Riktlinjer för ökad samordning av utbildning på forskarnivå

Transkript

1 BESLUT 1 / dnr G /08 Riktlinjer för ökad samordning av utbildning på forskarnivå Utlysning och antagning Gemensam utlysning skall ske två gånger per år, under senare hälften av varje termin. Information om möjligheter till antagning skall göras genom annonsering. Undantag från kravet på annonsering kan göras för antagning av doktorander vilka är anställda av annan arbetsgivare och vilkas studier på forskarnivå finansieras av dennes arbetsgivare, eller om antagning avses av doktorand som påbörjat sin utbildning vid annat lärosäte eller om det finns liknande särskilda skäl (HF 7 kap 37 ). Utlysning/annonsering skall göras fyra veckor före ansökningstidens utgång. I enlighet med GUs antagningsordning skall information om följande finnas vid utlysning: - Hur antagningen är organiserad - Hur antagning sker - Utbildningens huvudsakliga innehåll, uppläggning och inriktning - Aktuella behörighetsregler för tillträde - De bedömningsgrunder som tillämpas vid prövning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå (HF 6 kap 3 och 35.) - Tidpunkt för ansökan och hur ansökan närmare skall utformas - Hur beslut om antagning fattas Fakultetsnämnden utformar gemensamma riktlinjer för ovanstående, d v s en fakultetsgemensam antagningsordning. Prefekten fattar beslut om antagning. Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Sprängkullsgatan 21, Box 720, SE Göteborg , (vxl) (fax)

2 2 / 8 Gemensam introduktion för doktorander avseende regler, riktlinjer, villkor, rättigheter och ansvar. Gemensam introduktion avseende ovanstående tillhandahålls av fakulteten i nära anslutning till antagning. Tidsmässig samordning med institutionerna bör innebära att institutionsintroduktioner sker först och den fakultetsgemensamma följer därefter. Samordning med GU-gemensamma program eftersträvas. Gemensamma inslag gällande exempelvis post-dok verksamhet, alternativa karriärvägar, academic writing och publicering samt vetenskaplig kommunikation/media sker kontinuerligt under utbildningstiden Arrangemang kring ovanstående anordnas av fakulteten i seminarieform. Vissa delar av detta kan komma att arrangeras tillsammans med andra fakulteter. Regler för studiefinansiering Som studiefinansiering kan, enlighet HF 7 kap 36 finnas antingen studiestöd (anställning som doktorand eller utbildningsbidrag) eller s.k. annan finansiering. En plan för studiefinansieringen är en del av den individuella studieplanen för varje doktorand. Studiefinansieringen skall fastställas i samband med antagningen. 1) Huvudalternativet för finansiering skall vara anställning som doktorand, oavsett om finansiering sker via fakultetsanslaget, externa forskningsbidrag eller medel från annan arbetsgivare 2) Utbildningsbidrag kan förekomma under de två första åren. Därefter övergår bidraget till en anställning som doktorand. En institution som inrättar utbildningsbidrag för doktorander ansvarar för doktorandens sociala skydd i samband med föräldraledighet och sjukfrånvaro. 3) Stipendier som finansieras av Sida inom ramen för kapacitetsuppbyggnadsprogram. 4) Stipendier från andra finansiärer under förutsättning att nivån når upp till den som gäller för utbildningsbidrag, samt att institutionen/antagande enhet garanterar samma sociala skydd som det vilket gäller för utbildningsbidrag Kursutbudet vid alla institutioner/ämnen skall vara öppet för fakultetens samtliga doktorander. Utbudet av kurser på forskarnivå vid fakultetens institutioner skall vara öppet för doktorander från andra institutioner vid fakulteten. Deltagande med enstaka doktorander från andra institutioner vid fakulteten än den kursordnande skall vara avgiftsfritt. Begränsning i form av i förväg angivet maximiantal kursdeltagare skall vara möjligt. Systematiska skevheter mellan ämnen med avseende på kursgivande och doktoranders

3 3 / 8 deltagande på en annan institutions kurser bör dock leda till en utredning om orsakerna härtill. Ersättning till den institution vilken arrangerar kurserna kan då komma ifråga. Gemensamma metodkurser skall utvecklas och erbjudas doktorander. En särskild arbetsgrupp tillsätts med uppgift att föreslå kursplaner för en eller två olika metodkurser. Extern medverkan (där läsaren kommer från annat ämne/lärosäte som är relevant för forskningsområdet) gällande granskning av avhandlingsmanus före disputation skall ske minst en gång per avhandling. Uppgift om när extern läsare varit inkopplad och från vilken institution denna skall föras in i den individuella studieplanen. Uppföljningar görs årligen av kansliet. Lämplig anpassning av detta görs för lic examina. Användande av biträdande handledare från annan institution skall erbjudas när det är motiverat. Denna möjlighet får inte regleras genom förbud. Organiserad samverkan Som huvudprincip för organisering av utbildning på forskarnivå skall gälla en djupare form av samverkan kring visst kursutbud, seminarieverksamhet, handledning, kvalitetsgranskning samt administrativa rutiner (exempelvis inrapportering i LADOK, uppföljning av individuella studieplaner, studierektorskap, m m). Denna samverkan är ett medel för att säkerställa en fortsatt god kvalitet i utbildning för forskarnivå i tider av krympande volymer. Vad gäller volym är psykologi idag det enda ämne som är tillräckligt stort för att kunna existera i självständig form. Det kan ändock finnas skäl att samarbeta med andra ämnen. Vid institutionen för globala studier finns tre ämnen vilka bedriver utbildning på forskarnivå: humanekologi, socialantropologi och freds- och utvecklingsforskning. Denna samverkan förväntas fördjupas avseende ovan nämnda aspekter. Detta hindrar inte andra former av samverkan. Statsvetenskap och JMG redovisar båda att möjligheten finns till ökad samordning dem emellan. Statsvetenskap och JMG ges i uppdrag att komma med förslag för sådan samordning. Det kan dock finnas möjligheter att inkludera också andra ämnen i denna konstellation. Förvaltningshögskolan, institutionen för socialt arbete och sociologiska

4 institutionen (inkl. teknik- och vetenskapsstudier) ges var för sig i uppdrag att utreda hur samverkan enligt ovan kan ske med andra institutioner vid fakulteten, eller med andra lärosäten. Utredningarna skall vara fakultetsledningen tillhanda senast och skall innehålla redovisning av samverkan kring kurser, seminarier, handledning och administrativa rutiner. 4 / 8

5 5 / 8 Handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildningar på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten Ett stödjande instrument Fakultetsnämndens övergripande ansvar för uppläggning, kvalitet och tillsyn över utbildningen på forskarnivå fastställs i Högskoleförordningen 6:30. Denna handlingsplan syftar till att vara ett stöd för fakultetens och institutionernas kontinuerliga kvalitetsarbete. Den skall utgöra grund för fakultetens årliga uppföljningar av utbildningar på forskarnivå samt ge underlag för beslut om avvecklingar eller nysatsningar. Handlingsplanen avser att stödja ämnena och institutionerna i deras utvecklings- och kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska utformas så att det är en del av den reguljära verksamheten och det är, enligt Högskolelagen 1:4, en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenter. En utbildnings levnadscykel kan översiktligt delas in i tre faser: inrättande, bedrivande och avveckling/nysatsning. Under samtliga faser sker en dialog mellan fakultetsnämnd och institution angående kvalitetsaspekter som beskrivs i denna plan. Dialogerna baseras på uppgifter som samlas in via fakultetskansliet samt institutionernas dokumentation och självvärderingar enligt beskrivning nedan. Inrättande av utbildningar på forskarnivå Initiativ till inrättande av en ny utbildning/nytt ämne på forskarnivå kan tas av institutioner eller lärare/forskare i olika samverkanskonstellationer. En idéskiss skall då inlämnas till fakultetsnämnden. Idéskissen ska innehålla nedanstående dokumentation (enligt a, nedan). Ärendet bereds av FUN som prövar om den föreslagna utbildningen överensstämmer med fakultetens strategiska plan och strategi för forskning och utbildning. Vid positivt besked ges förslagsställarna i uppdrag att ta fram en fullständig ansökan (enligt b, nedan). Sakkunniga kan tillfrågas i specifika frågor om FUN bedömer det nödvändigt. Förslag till beslut lämnas av FUN till fakultetsnämnden som fattar beslut. a) Idéskiss - Övergripande beskrivning av innehåll - Motivering till varför utbildningen bör inrättas utifrån en omvärldsanalys och akademiskt mervärde. Planerad samverkan mellan ämnen skall redovisas, likaså beröringspunkter med existerande utbildningar på forskarnivå. - Redovisning av i vilken utsträckning den föreslagna utbildningen uppfyller fakultetens kvalitetskriterier.

6 6 / 8 - Övergripande beskrivning av finansiering; ev samfinansiärer. b) Ansökan - Allmän studieplan (förslag enligt mall). - Finansieringsplan med intäkter, finansiärer samt kostnader i form av personal, drift och OH-kostnader. Bedömningar av finansieringens varaktighet skall göras. - Mer fullständig redovisning av i vilken utsträckning den föreslagna utbildningen uppfyller fakultetens kvalitetskriterier. - Beskrivning av ev. samverkan med enheter vid annan fakultet eller annat lärosäte (nationellt eller internationellt). - Beskrivning av tillgänglig lärarkompetens, utbildningens ev. koppling till specifik forskningsmiljö, arbetsmarknadsanknytning, progression, genusperspektiv, internationalisering och behov av särskild infrastruktur (lokaler, utrustning mm). Pågående utbildning på forskarnivå Årliga processer för kvalitetsgranskning äger rum vid fakultetskansliet såväl som på institutionerna (enligt nedan). Därutöver sker granskning på förekommen anledning, såsom förslag till ändringar i allmänna studieplaner. En ryggrad i granskningsarbetet är de årliga kvalitetsdialogerna mellan fakultet och institutioner som i sin tur bygger på inrapporterade uppgifter vilka ingår i dokumentationsarbetet på fakultetskansliet och i hög grad institutionernas eget kvalitetsarbete. Om inte de kriterier som angetts i fakultetens Handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildningar på forskarnivå är uppfyllda av den aktuella utbildning på forskarnivå skall åtgärder vidtagas som leder till att de indikerade svagheterna åtgärdas. Åtgärderna kan t ex bestå av ökat samarbete eller i nedläggning (se nedan). Revidering av allmän studieplan inlämnas som tidigare till fakultetskansliet av institutionen, bereds av FUN och beslutas av SFN. I varje institutions kvalitetsplan skall rutiner för granskning och utveckling av utbildning på forskarnivå finnas. Kurser inom utbildningarna granskas och utvecklas av institutionerna. Av vikt är att ett system för kursvärderingar finns inskriven i institutionens kvalitetsplan, likaså rutiner och system för återkoppling och redovisning av dessa. Det övergripande ansvaret för tillsyn över utbildning på forskarnivå åvilar fakultetsnämnden. Särskilda kartläggningar och översyner genomförs årligen av kansliet och behandlas i FUN på uppdrag av fakultetsnämnden. Dokumentation till de årliga kvalitetsdialogerna tas i delar fram av fakultetskansliet. Dock vilar fortfarande ett ansvar på institutionerna att genomföra självvärderande dokumentation (enligt nedan).

7 7 / 8 Avveckling/Omstrukturering Fakultetsnämnden har ansvaret för alla tre faserna i utbildningarnas levnadscykel, således även ev. avveckling eller omstrukturering. Skälen till att avveckling kan bli nödvändig kan vara olika. Otillräckliga ekonomiska förutsättningar är ett tungt skäl. Sjunkande efterfrågan p g a omvärldsförändringar, svårigheter att rekrytera lämpliga kompetenta lärare i samband med pensionsavgångar eller betydande kvalitetsbrister är andra. Sådana kvalitetsbrister kan identifieras i samband med den årliga översynen av fakultetens utbildning på forskarnivå. Anordnare av utbildning på forskarnivå som inte kan uppnå dessa kriterier på egen hand kan åtgärda situationen, t ex genom att samverka med andra fakultetsinstitutioner. När allvarliga brister i en utbildning på forskarnivå identifierats skall en utredning i samverkan mellan fakultetsledningen och institutionen genomföras. Om problemen inte kan åtgärdas är i förlängningen ett möjligt resultat av en sådan utredning att den aktuella utbildningen på forskarnivå läggs ned. Externa sakkunniga kan vid behov anlitas. Fakultetsnämnden beslutar om avveckling eller omstrukturering. Kriterier, nyckeltal och procedur I nedanstående tablå (se bilaga 1) anges de viktigaste kvalitetskriterierna (kolumn 1), nyckeltal eller mått som motsvarar dessa (kolumn 2) samt procedur för redovisning (kolumn 3). Kriterierna med vidhängande nyckeltal och procedur är sorterade efter utbildningens förutsättningar, dess genomförande och dess utfall. Kriterierna är till en del identiska med HSV:s kvalitetskriterier för ämnes- och programutvärderingar. Andra är relaterade till samhällsvetenskapliga fakultetens strategiska plan , och några har bäring på de uppdrag som universitet och högskolor har enligt regeringens regleringsbrev. Ytterligare utgångspunkter har varit SDRs genomgång av villkor för doktorander vid fakultetens institutioner, utvärderingen utförd av Liljenstolpe och Åkerblom (2008) samt GU:s interna kvalitetsindikatorer. Nyckeltal är per definition trubbiga kvantitativa mått som liksom alla mätningar, registreringar och beskrivningar innehåller en andel brus. Goda egenskaper hos bra nyckeltal är, förutom att de är bra mått på vad de mäter, bl a att de ska vara enkla att använda och i hög grad sammanfalla med befintliga redovisningssystem eller självvärderande mått som institutioner har intresse av att kontinuerligt följa upp. Vid analys och bedömningar måste nyckeltalen kompletteras med andra relevanta uppgifter för att ge ett heltäckande och rättvisande bedömningsunderlag. De årliga dialogerna är tänkta att uppfylla detta behov.

8 Tablån (se bilaga 1) är avsedd att fungera som en sammanfattning av handlingsplanen för att underlätta användningen i kvalitetsarbetet. 8 / 8