Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grundsärskolans verksamheter

Transkript

1 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grundsärskolans verksamheter Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Upprättad hösten 2012 Revideras hösten 2013

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetens långsiktiga mål Utvärdering av målen Kartläggning och slutsats inför Förebyggande arbete Åtgärder i akuta situationer Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med att ta fram planen mot diskriminering, kränkande behandling och behålla planen levande Vad säger lagen? Definitioner av ord och begrepp Vilka är diskrimineringsgrunderna? Ansvarsfördelning Vem bevakar så att lagarna följs?

3 1. Verksamhetens långsiktiga mål. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människor lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Läroplan för grundsärskolan 2011) Visionen för Grundsärskolans rektorsområde: Vår miljö är välkomnande, trygg och utmanande. Vårt förhållningssätt är positivt. Vi väcker nyfikenhet och lust till lärande. Vi bemöter varandra med respekt. Vi förstår vårt eget värde och vår betydelse för varandra. Vårt viktigaste mål är att alla inom grundsärskolan och dess fritidshem ska trivas, bli sedda och respekterade för den man är. Detta förutsätter en trygg miljö, där de vuxna har ansvar för uppdraget och att ingen blir illa behandlad. Barn och elever ges möjlighet till ett ökande ansvarstagande. För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö ska vår verksamhet präglas av vår vision och nedanstående punkter: Alla är olika men ska bemötas med samma respekt Sträva efter att aldrig prata illa om någon Inse sina egna styrkor och svagheter för att respektera andra Grundsärskolans långsiktiga mål är att ständigt arbeta för att ingen elev blir utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling i verksamheten. 2. Utvärdering av målen för Konkreta mål för läsåret Eleverna ska ha någon att prata med och ingen ska känna sig ensam på rasterna. 2. Eleverna ska känna glädje över att gå till skolan, skolbarnsomsorgen och korttidstillsynen. 3. Personalen ska arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt angående elevernas språkbruk. Utvärdering av förebyggande insatser under Mentorstid: Vi som varit mentorer har haft enskild tid för mentorsamtal samt gjort kartläggningsfrågor kring trivsel inför utvecklingssamtal. Vi har upplevt att mentorsamtal har varit svåra att genomföra när det gäller de yngre eleverna. En 3

4 förändring som bör göras är revidering av kartläggningsfrågorna samt ett bestämt innehåll på mentorstiden. Aktiva samtalspartners med eleverna: Vi är aktiva samtalspartners med eleverna under rasterna. Vi medverkar fysiskt vid rastaktiviteter för att ingen ska känna sig ensam på rasterna. Vi är nöjda med vår insats och vårt engagemang. Språkbruk: Vi, pedagoger för skolår 7-9, har diskuterat fram ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam strategi gällande språkbruk. Strategin har förankrats hos elever och vårdnadshavare. Vi anser att strategin fungerade väl i början och att språkbruket förändrats. Resultatet är inte tillfredställande. Tjejliga: Vi har regelbundet haft tjejliga för att stärka flickorna i vår verksamhet. Flickorna som deltagit har varit positivt inställda. Rastvärdsschema: Verksamheten har ett mycket väl fungerande rastvärdsschema som har reviderats under läsårets gång för att möta verksamhetens behov. Formulering av mål: Vi anser att målet att Eleverna ska ha någon att prata med och ingen ska känna sig ensam på rasterna är svårt att utvärdera. Vi vet att ingen elev går själv på rasterna men vi kan inte utvärdera om eleven känner sig ensam. Därför ska vi i fortsättningen formulera tydliga mål så att de går att genomföra och utvärdera. 3. Kartläggning och slutsats inför Eleverna genomförde under föregående läsår en kommunövergripande enkätundersökning angående trivsel och kompisrelationer. Vid utvecklingssamtalen har samtliga mentorer samtalat om kompisrelationer och trivsel. Arbetslaget gör kontinuerliga observationer kring elever, grupper och organisation. Ett väl fungerade rastvärdsschema, vilket uppdateras utifrån verksamhetens behov. Varje vecka diskuterar eleverna hur man ska vara mot varandra genom bland annat KRAFT. Programmet vara vänner har genomsyrat mycket av innehållet på KRAFT och eleverna har visat stort engagemang vid dessa tillfällen. Eleverna i skolår 1-6 har arbetat med materialet Stegvis under KRAFT. I KRAFT har även eleverna deltagit i undersökning kring kompisrelationer. Sociogram har gjorts och resultatet har diskuterats och följts upp i personalgruppen. Vid skolstarten 2011 gjorde vi, personal och elever, en vandring i skolans lokaler och utemiljö. Riskplatser markerades och diskuterades därefter med elever, personal och skolrådet. Riskplatserna har idag extra uppmärksamhet från personalen som rastvärdar. Under läsåret som gått har tre anmälningar om misstanke om kränkande behandling rapporterats till rektor. Dessa har berört bland annat funktionsnedsättning. Skolans trivselregler är framarbetade av elever och personal samt diskuterades på skolråd. Elevernas närvaro är hög vilket vi tolkar som att eleverna känner glädje över att gå till skolan, skolbarnsomsorgen och korttidstillsynen. Kommunens övergripande enkät gällande trivsel och trygghet visar att 100 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs i skola helt och hållet eller ganska bra. Samma resultat gäller för fritidshemmet. Utifrån de förebyggande insatserna som gjorts under läsåret samt genom verksamhetens kartläggning kan vi konstatera att arbetet har lett till en ökad måluppfyllelse. Det finns 4

5 fortfarande insatser som behöver bevakas, t.ex. språkbruket. Ytterligare bör vi nämna att vi har fokuserat mycket på trygghet, trivsel kopplat till vuxennärvaro och bör arbeta vidare med diskrimineringsgrunderna som berör funktionshinder. Att arbeta med funktionshinder är en naturlig del i vår verksamhet och vi måste skapa förståelse för varandras styrkor och svagheter. 4. Förebyggande arbete Konkreta mål för Mål: Inga kränkningar får ske i verksamheten. Åtgärder och ansvarsfördelning: - Regelbundna samtal mellan elev och mentor. Ansvariga är mentorer. - Tema kring funktionshinder/funktionsnedsättning och sexuell läggning under läsåret 2012/2013. Ansvarig är undervisande pedagoger samt elevstödsamordnare. - Föreläsning kring sex och samlevnad i personalgruppen den 28 november Ansvarig är rektor och elevstödsamordnare. - Temat följs upp via mentorssamtal och elevråd. Ansvariga är rektor och mentorer. - Ett fungerande rastvärdsschema. Ansvariga är rektor tillsammans med personalgruppen. - Arbeta med KRAFT, enligt Olweusprogrammet. Mål: utveckla elever och personals kunskap gällande hbtq-frågor. Åtgärder och ansvarsfördelning: - Pedagogiska samtalsgrupper för personalgruppen. Ansvarig är rektor och Ingrid Björkman. - Föreläsning den 5 mars 2013 gällande sex- och samlevnad i kombination med funktionsnedsättning. Ansvarig är rektor och elevstödsamordnare. - Utbilda en nyckelperson gällande skolans sex- och samlevnadsundervisning. Ansvarig rektor och utvald pedagog Ingrid Björkman. - Eleverna kommer att ta del av skönlitteratur och film som berör ämnet. Ansvarig: undervisande pedagog. Mål: Nolltolerans mot nedvärderande språkbruk. Åtgärder och ansvarsfördelning: - Personal ska vara aktiva samtalspartners med eleverna och i de fall det behövs mellan elever. Ansvarig är all personal. - Samtal under klassråd gällande språkbruk. Ansvarig är undervisande pedagoger. - Diskussioner på skolrådet. Ansvarig är rektor och personalrepresentant. - Elevråd där språkbruk, trivsel och trygghet finns som stående punkt. Ansvariga är elevrepresentanter och rektor. 5

6 Mål: All personal ska veta hur de förväntas agera vid misstanke om en elev utsätts för kränkningar av något slag. Åtgärder och ansvarsfördelning: - Genomgång av rutiner vid misstanke om kränkande behandling sker två gånger/ läsår, augusti och februari. Ansvarig är elevstödsamordnare. 6

7 5. Åtgärder i akuta situationer. Handlingsplan - om det otillåtna skett. Arbetsgång vid diskriminering och kränkning: 1. Vuxna som blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den som är kränkt som den/de som utfört kränkningen. 2. Mentor för eleverna meddelas av den vuxne som observerat händelsen om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit. 4. Mentor informerar elev att de har kännedom om det inträffade. 5. Mentor samtalar med elev som kränkts så fort så möjligt. 6. Vårdnadshavare meddelas av mentor eller någon annan vuxen som observerat händelsen. Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar vårdnadshavare. 7. Samtal hålls utifrån en given struktur Allvarligt samtal med mobbare med mobbaren/mobbarna. (Olweusprogrammet) 8. Uppföljning sker efter fjorton dagar. Ytterligare uppföljning sker vid behov: 1. Om problem kvarstår kallar mentor vårdnadshavare och mobbaren/mobbarna till enskilda samtal. Elevstödsamordnare ska delta. 2. Åtgärdsprogram skall upprättas. 3. Upphör inte kränkningarna kallar rektor till möte. 4. Om problemet kvarstår efter mötet sker en anmälan till enheten för myndigheten. Detta görs av rektor. Arbetsgång då elev anser sig kränkt av någon vuxen: Som anställd i skola har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något barn/elev. 1. I första hand meddelar eleven eller vårdnadshavare mentorn eller elevstödsamordnare eller annan vuxen som eleven har förtroende för. Rektor delges. 2. I andra hand kontaktas rektor som då handlägger ärendet. 3. Dokumentation ska ske. 4. Vårdnadshavare informeras men vilken form av kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån rådande situation. Arbetsgång när personal känner sig kränkt av elev: Ingår i arbetsmiljölagen. 1. Rektor underrättas. 2. Rektor utreder via samtal och för dokumentation. 3. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala styrdokument som utgångspunkt. 4. Kort information till närmast ansvarig pedagog. 5. Vid större dignitet rådfrågar rektor närpolisen ang. polisanmälan eller ej. 6. Enskilda samtal med berörda. 7. Vårdnadshavarna informeras. 8. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna. 9. Uppföljning under processens gång. 7

8 6. Elevers, vårdnadshavares och personals delaktighet i arbetet med att ta fram planen mot diskriminering, kränkande behandling och behålla planen levande. Då vår plan för diskriminering och kränkande behandling är ett målinriktat arbete, sker uppföljning vid användning varje år enligt Sjöbo kommuns årscykel när det gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Senast klart Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Januari/ Februari Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ingår i rektorsområdenas kvalitetsarbete. Arbetslag/Rektor Rektor Mars Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling redovisas i kommungemensam kvalitetsredovisning. Gemensam uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, baserat på kvalitetsredovisningen. Förvaltning FÖRE- gruppen En översyn av tillämpningen av lagar och rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. Förvaltning Förvaltning Behov av gemensam kompetensutveckling eller andra åtgärder inventeras. FÖRE - gruppen Löpande under året men senast 31/10 Rådande plan följs upp och resultatet redovisas i den nya planen. Ny plan arbetas fram. Den nya planen skickas in till förvaltningen som ger återkoppling. Barn/elever och personal på respektive enhet Rektor November Uppföljning av planer. Behov av gemensam kompetensutveckling eller andra åtgärder inventeras. FÖRE- gruppen Förvaltning 8

9 7. Vad säger lagen? Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta, dels i gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med verksamheten och åtgärdar det som har hänt. varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en översikt över de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier. Lagarna har stöd i LGR 2011, läroplan för grundsärskolan Exempel på mål under rubriken Normer och värden: Skolan mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. (sid. 12 ). Läs mer på under Lagar och regler och vidare under Läroplaner. 8. Definitioner av ord och begrepp. Med begreppet likabehandling menas att alla barn/ elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition) 9

10 Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunitys) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans och skolans regler är inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs utifrån en god människosyn. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Elev, den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen, samt barn och ungdomar inom skolbarnomsorgen och korttidstillsyn enligt LSS. Elev: den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Barn, den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller annan pedagogisk verksamhet. Personal, alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning. 9. Vilka är diskrimineringsgrunderna? De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en person har. Religon eller annan trosuppfattning. Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder. 10. Ansvarsfördelning. Rektor har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som lagarna anger. Rektor ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir en del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla en redogörelse för mål och insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under 10

11 kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvaret vilar även på rektor att all personal som arbetar i skolan får del av planen. Personal har egenansvar att sätta sig in i lagarna och dess innebörd. Personal med pedagogiskt uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål och riktlinjer samt kunskapskrav i läroplanen LGR 11. Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och efter stigande ålder vara ett gott föredöme. Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Skola ska vara ett komplement och ett stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete, där vårdnadshavarna delger skolan kännedom om kränkande behandling och diskriminering. Då diskriminering eller annan kränkande behandling av barn/elev uppstår är samverkan mellan skola och hemmet ett måste för att uppnå den optimala lösningen på situationen. 11. Vem bevakar så att lagarna följs? Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Så här kontaktar du Barn och Elevombudet: Barn och Elevombudet Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm Ring på: E-post: beo@skolinspektionen.se Den som är elev, vårdnadshavare eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta en av BEO s jurister direkt, läs mer om det på BEO s hemsida. När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person. Följande kan vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO: Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym. Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt. Hur länge kränkningarna pågått? Om du har pratat med någon i skolan om det som hänt och i så fall vem. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon:

12 12

13 13