ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING ÖVERLASTDON PÅ KRANAR. Utfärdad den 11 december 1980 (Ändringar införda t.o.

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1980:19 Utkom från trycket den 27 januari 1981 ÖVERLASTDON PÅ KRANAR Utfärdad den 11 december 1980 (Ändringar införda t.o.m )

2 AFS 1980:19 2 ÖVERLASTDON PÅ KRANAR Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om överlastdon på kranar med kommentarer Utfärdad den 11 december 1980 (Ändringar införda t.o.m )

3 AFS 1980:19 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om överlastdon på kranar Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller kran med maskindriven lyftrörelse samt stripper- och tångkran. Dock undantas - kran som inte kan stjälpa och vars max. last är högst 1 ton - kran som kan stjälpa och vars lastmoment är högst 2 tonmeter - skogskran - staplingskran - foderhiss Bestämmelserna i 3-17 gäller inte sådana kranar för vilka Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar eller motsvarande bestämmelser i något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller när de släpps ut på marknaden eller tas i drift. De gäller inte heller andra kranar som uppfyller kraven i kungörelsen 1993:10 eller motsvarande bestämmelser i något annat EES-land. (AFS 1993:35) Definitioner 2 I föreskrifterna används följande beteckningar med nedan angiven betydelse Överlastdon Brytdon Gemensam benämning på brytdon, lastmomentindikeringsdon, lastindikeringsdon och lastsignaldon. Anordning som begränsar lyftkraften eller lastmomentet genom att, då den träder i funktion, stoppa lyftrörelse och i tillämpliga fall rörelse som ökar lastmomentet, t ex arm- eller lyftvagnsrörelse. Armrörelse som lyfter lasten betraktas som lyftrörelse. Lastmoment- Anordning som för kranföraren ständigt anger indikeringsdon - momentet av i kranen hängande last i förhållande till det tillåtna lastmomentet eller - vikten av i kranen hängande last samt max. lasten vid rådande utliggning eller - i kranen hängande last samt kvarvarande lastförmåga d v s max. last minus hängande last vid rådande utliggning Last- Anordning som för kranföraren ständigt anger vikten av den i kranen

4 AFS 1980:19 4 indikeringsdon Lastsignaldon Maximal last (max. last) hängande lasten eller annat värde, så att lastens vikt med lätthet kan bestämmas. Anordning som automatiskt avger ljus- eller ljudsignal till kranföraren när och så länge lasten eller lastmomentet överstiger ett visst värde. Den högsta tillåtna last som riksprovplatsen fastställt vid besiktning. Beträffande kran för vilken officiell provning inte är föreskriven avses i stället den högsta last för vilken kranen enligt tillverkarens uppgifter är avsedd. För kran, där lasten varierar med utliggningen, avses kranens högsta tillåtna eller högsta avsedda last vid rådande utliggning. Maximal last innefattar största vikt av det gods som får lyftas inklusive lyftredskapets egen vikt. Vid mobilkran inkluderas i max. lasten vanligen även vikten av krokblock med hänsyn till att ett och samma krokblock ej ständigt används, utan byte sker mellan en- och flerskiviga block beroende på antalet erforderliga linparter vid lyfttillfället. Utliggning Lastmoment Kran Horisontalavståndet mellan lodlinjen genom lastkroken och a) centrumlinjen för kranens och utliggarens horisontala svängrörelse eller b) centrumlinjen för utliggarens vertikala vridningsrörelse om horisontal svängrörelse saknas eller c) lodplanet genom stjälpningsaxeln för portalkran med överkragning Lasten multiplicerad med utliggningen. Lyftanordning där lasten med hjälp av ett icke styrt lastbärande organ (d v s lasten kan pendla fritt i alla riktningar) kan lyftas och sänkas vertikalt och dessutom kan förflyttas horisontellt i en eller flera riktningar. Stripper- och tångkran betraktas dock som kran även om lasten i regel är styrd. Som kran betraktas även maskindrivet lyftblock upphängt i åkbar blockvagn (telfer). Lyftanordning, t ex fast upphängt lyftblock, där lasten endast kan lyftas och sänkas vertikalt betraktas inte som kran. Kran som kan stjälpa Stripperkran Tångkran Mobilkran Kran vars statiska säkerhet mot stjälpning med maximal last i ogynnsammaste läge är mindre än 2,5-faldig. Stålverkskran med i regel styrt lastbärande organ - strippertång - för avdragning av kokiller från göt samt för transport av stålgöt och kokiller. Stål- eller valsverkskran med i regel styrt lastbärande organ - tång - för transport av stålgöt, kokiller, stålämnen e d. Kran, på för ändamålet särskilt konstruerat motordrivet fordon, som har svängbar och i regel höj- och sänkbar teleskoparm eller fackverksarm med

5 AFS 1980:19 5 mellanstycken. Kranen manövreras från fast förarhytt som vanligen är lågt placerad. Lastbilskran Skogskran Foderhiss Staplingskran Kran, monterad på lastbil eller släpfordon (med flak) till lastbil, vilken är avsedd som hjälpanordning för lastning och lossning av gods från fordonets flak. Den manövreras vanligen inte från fast förarhytt utan från fordonets sida. Kran, monterad på fordon såsom släpvagn eller traktor, som är avsedd som hjälpanordning inom skogsbruket för inspelning (lunning) eller lastning och lossning av timmer och massaved. I byggnad (tex ladugård) fast installerad lyft- och transportanordning som används som hjälpanordning inom lantbruket för transport av foder o d. Av räler eller styrskenor i sidled styrd lyft- och transportanordning för stapling av pallar i pallställ eller för plockning av gods för hand i hyll- eller pallställ i lager. Allmänna bestämmelser 3 Kran utom mobilkran skall ha brytdon. 4 Mobilkran med kranarm av teleskoptyp (teleskoparm) eller sådan arm med påmonterad rörlig jib skall ha brytdon för last som lyfts hängande i teleskoparmens respektive den rörliga jibens spets. 5 Mobilkran samt annan kran som kan stjälpa och vars lastmoment överstiger 60 tonmeter skall ha lastmomentindikeringsdon eller lastindikeringsdon samt dessutom lastsignaldon. 6 Kran med hydrauliskt manövrerad kranarm och vars lastmoment inte överstiger 25 tonmeter samt kran med hydrauliskt manövrerad vikarm får i stället för överlastdon ha tryckbegränsningsventil i hydraulsystemet för kranarmsrörelsen till förebyggande av att kranen överbelastas. 7 Åkbart maskindrivet lyftblock får i stället för överlastdon ha säkert fungerande slirkoppling till förebyggande av överbelastning. Lyftblock skall därvid vara dimensionerat med hänsyn till de ökade krafter som uppkommer i bärande delar då slirkopplingen träder i funktion. Konstruktion 8 Överlastdon skall vara robust och tillförlitligt samt kunna injusteras. Det skall vara skyddat mot korrosion och funktionsfel på grund av förekommande yttre omständigheter i miljön såsom fukt, regn, damm, snö, värme, kyla. Lastmomentindikeringsdon och lastindikeringsdon skall när det är installerat i kran normalt ha sådan mätnoggrannhet och repeterbarhet under kranens normala driftförhållanden att det värde som avläses på det visande instrumentet vid fullt skalutslag inte aviker med mer än ± 5 % från den verkliga lasten eller lastmomentet. Brytdon skall normalt ha motsvarande noggrannhet

6 AFS 1980:19 6 och repeterbarhet. 9 Överlastdon som är kopplat i serie med bärande lin-, kedje- eller kättingpart skall ha minst 4-faldig statisk säkerhet mot brott och ha betryggande säkerhet mot utmattning med hänsyn till driftförhållande för den aktuella kranen. Detsamma gäller överlastdon som på annat sätt är anordnat så att det direkt överför lastens tyngd. (AFS 1993:35) 10 Sänkning av last samt rörelse som minskar lastmomentet skall kunna ske när brytdon trätt i funktion. Armrörelse som minskar lastmomentet men som samtidigt innebär att lasten lyfts får dock inte kunna utföras. 11 Anordning som känner av kraften i löpande lina genom att linan böjs av över linskivor skall vara så utförd att den minskar linans livslängd så litet som möjligt. 12 Överlastdon skall vara så anordnat och inkopplat att eventuell överledning till jord inte äventyrar donets funktion. Överlastdon med elektronisk signalbehandling skall normalt vara självkontrollerande i fråga om funktionsdugligheten. 13 Brytdon får vara så konstruerat att donets brytfunktion automatiskt tidsfördröjs eller dämpas under momentan belastningstopp vid start. Tidsfördröjning eller dämpning får normalt inte vara under längre tid än 0,5 sekunder. 14 Överlastdon skall vara så anordnat, att dess inställning inte utan svårighet kan ändras eller påverkas. Om undantag se 15. Konstruktionen skall så långt möjligt försvåra obehörigt ingrepp i t ex elektrisk krets. 15 Överlastdon får kunna ställas om på kran där donet ofta måste ändras på grund av kranens konstruktion och användning. Manuell omställning av donet med hänsyn till längden på teleskoparm får dock inte förekomma. 16 Överlastdon med elektronisk signalbehandling skall normalt vara så utfört att kontroll av inställningen kan ske genom mätning av jämförelsestorheter (simulerad provning). 17 Brytdon till containerkran skall vara utfört så att det stoppar lyftrörelsen även om den snedbelastning som kranen med bärande linor och maskinerier är dimensionerad för skulle komma att överskridas. Inställning 18 Brytdon samt tryckbegränsningsventil och slirkoppling enligt 6 respektive 7 skall vara inställda så att då donet, ventilen eller kopplingen träder i funktion betryggande marginal finns mot stjälpning av kran eller skada på bärande konstruktion eller andra väsentliga bärande delar såsom linor, lyftmaskinerier e d. 19 Lastmomentindikeringsdon och lastindikeringsdon skall vara injusterade så att det värde som kan avläsas på instrumentet så nära som möjligt överensstämmer med det verkliga lastmomentet eller den verkliga lasten.

7 AFS 1980: Lastsignaldon skall vara inställt så att donet avger signal senast vid maximal last. Installation, användning, underhåll m m 21 Vid leverans av överlastdon och kran med tryckbegränsningsventil eller slirkoppling skall medfölja instruktioner på svenska för installation, användning, underhåll och funktionsprovning av överlastdonet (ventilen, kopplingen). 22 Arbetsgivare skall, så länge kran är i drift, se till att överlastdon, tryckbegränsningsventil eller slirkoppling är intakt och att anordningen är riktigt inställd. Med arbetsgivare jämställs den som ensam eller tillsammans med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan arbetstagare samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. 23 Inställning av överlastdon, tryckbegränsningsventil eller slirkoppling, som inte utförs av leverantören av kranen eller av nämnda anordningar eller i samband med besiktning av riksprovplatsen, får normalt endast utföras av tillsyns- eller reparationspersonal för kranen eller annan person som utsetts och särskilt instruerats av arbetsgivaren. 24 Förare av kran skall snarast möjligt underrätta arbetsledningen om han iakttar felaktighet, skada eller liknande på överlastdon, tryckbegränsningsventil eller slirkoppling. Märkning 25 Överlastdon skall då det avlämnas för att tas i bruk ha skylt eller annan märkning med tydlig och varaktig text som anger tillverkarens eller importörens namn och adress. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari För kran som levererats före den 1 januari 1983 gäller följande undantag. 1. Föreskrifterna gäller inte kran - utom fast tornkran - som inte kan stjälpa, och vars max. last är högst 5 ton. De gäller inte heller kran som inte kan stjälpa och som är hänförlig till krangrupp I enligt Kran- och Hisskommissionens normer IKH utgåva 1 eller driftklass Bl och B2 enligt utgåva 2 av samma normer. Om kranens maximala last varierar med utliggningen gäller därvid kranens maximala last vid minsta utliggning. 2. Tornkran och mobilkran som används i byggnads- och anläggningsarbete samt annan kran som redan har överlastdon får brukas med befintliga don utan ändring eller komplettering av utrustningen även efter den 1 januari 1983 om det kan ske utan risk för säkerheten. 3. För kran som ej anges i 1. och 2. träder föreskrifterna i kraft enligt följande. 1 AFS 1980:19

8 AFS 1980:19 8 A.Kran som kan stjälpa Föreskrifterna träder i kraft den: För kran vars största lastmoment är: 1 januari 1983 över 2 t o m 50 tonmeter 1 januari 1984 över 50 t o m 500 tonmeter 1 januari 1985 över 500 t o m tonmeter 1 januari 1986 över tonmeter

9 B. Kran som inte kan stjälpa (utom kran för transport av smält metall samt stripperkran, se C nedan) AFS 1980:19 9 Föreskrifterna träder i kraft den: För kran vars max. last är: 1 januari 1983 över 5 t o m 8 ton 1 januari 1984 över 8 t o m 12,5 ton 1 januari 1985 över 12,5 t o m 25 ton 1 januari 1986 över 25 ton C. Kran för transport av smält metall samt stripperkran Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari Yrkesinspektionen får för enskild kran eller vid visst arbetsställe, om särskilda skäl föreligger, medge uppskov med högst 2 år från de i 3. ovan angivna tidpunkterna för ikraftträdandet av föreskrifterna. Beslut om uppskov skall meddelas riksprovplatsen och skyddsombud på arbetsstället. Punkterna i arbetarskyddsstyrelsens bygghiss-byggkrananvisningar (nr 58) upphävs från och med den 1 januari Ändringen träder i kraft den dag Arbetarskyddsstyrelsen bestämmer. 1 2 AFS 1993:35 Enligt AFS 1993:58 har ändringen trätt i kraft den 1 januari 1994.

10 AFS 1980:19 10 Kommentarer till kungörelsen om överlastdon Bakgrund 1. Överbelastning medför risk för olycksfall genom stjälpning eller skador, t ex brott, sprickor eller deformationer i konstruktionen. Skador i form av sprickor eller deformationer kan innebära en ackumulerad risk genom att de kan ge upphov till haveri vid ett senare tillfälle, även om belastningen då är normal. Allvarliga olycksfall och tillbud har inträffat och inträffar till följd av överbelastning. Antalet haverier till följd av överbelastning är stort. Under en tioårsperiod har genom yrkesinspektionens olycksfallsrapporter, tidningsuppgifter m m uppmärksammats ett 50-tal allvarliga olycksfall och tillbud som inträffat genom överbelastning. Ofta har kranen stjälpt. Stjälpning kan inträffa vid överbelastning av t ex mobilkranar, tornkranar och portalsvängkranar. Omkring en tredjedel av fallen har medfört olycksfall, varav fyra med dödlig utgång. De materiella skadorna har vanliatvis varit betydande. Större kranar, t ex hamnkranar, varvskranar, mobilkranar och även många traverskranar täcker stora arbetsområden. En stjälpning eller ett haveri av en sådan kran kan därför orsaka omfattande såväl personella som materiella skador. Även ett haveri av en mindre kran kan dock få allvarliga konsekvenser. Utöver ovannämnda allvarligare olycksfall och tillbud har inkommit uppgifter från olika håll om överbelastningar som inte lett till några omedelbara skador eller endast smärre sådana. Ett avsevärt antal överbelastningar torde ske som inte kommer till yrkesinspektionens eller arbetarskyddsstyrelsens kännedom. Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare utfärdat anvisningar om överlastdon på tornkranar och mobilkranar inom byggnads- och anläggningsarbete. Denna kungörelse omfattar förutom nämnda kranar även flertalet andra krantyper inom andra näringsgrenar. Överbelastning kan uppkomma bl a genom - att lasten inte bestämts med tillräcklig noggrannhet - att felaktig vikt angivits - att lasten fastnat, t ex frusit fast - att lasten hakat fast - att lastfördelningen inte varit korrekt avägd vid samlyft - att utliggningen varit för stor - att för stor last avsiktligt lyfts Överlastdonets uppgift är att så långt möjligt förebygga olycksfall och skador på kran men även på transporterat gods och andra materiella skador till följd av överbelastning.

11 AFS 1980:19 11 Brukare och kranförare måste emellertid beakta att ett överlastdon inte eliminerar alla risker för överbelastning. Överlastdon förebygger överbelastning av kran orsakad av lastens inverkan i vertikalled vid normal körning. Sneddragning av last, plötslig fasthakning eller oförsiktig sväng- eller åkrörelse med lastpendling som följd kan således medföra överbelastning och risk för haveri även om kranen har överlastdon. Dessutom kan funktionsfel på detta uppkomma. - Brukare, kranförare och övrig kranpersonal har att se till att krankörning sker med omdöme och försiktighet och under iakttagande av de instruktioner som gäller för arbetet. Brytdon är en säkerhetsanordning och är således inte avsett att avsiktligt utnyttjas vid normal krankörning. Ett överlastdon inte bara förebygger olycksfall och tillbud. Vid hård krandrift torde överlastdon medföra lägre underhålls- och reparationskostnader. - Överbelastningar, även om de är måttliga och oavsiktliga, förorsakar större slitage på maskinerier och andra maskinelement och reducerar deras livslängd eller kräver större underhållsinsatser. 2. Allmänt gäller att kran inte får brukas med högre belastning än den för kranen högsta tillåtna. Belastning av kran som företas endast i provningssyfte i samband med besiktning av riksprovplats eller för att ställa in överlastdon betraktas som provbelastning som får utföras utan hinder av ovanstående även om lasten vid sådan provning överstiger den för kranen högsta tillåtna. Kommentarer till vissa paragrafer Till 2 (maximal last) Som riksprovplats för bl a fasta och begränsat rörliga lyft- och transportanordningar samt mobilkranar har regeringen utsett AB Statens Anläggningsprovning (SA). För bl a motorfordon är AB Svensk Bilprovning riksprovplats. Lastbilskran kan då ingå som del av objektet motorfordon. Beträffande laster, krafter m m se bilaga 1. Till 2 (kran) Beträffande benämningar på olika kranar med hänsyn till konstruktivt utförande och användning se bilaga 2 respektive bilaga 3. Till 2 (kran som kan stjälpa) Hit hör exempelvis portalsvängkranar, åkbara tornsvängkranar, mobilkranar och pontonkranar. Kranar som inte kan stjälpa är exempelvis traverskranar, portalkranar utan utkragning, fasta svängkranar, spårgående väggkranar och fasta tornsvängkranar. Till 3 : Om kran har flera lyftmaskinerier kan brytdon för varje maskineri behövas för att förebygga överbelastning. Detta gäller exempelvis för traverskran med ett huvudlyftmaskineri och ett hjälplyftmaskineri. Exempel på installationer av överlastdon vid några olika krantyper finns i bilaga 4. Till 4 : Om kranen har teleskoparm med fast jib behövs således inte brytdon för last som

12 AFS 1980:19 12 lyfts i den fasta jiben. Kran som inte har teleskoparm behöver inte heller ha brytdon. Detta gäller tex mobilkran med kranarm som förlängs eller förkortas genom insättning eller borttagning av armdelar och kran med kranarm av vikarmstyp. Till 5 : Mobilkran kan förses med såväl lastmomentindikeringsdon som lastindikeringsdon. Till 6 : Lastbilskran är vanligen av den typ som avses, dvs kranarmen manövreras hydrauliskt och utliggningen förändras genom att armen viks ihop eller fälls ut alternativt skjuts ut med hjälp av hydrauliska cylindrar. Tryckbegränsningsventil kan utgöras av huvudtryckbegränsningsventil placerad mellan hydraulpumpen och manöverventilen (riktningsventilen) eller separat tryckbegränsningsventil placerad mellan manöverventilen och hydraulcylinder med vilken utliggningen förändras. - Om kranen har flera hydraulcylindrar, t ex lyftcylinder för inre armdel, vikcylinder för vikarm och eventuellt även teleskopcylinder, med vilka utliggningen kan förändras, kan, beroende på kranarmens konstruktion, behövas flera separata tryckbegränsningsventiler för att förebygga överbelastning. Det är önskvärt att lastbilskran och annan hydrauliskt manövrerad kran som brukas inom byggnads- och anläggningsarbete och som ofta kommer till användning även för montageändamal förses med brytdon. Till 8 : Kravet i 8 andra stycket innebär att särskild omsorg i regel måste ägnas de last- och momentkännande donens (givarnas) placering på kranen. Vid t ex blockning med flera bärande linparter är det viktigt att givarnas placering väljs med hänsyn till lindriftens totalverkningsgrad. Med repeterbarhet avses att överlastdonet skall kunna indikera viss last upprepade gånger utan nämnvärd ändring av de värden som avläses. Till 11 : Kravet innebär att hänsyn måste tas till skivdiameter, spårform och linavböjningsvinkel. Beträffande linskivas diameter och spårform jämför Kran- och Hisskommissionens normer IKH utgåva 2. Det kan vara lämpligt att välja ett diameterförhållande som motsvarar godtagbart värde enligt normerna för h 1s vid aktuell maskingrupp. Om linavböjningsvinkeln är liten (c:a 3E) och s-böjning inte förekommer kan dock lägre värde tillämpas. Till 12 : Beträffande utförande av elektrisk starkströmsanläggning gäller bestämmelserna i statens industriverks starkströmsföreskrifter. I övrigt hänvisas beträffande utförande, provning m m av elektrisk, elektronisk och radioteknisk utrustning till bl a svensk standard SEN Till 14 : För överlastdon kan kravet uppfyllas t ex genom att de för systemet använda lastoch momentkännande donen samt elutrustning för signalförstärkning och inställning av brytfunktion är inneslutna i låst box e d. Plombering av överlastdon är ofta möjlig, och utförs i sådana fall efter korrekt inställning av donet. Plombering av tryckbegränsningsventil kan ske med plomberingsfärg. Till 15 : Manuell omställning av överlastdon får ske vid t ex mobilkran där överlastdonet ofta måste ändras på grund av förekommande byte av kranarmar, ändring av antalet linparter,

13 AFS 1980:19 13 övergång från uppallat läge till uppställning på gummihjul e d. Till 17 : Vid containerkran, vilken används för lyft av container med till kranen hörande lyftok upphängt i flera oberoende spellinor, i regel utgående från olika maskinerier, kan ojämnt fördelad belastning i container orsaka överbelastning av kran, enskild spellina eller enskilt maskineri. Vid dimensionering av sådan kran med tillhörande lyftok ("spreader"), linor och maskinerier tas hänsyn till en snedbelastning i längsled av 10 % och, i förekommande fall, i tvärled av 5 %. Till 18 : Det förutsättes att kran alltid manövreras så mjukt som möjligt. Detta gäller särskilt vid lyft av maximal last. Vid acceleration av last uppkommer dock alltid dynamiska tillskottskrafter (hisstillskott), vilka kan variera i olika delar av kranen. För att kunna lyfta och transportera maximal last utan att brytdon till följd av tillskottskrafterna stoppar lyftrörelsen måste detta därför ställas in så att det träder i funktion vid en belastning som något överstiger max. lasten. Denna belastning varierar vid olika lyftanordningar beroende på bl a fjädringsegenskaperna, lyfthastigheten och reglerutrustningen. Det är lämpligt att ställa in brytdon så att kranens max.last nätt och jämnt kan lyftas med iakttagande av normal försiktighet utan att donet stoppar rörelsen. Detta innebär i praktiken att brytdonet ställs in så att det bryter senast vid en belastning motsvarande en statisk last på vanligen: 1,1-1,2 gånger max.lasten vid kranar som kan stjälpa, varvid det lägre värdet avser inställningen vid den utliggning vid vilken kranens stabilitet är lägst. 1,1-1,3 gånger max.lasten vid kranar som inte kan stjälpa. tryckbegränsningsventil för ett tryck som med högst 25 % överstiger det tryck som uppkommer då kranen med armen i ogynnsammaste lastläge (dvs i regel det läge då oljetrycket blir lägst) statiskt belastas med avsedd max. last. Lägsta möjliga inställningsvärde väljs. Till 20 : Det är lämpligt att ställa in lastsignaldon med optisk signal så att det avger signal något under maximal last. Sådant signaldon kan utföras med flera signallampor som avger signal med olika färg beroende på lastens storlek. Lämplig färg på signallampa är - grön för laster som understiger 90 % av max. lasten - gul eller orange för laster mellan % av max. lasten - röd för laster överstigande max. lasten. Till 22 : Vid uthyrning, utlåning eller annan liknande upplåtelse av kran till begagnande följer upplåtaren eller hos honom anställd personal ofta med kranen till arbetsstället som förare. Om arbetet utförs under direkt arbetsledning av arbetsgivare, som också driver egen verksamhet på arbetsstället, betraktas i allmänhet denne som arbetsgivare även för kranföraren när det gäller tillämpning av arbetsmiljölagen. Jämför Högsta domstolens dom (Nytt juridiskt arkiv 1974 sid 392). Övrigt

14 AFS 1980:19 14 Arbetarskyddsstyrelsen har påbörjat en utredning rörande typgodkännande av i överlastdon ingående komponenter. Utredningen syftar till att ta fram kriterier och provningsregler som underlag för senare ställningstagande i typgodkännandefrågan.

15 AFS 1980:19 15 Hänvisningar Kran- och Hisskommissionens normer IKH och IKH samt svensk standard SEN beställes från Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) Box Stockholm Tel Statens industriverks starkströmsföreskrifter, SIND-FS 1978:6 beställes från LiberFörlag Stockholm Tel

16 AFS 1980:19 16 Bilaga 1 Bild 1-2

17 AFS 1980:19 17 Bilaga 2 Bild 3-12

18 AFS 1980:19 18 Bilaga 3 Bild 13-15

19 AFS 1980:19 19 Bilaga 4 Bild 16-17