Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9"

Transkript

1 REMISSVAR 1 (10) Socialdepartementet Stockholm Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9 Försäkringskassan lämnar i det följande sina synpunkter på det remitterade betänkandet. Bakgrund Staten ersätter genom assistansersättning den enskildes kostnader för personlig assistans om behovet av hjälp med de grundläggande behoven uppgår till mer än 20 timmar i veckan. Assistansersättning lämnas i form av ett schablonbelopp per beviljad och lämnad assistanstimma, med möjlighet till ett högre timbelopp. Assistansersättningsutredningen har haft i uppdrag att se över dagens form för ersättning och föreslå en mer ändamålsenlig utformning. Utredningens syfte är att stärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling och finansiering av insatsen. Inledning Frågan om att säkra en hållbar finansiering går, enligt Försäkringskassans mening, inte att skilja från frågan om hur man hanterar kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen. För att besvara denna fråga krävs en djupare analys av hela assistansersättningen som även inbegriper de grundläggande förutsättningarna för assistansersättning. Det är därför olyckligt att direktiven utformats på så sätt att utredningen sett sig förhindrad att utreda frågor som rör rätten till ersättning. Nivån för att komma i fråga för assistansersättning är satt till minst 20 timmar per vecka i genomsnitt för hjälp med de grundläggande behoven. Detta i kombination med att det saknas tak för hur många timmar som kan beviljas för andra personliga behov talar för att systemet i sig är kostnadsdrivande. I detta sammanhang bör även nämnas dubbelassistans som på senare tid ökat i omfattning och där en tydlig reglering saknas. Försäkringskassan efterlyser att dessa frågor utreds ytterligare. Att systemet är finansiellt hållbart är avgörande för dess legitimitet. Som utredningen konstaterar har systemet för kostnadsersättning varit föremål för överväganden i flera sammanhang där assistansreformen utretts. Försäkringskassan har från sin sida på regeringens uppdrag föreslagit en form av differentierad timersättning. Postadress Besöksadress Telefon PlusGiro Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 REMISSVAR 2 (10) Sammanfattning Försäkringskassan anser att en ersättningsberättigade bör kunna ansöka om tilläggsschablonbelopp om minst 50 procent av assistansbehovet bedöms uppstå under nätter och helger och att möjligheten att ansöka även bör omfatta den som fyllt 65 år, det i socialförsäkringsbalken och LSS bör anges att avtalen mellan brukaren och assistansanordnare ska innehålla vissa klausuler i syfte att stärka brukarens inflytande och öka kvaliteten. Dessa krav bör vara kopplade till anordnarens tillstånd. Om anordnarens avtal inte uppfyller kraven bör tillståndet att driva personlig assistans kunna återkallas, gränsdragningen mellan egenvård och sjukvård behöver utredas i särskild ordning, sjuklöneersättning inbakad i grundschablonen stärker anordnarnas vilja att arbeta förebyggande i arbetsmiljöarbetet, brukarens arbetsledning av den egna assistansen inte bör kunna avlönas av anordnaren, frågan om samverkan och samordnande ansvar för insatsen personlig assistans bör utredas ytterligare och att ändringar i socialförsäkringsbalken kan införas tidigast den 1 januari 2016 med hänsyn till ändringar som behöver göras i IT-systemet. 2.3 Förutsättningarna för utredningens arbete Utredningen har inte beaktat att Försäkringskassan har en datakälla från en totalundersökning av assistansberättigade som besvarar vissa frågor kring kvaliteten i assistansen samt omfattning (dock inte timmar) av grundläggande respektive andra personliga behov med mera. Datainsamlingen gjordes Datakällan, som är en helt unik i sitt slag, belyser vissa kvalitetsaspekter utifrån de ersättningsberättigades perspektiv och ger en nyanserad bild av olika former av insatser som ges till dem. 5.4 Fördelning av brukare per typ av anordnare Utredningen beskriver fördelningen av antalet timmar över och under 168 timmar/vecka bland olika anordnare. Det nämns dock inte att över 168 timmar/vecka indikerar att dubbel assistans beviljats. I tidigare utredningar, som den av LSS-kommittén år 2008, nämns dubbelassistans som en av de absolut viktigaste kostnadsdrivande faktorerna. Försäkringskassan anser att det är olyckligt att utredningen inte närmare analyserat den dubbla assistansen.

3 REMISSVAR 3 (10) 6.5 Hälso- och sjukvård Utredningen framför att gränsdragningen mellan egenvård och sjukvård kan vara svår. Det förekommer att uppgifter som kan anses vara av hälso- och sjukvårdskaraktär utförs av personliga assistenter utan adekvat utbildning. Det kan innebära att assistansersättning lämnas för sjukvårdande insatser trots att detta inte får förekomma. Försäkringskassan instämmer i utredningens uppfattning att denna fråga bör utredas i särskild ordning. Myndigheten har fått indikationer på att kommunal hemsjukvård utförs på assistansersättningsavlönad arbetstid Differentierad timschablon Försäkringskassan föreslår att det i förslaget till 51 kap. 11 SFB skrivs in att en procentandel av beviljade assistanstimmar ska ligga på ob-tid och att andelen bör anges till minst 50 procent. Idag ersätts assistansersättningen med ett schablonbelopp som är 280 kronor per assistanstimma och, om det finns särskilda skäl, med ett högre timbelopp på högst 12 procent mer än schablonbeloppet. Utredningen föreslår att ett grundschablonbelopp införs från 2015 som i huvudsak liknar dagens schablon samt ett tilläggsschablonbelopp som ska lämnas om brukaren har stora behov av assistans under nätter och helger (aktiv tid, inte väntetid). Man föreslår att tilläggsschablonbeloppet ska beviljas utan ansökan om Försäkringskassan vid omprövning av rätt till assistansersättningen finner att brukaren har stora behov av assistans under nätter mellan klockan samt under helger. Försäkringskassan uppfattar förslaget så att ob-tid räknas under en kortare tid av dygnet, frånsett helger, än dagens tillämpning. Det är oklart om utredningen endast avser vanliga helger eller även helger som infaller under måndag fredag. I förslaget till lagtext talas det om stor andel av behovet (jfr s. 23). I brödtexten talas det om en relativt hög tröskel för höga OB-kostnader; minst procent av den beviljade tiden bör vara OB-tid (s. 176) och i författningskommentaren om minst 50 procent (s. 260). Med tanke på det bakomliggande ekonomiska intresset hos anordnarna kan det finnas en risk att många gör anspråk på tilläggschablonen, särskilt när grundschablonen blir 20 kr lägre per timme än den nu gällande schablonen. Det är då inte tillfredsställande att gränsen för tilläggschablon är så diffust formulerad i lagtexten. Det faller också utanför Försäkringskassans verkställighetsbemyndigande att föreskriva om nivån. Visserligen skulle Försäkringskassan kunna normera om gränsen i ett allmänt råd men detta är ju inte bindande för domstolarna. Det ter sig udda att en sådan fråga, som man lätt kan reglera på ett precist sätt i lagtexten, skulle bli en fråga för praxisbildningen. Försäkringskassans förslag är därför att man i lagen skriver in en procentandel. En sådan ordning skulle också troligen leda till att färre försöker komma i åtnjutande av tilläggsschablonen eftersom det då är tydligare vad som gäller.

4 Försäkringskassan är tveksam till om införandet av en differentierad timschablon kommer att bli kostnadsneutralt. Som det ser ut idag är det mera ovanligt att brukare som anlitar assistenter från de stora assistansbolagen ansöker om högre timbelopp. De behöver då inte heller redovisa någon fördelning av kostnader. Blir det tilläggsschablonbelopp utan kostnadsredovisning finns risk att kostnaderna kommer att öka. En konsekvens av att tilläggsschablonen beviljas i samband med tvåårsomprövningar och ansökan om fler timmar är, enligt utredningen, att den som fyllt 65 år inte kan beviljas tilläggsschablon (s. 221). Detta eftersom tvåårsomprövningar inte sker för den som fyllt 65 år (51 kap. 12 andra stycket SFB) och då det finns uttryckligt förbud mot att bevilja ytterligare assistanstimmar för den som fyllt 65 år (51 kap. 10 SFB). Den som är över 65 år drabbas alltså ganska hårt av utredningens förslag till övergångsbestämmelser: grundschablonen sänks för gruppen men de kompenseras inte i form av tilläggsschablon. Det är svårt att hitta något godtagbart skäl för denna form av särbehandling av dem som fyllt 65 år. Att gruppen som fyllt 65 år inte kan beviljas ytterligare timmar med assistansersättning är i sig inget argument för att gruppen inte ska ges samma möjlighet att få kompensation för de kostnader som dessa personer har per timme. Även detta talar för att man ska ha ett ansökningsförfarande för tilläggsschablonen och att alla, även de som fyllt 65 år, ska kunna komma ifråga för tilläggschablonen. Idag kan den som fyllt 65 ansöka om och beviljas ett högre timbelopp. Utredningen anser att möjligheten att få ett högre timbelopp ska finnas kvar där högst 12 procent av grundschablonbeloppet ska kunna beviljas. Idag finns en möjlighet till högre timbelopp istället för schablonen (51 kap. 11 andra stycket SFB). Det innebär att brukaren, om det finns särskilda skäl, kan få högst 12 procent över nuvarande schablon. Brukaren är då redovisningsskyldig från första kronan vilket gör att administrationen av det högre timbeloppet är resurskrävande. Utredningen föreslår inte att det högre timbeloppet tas bort även om en stor del av de som idag uppbär högre timbelopp gör det p.g.a. höga OB-kostnader (s. 180). Försäkringskassan anser att en sänkning av grundschablonen sannolikt kommer att innebära att flera ansöker om högre timbelopp vilket ytterligare kommer öka kostnaderna för administrationen. Enligt utredningens förslag ska den ersättningsberättigade inte behöva redovisa kostnaderna för den ob-tid som omfattas av beviljat tilläggsschablonbelopp. Om samma person också beviljas ett högre timbelopp uppstår frågan om han eller hon fortfarande ska redovisa samtliga kostnader eller endast kostnader för tid utöver den som omfattas av tilläggsschablonbeloppet. I det senare fallet uppstår problem både för brukaren/anordnaren och för Försäkringskassan med att särskilja tilläggsschablonkostnader från alla andra kostnader för assistansen. Lydelsen i 7 förordningen (1993:1091) om assistansersättning behöver då också förtydligas. REMISSVAR 4 (10)

5 8.4.3 Ersättning vid ordinarie assistents sjukdom Utredningen föreslår att arbetsgivarens sjuklöneersättning ska ingå som en del i grundschablonbeloppet. På så sätt minskar kommunernas omfattande administration att ersätta sjuklönekostnader. Försäkringskassan delar utredningens förslag. Förslaget bör stärka incitamenten för anordnarna att arbeta förebyggande i arbetsmiljöarbetet. Som utredningen konstaterar påverkas inte Försäkringskassans ärendehandläggning. Däremot får förslaget påverkan på den årliga beräkningen av myndighetens förslag till schablonbelopp. Som påpekas i utredningen har inte de brukare som själva anställer sina assistenter möjlighet att bygga upp en ekonomisk buffert på samma sätt som assistansföretag. Försäkringskassan menar att förslaget kan innebära problem för dessa egna arbetsgivare som framför allt inte har så många assistanstimmar om flera assistenter blir sjuka Timschablonens nivå och årliga uppräkning Försäkringskassan instämmer i förslaget att senarelägga myndighetens årliga förslag till schablonbelopp för det kommande året till senast den 1 maj. Det blir en klar förbättring i syfte att få ett säkrare beräkningsunderlag. 8.5 Reglering av avtal mellan brukare och anordnare Utredningen föreslår att det införs ett krav på skriftligt avtal mellan brukaren och den anordnare som han eller hon köper assistans av. Vissa minimikrav på avtalens innehåll ska vara uppfyllda som ska vara en förutsättning för att assistansersättning ska betalas ut. Försäkringskassan delar helt utredningens uppfattning att brukarnas roll i förhållandet till anordnarna bör stärkas. Försäkringskassan är väl medveten om att kravet på att avtalen ska vara utformade på ett visst sätt innebär en viss ökad administration. Men ett sådant krav borde också innebära att brukarens trygghet som ersättningsberättigad och i rollen som köpare av assistanstjänst ökar vilket är i linje med Försäkringskassans mål i hanteringen av socialförsäkringen. Man kan dock ställa sig frågan om lagkravet kan antas ha så positiva konsekvenser att det är befogat att införa det eller om syftet kan uppnås på annat sätt. Är det rätt väg att gå att i lag reglera hur avtalen mellan brukare och anordnare ska se ut? Det kan bli så att bestämmelsen resulterar i standardavtal som anordnarna tillhandahåller och som brukarna får ett begränsat inflytande över. Om en sådan bestämmelse införs anser Försäkringskassan därför att någon myndighet bör följa upp om brukarna upplever att man fått ett större inflytande över den assistanstjänst man köpt. Om regeringen skulle dela utredningens förslag att det i lag bör regleras vad ett avtal mellan brukare och anordnare ska innehålla vill Försäkringskassan även framhålla följande. Om Försäkringskassan skulle neka att betala ut assistansersättning med hänvisning till att avtalet saknar tillräcklig reglering skulle detta bli en fråga för förvaltningsdomstolarna. Det är svårt att se hur en sådan dom- REMISSVAR 5 (10)

6 stolsprövning skulle gå till i praktiken hur regleras t.ex. brukarens inflytande på ett tillräckligt sätt i avtalet? Räcker det med att det finns en paragraf enligt vilken brukaren har rätt till inflytande eller behöver detta inflytande konkretiseras? Om det finns en klausul som begränsar brukarens inflytande innebär då detta att kravet på reglering är uppfyllt? I den föreslagna 16 a socialförsäkringsbalken (SFB) anges att vid köp av personlig assistans betalas assistansersättning ut under förutsättning att det finns ett skriftligt avtal mellan den försäkrade och den anordnare av personlig assistans som ska tillhandahålla den personliga assistansen. Av lagförslaget följer att den lämnade ersättningen inte skulle vara köp av personlig assistans om avtalet inte innehåller alla klausuler. Försäkringskassan menar att den föreslagna bestämmelsen öppnar upp för en återkravssituation. Den försäkrade ska självmant återbetala assistansersättning som inte använts till köp av personlig assistans (51 kap. 20 SFB). Om återbetalning inte görs får Försäkringskassan besluta om återkrav enligt 108 kap. 2 SFB (jfr 51 kap. 20 andra stycket SFB). Om en person har ett avtal med viss bindningstid och detta avtal inte förnyas och Försäkringskassan inte uppmärksammat detta utan fortsätter att betala ut assistansersättning utan att det finns ett giltigt avtal mellan brukare och anordnare hamnar man i den situationen att ersättning lämnats för något som inte är kostnad för personlig assistans. Då finns en skyldighet för Försäkringskassan att besluta om återkrav (grunden enligt 108 kap. 2 SFB skulle då vara att den försäkrade eller den anordnare som annars har fått ersättningen inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet). Visserligen skulle Försäkringskassan kunna besluta om eftergift i ett sådant fall men exemplet visar ändå det orimliga i att koppla ihop avtalskravet med begreppet köp av personlig assistans, jämför även ovan om de oklara prövningarna av klausulerna som ska finnas enligt bestämmelsen. Ett återkrav på så lösa boliner uppfyller knappast kravet på förutsebarhet som är ett grundläggande rättsäkerhetskrav. Försäkringskassan anser i stället att avtalskravet bör ingå i den tillståndsprövning som IVO gör innan någon enskild får bedriva verksamhet med personlig assistans (23 lagen [1993:387] om stöd och service till vissa funktionshindrade). Frågan bör även följas upp vid IVO:s tillsyn av assistansverksamheter och det bör införas en möjlighet för IVO att återkalla tillstånd om anordnarens avtal inte uppfyller kraven. 8.6 Arbetsledning av den egna assistansen Försäkringskassan instämmer i förslaget att brukaren inte ska kunna ta emot lön eller annan ersättning från anordnaren för t.ex. arbetsledning av den egna assistansen. Bestämmelsen bör även gälla för en underentreprenör som uppdragstagare. Förslaget bör neutralisera konkurrenssituationen hos anordnarna då de inte ska kunna locka kunder med lönelöfte eller andra ersättningar eller gåvor. Försäkringskassan föreslår arbetsgivaren ska ha skyldighet att anmäla ett sådant förhållande och att frågan regleras i bestämmelsen om arbetsgivarens uppgiftsskyldighet i 51 kap. 24 SFB. REMISSVAR 6 (10)

7 REMISSVAR 7 (10) Utvecklad behovsbedömning Utredningen beskriver hur Försäkringskassans utredning i dag tar sikte på omfattningen av hur många timmar den sökande ska beviljas, dvs. hur mycket tid personen behöver hjälp med ett visst behov. Däremot görs inte samma bedömning av behovets art, dvs. hur kvalificerat behovet är eller om det krävs särskild kompetens (förutom vid prövning av högre timbelopp) för att ge hjälpen eller om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Betänkandet tar upp det regeringsuppdrag som Försäkringskassan fick i januari 2014 om att närmare analysera samstämmigheten mellan behovsbedömningsstödet och de medicinska underlagen. Behovsbedömningen kan behöva skilja sig åt mellan olika individer med hänsyn till att gruppen med assistansersättning är mer heterogen jämfört med vad som var fallet i början när reformen var ny. Fler brukare med komplicerade medicinska tillstånd har tillkommit liksom en ökning av dubbel och trippel assistans. Utredningen pekar på att behovsbedömningsstödet inte räcker till för att bedöma funktionsnedsättningens art för att ersättningssystemet ska kunna kompensera utifrån detta. Försäkringskassan menar att konstruktionen av bestämmelserna om assistansersättning bidrar till att det är svårt att styra tillämpningen. Grundtanken med insatsen personlig assistans är att bedömningen är individuell. Detta ska ställas mot att handläggarna frågar efter stöd i form av referensvärden att använd vid behovsbedömningen. Tidsgränsen på i genomsnitt över 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan vara en bidragande orsak till att utredning och bedömning tenderar att bli mycket detaljerad. Av den anledningen ser Försäkringskassan nu över om behovsbedömningen kan göras på annat sätt vilket i sin tur kan komma att leda till önskemål om regelanpassningar framöver. Utan att föregripa något skulle behovsbedömningen exempelvis kunna baseras på nivåer i stället för timmar Tillsyn, tillståndsgivning och myndigheternas samverkan Utredningen bedömer att Försäkringskassan bör ges ett samordnande ansvar för samverkan kring assistansersättning i syfte att stärka uppföljning, tillsyn och förebyggande av olika risker. Utredningen reser frågan om tillsynsinsatserna kan anses tillräckliga. Som utredningen tar upp har Försäkringskassan framfört uppfattningen att tillstånden från IVO bör vara tidsbegränsade. Försäkringskassan instämmer i utredningens uppfattning att IVO:s tillsyn blir än viktigare i och med att man inte beviljar några tidsbegränsade tillstånd. De resurser som IVO lägger på tillsyn är tämligen begränsade med tanke på verksamhetens omfattning och kostnader. Försäkringskassan delar utredningens uppfattning att det finns ett behov av en mer systematisk samverkan mellan de många olika områden som ingår och perspektiv som berörs av personlig assistans och assistansersättning.

8 REMISSVAR 8 (10) 8.8 Ikraftträdande Försäkringskassan föreslår att den försäkrade ska kunna ansöka om tilläggsschablon från den tidpunkt då bestämmelsen träder i kraft och att detta ska gälla även den som fyllt 65 år. Beslut om tilläggsschablon ska grundas på utredning om hur beviljade timmar fördelar sig på ob-tid och övrig tid under en normal vecka. Gränsen gäller, som utredningen skriver, att brukarens totala behov ska vara förlagd under nätter mellan klocka samt under helger och avser aktiv assistans nattetid men inte väntetid. Utredningens förslag är att de nya bestämmelserna om grundschablon träder ikraft direkt den 1 januari 2015 medan tilläggsschablonen införs successivt i takt med att beslut om tvåårsomprövning fattas och i de fall en försäkrad ansöker om fler timmar med assistansersättning (s. 221). Det är troligt att många kommer att göra anspråk på tilläggsschablonen för att kompensera den sänkta grundschablonen. Försäkringskassan kommer därför sannolikt att inför januari 2015 få en stor mängd begäran om nya tvåårsomprövningar (även om det är myndigheten som normalt tar detta initiativ) samt begäran om utökat antal timmar med assistansersättning. Vidare kommer trycket också öka på det förhöjda timbeloppet. Något successivt införande kommer det därför i praktiken inte bli tal om. Försäkringskassan anser att det är rimligare att brukarna ges möjlighet att ansöka om tilläggsschablon fr.o.m. datum för lagändring. En sådan ordning ligger också bättre i linje med bestämmelsen i 110 kap. 4 SFB som anger att man skriftligen kan ansöka om utökning av en förmån. Att tilläggsschablonen beviljas i samband med tvåårsomprövningar och ansökningar om högre timbelopp skulle också få den anmärkningsvärda konsekvensen att den som direkt före den 1 januari 2015 fått sin assistansersättning omprövad skulle behöva vänta två år på att få en prövning av om han eller hon har rätt till en tilläggsschablon (under förutsättning att han eller hon inte ansöker om högre timbelopp eller fler timmar) medan någon som får sin assistansersättning omprövad direkt efter den 1 januari 2015 kan få frågan om tilläggsschablon prövad långt tidigare. Försäkringskassans förslag är alltså att den försäkrade själv ska ansöka om tilläggsschablon Konsekvenser för Försäkringskassans administration Försäkringskassan anser att förslaget att införa två olika schablonbelopp beroende på om behoven ligger på ob-tid eller inte är positivt. Om grundschablonen från ett år till ett annat sänks med 20 kronor per timma räknar Försäkringskassan med att administrationen ökar eftersom ansökningar om tilläggsschablon då kan förväntas öka. Om däremot en sänkning av grundschablonen genomförs under en flerårsperiod förväntas ökningen inte bli lika markant. Vad gäller handläggningen av högre timbelopp räknar Försäkringskassan med att administrationen på sikt kommer att minska. Sammantaget beräknas administrationen öka ett till två år efter en lagändring. Av de förändringar som föreslås är differentiering av schablonen den som påverkar IT-systemen mest. Eftersom detta föreslås införas den 1 januari 2015,

9 dvs. innan Försäkringskassan har utvecklat det nya systemet för assistansersättning, innebär det att myndigheten behöver använda resurser i projektet för att förändra det befintliga systemet samtidigt som vi utvecklar det nya systemet. Detta medför risker för projektet som ska utveckla det nya systemet. Det innebär dessutom merkostnader för att införa funktionaliteten i två system. Om de nya reglerna börjar gälla från januari 2015 kommer Försäkringskassan således att behöva anpassa det befintliga IT-stödet så att myndigheten kan hantera utbetalningar även av tilläggsschablonen i det systemet tills att det nya systemet produktionssätts. Ett beslut om införande redan i januari 2015 behöver därför tas omgående för att hinna göra alla anpassningar före årsskiftet. I rapporten står att det nya systemet ska vara färdigt våren Det stämmer inte, det kommer inte att vara färdigt förrän hösten 2015 (s. 248). För att kunna avgöra om de extra pengarna/schablonbelopp utöver grundschablon är tilläggsschablon, högre timbelopp eller både och, måste handläggaren kunna registrera hur mycket som är tilläggsschablon. Denna manuella registeringsmöjlighet innebär troligen en hel del merarbete att införa i det befintliga systemet. En ändring i det befintliga systemet skulle, samtidigt som vi utvecklar det nya, innebära en arbetstid på ca timmar vilket motsvarar en kostnad på ca 3 miljoner kr (med en avskrivning på 0,5 miljoner per år) plus kostnad för testmiljöer på ca kronor. Eftersom det enligt förslaget behövs IT-utveckling i det befintliga systemet föreslår Försäkringskassan att den föreslagna lagändringen införs tidigast ett år senare, dvs. tidigast den 1 januari Med endast ett halvår kvar till kommande årsskifte samt att ett riksdagsbeslut ska fattas dessförinnan blir det i praktiken omöjligt att hinna göra de förberedelser som krävs i IT-systemet för att en lagändring från januari 2015 ska kunna hanteras. Förslaget påverkar det nya IT-systemet vid beslut om rätten till assistansersättning men även vid hantering av räkningar samt utbetalningar. Eftersom beslutet om detta förslag kan förväntas komma när Försäkringskassan har utvecklat det mesta av det nya systemet kommer det att bli relativt stora förändringar som måste göras sent i utvecklingsprojektet. Försäkringskassan föreslår därför att en lagändring införs först när utvecklingen av det nya IT-stödet hunnit så långt att ett minimum av resurser behövs för att kunna bygga in hanteringen av de nya bestämmelserna. Regleringen av avtal mellan brukare och anordnare Försäkringskassan behöver utveckla IT-hanteringen av utökad informationsmängd för detta avtal. Ersättning för kostnader vid ordinarie assistents sjukdom Förslaget bedöms inte påverka varken det befintliga eller nya IT-stödet. Betalning för arbetsledning av den egna assistansen Förslaget påverkar troligen inte IT-systemet. REMISSVAR 9 (10)

10 REMISSVAR 10 (10) Myndighetssamverkan IT-systemet påverkas eftersom förslaget påverkar de nya handläggningsstöden. Även statistik- och kontrollsystem påverkas. Fördändrad beräkningsmodell för schablonernas nivå Detta påverkar varken det befintliga eller det nya IT-systemet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Dan Eliasson i närvaro av försäkringsdirektörerna Birgitta Målsäter, Bengt Stjärnsten, Dani Razmgah och Laura Hartman, rättschefen Eva Nordqvist, verksamhetsområdeschefen Therese Karlberg, t f enhetschefen Monica Svanholm och verksamhetsutvecklaren Tomas Sundberg, den senare som föredragande. Dan Eliasson Tomas Sundberg

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Promemoria 2016-05-11 S2016/03419/FST Socialdepartementet Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Lagtext Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Vissa förslag om personlig assistans

Vissa förslag om personlig assistans YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Ellinor Englund Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa förslag om personlig assistans Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning

Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning Aktuell lydelse Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning Bestämmelser oavsett om betalning sker i efterskott eller förskott Starttidpunkt för beviljandeperiod 1 När Försäkringskassan

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan

Läs mer

51 kap. Assistansersättning

51 kap. Assistansersättning 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7 och 8, - beräkning av assistansersättning i 9-11, - omprövning vid

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

9 Konsekvenser av förslagen

9 Konsekvenser av förslagen 9 Konsekvenser av förslagen 9.1 Inledning Bestämmelser om hur man ska redovisa konsekvenser av förslag i ett betänkande finns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen om konsekvensutredning

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07, 2015-11-23, 2015-12-23 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 4 december 2015 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 november

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm Cirkulärnr: 1998:157 Diarienr: 1998/2396 Handläggare: Sektion/Enhet: Ingrid Söderström Andreas Hagnell Datum: 1998-09-29 Mottagare: Rubrik: Sektionen för Socialtjänst Finanssektionen Handikappomsorg Individ-och

Läs mer

Med stöd av 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning föreskriver Försäkringskassan i fråga om Riksförsäkringsverkets föreskrifter

Med stöd av 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning föreskriver Försäkringskassan i fråga om Riksförsäkringsverkets föreskrifter BILAGA 1 (6) Författningsförslag Förslag till föreskrifter om ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Med stöd av 8 och 12 förordningen (1993:1091) om assistansersättning

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Assistansersättning vid sjukhusvistelse

Assistansersättning vid sjukhusvistelse SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Assistansersättning vid sjukhusvistelse Sammanfattning Försäkringskassan har i den första s.k. antikrångelkatalogen föreslagit regeringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016 Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Vissa förslag om personlig assistans

Vissa förslag om personlig assistans Promemoria 2017-11-29 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Vissa förslag om personlig assistans Innehåll Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Till lagen (1993:389) om assistansersättning 3 första stycket Den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-10

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-10 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Kjerstin Nordborg och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Personlig assistans

Läs mer

Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9 1 Sundbyberg 25 juni 2014 Dnr: S2014/1703/FST Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet, SOU 2014:9

Läs mer

Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Promemoria 2017-12-20 S2017/07480/FST Socialdepartementet Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sammanfattning... 2 1 Författningsförslag...

Läs mer

Förändrad assistansersättning

Förändrad assistansersättning Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet Betänkande av Assistansersättningsutredningen Stockholm 2014 SOU 2014:9 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning; RAR 2002:6 beslutade den 4 juli 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

Yttrande över Försäkringskassans förslag till föreskrifter om assistansersättning

Yttrande över Försäkringskassans förslag till föreskrifter om assistansersättning Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Förändringar i LSS gällande assistansersättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2013-06-04 SN 2013/0304 0480-453845 Socialnämnden Förändringar i LSS gällande assistansersättning Förslag till beslut Socialnämnden ger

Läs mer

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Vid bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas för andra

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:61

Regeringens proposition 2007/08:61 Regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans Prop. 2007/08:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 februari 2008 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77).

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). 1 (19) Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Sammanfattning

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)

Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föreningen JAG Box 16145 103 23 Stockholm YTTRANDE 2014-06-24 Betänkandet Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) JAG en del av

Läs mer

Kostnader för personlig assistans

Kostnader för personlig assistans Kostnader för personlig assistans En medlemsundersökning av 2013 års kostnader KFO 2014 06 09 För KFO, av Hanna Kauppi Arbetsgivarföreningen KFO Box 16355, 103 26 Stockholm Besöksadress: Klara södra kyrkogata

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 december 2016 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB Frösunda Omsorg AB Box 1021 212 10 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Åtgärder för delegation och beslut med anledning av lagändringar i LSS den 1 juli 2013

Åtgärder för delegation och beslut med anledning av lagändringar i LSS den 1 juli 2013 Avdelningen för stadsövergipande sociala frågor, Strategiska enheten Information Sida 1 (7) 2013-07-03 Åtgärder för delegation och beslut med anledning av lagändringar i LSS den 1 juli 2013 Den 1 juli

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/kjell RautioAdm enhbarbro de Lisle 2009-02-02 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rauto@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM MÖJLIGHET

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014 Ulf Kristersson

Läs mer

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Slopad förmögenhetsskatt m.m. 1 (8) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) Sammanfattning Försäkringskassan har tagit del av promemorian och lämnar nedan synpunkter samt förslag till bestämmelser.

Läs mer

Oro vid omprövning och/eller beslut om personlig assistans

Oro vid omprövning och/eller beslut om personlig assistans Kristianstad 2017-03-29 Oro vid omprövning och/eller beslut om personlig assistans Många är de som känner oro inför uppföljningen eller prövningen/omprövningen av sitt assistansbeslut. Idag upplever många

Läs mer

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Promemoria 2017-05-24 S2017/03211/SF Socialdepartementet Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag... 4 2.1 Förslag

Läs mer

Förslag till beslut att godkänna bif yttrande som svar till Socialdepartementet. MISSIV 1(1) 2014-04-07 LJ 2014/434. Förvaltningsnamn Avsändare

Förslag till beslut att godkänna bif yttrande som svar till Socialdepartementet. MISSIV 1(1) 2014-04-07 LJ 2014/434. Förvaltningsnamn Avsändare MISSIV 1(1) 2014-04-07 LJ 2014/434 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Betänkandet Förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet SOU 2014:9 S2014/1703/FST Landstinget i Jönköpings

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-20 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning

Läs mer

Välkommen till dialogträff!

Välkommen till dialogträff! Välkommen till dialogträff! Efterskottsbetalning, IT-utveckling, assistans på entreprenad Östersund -17 maj, Luleå 26 maj, Gävle -27 maj, Umeå 30 maj Sid 1 Maj 2016 Välkommen till dialogträff Agenda Skatteverket

Läs mer

DOM. 2013-03-05 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås

DOM. 2013-03-05 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning 2 2013-03-05 Meddelad i Stockholm Mål nr 2920-12 KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås MOTPART Ombud: Maria Knutsson STIL Storforsplan

Läs mer

LSS information maj Aktuella frågor inom assistansersättningen

LSS information maj Aktuella frågor inom assistansersättningen Aktuella frågor inom assistansersättningen Jag kommer att tala om Utvecklingen av assistansersättningen Studie om Försäkringskassans administration av assistansersättningen Digitalisering av utbetalning

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Upphandling av personlig assistans enligt LSS

Upphandling av personlig assistans enligt LSS SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-04-13 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Härmed översänds förslag till nya föreskrifter om assistansersättning

Härmed översänds förslag till nya föreskrifter om assistansersättning Anna Haglund, 010-112 68 79 ABH Utbildning och Rådgivning Arbetsgivarföreningen KFO Assistansanordnarna Föreningen Jämlikhet Assistans Gemenskap Göteborgskooperativet för Independent Living Handikappförbunden,

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd Ds 2010:2 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

På gång inom funktionshinderområdet

På gång inom funktionshinderområdet På gång inom funktionshinderområdet Anhörigriksdagen 2016 Susanne Lövgren Nationell samverkansansvarig Sid 1 Maj 2016 Anhörigriksdagen Sid 2 Maj 2016 Anhörigriksdagen Aktuellt inom området Med fokus på

Läs mer

Sundbyberg 2012-04-17

Sundbyberg 2012-04-17 Sundbyberg 2012-04-17 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: s.fst@social.ministry.se Yttrande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning SOU2012:6 Handikappförbunden är ett partipolitiskt

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg. MOTPART Stadsdelsfullmäktige Oxie i Malmö kommun Box Oxie

DOM Meddelad i Göteborg. MOTPART Stadsdelsfullmäktige Oxie i Malmö kommun Box Oxie KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 2012-05- 1 4 Meddelad i Göteborg V>( Sida 1 (6) Mål nr 4106-11 KLAGANDE M God man: E MOTPART Stadsdelsfullmäktige Oxie i Malmö kommun Box 83 238 22 Oxie ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 februari 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB och CC MOTPART Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Personalversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Personalversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Personalversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent Ersätter: 1997:164, 2005:2 Bilagor: Provexemplar fullmakt

Kommunens ansvar vid sjukdom hos ordinarie personlig assistent Ersätter: 1997:164, 2005:2 Bilagor: Provexemplar fullmakt Cirkulärnr: 2006:39 Diarienr: 2006/1608 Handläggare: Anna Ingmanson Avdelning: Vård och omsorg Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2006-06-22 Mottagare: Handikappomsorg Äldreomsorg Individ och

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Stöd och service till vissa funktionshindrade Fråga om en kommun kunde avvakta med att pröva en ansökan om personlig assistans därför att Försäkringskassan ännu inte hade tagit ställning till en framställning

Läs mer