnit avsluta sin utbildning. Säkerligen finns det också här doktorander som är antagna före 1998 då det inte fanns något krav på finansiering för att antas till utbildning på forskarnivå. Tabellen visar också att det vid SamFak finns ett antal doktorander som finansieras inom ramen för externa anställningar. Dessutom finns det ett antal stipendiefinansierade doktorander vilka alla ingår i SIDA:s kapacitets uppbyggnads program. Huvuddelen av fakultetens doktorander finansieras emellertid antingen via doktorandanställningar eller genom utbildningsbidrag. Varifrån medlen till dessa kom ifrån under 2010 framgår av den följande sammanställningen. Tabell 7. Förbrukade medel lör studiefmansiering vid Samhällsvetenskapliga fakulteten under 2010 (tkt) Fakultetsmedel Externa projektmedel 6128 Uppdrag 499 Stipendier 780 Totalt Vid SamFak fmansieras alltså huvuddelen av doktoranderna via fakultetens anslag för forskning och utbildning på forskarnivå även om ett väsentligt tillskott kommer från externa projektmedel Med tanke på att fakultetsanslaget för 2010 låg på 126 miljoner, och med utgångspunkt i de siffror som presenteras ovan, går det att dra slutsatsen att fakulteten använde 21 % av anslaget för studiefinansiering av doktorander För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret (Dur: Bl1800/09). -12-

14 S tudirftnansieringsregler och antagningsprinciper vid Samhällsvetenskapligafakulteten Enligt SamFaks regelverk skall huvudalternativet för doktoranders finansiering vara anställning från första dagen oavsett om finansiering kommer via fakultetsanslaget eller externa forskningsbidrag. Fakulteten tillåter emellertid även doktorandfinansiering via utbildningsbidrag under de två första åren. Tillämpningen av dessa regler varierar mellan fakultetens institutioner. Några tillämpar principen om anställning från första dagen medan andra använder sig av kombinationen utbildningsbidrag i två år, följt av doktorandtjänst under de två följande åren. Vid SamFak har frågan om anställningar varit ett återkommande debattämne. Någon samstämmighet i frågan har inte gått att uppnå. A ena sidan finns det en stor förståelse för att anställningar är att föredra i den enskilde doktorandens perspektiv, å andra sidan finns det en oro för att den fördyring som anställningar för med sig leder till att färre doktorander kan antas. Här påpekas särskilt att fakultetens utbildningar på forskarnivå volymmässigt redan befinner sig i ett utsatt läge. Förutom anställningar och utbildningsbidrag tillåter SamFak även "annan finansiering" i form av stipendier under förutsättning att de når upp till samma nivå som gäller för utbildningsbidrag efter skatt. På antagande institution ligger också att garantera samma sociala skydd som vid utbildningsbidrag. Även stipendier inom ramen för SIDAs kapacitetsuppbyggnadsprogram ses som fullgod finansiering. Att hantera dessa i en speciell ordning anser SamFak vara viktigt eftersom de ger doktorander från tredje världen unika möjligheter att tillskansa sig en forskarutbildning. Till övrig annan finansiering räknar fakulteten finansiering inom ramen för extern anställning. I fakultetens regelverk klargörs att denna finansieringsform förutsätter ett avtal mellan antagande institution och finansiär där den ekonomiska ansvarsfördelningen dem emellan klargörs. Vid SamFak finns en fakultetsgemensam antagningsordning för utbildning på forskarnivå. Här stadgas att utlysningar av doktorandplatser kan göras en gång per termin i samråd mellan fakultet och institutioner. Undantag från dessa fakultetsgemensamma utlysningar får i princip endast göras då det gäller utbildningsplatser finansierade via en extern arbetsgivare. Beslut om antagning fattas av prefekt på den antagande institutionen. -13-

15 Avslutningsvis skall sägas att intresset är svalt från SamFaks sida att anta doktorander på en lägre studietakt än 50 %. Möjligen ser fakulteten en öppning för detta på licentiatnivå men även här bedöms risken vara stor att studierna drar ut alltför mycket på tiden. Fakulteten menar också att förslaget inte ligger i linje med 1998 års forskarutbildningsreform där ökad genomströmning och professionalisering utgjorde några av de grundläggande byggstenarna. Handelshögskolan Ladoksiffrorna för januari 2011 VIsar att det då fanns 152 registrerade doktorander vid Handelshögskolan (Handels). Under samma månad återfanns 72 av dessa doktorander i Datalagret doktoranduppföljningen. Kombineras dessa siffor enligt samma modell som tidigare framträder följande bild av antalet doktorander vid Handels. Tabell 8. Doktorander vid Handelshögskolan inkl. f"mansieringsformer, januari Doktorandtjänst (D1J) 55 Doktorand/ projektassistent 7 Utbildningsbidrag (UBB) 10 Annan anställning inom universitetet (HTJ) 18 Anställning utanför högskolan (AUH) 6 Företagsdoktorand (FTG) 6 Stipendium (STP) 40 Övrigt (ÖVR) 17 Uppgift saknas 17 Totalt ,. Källa: Ladok och Datalagret doktoranduppfol)nmgen. Som framgår av tabellen framträder här samma mönster som tidigare. Det totala antalet doktorander överstiger antalet registrerade doktorander i Ladok. Återigen kan detta förklaras med de dubbelräkningar som kan uppkomma vid inrapportering av försörjningsformer i Ladok. Tabellen visar också att det vid Handels finns en förhållandevis stor grupp doktorander som det saknas försörjningsuppgifter om i Ladok. Här återfinns säkerligen doktorander vars ordinarie försörjning tagit slut och doktorander som antagits före Den vanligaste studiefinansieringsformen vid Handels är en kombination av utbildningsbidrag och doktorandtjänst. Av tabellen framgår också att en betydande andel av doktoranderna finansieras via stipendier. Här ryms doktorander som är hänvisade till stipendieförsörjning med anledning av att deras fakultets finansierade studietid har tagit slut, men i gruppen finns också svenska och utländska doktorander som är antagna med stipendier som huvudsaklig finansiering. -14-

16 Flertalet av de utländska stipendiaterna finansieras mom ramen för SIDAs kapacitetsuppbyggnadsprogram. Av nedanstående tabell framgår att stipendierna utgjorde en väsentlig del av de medel som under 2010 användes för studiefinansiering vid Handels. Tabell 9. Förbrukade medel för studiefinansiering vid Handelshögskolan under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel Stipendier 6549 Totalt Vid sidan av stipendiemedlen stod de externa projektmedlen för en avsevärd del av de medel som gick till studiefinansiering. Fakultets anslaget stod dock för den största enskilda studiefinansieringsposten. Sett till Handels fakultetsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, som 2010 var på cirka 91 miljoner, gick ungefär 17 % av anslaget till studiefinansiering av doktorander. 17 Studiefinansieringsregler och antagningsprinciper vid Hande!shiJgskolan Vid Handels finns inget fakultetsgemensamt regelverk kring studiefinansiering av utbildning på forskarnivå. Aktuellt regelverk återfinns istället på institutionsnivå. Här framgår att huvudalternativet för studiefinansiering av utbildning på forskarnivå är två års utbildningsbidrag, följt av två års doktorandanställning. Enligt uppgift från fakulteten finns det emellertid institutioner som enbart använder sig av doktorandanställningar. Denna valfrihet är något som Handels vill hålla fast vid. Här finns samma övertygelse som vid SA och SamFak om att en övergång till doktorandanställningar från första dagen skulle medföra en alltför kraftig minskning av doktorandvolymen förutsatt att inte ytterligare fakultetsmedel skjuts till från universitetets sida. Som redan framgått tillåter Handels studiefinansiering via stipendier. Regler kring vilken nivå ett stipendium måste ligga på för att accepteras som godtagbar finansiering saknas. Från Handels framhålls emellertid att flertalet stipendier ligger på en relativt hög nivå och att det inom stipendiernas ram finns goda möjligheter att teckna olika typer av privata försäkringar. Inställningen till stipendierna är dock kluven. Här konstateras att allt färre doktorander antas på stipendier och att stipendierna är på väg att utrangeras. Men att därmed helt frånsäga sig möjligheten att anta doktorander med stipendier är något som Handels är tveksam till. Framför 17 För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret (Dnr: BIISOO/09). -15-

17 allt vill man ha kvar möjligheten att anta stipendiefinansierade doktorander inom ramen för SIDAs kapadtetsuppbyggnadsprogram. Vid Handels finns en fakultets gemensam antagllingsordning för utbildning på forskarnivå. I denna är ansvaret för utlysnings- och antagningsprocessen delegerat till institutionerna. Planer finns emellertid på att införa ett system där fakulteten tar ett större ansvar på området genom årliga fakultetsgemensamma utlysnings- och antagllingsomgångar. Syftet är då att i görligaste mån utlysa samtliga utbildningsplatser vid ett och samma tillfälle och då kunna göra enhetliga bedömningar av de sökande oavsett finansieringsform. I detta sammanhang kan nämnas att fakulteten inte ser någon större poäng med att kunna anta doktorander på en lägre studietakt än 50 %. Enligt Handels skulle detta leda till alltför utdragna studietider. Svårigheter skulle också uppstå för dessa doktorander att bli fullt integrerade i den akademiska miljön. U tbildningsvetenskapliga fakulteten Ladok visar att det i januari 2011 fanns 120 registrerade doktorander vid utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN). I Datalagret doktoranduppföljningen fanns det vid samma tidpunkt 45 doktorander. Kombineras dessa uppgifter på samma sätt som tidigare framträder följande bild av antalet doktorander vid UFN inklusive deras finansieringsformer. Tabell 10. Doktorander vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten inkl. finansieringsformer, januari Doktorandtjänst (DTJ) 45 Anställning utanför högskolan (AUH) 13 Företagsdoktorand (FTG) 2 Annan anställning inom universitetet (HTJ) 19 Övrigt 57 Totalt 136..,. Källa: Ladok och Datalagret doktoranduppfoljnlngen. Bortsett från den nu välbekanta dubb elräknings problematiken visar tabellen att det vid UFN finns en stor grupp doktorander som rapporterat in sin försörjning under kategorin "övrigt". Bakom denna gömmer sig dels doktorander som antagits före 1998 då kravet på finansiering inte fanns, dels doktorander som finansierar sin utbildning med pension. Enligt fakulteten består den största posten emellertid av doktorander som förbrukat sin studiefinansiering utan att vara färdiga med sin utbildning och av doktorander som är deltids finansierade via exempelvis en doktorandtjänst. -16-

18 Vid fakulteten finns också ett antal doktorander som är fmansierade via externa anställningar. Merparten av de finansierade doktoranderna har emellertid doktorand*nster via fakulteten. Varifrån medlen till dessa kommer framgår av följande tabell. Tabell 11. Förbrukade medel för studiefmansiering vid UFN under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel 3375 Uppdrag 15 Övrigt 141 Totalt Som klargörs i tabellen är UFN i stor utsträckning beroende av sina fakultetsmedel för att driva runt fakultetens utbildning på forskarnivå, även om de externa projektmedlen bidrar med en inte oansenlig del. Från fakultetsmedlen togs merparten av de medel som under 2010 användes för att fmansiera doktorandtj äns ter. Med ett fakultets anslag som 2010 låg på närmare 47 miljoner innebär detta att ungefär 25 % av anslaget gick till studiefinansiering av doktorander. 18 S tudiifinansieringsregler och antagningsprinciper vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten Av UFNs regelverk framgår att fakulteten inte använder sig av utbildningsbidrag som finansieringsform. Huvudprincipen är istället att alla doktorander skall finansieras via doktorandtjänster. Enligt fakulteten är motivet till detta framför allt att en doktorandanställning är förknippad med ett fullgott socialförsäkrings- och pensions skydd. Vid fakulteten utnyttjas emellertid också möjligheten att anta doktorander med "annan form av studiefinansiering". Godkända former är då pension eller annan typ av varaktig livränta. Antagning med dessa finansieringsformer som grund är ovanligt. Enligt uppgift från fakulteten har endast tre doktorander sedan 1998 antagits med denna typ av finansiering. Vid UFN sker udysningar av platser i utbildning på forskarnivå både i fakultetsgemensam regi och på enskilda institutioners initiativ. I båda fallen fattas det formella anatagningsbeslutet av fakultetsnämnden. Enligt UFN strävar man efter att i så stor utsträckning som möjligt bedöma udysningar som finansieras via projektmedel vid samma tillfålle som udysningar finansierade med fakultetsmedel. Samma sak gäller för sökande med "annan finansiering, allt för att sökande oavsett finansieringsform skall bedömas på samma sätt. Enligt fakultetens regelverk kan dock sökande med annan finansiering ("enskild sökande") hanteras i särskild ordning. 18 För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnads debitering för budgetåret (D nr: /09). -17-

19 Slutligen kan påpekas att inte heller UFN ser någon poäng med att kunna anta doktorander på en lägre studietakt än 50 %. Skälen är de samma som redan angetts. Med en lägre studietakt än 50 % riskerar utbildningen att bli alltför utsträckt i tiden samtidigt som doktoranden har begränsade möjligheter att bli fullt integrerad i den forskningsmiljö där han/hon är satt att verka. Konstnärliga fakulteten I januari 2011 fanns det enligt Ladok 43 registrerade doktorander vid Konstnärliga fakulteten (KonstFak). Vid samma tillfälle återfanns 33 av dessa i Datalagret doktoranduppföljningen. Med hjälp uppgifterna i Ladok och Datalagret växer följande bild fram av antalet doktorander vid fakulteten inklusive deras inrapporterade finansieringsformer. Tabell 12. Doktorander vid Konstnärliga fakulteten inklusive finansieringsformer, januari Doktorand~änst (DTJ) 31 Utbildningsbidrag (UBB) 2 Anställning utanför högskolan (AU H) 2 Stipendium (STP) 3 Övrigt (ÖVR) 5 Totalt ,. Kalla: Ladok och Datalagret doktoranduppfoljnmgen. Som tabellen visar förefaller problemet med dubbelräkningar i Ladok vara mindre vid KonstFak. Sifforna i Ladok matchar uppgifterna i Datalagret doktoranduppföljningen. Av tabellen framkommer att det vid fakulteten endast finns ett fåtal doktorander som finansieras via stipendier och inom ramen för externa anställningar. Majoriteten av fakultetens doktorander finansieras istället via doktorandtjänster och utbildningsbidrag. Varifrån medlen till dessa kom ifrån under 2010 redovisas i nedanstående tabell. Tabell 13. Förbrukade medel för studiefmansiering vid Konstnärliga fakulteten under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel 400 Stipendier 294 Totalt Sammanställningen VIsar att fakulteten är mycket beroende av sitt fakultetsanslag för att finansiera fakultetens utbildningar på forskarnivå. Tillströmningen av externa projektmedel för studiefinansiering är mycket liten. Med utgångspunkt i ovanstående siffror och givet att -18-

20 fakultetsanslaget för 2010 var på nästan 37 miljoner under 2010 använde fakulteten närmare 28 % av anslaget till studiefinansiering av doktorander. 19 Studiefinansieringsregler och antagningsprincz'per vid Konstnådiga fakulteten Vid KonstFak har huvudprincipen för studiefinansiering tidigare varit två års utbildningsbidrag, följt av två års doktorandtjänst. Som ett led i ett pågående likabehandlingsarbete står emellertid fakulteten i begrepp att fasa ut utbildningsbidragen och övergå till doktorandanställningar som huvudsaklig finansieringsprincip. Motivet till detta är att anställningar ger doktoranderna tryggare villkor vid sjukdom och föräldraledighet. I linje med detta är även stipendiefinansieringen på väg bort, även om fakulteten inte helt vill frånsäga sig möjligheten att åtminstone delfinansiera doktorander via stipendier. Slutligen tänker sig fakulteten att i undantagsfall kunna anta doktorander med egen finansiering i form av exempelvis pension. Enligt KonstFaks regelverk sker utlysning av fakultets finansierade platser inom utbildning på forskarnivå i dialog mellan "fakultetsdirektör/motsvarande" och aktuell institution. I de fall platser finansieras av institutionerna sköter de utlysningen på egen hand. Oavsett om det rör sig om en fakultets- eller institutions finansierad plats tas det formella antagningsbeslutet av fakultetsnämnden. Samma sak gäller i de fall doktorander antas med annan finansiering. Till slut skall sagas att även KonstFak ställer Sig tveksamma till iden om att kunna anta doktorander på en lägre studietakt än 50 %. Fakultetens huvudargument är att det skulle leda till orimligt långa studietider kombinerat med svårigheter för doktoranderna att bli fullt integrerade i den akademiska miljön. Humanistiska fakulteten Ladok visar att det i januari 2011 fanns 188 registrerade doktorander vid Humanistiska fakulteten (HumFak). Vid samma tidpunkt fanns det i Datalagret doktoranduppföljningen 81 doktorander som antingen vara anställda som doktorander eller uppbar utbildningsbidrag. Förs dessa uppgifter samman framträder följande bild (tabell 14) av antalet doktorander vid HumFak inklusive deras finansieringsformer. 19 För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret (D nr: B11800/09). -19-

21 Tabell 14. Doktorander vid Humanistiska fakulteten inkl. finansieringsformer, januari Doktorandtjänst (Dl) 80 Utbildningsbidrag (UBB) 1 Annan anställning inom universitetet (HTJ) 6 Anställning utanför högskolan (AUH) 10 Stipendium (STP) 14 Övrigt (ÖVR) 58 Uppgift saknas 37 Totalt ,. Källa: Ladok och Datalagret doktoranduppfoljnmgen. Som tabellen visar tydliggörs även här problemet med dubbelräkningar, d v s att doktorander under en och samma termin kan ha angett mer än en finansieringsform, vilket gör att det totala antalet doktorander i tabellen blir högre än det antal som finns registrerat iladok. Tabellen visar också att HumFak har en stor grupp doktorander som rapporterat in sm försörjning under rubriken "övrigt", eller inte angett någon finansieringskälla alls; "uppgift saknas". Här döljer sig enligt fakulteten olika typer av tillfållig försörjning när den ordinarie studietiden/finansieringen har tagit slut. Troligen finns det också inom denna grupp ett antal doktorander som antagits före 1998 då kravet på finansiering inte fanns. Vid fakulteten finns också ett antal stipendiater. Enligt uppgifter från HumFak är det emellertid bara en av dessa som är antagen till utbildning på forskarnivå med stipendium som studiefinansiering. Huvuddelen av stipendiaterna är istället doktorander som försörjer sig via stipendier när den ordinarie försörjningen tagit slut. Majoriteten av doktorander vid HumFak, med stadigvarande finansiering, återfinns bland doktorander som bedriver sin utbildning inom ramen för en extern anställning och i den grupp som har doktorandanställning/utbildningsbidrag. Varifrån medlen till de senare kom under 2010 går att udäsa av nedanstående tabell. Tabell 15. Förbrukade medel för studiefmansiering vid Humanistiska fakulteten under 2010 (tkr) Fakultetsmedel Externa projektmedel 2696 Stipendier 105 Totalt Även för HumFaks del framträder alltså bilden aven fakultet som är mycket beroende av sitt fakultets anslag när det gäller studiefinansiering av doktorander. Med tanke på de ovanstående -20-

22 siffrorna och givet att fakultetsanslaget för 2010 låg på närmare 192 miljoner använde fakulteten lite mer än 12 % av anslaget för doktoranders studiefinansiering. 20 s tudirftnansieringsregler och antagningsprinciper vid Humanistiska fakulteten Vid HumFak tillämpas sedan något år tillbaka principen om doktorandanställning från första dagen. Dessförinnan använde fakulteten ett system där doktorandfinansieringen skedde med ett års utbildningsbidrag följt av tre års doktorandtjänst. Som godtagbar finansiering accepteras även olika typer av "annan form av studiefinansiering". Hit hör då stipendier som sökts i konkurrens och pension. I samtliga fall krävs att finansieringen ligger på minst studiemedelsnivå för att den skall anses vara fullgod. Som annan studiefinansiering räknas också finansiering inom ramen för en extern anställning. Här tillämpar HumFak en variant som innebär att en doktorand, som med sin arbetsgivares tillåtelse får gå ner på halvtid i sin anställning, och därmed kan forska på halvtid, anses vara fullfinansierad under förutsättning att halvtidslönen motsvarar minst studiemedelsnivå. I dessa fall skall en finansieringsplan upprättas som styrker att finansieringen är säkrad under hela utbildningsperioden. Av denna framgår också att det faller på antagande institution att överta finansieringsansvaret om det skulle visa sig att finansieringsplanen inte håller. Fakulteten tillåter också i speciella undantagsfall så kallad egenfinansiering. Här handlar det om doktorander som antas med privata medel som grund. Vid HumFak finns ett fakultetsgemensamt regelverk för antagning till fakultetens utbildningar på forskarnivå. Sedan 2011 används här ett system där" /.../ fakulteten inte på förhand öronmärker medel till specifika ämnen utan i stället tillämpar en ansökningsprocess där det är fritt fram att söka till de forsakrutbildningsämnen erbjuder vid utlysningstillfället" 21. Därefter tillsätts anställningarna efter beredning på institutions- och fakultetsnivå med formellt beslut i fakultetsnämnden. Vid samma tillfälle skall även sökande med annan finansiering bedömas, allt för att se till att samma kvalitetskriterier tillämpas oavsett finansieringsform. Om särskilda skäl föreligger kan emellertid en sökande ansöka om antagning utanför den ordinarie fakultetsgemensamma antagningen. Även HumFak avvisar iden om att kunna anta doktorander på en lägre studietakt än 50 % om det skulle vara möjligt enligt Högskoleförordningen. Enligt fakulteten skulle detta leda till mycket 20 För 2010 års fakultetsanslag se, Anslagsfördelning och kostnads debitering för budgetåret (Dnr: B11800/09). 21 Se,