SS-EN Lyftkranar Portal- och traverskranar Växjö Krandagar 2011 Kjell Andersson

Transkript

1 Växjö Krandagar 2011 Kjell Andersson 1

2 Presentationens omfattning Översättning Bakgrund Innehåll Övrigt Under Växjö Krandagar 2009 presenterades Standardiseringsarbete Det går att påverka och även då informerades om ersättningen av lyftteknikböckerna 1 till 4. I Inspectas monter finns material från SIS angående dessa Standardpaket. 2

3 Först några ord om översättningen av 100 sidor Texten innehåller många tekniska termer och för att bibehålla de svenska uttryck som är vedertagna har flertal dokument från IKH och SS varit grundläggande. Har det dykt upp några festliga översättningar? Jo, exempel på dessa är: clearance = spelrum = frigångsmått United Kingdom = Förenade Kungariket = Storbritannien och några ord på vägen. Det perfekta får inte bli det godas fiende. Hyvla av ett lager i taget. 3

4 Bakgrund Arbetet med EN startade 1991 av WGP4 (senare WG14) med ordförande Ilkka Riikonen, Konecranes och 2011 är det klart Orsaken till denna utdragna process är bl a att många länder varit inblandade och att tongivnade länder såsom England och Tyskland har bytt experter under pågående process. Detta har i sin tur resulterat i att förslaget har fått skrivas om och skickas på ny röstning vid två tillfällen Eftersom jag trädde in i gruppen i augusti 2007 kan man rent matematiskt säga att jag endast varit delaktig i 20 % av innehållet 4

5 Orientering Är en C standard enligt EN ISO När avvikelser råder mellan krav i denna typ C-standard och bestämmelser som framställs i en typ A- eller B-standard, gäller villkoren i denna typ C-standard med företräde före villkor i andra standarder, för maskiner som är konstruerade och tillverkade enligt bestämmelserna i denna typ C-standard. OBS, SS-EN hänvisar även till andra standarder som gäller med ändringar angivna i standardern. 5

6 Omfattning Denna Europastandard gäller för portal- och traverskranar som är fast monterade eller som kan förflyttas med hjälp av bärhjul på räl, kranbanor eller belagda hårdgjorda ytor. Denna Europastandard gäller inte lösa lyftredskap, montering och demontering, kranbanor och dess bärande konstruktioner. Den behandlar inte heller ytterligare belastningar till följd av att lyftkranar monteras på ett flytande eller lutande underlag. Denna Europastandard omfattar inte krav för personlyft. Denna Europastandard gäller för portal- och traverskranar som tillverkats efter publiceringsdatum av detta dokument som SS-EN-standard. Detta innebär att standarden INTE är retroaktiv! 6

7 - Lastantagande Lastantaganden Vid val av laster och lastfall hänvisas till SS-EN Detta innebär att SS-EN baserar sig på SS-EN serien 7

8 - Lastantagande Bestämning av dynamiska faktorer Standarden ger detaljerade anvisningar för hur angivna -faktorer i SS-EN ska användas vid dimensionering av portal- och traverskranar Skevgång Standarden beskriver i detalj både styva och elastiska konstruktioner. I SS-EN beskrivs enbart styva konstruktioner. Avsnitten (paragraf och bilaga) om skevgång är de dominerande delarna av standarden. 8

9 - Lastantagande Överbelastning Standarden skiljer på direktverkande kraftbegränsare och indirektverkande kraftbegränsare Kranar med direktverkande kraftbegränsare Direktverkande kraftbegränsare = slirkoppling eller överströmningsventil ( DAL ) För hydrauliska system ska faktorn DAL vara mindre än eller lika med 1,4, med slirkoppling eller pneumatiska system ska denna faktor vara mindre än eller lika med 1,6. Kraften Fmax.L ska användas med lastfall C1 enligt SS-EN :2004+A3:2009, Tabell 10, och som en last på linje 13 i stabilitetskombinationen C3 i Tabell 11 i samma standard. 9

10 - Lastantagande Kranar med indirekt verkande kraftbegränsare Indirektverkande kraftbegränsare = lastmätning via sensor ( IAL ) OBS! Standarden anger att kraften för dimensionering ska ta hänsyn till storleken ( IAL ) med hänsyn till kranens egenskaper vid överlast, försök att lyfta fastsittande/mycket stora laster och om så är relevant om lasten fastnar då lyftrörelsen pågår, se även bilaga E. Kraften Fmax.L ska användas med lastfall C1 enligt SS-EN :2004+A3:2009, Tabell 10, och som en last på linje 13 i stabilitetskombinationen C3 i Tabell 11 i samma standard Dimensioneringsgrund för flerpunktslyft vid fall då lyftkrafterna inte är utjämnade (ex containerok med container och excentrisk last) 10

11 - Bruksgränstillstånd och verifiering Lokala spänningar från bärhjullaster Fördelningen av bärhjullaster från en kran eller en lyftvagn ska inte betraktas som jämnt fördelad om inte lastfördelning har säkerställts genom lämpliga anordningar (t ex tappförsedda boggier, balanseringsdon, elastisk konstruktion). För utmattningsanalysen ska det totala antalet gånger som bärhjulen passerar det mest belastade stället uppskattas. 11

12 Styvhet hos kranbryggor Standarden hänvisar till ISO Stabilitet Avsnittet hanterar stabilitet och förankringsanordningar (utomhuskranar). 12

13 5.3.3 Skydd mot elstötar genom direkt beröring Skydd genom placering utom räckhåll enligt SS-EN , är godtagbart i fallet med kontaktledningar/kontaktskenor Skydd med hjälp av barriärer enligt HD är bara godtagbart i områden dit endast fackkunniga personer har tillträde Styrkretsar och styrfunktioner Alla säkerhetsrelaterade delar av styrsystemen ska åtminstone uppfylla prestandanivå c enligt SS-EN ISO Styrkretsar som är uppbyggda av elektromekaniska, hydrauliska och pneumatiska komponenter ska åtminstone uppfylla prestandanivå c och kategori 1. 13

14 5.3.4 Styrkretsar och styrfunktioner Styrkretsar som är uppbyggda av elektroniska eller programmerbara komponenter ska åtminstone uppfylla prestandanivå c och kategori 2. Stoppfunktioner i trådlösa styrsystem, enligt beskrivning i SS-EN 13557:2004, C.3.1, ska åtminstone uppfylla prestandanivå c och kategori Kombinerade start- och stoppdon Kombinerade start- och stoppdon enligt SS-EN :2008, får inte användas för drivanordningar Operatörsgränssnitt och monterade styrdon Gällande färger på tryckknappar är fastställda. 14

15 a b c Elektroniska Trådlösa d Elektromekaniska, hydr. och pneum. e Cat. B DCavg none Cat. 1 DCavg none Cat. 2 DCavg low Cat. 2 DCavg medium Cat. 3 DCavg low Cat. 3 DCavg medium Cat. 4 DCavg high MTTFd för varje kanal = låg (kort tid 3-10) 2 MTTFd för varje kanal = medel (medellång tid 10-30) 3 MTTFd för varje kanal = hög (lång tid )

16 5.4.2 Bromssystem Bromsar för lyftrörelser Bromsar ska vara dimensionerade med SF > 1,6 Säkerhetsbroms, enligt definition i SS-EN , ska omedelbart aktiveras när ett fel detekteras i arbetsbromssystemet* eller i den kinematiska kedjan**. Vid normala driftförhållanden och vid nödstopp ska säkerhetsbromsen ansättas med en fördröjning som är tillräcklig för att arbetsbromssystemet ska hinna stoppa lyftrörelsen, såvida inte hänsyn tagits till upprepad ansättning av säkerhetsbromsen vid dimensioneringen. När säkerhetsbromsen aktiverats till följd av ett systemfel ska den bara kunna återställas av fackkunniga personer. *Överhastighet **Osynkront 16

17 Variabelt antal lyftblock på kranbryggan Om lyftblocken kan förflyttas från en kranbrygga till en annan och om lyftblockens totala lyftkapacitet på så sätt kan överskrida kranbryggans maxlast, ska styrsystemet säkerställa att kranbryggan inte överbelastas, oberoende av antalet lyftblock och de upphängda lasterna. 17

18 Krokar för hantering av smält metall Krokar för hantering av smält metall ska utformas enkelfelsäkra eller vara tillverkade i lamellutförande eller som en smidd krok dimensionerad för en last som är minst 50 % större än maxlasten. ANM. Krokar som direkt håller skänken och kan utsättas för spill av het metall ska företrädesvis tillverkas i lamellutförande. 18

19 Lyft av utkragning Lyftmaskineri för utkragning ska vara försett med säkerhetsbroms på lintrumman och med dubbla av varandra oberoende stållinor. 19

20 Urspåringsskydd Om lasten plötsligt lossnar och detta får lyftvagnen eller kranen att lyfta mer än 70 % av flänsens eller styrrullens höjd ska en anordning för att hålla kvar kranen eller lyftvagnen finnas. OBS! Övriga krav på urspåringsskydd finns i SS-EN Ändstopp Kranbana och kranbrygga ska i ändarna vara utrustade med mekaniska ändstopp. 20

21 Tandemdrift av kranar/lyftvagnar från en enda manöverplats Om två eller flera kranar/lyftvagnar används för att hantera en enda last från en enda manöveranordning eller manöverplats ska de individuella kranarnas styrsystem vara sammankopplade för att under tandemdrift säkerställa bl a att: - ett manöverstopp orsakat av en rörelsebegränsare eller ett överlastdon på en kran/lyftvagn ska ha motsvarande inverkan på den andra. Om kranarna kan användas både separat och i tandem ska manöverorganen vara tydligt märkta därefter. 21

22 Indirekt verkande överlastdon Överlastdonet ska vara inställt så att det utlöses vid lyft av last som överskrider maxlasten multiplicerad med en utlösningsfaktor. I allmänhet ska utlösningsfaktorn vara 1,1. Om faktorn 2 vid normal drift är större än utlösningsfaktorn kan ett fördröjt utlösningssystem behövas. Om detta finns ska det fungera enligt beskrivningen i denna standard. 22

23 Indirekt verkande överlastdon Överlastdonet ska vara inställt så att det utlöses vid lyft av last som överskrider maxlasten multiplicerad med en utlösningsfaktor. I allmänhet ska utlösningsfaktorn vara 1, Direktverkande överlastdon Inställningarna ska vara sådana att en last som är lika med 1,1 gånger lyftanordningens maxlast kan lyftas så att det dynamiska överbelastningsprovet kan utföras, se , utan att ändra överlastdonets inställningar. Inställningarna ska inte medge att en last som överskrider maxlasten multiplicerat med 2DAL kan lyftas. Denna last får inte överskrida 1,6 gånger kranens maxlast för slirkoppling eller tryckluftsbegränsare och 1,4 gånger maxlasten för hydrauliska begränsare. 23

24 5.5.3 Rörelsebegränsare Allmänt Kranar ska vara utrustade med begränsare vid slutet av varje rörelse i enlighet med SS-EN :1998+A1:2008, Där elektriska gränslägen används ska de utlösa ett stopp av kategori 0 eller 1 enligt SS-EN men medge rörelse i den motsatta riktningen till ett säkert läge. ANM Rälsgående kranars horisontella rörelser ska förses med extra begränsare/gränsläge om det finns behov av att begränsa manövreringen av kranen, lyftvagnen eller lasten inom vissa områden. Det kan även vara önskvärt att montera nedsaktningsbrytare som komplement till gränslägen vid ändlägen. Krav på buffert, se även ! 24

25 Användning av nödbegränsare/nödgränsbrytare för lyftrörelsen En andra nödbegränsare/nödgränsbrytare för lyftrörelser som aktiveras oberoende av den första och som uppfyller kraven enligt SS-EN ska användas i högriskapplikationer enligt SS-EN En nödbegränsare/nödgränsbrytare ska dessutom användas på kranar om: - ett fel på första begränsaren/gränsbrytaren leder till att lasten faller, vilket direkt eller indirekt orsakar en oacceptabel hög risk för person och egendom eller - kranens avsedda användning är sådan att övre begränsaren/gränsbrytaren ofta nås. 25

26 Användning av nödbegränsare/nödgränsbrytare för lyftrörelsen Sedan nödbegränsaren/nödgränsbrytaren aktiverats ska kranen bara kunna startas igen genom en återställningsåtgärd, till exempel genom användning av ett låsbart manöverorgan som måste hållas in på manöverbordet eller en manuell återställningsknapp på lyftblocket. ANM. 1 Vid påverkad nödbegränsare/nödgränsbrytare är det tillåtet med rörelse i motsatt riktning innan återställningsåtgärd. Detta är i linje med SS-EN :1998+A1:2008, , anmärkning i den Svenska översättningen. 26

27 Kollisioner med kranar och lyftvagnar Om buffertar inte kan uppfylla kraven i standarden ska kranen förses med kollisionsskydd. Om ändstopp i form av buffertar för kranen eller för lyftvagnen är fästa med hjälp av skruvade friktionsförband för att möjliggöra anpassning av bestrykningsområdet ska det även finnas en fast låsanordning bakom ändstoppet som en reservanordning, eller ska ändstoppets friktionsförband vara dimensionerad med en särskild hållfasthetsfaktor SS = 1,8, se SIS-CEN/TS

28 5.6.2 Skydd och tillträde Det ska finnas fasta tillträdesvägar till kranens alla manöverplatser i enlighet med SS-EN Om det bara finns en utgång från en hyttmanövrerad portal- eller traverskran ska en riskbedömning göras avseende behovet av särskilda evakueringsmöjligheter. ANM. För krav som inte täcks av de standarder som nämns ovan ges riktlinjer i ISO och SS-EN Dessutom rekommenderas följande frigångsmått, som exempel: - frigångsmått ovanför kranen med tillträdesvägar till invändiga takbalkar: 500 mm - frigångsmått mellan två kranar som är monterade ovanför varandra med tillträdesvägar i endera av kranarna: 500 mm - frigångsmått under kranen till permanenta hinder: 500 mm 28

29 7 Information om användning 7.1 Allmänt Kranens dimensionerade livslängd utgående från de valda driftsförhållandena, se , ska anges av tillverkaren i år och i förhållande till last och användning. ANM. Kranens dimensionerade livslängd bestäms för att användas vid beräkningar och bör inte betraktas som en livslängdsgaranti. Den kan emellertid användas som riktlinje för planering av långsiktigt underhåll och renovering, se SS-ISO Användningen kan övervakas med hjälp av utrustning som registrerar lasthistoriken, se SS-EN för särskilda användningsområden Underhållsanvisning De dokument som levereras med kranen ska bl a omfatta kriterier för utbyte av komponenter. 29

30 30