Välkommen till IKFFs Fredskonsert på FN-dagen lördag 24 oktober i Brewhouse, Åvägen 24, Göteborg

Transkript

1 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Göteborgskretsen MEDLEMSBREV NR 2 oktober 2015 Välkommen till IKFFs Fredskonsert på FN-dagen lördag 24 oktober i Brewhouse, Åvägen 24, Göteborg 1

2 Detta händer i höst Oktober 21 kl Studiecirkel, Mer om WILPF. I lokalen Viktoriahuset, Linnégatan 21. Platser kvar 21 kl Styrelsemöte i lokalen. Medlemmar välkomna. 24 FN-dagen. Fredskonsert i musikhuset Brewhouse, Åvägen 24, Göteborg November 5 kl Viktoriahuset, medlemsmöte, Anette Carlsson talar om Ingrid Segerstedt- Wiberg 18 kl Studiecirkel, Lokalen, Viktoriahuset Mer om WILPF. 18 kl Styrelsemöte. Lokalen Viktoriahuset. Medlemmar välkomna Föreläsningar, workshops, GADIP 28 Julmarknaden i Kronhuset öppnar December 5 Nobelfest Orust Fredsförening, Henån 8 kl Mötesplats Göteborg, Indiska gäster 13 Sista dag Julmarknad i Kronhuset 16 Styrelsemöte och julfest Medlemsmöte torsdag den 5 november! Den 5 november kl får vi höra Anette Carlsson berätta om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ingrid var hedersordförande i IKFF och en mycket aktiv medlem i Göteborgskretsen. Hennes liv var en envis kamp för fred och mänskliga rättigheter. Plats: Viktoriahuset, Viktoriasalen, Linnégatan 21 (Hagabion). Ring på porttelefonen i gatuplanet och/eller telefon om du vill ha hjälp med hissen. Tag gärna med familj och vänner! 2

3 Hej medlemmar i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet! Så är WILPFs jubileumsår nästan till ända. Göteborgskretsens sista event blir en fredskonsert i musikhuset Brewhouse den 24 oktober, FN-dagen. Brewhouse ligger på Åvägen 24 i Göteborg. Alla är välkomna, biljetter kan köpas från Anna-Lisa tel Eller från Brewhouse. Barn under 12 år gratis, ungdomar 100 kr, vuxna 200 kr. Nobels fredspris för 2015 har delats ut. WILPF var nominerat från flera håll. Enskilda medlemmar har fått priset, men aldrig organisationen WILPF. Många hade hoppats på att 2015 var året då kommittén skulle uppmärksamma det trägna arbete för nedrustning som fredskvinnor har utfört under så lång tid. Nu blev det ändå bra mottagare av priset. Vi har upplevt mottagare vars aktiviteter inte haft någon grund i Alfred Nobels testamente. WILPF strävar vidare, så också Göteborgskretsen. Just nu är allt fokus på Värdlandsavtalet. Ett avtal som drar oss så långt in i NATO att en reträtt är omöjlig. Sverige förlorar sin alliansfrihet som gett oss 200 år av fred. Vi behöver vara fler som praktiskt arbetar mot NATO. Till exempel med flygbladsutdelning. De flesta svenskar är totalt ovetande vad som pågår. Bli aktiv! Ring Anna-Lisa, telefon ovan! Styrelsen Anna-Lisa Björneberg, Lena Backhausen, Maj-Lis Månsson, Ida Arnesson, Jeanette Rigné, Karin Edler, Inger Gustavsson, Lisbeth Håkansson, Renate Moberg, Brittmo Bernhardsson, Ann-Marie Westberg. Utdrag ur Alfred Nobels testamente: Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäck eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologiska eller medicinska arbeten af Carolinska institutet i Stockholm; för litteratur af Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej. 3

4 Ida Arnesson skriver om sina upplevelser från fredslägret Varberg Calling for Peace Under hela 2015 firar Varbergs kommun 100-årsjubileet av fredskongressen som hölls i just Varberg år 1915 genom att på olika sätt ta ställning för fred och demokrati. Ett sätt som detta uppmärksammades på var ett fredsläger för ungdomar som anordnades av Varbergs kommun, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen samt Peaceworks. Syftet var att unga människor från olika delar av världen skulle skriva nya resolutioner. Jag, Ida Arneson, var där, och detta är min sammanfattning från den veckan. Från norra till södra Sverige, från Colombia till Syrien, från Libanon till Uganda samlades ungdomar för att skriva nya resolutioner under en junivecka i Varberg. Peaceworks, som arbetar med ungas perspektiv på fred, var de som föreslagit att denna gång skulle den yngre generationen i samhället formulera framtidens fredsmål. Det var en vecka som bestod av många föreläsningar och workshops, där vi bland annat diskuterade Vad är fred? Vad kan vi göra för att stoppa krig? Normer och makt, Visioner för fred och Hur kan man nå fram med ett fredsbudskap? Det var mycket intressant och givande att få diskutera fredsfrågor med personer i ens egen ålder från olika delar av världen. Jag fick med mig många nya perspektiv, exempelvis var det väldigt vanligt att ungdomarna från Sverige hade ett överstatligt perspektiv på fredsfrågorna, medan ungdomarna från ex. Libanon och Uganda menade att man måste börja med sig själv. De menade att det inte kan bli fred i samhället om man inte börjar med att se till sina egna fredshandlingar. Det var även en kändistät vecka där vi fick höra talare som Pierre Schori och Alexandra Pascalidou. Vi fick även föreläsningar om de specifika politiska hinder som fanns i de olika länder som deltagarna vid lägret var representerade från. Exempelvis fick vi lära oss att militarismen i Colombia är den näst största militären i Sydamerika efter Brasilien. Colombia har värnplikt, och att få höra Diego Carreños historia om vilka konsekvenser han mött som vägrat att göra värnplikten, var så klart något man blev väldigt tagen av. Han kunde exempelvis inte få ut sin utbildning på ett intyg och eftersom han inte kunde intyga sin utbildning kunde han inte söka jobb. På grund av det militaristiska klimatet i Colombia är det väldigt viktigt att IKFF s systersektion i Bogotá finns på plats. IKFF Colombias nationella påverkansarbete har varit särskilt viktigt i och med de fredsförhandlingar som pågår. Genom nätverket Coalition 1325 som IKFF Colombia var med och startade, lobbar de för att regeringen ska anta en nationell handlingsplan för resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. De resolutioner som producerades och behandlades under alla dagarna, presenterades i slutet vid en stor samling där alla Varbergsbor var välkomna att delta. Det var en mycket spännande vecka, och jag tror verkligen att sådana här möten är viktiga för att bygga fred. Peace out! 4

5 För en varaktig fred Freden och framtiden Jonsereds Herrgård 15 september 2015 Är fred möjlig? Frågan har ställts många gånger eftertryckligast kanske av den norske forskaren Johan Galtung. Den är idag inte mindre aktuell än när han för fyrtio år sedan gav ut sin bok med den titeln. WILPFs 100- årsjubileum firades på Jonsereds herrgård med lunch och föredrag för inbjudna gäster från IKFFs styrelse, 100-årsgruppen, Fredsam samt Eva Staxäng från Göteborgs universitet ett 25 tal deltagare. Föreläsare var Anna-Lisa Björneberg, Maj-Britt Theorin och Ulf Bjereld. Anna-Lisa Björneberg inledde med att berätta om minnen från fredsmötet i Haag 1915: Jane Addams från USA satt ordförande för de 1136 fredskvinnor som lyckades, trots krig, samlas i Haag och arbeta fram det första Manifestet. Från Sverige deltog 16 kvinnor. Bland andra Elin Wägner och Matilda Widegren första ordföranden i IKFF Sverige, som bildades De enades om åtgärder för fred så som: skiljedom och förlikning, fullständig ekonomisk rättvisa, nej till vapen. I år samlades åter fredskvinnor ett tusental i Haag och förnyade WILPFs Manifest från 1915! Maj-Britt Theorin var nästa talare. Hon fastslog att religiösa konflikter inte kan lösas med krig! Värdlandsavtalet som tecknades mellan NATO och ÖB förra året är 2016 föremål för riksdagsbeslut. Försvarsdepartementet har frågat ett antal departement och verk om synpunkter på lagförslaget. Ingen fredsorganisation är tillfrågad. Maj- Britt Theorin uppmanar oss fredsvänner att ändå besvara denna remiss. Vi skall i vårt svar till exempel framhäva samarbete, öppenhet och mänsklig säkerhet, Sverige har haft fred i 200 år genom skicklig utrikespolitik och diplomatik inte genom ÖB och militären! Ulf Bjereld utgick också från Sveriges 200-åriga fred. Han påpekar att krig gör människor brutala! Krigen idag är mestadels inomstatliga som i Syrien. USA störtade Saddam Hussain, men det blev svårt att därefter bygga demokrati. Det blev övertro på krig i världen! Sverige är alliansfritt och hur blir det i framtiden? Kan fred bli möjlig? Utrikespolitiken i Sverige styrs av regeringen och riksdagen, men till exempel Israel har inte diskuterats i riksdag eller regering. Dagen avslutades med att visartisten Tina Wilhelmsson sjöng jubileumsvisan Kvinnor för fred och frihet. Antecknat av Boel Bruce. 5

6 Maj-Britt Teorin: Klipp ur tal på fredskonferensen i Degerfors sommaren Frågan om medlemskap i NATO har blivit aktuell bland annat efter att ÖB vintern 2014 meddelat att vi bara kunde försvara oss en vecka mot ett militärt angrepp och genom allt fler bindningar till Nato i olika avtal. - När ÖB talade om bara en veckas försvar var det uppenbart för att göra oss oroliga för Ryssland. Men vad har gett Sveriges fred i nästan 200 år? De 200 åren motsvarar över veckor. Hur många av dessa veckor skulle Sverige ha kunnat försvara sig militärt mot stormakterna i vår närhet? Mer än en vecka? Mot dåvarande stormakten Ryssland, därefter mot Preussen, sen mot Tyskland, därefter mot Sovjet och sedan Ryssland igen Kärnvapenmakten Ryssland. - Två världskrig bara under 1900-talet. Ändå fred i Sverige. Freden berodde uppenbart inte på det militära försvarets styrka utan på den neutralitet och alliansfrihet som dåtidens politiker i handling slog vakt om! Den alliansfrihet som nu ser ut att överges bit för bit. No to war - no to NATO Konferens i Helsingfors den 5 och 6 september Krigsretoriken skruvas upp, hotet från Ryssland framhålls. Detta samt flyktingströmmarna och oförmågan att hantera krislägena i världen har lett till att fredsrörelserna känt stort behov av att mötas och diskutera. Vi försöker finna gemensamma strategier och känna att det finns inte bara en utan många fredsrörelser som måste genomskåda krigsretoriken och de krafter som vill sprida rädsla. Vi vill sprida våra idéer om de verkliga orsakerna till krig och tala för fredlig konflikthantering. Det är lätt att vi ger oss själva skulden för att vi inte når ut, är för dåliga på att organisera oss för gemensamma aktioner. Det kommer ofta fram hur 6

7 media missleder opinionen, hur hot framställs och att fredsrörelsen inte når ut i de stora medierna. Allt detta är förvisso sant men slutsatsen, efter sommarens stora möten i Degerfors, Nordiskt fredsmöte och Helsingforsmötet i september No to War - No to Nato, är att vi som var där har fått en kraftinjektion att agera och som vi vill vidareförmedla på hemmaplan. Ett sextiotal medlemmar i olika fredsföreningar runt Östersjön, från Irland och Österrike samlades på fredagskvällen för kontakt och mingel med härlig mat i fredshuset. Ett trevlig gammalt stationshus en hållplats utanför Helsingfors. Lördagen och söndagen ägnades sedan åt föreläsningar och grupparbeten kring temat: Natos expansion och strategi och militariseringen av Europa. - Det behövs ett Helsingfors 2, konstaterade Ingeborg Breines från Internationella fredsbyrån. Flyktingarna och Fort Europa kräver ett nytt synsätt, det militära fungerar inte. Var går gränserna egentligen? Var finns likasinnade? Nya vapen kommer till som är svårare att kontrollera och förstå. Det militärindustriella komplexet är oförmöget att ge det som vi behöver. Kapplöpningen för att komma åt naturtillgångarna i Arktis gör att de militära satsningarna ökar. Övriga frågor som restes var varför det är så farligt just nu? Rysslands agerande, strävan efter dominans och kontroll, kärnvapnen i Europa, brist på respekt för internationell lag, Natos doktrin om "first strike". Allt skapar spänning och många talare framhöll vikten av att stoppa krigsindustrin och skapa fred. Sven Hirdman som varit ambassadör i Moskva talade om alternativ till militarisering. Han betonade den höga spänning utan kontroll som råder. Ett slags kallt krig anas igen och om Finland och Sverige går med i Nato blir vi måltavlor i händelse av krig. Det vi skall göra är att tala med varandra! Tala, tala, tala! Nerifrån folkdjupet, inte uppifrån, skall vi mötas och komma från fiendskap. Dags för fredsmarscher igen, tänker jag. Erni Friholt förslog att vi skall träffa ryska kvinnor igen och arbeta för förståelse. Vi planerade för aktioner, flygblad och remissvar på Värdlandsavtalet. Insåg vikten av möten, om information och att vi var och en på sin ort sprider kunskap om vad som pågår i det tysta, vikten av att behålla alliansfriheten. Anna-Lisa Björneberg Måste sluta hyckla Vi måste sluta hyckla om vårt förhållande till Nato säger Natoentusiasterna. Ja, verkligen! Sluta kalla Nato en försvarsallians, sluta kalla det en fredsorganisation, sluta säg att organisationen försvarar en demokratisk världsordning! Sluta lura godhjärtade människor med att spela ut det humanitära kortet för att rättfärdiga anfallskrigen! Låtsas framför allt inte som om Sverige har något att vinna på att gå med i denna aggressiva pakt! Lennart Palm, professor i historia vid Göteborgs universitet 7

8 Göteborgskretsens svar till Försvarsdepartementet angående Värdlandsavtalet Till Försvarsdepartementet Yttrande i anledning av promemoria i anledning av Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, Ds 2015:39 Med stöd av nedanstående skäl yrkar vi avslag på promemorian och på samförståndsavtalet i dess helhet. De flesta militära experter anser att ett isolerat anfall på Sverige är ytterst osannolikt. En väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland inom vårt närområde är långt mera sannolikt. Om Sverige är nära associerat med Nato och har Natotrupper och Natoinstallationer i vårt land kommer vi att dras in i sådana konflikter. Detta blir särskilt tydligt eftersom Värdlandsavtalet medger möjlighet för Natostyrkor att anfalla utgående från vårt territorium. Det är oundvikligt att ett nära och långtgående samarbete mellan Sverige och Nato ökar spänningen och risken för konflikter i Östersjöområdet. Än mer gäller detta om Finland gör samma avtal som Sverige. Vi menar på dessa grunder att värdlandsavtalet i väsentlig grad ökar risken för att Sverige dras in i en militär konflikt. I promemorian anges att avtalet är avsett att vara i överensstämmelse med Natos doktrin. Natos doktrin innehåller ett förlitande på kärnvapenhot och till och med "förstahandsanvändning" av kärnvapen. Sverige bör klart kräva att avtalet icke tillåter närvaro av kärnvapen inom vårt territorium, till lands eller till havs. Sveriges möjligheter till ett självständigt agerande i utrikes- och säkerhetspolitiken skulle med avtalet försämras ytterligare. Så utgick från USA klara instruktioner till Nato-länderna inför den senaste NPT-konferensen att man inte fick rösta för ett beslut som kunde medföra ett förbud mot kärnvapen. Sverige skall arbeta för att kärnvapen förbjuds, den s.k. Humanitära utfästelsen som antogs i Wien 2014 och redan har stöd av en majoritet av världens länder. Detta blir svårare ju närmre vi samarbetar med kärnvapenalliansen Nato. Olof Palmes utredning Gemensam säkerhet betonade att Västeuropas säkerhet befrämjas av samarbete, inte konfrontation, med Ryssland. Genom sönderfallet av programmet Partnership for Peace har ett sådant samarbete på det militära området närmast omöjliggjorts. Det föreliggande avtalet är slutet mellan den svenska regeringen och Nato. Det medger omfattande möjligheter till långtgående tolkningar som inte klart kan förutses i texten. Det är ur demokratiskt synpunkt betänkligt att inte tillämpningen och tolkningen av avtalet kan granskas och påverkas av våra folkvalda. Parterna skall hålla all "förtrolig" information hemlig så länge parterna inte enas om ett offentliggörande anges i texten. Den skrivningen strider mot svensk offentlighetsprincip. Sveriges skyldigheter enligt avtalet är verkligen långtgående: "HN (Värdnationen) kommer att ge stöd inom sin fulla kapacitet, i mån av tillgång och inom de praktiska begränsningar rådande omständigheter sätter, åt de styrkor som sätts in på NATO-ledda militära aktiviteter." "HN erkänner att rörligheten för sådana flygplan, helikoptrar, fartyg och deras besättningar i och genom HN:s territoriella områden, kommer att ske 8

9 enligt ett allmänt godkännande av varaktig militär NATO-verksamhet." Det är inte acceptabelt att Sverige ger ett allmänt godkännande av varaktig militär verksamhet, utan demokratisk insyn eller kontroll. Omfattande samövningar med Nato och länder inom Nato har skett under senare år. Svenskt territorium har också av försvarsmakten hyrts ut till främmande länders militära övningar. Dessa kommer sannolikt att öka, som en följd av det ökade samarbetet som förutses i avtalet. Motståndet mot sådan verksamhet i Norrbotten, vid Norra Vättern, i Göteborgs södra skärgård, i Österlen, är betydande. Miljöprövningar är inte avslutade. För vissa områden i vårt land kommer dessa ökade störningar och miljöskador att leda till motstånd mot den militära verksamheten. Vi finner det ur demokratiskt synpunkt otillfredsställande och egendomligt att Värdlandsavtalet inte remitterats till de organisationer i landet som arbetar för fred och säkerhet. Göteborg den 29 september Anna-Lisa Björneberg Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet/ Göteborgskretsen Linnégatan Göteborg Malin Nilsson är IKFFs nya generalsekreterare Malin Nilsson tillträder i oktober posten som generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF. Malin är 31 år gammal och har sin bakgrund i Freds- och konfliktvetenskap, Sydostasienstudier och Civil-militärt ledarskap. Hon har tidigare haft posten som ordförande för organisationen men började sin bana inom IKFF redan 2008 då hon praktiserade på vårt huvudkontor i Genève. 9

10 Loppis på gården Varje år är Göteborgskretsen med på den loppis som föreningen Viktoriahuset anordnar på Viktoriahusets gård. Vi står där för att visa IKFF och vi står där för att få in pengar till IKFFs verksamhet. Varje vår tigger vi loppisgrejer från medlemmar och vänner. Så småningom har vi vår lokal fullproppad. Gårdsloppisen brukar vara i slutet av maj, men på utsatt datum vräkte regnet ner och allt ställdes in. Först i slutet av augusti kunde vi ställa upp våra bord med insamlade prylar på gården. Vi brukar vara väl förberedda och kunna ta emot kunder på annonserad öppettid klockan 11. Men vad nu då? Inte en kund i sikte! Så småningom en dam som lyfte på alla porslinssaker och sa att hon gärna ville köpa men hade så mycket saker redan. Vid 13-tiden såg det bättre ut. Det blev kö framför borden, många ville pruta och köpa. Där gick lampan, där gick en tavla med landskapsmotiv, en sockerskål hängde med på köpet. Kronor och sedlar stoppades ner i vår magväskor. Så folktomt igen. Klockan började närma sig stängningsdags. Då kom några romska kvinnor och undrade vad saker kostade. Fick ett halvt dussin tallrikar för en krona styck och lite annat på köpet. När vi börjat packa ihop kom två ungdomar som var nyinflyttade studenter. Dom visade sin kassa, 14 kronor. Frågade vad dom fick för det. Naturligtvis fick de plocka åt sig vad de behövde i fråga om hushållsprylar! Vi brukar sälja för omkring 1000 kronor. I år blev det 900 kr. Men många, många fick information om IKFFs verksamhet och uppmaningar att bli medlemmar! Ida i full färd med att sälja 10