Utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 2015 kvantitativ uppföljning

Transkript

1 ( Dnr. LED /493) 1 (av 8) Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd, Utbildnings-och forskningsstöd Peter Jönsson, Forskningskoordinator PM Utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 2015 kvantitativ uppföljning Ladok utgör informationskälla för uppgifter om Malmö högskolas doktorander och examina på forskarnivå. Även uppgifter för doktorander som är antagna vid andra lärosäten kan ingå ifall de är studiefinansierade av Malmö högskola eller om Malmö högskola på annat avgörande sätt bidrar till utbildningens genomförande. Doktorander Under 2015 fanns 223 aktiva doktorander (med minst en procents aktivitet 1 ) vid Malmö högskola. Det är två fler än I dessa siffror ingår, som sagt, doktorander som är antagna vid andra lärosäten eftersom Malmö högskola i normalfallet står för studiefinansiering, handledning och arbetsplats även för dessa doktorander. Figur 1 (nästa sida) visar antalet doktorander som har varit aktiva vid respektive fakultet Minskningen av antalet doktorander vid Fakulteten för lärande och samhälle mellan kan till stor del förklaras av att Lärarlyftets finansiella villkor inte längre är lika gynnsamma för de verksamma lärarnas arbetsgivare. De nya examenstillstånden har inneburit att senare års antagningar kan ske vid Malmö högskola av såväl nya doktorander som av doktorander som tidigare har påbörjat sin utbildning vid det lärosäte som stått värd för samarbetet i forskarutbildningen (övergång). De tre senaste årens antal aktiva doktorander respektive nyantagning för varje forskarutbildningsämne visas i Tabell 2 (sidan 3). Ämnena delas in efter de områden för utbildning på forskarnivå som Malmö högskola har examenstillstånd för. Tabell 2 innehåller också uppgift om vilken fakultet som ansvarar för ämnet i fråga. Föreliggande indelning av forskarutbildningen vid Malmö högskola i områden för examenstillstånd är ett sätt att beskriva verksamheten på. 2 1 Samma kriterium används av Universitetskanslersämbetet. 2 Lägg märke till att den tidigare nationella indelningen av examenstillstånd i forskarutbildningen som var baserad på de fyra vetenskapsområdena upphörde 2011.

2 2 (av 8) HS KS LS OD TS Figur 1. Antal aktiva doktorander vid Malmö högskolas fakulteter Nyantagningen till forskarutbildning 2015 var lika omfattande som 2013 och därmed betydligt större än 2014 (Se Tabell 2, nästa sida). Ibland görs samlade utlysningar av lediga platser på forskarutbildningen som kan leda till att variationen mellan åren kan vara betydande i en förhållandevis liten doktorandpopulation som Malmö högskolas. Vid utgången av 2015 var 198 (89 procent) av de aktiva doktoranderna antagna vid Malmö högskola, vilket är en procentenhet högre än vid motsvarande tidpunkt Andelen doktorander som är antagna vid andra lärosäten minskar i takt med att dessa doktorander examineras och för att nya platser inom forskarutbildningen sedan ett par år tillbaka nästan uteslutande koncentreras till de utbildningar som Malmö högskola har examenstillstånd för. Av kompetensutvecklingsskäl kommer Malmö högskola emellertid ha ett mindre antal anställda som är antagna som doktorander vid annat lärosäte. Enligt Universitetskanslersämbetets årsrapport för universitet och högskolor 3 var andelen utländska doktorandnybörjare vid Malmö högskola 24 % Det nationella genomsnittet 2015 var 38 %. Kvinnor dominerar i utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola, framför allt på grund av att vissa professioner i anslutning till forskarutbildningen av tradition är kvinnodominerade. Nästan 60 % av de aktiva doktoranderna 2015 är kvinnor men andelen kvinnor som antagits under senare år är inte lika stor, vilket har jämnat ut könsskillnaderna. Icke desto mindre finns tydlig mans- respektive kvinnodominans inom vissa forskarutbildningsämnen, till exempel datavetenskap respektive vårdvetenskap. 3

3 3 (av 8) Tabell 2. Antal aktiva och nyantagna doktorander inom respektive forskarutbildningsämne enligt Ladok (antal kvinnor inom parentes) samt i anslutande ämnen där doktoranderna är antagna vid ett annat lärosäte (kursiverat). Aktiva Nyantagna ODONTOLOGI (OD) Odontologi 56 4 (27) 58 (27) 51 (27) 7 (6) 9 (3) 8 (0) BIOMEDICINSK VETENSKAP (HS) Biomedicinsk vetenskap 5 8 (6) 10 (5) 11 (6) 1 (1) 1 (1) 2 (1) HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD (HS) Hälsa och samhälle 15 (11) 17 (13) 18 (15) 0 (0) 2 (1) 7 (6) Socialt arbete 13 (8) 15 (9) 15 (9) 1 (0) 1 (1) 6 (3) Vårdvetenskap 14 (13) 14 (13) 14 (13) 3 (3) 0 (0) 1 (1) IDROTTSVETENSKAP (LS) Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora 16 (8) 16 (10) 16 (10) 3 (0) 0 (0) 3 (3) NYA MEDIER, OFFENTLIGHETER OCH GESTALTNINGSFORMER (KS samt TS) Datavetenskap (TS) 7 (1) 5 (2) 4 (2) 3 (0) 1 (0) 1 (1) Interaktionsdesign (KS) 6 (3) 7 (3) 7 (3) 2 (2) 0 (0) 1 (1) Medie- och kommunikationsvetenskap (KS) 4 (2) 5 (3) 4 (2) 1 (1) 1 (1) 1 (0) Anslutande ämnen vid andra lärosäten 2 (1) 2 (1) 2 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) UTBILDNINGSVETENSKAP (LS) Historia och historiedidaktik 11 (3) 7 (1) 7 (2) 5 (2) 1 (0) 1 (0) Naturvetenskapernas och matematikens didaktik 10 (9) 12 (9) 11 (9) 1 (1) 1 (0) 0 (0) Pedagogik 12 (10) 11 (10) 9 (9) 5 (4) 2 (1) 0 (0) Svenska med didaktisk inriktning 7 (3) 4 (3) 5 (4) 4 (1) 1 (0) 1 (0) Anslutande ämnen vid andra lärosäten 6 (6) 9 (9) 14 (12) 0 (0) 0 (0) 0 (0) MIGRATION, URBANISERING OCH SAMHÄLLSOMVANDLING (KS) Internationell migration och etniska relationer 8 (4) 7 (3) 6 (3) 2 (1) 1 (0) 6 (3) Urbana studier 11 (8) 7 (6) 5 (4) 4 (2) 2 (2) 5 (4) Anslutande ämne vid andra lärosäten 12 (6) 13 (7) 14 (7) 0 (0) 0 (0) 0 (0) ÖVRIGT, TEKNIKVETENSKAP 5 (2) 2 (0) 5(2) 1 (0) 0 (0) 1(0) TOTALT 223 (131) 221 (134) 218 (140) 43 (24) 23 (10) 44 (23) 4 Antalet registrerade som aktiva vårterminen 2015 respektive nyantagna höstterminen Biomedicinsk vetenskap inkluderar i denna sammanställning också forskarutbildningsämnena biomedicinsk laboratorievetenskap och biomedicinsk teknologi. Antagning görs numera enbart i biomedicinsk vetenskap.

4 4 (av 8) Studietakten i utbildning på forskarnivå i Sverige är i allmänhet 80 %. Parallellt med utbildningen utförs ofta ytterligare 20 % så kallad institutionstjänstgöring många gånger undervisning med relevans för doktorandens utbildning vilket innebär att bruttostudietiden därmed blir fem år. Ganska många av Malmö högskolas doktorander har emellertid lägre studietakt än 80 % eftersom de utför kompetensupprätthållande praxisarbete under studietiden. Studietakten får emellertid aldrig vara lägre än att doktoranden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år (för licentiatexamen) och åtta år (för doktorsexamen), vilket betyder en lägsta aktivitetsgrad på i genomsnitt 50 %. Aktivitetsgraden påverkar tilldelningen av forskningsanslag mellan Malmö högskolas fakulteter. Från och med 2013 tilldelas nämligen fakulteterna genom den interna resursfördelningsmodellen en del av forskningsanslaget i proportion till respektive fakultets samlade doktorandaktivitet inom utbildning på forskarnivå de senaste fyra terminerna enligt registrering i Ladok (se Mahr Dnr /319). Denna aktivitet räknas emellertid enbart för de doktorander som är antagna vid Malmö högskola samt upp till åtta respektive fyra heltidsterminer för varje doktorand som är antagen till doktors- respektive licentiatexamen. Tabell 3. Vissa uppgifter om utbildning på forskarnivå höstterminen 2015 enligt Ladok. Förändringen jämfört med 2014 inom parentes. HS KS LS OD TS SUMMA Antal aktiva doktorander 50 (- 6) 43 (+ 2) 62 (+ 3) 56 (- 2) 12 (+ 5) 223 (+ 2) Ackumulerad aktivitet 2014 och (-1 229) (+1 004) (-1 081) (+1 086) (+ 483) (- 457) Antal nyantagna doktorander 5 (+ 1) 9 (+ 5) 18 (+ 13) 7 (- 2) 4 (+ 3) 43 (+ 20) Antal doktorander med mindre än 41 % aktivitet Antal doktorander yngre än 40 år Antal doktorander med doktorandanställning Antal doktorander med anställning utanför Malmö högskola Antal doktorander som till merparten studiefinansieras genom fakultetsanslaget 9 (+ 1) 7 (+ 4) 8 (- 3) 7 (- 5) 0 (± 0) 31 (- 3) 19 (- 9) 28 (+ 2) 20 (+ 3) 28 (- 1) 9 (+ 3) 104 (- 2) 25 (- 4) 31 (+ 4) 35 (+ 8) 17 (- 4) 9 (+6) 117 (+ 10) 13 (- 3) 1 (- 1) 8 (- 12) 25 (+ 2) 0 (- 2) 47 (- 16) 18 (- 4) 16 (- 1) 31 (+ 8) 16 (- 3) 5 (- 2) 86 (- 2) Sedan 2010 har antalet doktorander uppvisat en stadig, om än liten, tillväxt: från 203 (2010) till 223 (2015). Tidigare ökning beträffande den samlade aktiviteten avstannade emellertid 2015 (se andra raden Tabell 3). Tabellens andra variabler pekar inte heller entydigt på en fortsatt expansion.

5 5 (av 8) Två företeelser uppvisar en så pass stor förändring att de är värda att poängtera; den tidigare kommenterade ökningen av antagna doktorander men också den även nämnda minskningen av antalet doktorander med anställning utanför Malmö högskola. I det senare fallet är det tydligt att Lärarlyftets förändrade förutsättningar starkt har bidragit till att andelen yrkesverksamma doktorander vid Malmö högskola har minskat, från 33 % (2012) till 21 % (2015), och gjort att både Odontologiska fakulteten och Fakulteten för hälsa och samhälle numera har fler yrkesverksamma doktorander än Fakulteten för lärande och samhälle. Doktors- och licentiatexamina Antalet examina i Malmö högskolas egen forskarutbildning förväntas öka allteftersom produktionen av examina börjar komma igång inom de områden som erhöll examenstillstånd 2010 eller senare. De första doktoranderna utanför det tidigare medicinska vetenskapsområdet examinerades Den senaste treårsperiodens antal utfärdade examina redovisas per område som Malmö högskola har examenstillstånd för (Tabell 4). I likhet med att det i förra avsnittets redovisning ingick aktiva doktorander som är antagna vid andra lärosäten, inkluderas i en separat grupp även de examina som utfärdats av andra lärosäten. Under 2015 utfärdades något färre examina än föregående år inom de ämnen som Malmö högskola har examenstillstånd för. Antalet utfärdade examina i Tabell 4 motsvarar 21 doktorsexamina och sju licentiatexamina för 2015, vilket är lika många doktorsavhandlingar som föregående år men fyra färre licentiatexamina än Tabell 4. Antal utfärdade examina i utbildning på forskarnivå per område för examenstillstånd samt sådana examina som formellt utfärdats av andra lärosäten. Doktorsexamen räknas som en examen. Licentiatexamen samt doktorsexamen som har föregåtts av en licentiat-examen räknas vardera som en halv examen Odontologi 6 6,0 4,5 4,0 Biomedicinsk vetenskap 1,0 2,5 1,0 Hälsa, vård och välfärd 3,0 7,0 2,0 Idrottsvetenskap 7 0,5 1,5 1,0 Nya medier offentligheter och gestaltningsformer 4,0 4,0 0 Utbildningsvetenskap 4,5 4,0 2,0 Migration, urbanisering och samhällsomvandling Examina vid andra lärosäten 5,0 2,5 5,5 SUMMA 24,0 26,0 15,5 6 Tabellen redovisar uppgifter enligt Malmö högskolas årsredovisning för Senare Ladok-uppgifter innehåller ytterligare en doktorsexamen i Odontologi som bör inkluderas i examina för Tabellen redovisar uppgifter enligt Malmö högskolas årsredovisning för Senare Ladok-uppgifter innehåller ytterligare en doktorsexamen för Idrottsvetenskap som bör inkluderas i examina för 2016.

6 6 (av 8) Bland de väsentliga uppgifter som redovisas i landets lärosätens årsredovisningar återfinns den genomsnittliga nettostudietiden för licentiat- respektive doktorsexamen. Malmö högskolas nettostudietid för doktorsexamen har under de senaste åren varit kortast i landet. I Sverige är den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen drygt fyra år, medan nettostudietiden vid Malmö högskola var 2,8 år (2015) respektive 3,1 år (2014). En del av förklaringen till den korta studietiden är att de övergångar från annat lärosäte, som de nya examenstillstånden medförde, innebär att endast den nettotid som registreras vid Malmö högskola ingår i beräkningsunderlaget. Nettotiden för enskilda doktorander får stort genomslag i medelvärdet på grund av relativt få årliga examina. Även om vi bortser från de så småningom övergående effekter som övergångar från andra lärosäten ger, finns ändå ställvisa tillkortakommanden i Ladok-registreringen för vissa av de doktorander som examineras vid Malmö högskola. Dessa brister riskerar att kvarstå under längre tid eftersom nettostudietiden är bakåtblickande. Ett positivt tecken är emellertid att antalet doktorander registrerade på en aktivitet mindre än 41 % har minskat från 54 (2013) till 31 (2015), se Tabell 3, sidan 4. Malmö högskolas interna resursfördelningsmodell ger ekonomiskt incitament för att registrera aktiviteten inom forskarutbildningen i Ladok på vederbörligt sätt. Studiefinansiering Utbildning på forskarnivå kan studiefinansieras på flera olika sätt. 52 % (117 av 223) av doktoranderna har doktorandanställning, vilket motsvarade 85 årsarbetskrafter 2015; två mer än Doktorandanställning är tillsammans med finansiering av annan arbetsgivare (företag undantagna) än Malmö högskola de två vanligaste sätten att studiefinansiera forskarutbildningen på (se Tabell 3). Cirka 75 % av doktoranderna vid Malmö högskola finansieras på dessa vis. Merparten av återstående doktorander har studiefinansiering genom anställning vid högskolan med undervisnings- och/eller forskningsuppgifter. Övriga doktorander studiefinansieras antigen via stipendier (fem; en mer än 2014) eller är registrerade som företagsdoktorander i Ladok (tre; två fler än 2014). Kommuner och landsting (motsvarande) tillhör de vanligaste arbetsgivarna utanför högskolesektorn. Särskilt Malmö stad och Region Skåne är välrepresenterade bland dessa, men Odontologiska fakulteten har även antagit doktorander som är verksamma inom andra landsting. Egenfinansieringen bedöms motsvara cirka kronor och förekommer endast vid Fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö högskola redovisar totalt cirka 42 miljoner kronor i studiefinansiering något mindre än Externa medel stod för, precis som föregående år, nästan 40 % av studiefinansieringen. Annan arbetsgivare än Malmö högskola 9 stod därutöver för en studiefinansiering (in kind) som motsvarar nästan 20 miljoner kronor (fyra miljoner kronor mindre är 2014). Denna typ av studiefinansiering är särskilt vanlig vid Odontologiska fakulteten samt, trots en halvering jämfört med tidigare år, Fakulteten för lärande och samhälle (se Figur 2, nästa sida). De fakulteter som uppvisar störst skillnad jämfört med 2014 beträffande studiefinanisering genom forskningsanslaget och externa medel, är Fakulteten för kultur och samhälle som ökar sin finansiering 8 Studiefinansieringen utan overhead i denna summa. 9 Studiefinansieringen av annan arbetsgivare än Malmö högskola skattas enligt schablon.

7 7 (av 8) med nästan två miljoner kronor samt Odontologiska fakulteten som krymper dessa typer av studiefinansiering med cirka tre miljoner kronor. 15 miljoner kronor 10 5 Annat Externa medel Anslag 0 HS KS LS OD TS Figur 2. Studiefinansiering 2014 uppdelad på Malmö högskolas fakulteter samt källa för finansiering; anslag, externa medel och annat (annan arbetsgivare än Malmö högskola plus egenfinansiering). De senaste fem årens variation i fördelning av studiefinansieringen per huvudsaklig finansieringskälla visas i Figur 3. Anslagsfinansieringen av forskarutbildningen står visserligen för det största enskilda finansieringsflödet men externa medel antingen regelrätta projektmedel eller in-kind finansiering av arbetsgivare utanför Malmö högskola finansierar majoriteten av Malmö högskolas forskarutbildning. Annan arbetsgivare än Malmö högskola har under en serie av år bidragit med mer studiefinansiering än vad externa medel har gjort, även om denna skillnad minskade Nergången i anslagsfinansierad forskarutbildning kompenseras till stora delar av en uppgång i studiefinansiering med externa medel. Tidigare konstaterade minskning av studiefinansieringen av forskarutbildning för yrkesverksamma, som bekostas av en annan arbetsgivare än Malmö högskola, verkar inte ha bidragit till att antalet doktorander minskade under 2015 men om inte finansieringen kompenseras från annat håll kan detta få negativa effekter på doktorandvolymen Anslag Annan arbetsgivare Externa medel Figur 3. Studiefinansiering (tkr.) uppdelad på finansieringskälla.

8 8 (av 8) På det hela taget användes ungefär 27 % av Malmö högskolas statsanslag för forskning 2015 till studiefinansiering av utbildning på forskarnivå. 10 Denna andel varierar emellertid betydligt mellan fakulteterna. Fakulteten för lärande och samhälle avsatte störst andel av sitt forskningsanslag till studiefinansiering av forskarutbildningen (cirka 40 %) medan Odontologiska fakulteten avsatte den minsta andelen, ungefär 20 %. 10 I denna beräkning inkluderas en overhead på 30 %.