varför alla doktorander borde vara anställda

Transkript

1 Argumentationsskrift varför alla doktorander borde vara anställda Sveriges förenade studentkårer

2 Förord Det är en grundläggande princip på den svenska arbetsmarknaden, att den som arbetar har rätt att erkännas som anställd och få ett anställningsbevis. Det finns ingen som helst anledning att utesluta doktorander från denna princip. De krav vi ställer är därför inte orimliga. Tvärtom. När vi kräver att alla doktorander ska ha anställning från det att man blivit antagen, innebär det endast att doktorander ska få det grundläggande skydd som omfattar övriga grupper på arbetsmarknaden. Precis som fackliga organisationer på arbetsmarknaden arbetar för sina medlemmars intressen, accepterar inte heller Sveriges förenade studentkårers Doktorandkommitté (SFS-DK) och Sveriges Doktorandförening (SDF) att doktorander ges undermåliga villkor i syfte att fler doktorander ska kunna antas till forskarutbildningen. Denna skrift har framtagits i samarbete mellan SFS-DK och SDF. Dess ändamål är att ge dig som förtroendevald inom en studentkår eller inom facket fakta och argument för att få ditt lärosäte att följa principen att alla doktorander ska ha anställning. Frågan är lika viktig inom universiteten som vid de högskolor som från år 2010 startar nya forskarutbildningar inom så kallade områden. Skriften riktar sig främst till doktorander, men även förtroendevalda studenter på grund- och avancerad nivå samt andra fackligt förtroendevalda personer på lärosätena (såsom adjunkter, forskare, lektorer och professorer). I många av de organ där beslut fattas som påverkar doktoranders situation är student- eller arbetstagarrepresentanterna inte själva doktorander. Det är en styrka för såväl studentrörelsens som fackföreningsrörelsens förtroendevalda att arbeta sida vid sida för att förbättra både sina egna och andra organiserades villkor. Där man saknar egen erfarenhet är tillgång till stöd och fakta nödvändig. Därför behövs denna skrift. Stockholm Lars Abrahamsson Ordförande SDF 2010 (SDF är SULF:s doktorandsektion) Odd Runevall Ordförande SFS Doktorandkommitté 2010/2011

3 Inledning Sveriges Förenade Studentkårers doktorandkommitté (SFS-DK) och Sveriges Doktorandförening (SDF) anser att samtliga personer som är antagna till forskarutbildning i Sverige ska ha anställning som doktorand. Anställning är den enda finansieringsform för doktorander som ger full tillgång till socialförsäkringar och arbetstagarrättigheter. Utbildningsbidrag, stipendier och egen finansiering tillhör förgångna tider och bör slopas som finansieringsformer. Denna skrift är tänkt att fungera som stöd för studentkårer och lokala fackföreningar i arbetet med att förmå sina lärosäten att erbjuda samtliga doktorander anställning under hela forskarutbildningen. Förutsättningarna ser olika ut runtom i Sverige då vissa lärosäten har en hög andel forskarstuderande med stipendium och utbildningsbidrag som försörjning, medan andra föredömligt nog redan strävar efter att erbjuda så många som möjligt en doktorandanställning eller jämförbara levnadsvillkor. Som studentrepresentant eller arbetstagarrepresentant kan du påverka beslut i många av högskolans organ, men störst möjlighet till detta finns många gånger i fakultetsnämnderna, där bland annat beslut om antagning till forskarutbildning fattas. Det är där det exempelvis avgörs om en viss finansiering är tillräcklig för att uppfylla lärosätets finansieringsansvar gentemot doktoranden. Fakultetsnämnderna har det yttersta ansvaret för utbildning på forskarnivå vilket gör att valda studentrepresentanter här har ett stort ansvar att påverka beslut genom att belysa frågorna ur ett doktorandperspektiv. Enligt nu liggande förslag kommer regleringen av fakultetsnämnderna och deras ansvar för forskarutbildningen att avskaffas och organisationsstrukturen kan därefter komma att se olika ut vid olika lärosäten. En påverkansmöjlighet som kvarstår är dock styrelserna för respektive lärosäte. En universitetsstyrelse kan exempelvis fatta beslut om interna regler för lärosätet, såsom att alla antagna doktorander ska vara anställda. Nedan presenteras en rad argument till varför doktorander ska vara anställda från antagningsdagen. I skriften finns även bakgrundsfakta som visar hur anställningssituationen ser ut idag på våra lärosäten, samt ofta förekommande motargument till anställning för doktorander och resonemang kring hur ni kan bemöta dessa. Bakgrund I Sverige finns tre huvudsakliga finansieringsformer för en person antagen till forskarutbildning, nämligen doktorandanställning, utbildningsbidrag och stipendium. Andra löneformer kan även förekomma så som lön från ett företag som företagsdoktorand (en så kallad industridoktorand), annan anställning inom högskolan och egen finansiering (ofta via studiemedel). Industridoktoranders situation varierar, möjligheten att ägna tid åt

4 forskarutbildningen kan skifta med företagets behov av arbetskraft, men vanligen har de bättre ekonomiska förhållanden än doktorander med doktorandtjänst. Andra anställningar inom högskola kan vara lärartjänst eller tekniska eller administrativa tjänster. Under inga omständigheter ska andra högskoletjänster såsom adjunktstjänst, laboratorieassistent, forskningsingenjör, eller liknande erbjuda lägre ekonomisk ersättning än doktorandtjänsten för en doktorand. Egen finansiering av forskarutbildningsstudier bör inte förekomma, då detta inte bara ger en ekonomisk otrygghet för doktorand och lärosäte, utan även kan utgöra en bakväg in till forskarstudier utan öppen konkurrens och en rättssäker antagning. Tabell 1 sammanfattar hur de tre vanligaste finansieringsformerna täcker in samhällets sociala förmåner. Som framgår av tabellen finns en klar skiljelinje mellan två grupper, doktorander som är anställda och de som inte är anställda. De som har doktorandanställning, har högskoletjänst eller är industridoktorander, är anställda i ordets fulla bemärkelse. På samma sätt som andra som utför ett arbete i Sverige innebär det rätt till sjukpenning och föräldrapenning, rätt till arbetslöshetskassa och pension samt rätt till semester med ersättning. Med övriga finansieringsformer är doktoranden däremot en student som erhåller ersättning, trots att hon eller han genomför forskning på kvalificerad nivå. En välvillig arbetsgivare kan fylla ut de tomma rutorna i tabellen nedan med egenhändigt arrangerade lösningar, men det finns dock ingen garanti för att så sker. I detta avseende skiljer sig lärosätena åt. Tabell 1. Rättigheter vid olika finansieringsformer. Stipendium Utbildningsbidrag Doktorandanställning Fastställd årsarbetstid NEJ NEJ JA Fastställd semesterrätt NEJ Ledighet utan semesterersättning JA A-kassa NEJ NEJ JA Sjukpenning NEJ Förlängning* JA Föräldrapenning NEJ Förlängning* JA Statlig tilläggspension NEJ NEJ JA Arbetsskadeförsäkring NEJ NEJ JA Allmän pension NEJ JA JA *Förlängning får medges efter ansökan till Fakultetsnämnd. En doktorand med utbildningsbidrag har rätt att behålla finansiering under föräldraledighet eller vid sjukledighet [1]. Övrig information: En vanligt förekommande lösning är att kombinera utbildningsbidrag med assistenttjänst. Assistenttjänsten får uppgå till högst 40 procent [2] men är vanligtvis på en lägre aktivitetsnivå, typiskt

5 mellan 5-20 procent. En doktorand med utbildningsbidrag på heltid får inte ha en total aktivitetsnivå överstigande 120 procent [3]. Detta innebär att kombinationen utbildningsbidrag och assistenttjänst aldrig får överstiga 120 procent. Assistenttjänst ger samma förmåner som andra anställningar men utgår från inkomsten, vilken i dessa fall blir låg på grund av deltiden. Detta i sin tur leder till att sjuk- och föräldraförsäkringen blir låg. Samtidigt är aktivitetsnivån för låg för att kvalificera till A-kassa. Man kan inte utföra undervisningsrelaterade eller andra institutionssysslor om man finansieras med utbildningsbidrag utan att dessa faller under en assistenttjänst. För stipendiater, som per definition inte arbetar, föreligger risk för beskattningsskyldighet om arbete utförs för såväl stipendiat som för lärosäte. Därför riskerar du som stipendiat att gå miste om möjlighet till meriterande institutionstjänstgöring. Argument Doktorander utför ett viktigt arbete Kanske är det främsta skälet till varför en doktorand ska vara anställd att de som genomgår en forskarutbildning faktiskt utför arbete. En stor skillnad mellan Sverige och många andra länder är att forskarstuderande utför en stor andel av den forskning som kommer samhället till nytta. Därmed bör doktorander också ha rimliga anställningsförhållanden och samtidigt kunna tjäna in en fullgod pension. SFS-DK/SDF anser att det är ovärdigt svenska universitetet att låta människor utföra kvalificerade uppgifter som ingår i institutionernas verksamhet utan att ta fullt arbetsgivaransvar. Detta tillåts inte i någon annan sektor i samhället. Tyvärr finns på många håll fortfarande en bild av en doktorand som en ung student, hängiven åt sin forskning och utan något större behov av social trygghet. I sådana fall är den djupt felaktig. Enligt Högskoleverket gäller följande för svenska doktorander [4] : Medianålder bland doktorander; 33 år Hälften kvinnor, hälften män 70 % är gifta eller sammanboende 40 % har hemmavarande barn under 18 år 49 % har ingen förälder med akademisk examen 80 % jobbar minst 40 h/vecka 75 % av doktoranderna fick ingen/liten inblick i sina rättigheter och skyldigheter vid utbildningens start Lika lön för lika arbete Det är djupt orättvist att en doktorands ekonomi, såväl under som efter

6 utförd forskarutbildning, och att hans/hennes möjligheter att bilda familj ska bero på hur pass välfinansierat doktorandprojektet är. I många forskargrupper arbetar stipendie-/studiebidragsfinansierade och anställda doktorander med liknande eller till och med exakt samma uppgifter. Då bör de givetvis arbeta under lika villkor. Kvalitetshöjande Genom att erbjuda en anställning med konkurrensmässiga anställningsvillkor har lärosätena större möjlighet att attrahera de allra bästa doktoranderna från hela världen, vilket bidrar till en kvalitetshöjning för såväl forskningen som för doktorandutbildningen som bedrivs på svenska lärosäten. Att utan en trygg anställning stå utanför det sociala skyddsnätet kan leda till oro och psykisk ohälsa, vilket kan ha negativ påverkan på kvaliteten av utfört arbete. Långsiktig kompetensförsörjning inom högskolan och samhället i övrigt bygger på att de som rekryteras till och genomgår forskarutbildning verkligen har möjlighet att klara av doktorandtiden ekonomiskt. För att kunna fullfölja en forskarutbildning och samtidigt kunna bidra till forskning på hög nivå krävs att de mest lämpade personerna antas till forskarutbildning. Det är viktigt att även lärosäten kan erbjuda nyutexaminerade studenter, i konkurrens med andra möjliga arbetsgivare, godtagbara anställningsvillkor. Inget A- och B-lag bland högskolepersonalen I en situation där en del av personalen (lärare och teknisk-/ administrativ personal) har anställningar medan doktorander får en annan typ av ersättning uppstår lätt en skiktning i status som får effekter på arbetsmiljön. Den svenska högskolan bör vara jämlik. Regler Enligt högskoleförordningen [5] får fakultetsnämnden bara anta sökande till forskarutbildningen som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden kan också anta sökande som har någon annan form av finansiering, vanligen ett stipendium. Även en företagsdoktorand som får lön av ett företag kan antas, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen. Sedan 1998 föreskrivs i regleringsbreven att medel ur statsbudgeten inte får användas till att finansiera forskarutbildning med stipendium. Det är oklart om regeln i verklighet följs av landets lärosäten. Eftersom flera av

7 forskningsråden får sina medel genom tilldelning från staten kommer deras resurser direkt från statsbudgeten. Därmed borde inte heller projekt som finansieras av sådana aktörer kunna genomföras med stipendiater. Både Vinnova och Vetenskapsrådet uttrycker klart och tydligt i sina regleringsbrev att man inte finansierar stipendier. Regeringen förordar i propositionen Forskning för ett bättre liv (2004) [6] att inte heller andra medel, utöver de ur statsbudgeten, läggs på stipendier om medlen i stället kan användas till en doktorandanställning eller utbildningsbidrag. Av de medel som högskolorna får av staten för att studiefinansiera doktorander ska, enligt 2007 års regleringsbrev, minst 75 procent gå till doktorandanställningar. Motargument Det är dyrt med doktorandanställning Ett vanligt motargument är att lärosätena vill ge fler chansen att doktorera. Hellre än att anställa en doktorand kan två stycken finansieras med utbildningsbidrag eller stipendium. Doktorander utför idag billigt en stor del av forskningen i Sverige, men i vissa ämnen överstiger antalet utexaminerade doktorander arbetsmarknadens behov, vilket leder till betydande arbetslöshet bland nydisputerade. Resultatet är varken samhällsekonomiskt lönsamt eller etiskt försvarbart för den drabbade doktoranden. Högskoleverket (HSV) gjorde år 2006 [7] en kartläggning om bruket av stipendier vid lärosätena i landet och konstaterade att det bästa för en enskild doktorands rättssäkerhet vore om lärosätenas egeninrättade stipendier ersattes med anställningar. I samma rapport föreslår HSV att den sociala tryggheten för doktorander som inte har anställning ska lösas med en standardförsäkring. Dessa doktorander skulle då fortfarande lämnas utanför de generella trygghetssystem som i övrigt gäller på arbetsmarknaden, vilket SFS-DK/SDF inte anser tillfredsställande då budskapet är att alla doktorander ska ha en trygg och förhållandemässigt likvärdig forskarutbildningstid. En billig forskarutbildning riskerar även att kvaliteten på utbildningen försämras. Detta som ett resultat av att handledare kan frestas att anta fler doktorander med stipendier snarare än att satsa på färre doktorander med anställning, och därigenom tryggare villkor. I dessa fall kan doktoranderna möjligtvis gå miste om samma materiella och handledningsmässiga resurser som en anställd doktorand då incitamenten att de skall disputera i tid och få ut maximalt av sin forskarutbildningstid är lägre. Detta kan leda till en kvalitetsförsämring då det är svårt för en handledare att bidra med bra handledning till ett stort antal doktorander.

8 Vidare är inte antagningsprocessen till forskarutbildning lika reglerad vad gäller externa stipendiater som vid doktorandtjänst. Här minskar sannolikheten att den bäst lämpade antas genom öppen antagning. Avskaffandet av stipendier är således inte bara en rättvisefråga, utan även en kvalitetsfråga. Konkurrera med utlandet Vissa menar att internationaliseringen inte möjliggör doktorandanställning till samtliga doktorander eftersom det skulle bli svårt att attrahera utländska doktorander som har stipendier från sina hemländer till en forskarutbildning på svenska lärosäten. Ett sådant argument tar inte hänsyn till att personerna ska leva i Sverige och utföra arbetsuppgifter med samma svårighetsgrad som sina svenska kollegor. Ett sådant förhållningssätt är diskriminerande och skulle normalt inte tillåtas om personen varit en svensk doktorand och vidare skulle detta definitivt inte tillåtas på övriga delar av arbetsmarknaden i vårt land. Vidare kan man från lärosätets håll med diverse metoder försäkra och höja ersättningsnivåer för de utländska doktoranderna, i de fall deras hemländers bidragsgivare inte tillåter att medlen omvandlas till delfinansiering av doktorandtjänster. Under hösten 2008 tog en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) fram ett förslag om att skapa ett enhetligt system för finansiering av forskarstudier som innebar att stipendier skulle sluta användas för försörjning av forskarstuderande [8]. Den visar på att möjligheten att avskaffa stipendier som finansieringsform av doktorandstudier finns med förutsättning att viljan finns. Forskarutbildningen är bara en utbildning Ett ytterligare motargument är att doktorander bara genomgår en utbildning. I Sverige utför doktorander kvalificerade arbetsuppgifter och de är en viktig del av forskningsmiljön vilket grusar ovan nämnda argument. Under senare år har doktorandernas andel av det totala forskningsarbetet legat runt 40 procent. Dessutom deltar många doktorander i grundutbildningen som lärare. En doktorand skall endast ägna sig åt utbildning eller annan institutionstjänstgöring om den har doktorandtjänst med hänsyn tagen till institutionstjänstgöringen i studieplanen, annan högskoletjänst eller utbildningsbidrag med assistenttjänst. Stipendiater skall överhuvudtaget inte utföra arbete. Diskussionen om att doktorerande inte är ett riktigt arbete förekommer inte heller för industridoktorander då deras arbetsgivare accepterar och uppfattar ett av syftena med forskarutbildningen, att blanda uppdragsforskning och utbildning.

9 Hur ser det ut med doktorandanställningar i dagsläget? Utifrån de kartläggningar av doktorandernas försörjningsformer som gjorts av HSV i samband med de nationella utvärderingarna Doktorandspegeln (2003, 2008) samt i den statistik som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar årligen, har enbart drygt hälften av doktoranderna på landets lärosäten idag en anställning som doktorand. I 2008 års Doktorandspegel var siffran 55 procent, vilket var en liten ökning från 2003 då motsvarande siffra var 51 procent. Utöver doktorandanställningar förekommer en lång rad andra finansieringsformer som utbildningsbidrag, stipendier och doktorander med annan finansiering. Den minst vanliga försörjningskategorin var, enligt Doktorandspegeln 2008, studiemedel (0,2 procent). Studiemedel är heller inte inrättat med avsikten att finansiera doktorander. Skillnaderna i doktorandernas ekonomiska villkor skiljer sig kraftigt åt mellan lärosäten (se Tabell 2 nedan) men också mellan olika vetenskapsområden. Högst andel doktorander med doktorandanställning finns inom matematik och naturvetenskap. Vetenskapsområdena med lägst andel doktorandtjänster återfinns inom medicin och odontologi, där det dock är vanligt att doktorander har en anställning utanför högskolan. En vanlig situation är att doktorander inte har en anställning under hela sin forskarutbildning utan inledningsvis får klara sig på utbildningsbidrag och eller stipendier. Under det första utbildningsåret har knappt 40 procent av doktoranderna en anställning som doktorand [4]. De senaste åren har antalet utländska doktorander inom svensk forskarutbildning ökat kraftigt. Av alla doktorander antagna under 2008 var 1/3 utländska doktorander [9]. När de utländska doktorandernas villkor har synats noggrannare, visar det sig att de ofta har en betydligt sämre finansiering än sina svenska kollegor. Andelen som har en doktorandanställning är betydligt lägre och istället är det vanligt med stipendier av olika slag, många gånger på en så låg nivå som kronor/månad [9]. Kinesiska doktorander, finansierade av Chinese Scholarship Council (CSC) har påträffats med stipendier på 5900 kronor/månad. Slutord SFS-DK/SDF hoppas att denna argumentationsskrift motiverar till fortsatt arbete för att ge alla forskarstuderande på ert lärosäte anställning från dag ett på forskarutbildningen. Vi är inte nöjda förrän alla doktorander får den grundläggande trygghet som betraktas som en självklarhet i det övriga samhället. Den otrygga finansieringssituationen är för de utsatta en orsak till stress och psykisk ohälsa, vilket i sig påverka forskningens effektivitet och kvalitet i Sverige på ett negativt sätt. En trygg finansiell situation ger den forskarstuderande möjligheten att fullt ut koncentrera sig på sin forskarutbildning.

10 Tabell 2. Antal forskarstuderande med studiefinansiering höstterminen De olika finansieringsformerna är doktorandtjänst (DTJ), annan anställning inom universitet eller högskola (HTJ), utbildningsbidrag (UBB), företagsdoktorand (FTG) vardagligt kallat industridoktorand, anställning som läkare (USL), annan anställning utanför universitet eller högskola där forskarutbildning bedrivs inom anställning (AUH), stipendium (STP), övrig finansiering (ÖVR) Finansieringsform DTJ HTJ UBB FTG USL AUH STP ÖVR Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Växjö universitet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mälardalens högskola Totalt Andel kvinnor Andel män Forskarstuderande som under terminen haft flera olika finansieringstyper kan förekomma flera gånger i tabellen [10]. Referenser [1] Högskoleverkets doktorandhandbok, [2] Svensk författningssamling, SFS 1998:1003, URL: [3] Förordning (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander, URL: [4] Doktorandspegeln 2008 (Högskoleverkets rapportserie 2008:23 R) [5] Högskoleförordningen (7 kap. 36 Tillträde till utbildning på forskarnivå), URL: [6] Forskning för ett bättre liv (2004), Regeringen, URL: [7] Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning

11 (Högskoleverkets rapport 2006:44 R) [8] 4a70-a ca0d5e3b&OwnerType=0&PropertyName=File1&FileName=Stipe ndierapport+med+protokollsutdrag pdf&attachment=true [9] Utländska doktorander i svensk forskarutbildning (Högskoleverkets rapport 2009:14 R) [10] Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009, URL: