Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN. Bli ickevåldskommunikatör. Patrik odlar sin egen mat. Paulsen sprider. falsk bild av EKO-mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN. Bli ickevåldskommunikatör. Patrik odlar sin egen mat. Paulsen sprider. falsk bild av EKO-mat"

Transkript

1 Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN Bli ickevåldskommunikatör Patrik odlar sin egen mat Paulsen sprider falsk bild av EKO-mat

2 Sommaren är äntligen här! Säsongen för att producera den mat vi behöver för att leva är kommen. Idag är det svårt att tänka sig att det svenska jordbruket före 50-talet främst var hästdrivet. Odling utan traktorhjälp är fortfarande verkligheten i de flesta länder här i världen. Ändå är det storbönderna i EU som får subventioner medan fattiga bönder i syd drabbas av dumpade producentpriser. Det finns mycket att säga om jordbrukspolitik. När solen spelar i ditt hår och gröngräset kittlar under dina fötter kan du slå dig ner och läsa i Avtryck om alternativen till dagens system! Ylva Lundkvist Chefredaktör Hela tanken om att vi ska vi ska vara så lika, att vi ska utplåna olikheterna är ju helt absurd. Någonstans har vi skapat en hel generation, en hel nation av lite mesiga män. Och det gör ju ingen människa glad. Camilla Linberg, riksdagsledamot (fp), intervjuad i Genus Nytt. Rösta 7 juni! MARIA FERM Språkrör Grön Ungdom D en 7 juni är det val till EU-parlamentet. Historiskt många personer kommer att få gå till valurnorna för första gången, men samtidigt är andelen förstagångsväljare i val till EU-parlamentet skrämmande låg. Många vet inte ens om att det är val och många väljer att inte rösta. I förra EU-parlamentsvalet röstade endast var fjärde person under 25 år. Många unga känner sig inte tillräckligt insatta i politiken och valets betydelse, och där har vi ett stort ansvar för att få unga att vara med och påverka. Förbundsstyrelsen har valt Zaida Catalán till Grön Ungdoms officiella EPkandidat i valet. Foto: Pavel Maira Med det här valet hoppas vi att trenden vänder. Desto fler unga som röstar, desto grönare blir parlamentet. Fler unga stödjer en grön solidarisk politik, än äldre. Vi måste bryta det gråa gubbväldet i EUparlamentet. Vi behöver välja in människor, som till skillnad från dagens konservativa parlament, bryr sig om HBT-rättigheter, hållbar utveckling, en solidarisk klimatpolitik, feminism och en stärkt integritetspolitik. Vi behöver gröna parlamentariker som kan vända den konservativa trenden i parlamentet. Rösta 7 juni och peppa alla du känner! Chefredaktör/ansv.utg. Ylva Lundkvist Grafisk formgivare Anders Brunberg Bildredaktör Rosalie Haglund Språkredaktör Martin Stråmo Webbredaktör Elisabeth Carlsson OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM ISSN: E-post: Tel: Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, Stockholm. Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. Tryck: AM Tryck Papper: Profisilk,150 g Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inkommet material. När du sänder in material till magasinet medger du till såväl pappers- som webbpublicering. 2

3 ett grönt Ylva LUNDKVIST Chefredaktör Avtryck Verle gammelskog är räddad! Ale kommunfullmäktige röstade i mars ja till att delfinansiera köpet av Verleskogen. Kommunens beslut innebär att de skjuter till cirka 1 miljon kronor. Västkuststiftelsen går in med cirka 1 miljon kronor, Naturvårdsverket cirka 1,9 miljoner kronor och Ett klick för skogen cirka 2,4 miljoner kronor. Fältbiologerna ger kronor i bidrag till Ale kommun och Västkuststiftelsen. Många var vi som Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN AVTRYCK var oroliga för gammelskogens framtid, men nu vet vi att grön kamp kan ge ett fantastiskt avtryck. Någon annan som gjort ett starkt avtryck är Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter. I både Ekot och de stora dagstidningarna har det rapporterats om de olika parlamentarikernas arbetsinsatser. När debattinlägg, nämndaktivitet och närvaro i parlamentet vägts samman så visade det sig alltså att vår egen Carl är den som arbetat hårdast för att göra ett grönt avtryck i parlamentet. Glädjande! Vill du göra Avtryck? Då kan du kandidera till Avtrycksredaktionen till årsmötet i februari. För att ha lite på fötterna rekommenderar vi dig att gå på vårt seminarium Lär dig göra en egen tidning! Kunskapen vi kommer förmedla kommer att göra dig till mästare på att göra gröna Avtryck. Läs mer om det på sidan 30. Bli ickevåldskommunikatör Patrik odlar sin egen mat Paulsen sprider falsk bild av EKO-mat Omslagsbild av Ylva Lundkvist Stadsodling Du behöver inte vara lantis - bli självhushållare Profilen 5 Trädgårdsläraren som lever som han lär 6 Ekomat 8 Gardfjäll rättar Paulsen Kiss och bajs 10 Clowner mot kapitalism 12 Lär dig påverka 14 Vart tar det vägen? Effektiv aktivism Så blir du en bra politiker Lantbrukarnas Riksförbund Talar ut MP:s jordbrukspolitik Enligt Tina Ehn Nonviolent Communication Gör dig bättre på att bråka Frågelådan 20 Recensioner 21 Ny sida i Avtryck för dig som undrar Av bonniga magasin Nästa Avtryck kommer i september. Deadline är 7 augusti. 3

4 4 Fotokollage av Rosalie Haglund

5 Betongen Text Ylva Lundkvist ska grönska Foto: Henrik Andersson Man behöver inte vara lantis för att odla. Den gröna gerillan sätter färg på staden medan balkongen blir en odlingslott. Stadsodling sker på många sätt. Grön gerilla Den gröna gerillan består av anonyma människor som i skydd av natten smyger sig ut för att göra staden grönare. Det handlar inte främst om matproduktion, även om sådant också förekommer, utan om att göra det offentliga rummet vackrare. Med spadar, vatten och frön skapar de blomrabatter där kommunen eller den privata ägaren låtit platsen förfalla. Varför är de en hemlighetsfull gerilla? Jo, därför att deras aktivitet kan vara straff bar och räknas som egenmäktigt förfarande eller olaga intrång. Det är inget som stoppar gerillan. Ett av deras vapen är fröbomben. De fyller exempelvis en ballong med jord, frön, näring och vatten. Sen slänger de in bomben över ett stängsel till något område som behöver piffas upp. Landshare I England finns två organisationer att inspireras av. Både Landshare (fritt översatt: landdela) och Capital Growth (som betyder både kapitaltillväxt och huvudstadsodling) jobbar med att skapa kontakt mellan folk som inte har någon mark men som vill odla och folk som har mark som de inte använder. Genom att dessa människor hittar varandra skapas en slags grön tillväxt då produktiva människor får utlopp för sin energi samtidigt som onyttjad jord förvandlas till lokalproducerad mat. Capital Growths mål är att hitta 2000 utrymmen i London för odling till år De har redan kommit en bit på vägen och lyckats få både uppmärksamhet i media och stöd från Londons borgmästare. Kolonilotten Den kanske mest kända och vanligaste formen av stadsodling är kolonilotten. Under en period förvandlades många koloniområden från odlingslotter till små sommarstugor med gräsmatta. Den trenden är på tillbakagång efter att en ny generation miljömedvetna odlare, samt kunniga utlandsfödda, åter börjat odla områdena. Idag är köerna för att få en kolonilott i eller nära staden långa. En ännu ganska onyttjad möjlighet är vanliga trädgårdar och balkonger. Forskare har påpekat att städer i stort sett skulle kunna bli självförsörjande på mat om utrymmen så som höghustak och radhusträdgårdar användes till odling. Även soliga fönster kan nyttjas för inomhusodling. Så har du gröna fingrar men ingen trädgård? Ta mod och plinga på den där villan med den stora gräsmattan och fråga om du inte kan få fixa ett snyggt grönsaksland mot att du exempelvis klipper deras gräsmatta. Internet: capitalgrowth.org landshare.net 5

6 Patrik: Självhushållaren Text och foto Ylva Lundkvist Tänk dig en frysbox fylld av hemodlade grönsaker, en brasa som brinner i köksspisen och en färgglad Hedemorahöna som sprätter omkring i trädgården. Nej, du har inte gjort en tidsresa. Du har kommit hem till Patrik Ytterholm. -I fönstret står små plantor och tittar ut. Tomater, purjolök, kryddor och annat smått och gott väntar på att de sista frostnätterna ska vara över så att de kan få komma ut i luften och jorden. Det är vår i Skattungbyn utanför Orsa och årets folkhögskolekurs i ekologisk odling och hållbar livsföring gör sig redo för odlingssäsongen. Till sin hjälp har kursdeltagarna odlingslärare Patrik Ytterholm. Patrik är ett energiknippe och en levande uppslagsbok när det kommer till ekologisk odling, för att inte tala om fröodling av gamla växter. Han är inte bara en lärare utan också en förebild på så vis att han lever som han lär. Går du bygatan ner från skolan kommer du till Patriks prunkande trädgård. Med lite traktorhjälp, men mestadels handkraft, försörjer han sig och sin familj på i stort sett all mat de behöver. Rotsaker, kålsaker, baljväxter, ägg och honung kommer hemifrån. Ibland blir det ett paket pasta och lite mjölk från affären. Och det händer att han far till Stockholm för att byta sitt överflöd av potatis till äpplen. För många i vårt urbaniserade land ger ett ord som självhushållare negativa associationer till en förgången tid utan välfärd, fylld av sjukdomar och svält. Varför väljer en modern människa som Patrik att vara självförsörjande på mat? För mig har kopplingen mellan handling och konsekvens alltid varit en viktig ledstjärna, berättar Patrik. Jag är övertygad att det samhälle vi ser idag kommer att upphöra av den enkla anledningen att det inte är hållbart. Låt mig ge ett exempel. Vi transporterar näringsämnen som konstgödsel till åkern, odlar på ett energikrävande sätt, transporterar produkten till mellanled som grossister och sen transporterar vi produkten till en distributör där du som konsument köper varan. Energin som lagts ned på produkten i din hand överstiger vida vad den ger dig. Enligt Patrik plockar självhushållaren guldkorn från historien samtidigt som hon eller han måste vara nyskapande. Han tror att fler och fler lockas att odla en del av sin mat för att det är en tydlig förändring att gå från att bara vara konsument till att även vara producent. Från snack till handling. Någonstans i vår strävan efter materiel rikedom och bekvämlighet så tror jag vi förlorar en del av det som gör oss kreativa och levande. För mig är odlandet varje år en ny utmaning med många nya idéer och erfarenheter. Men tar det inte väldigt mycket tid att leva som du gör? Mycket tid läggs på förberedelser och förebyggande arbete, berättar Patrik. Det är klart att 20 års odlande gjort att det tar mindre tid nu när mycket sitter i ryggmärgen. Dessutom har jag jobbat med mina jordar i 10 år vilket förenklar oerhört mycket. Trots det så är säsongen kort häruppe vilket innebär att under vissa perioder är 15 timmars arbetsdag 7 dagar i veckan nödvändigt, men det är värt att få äta och leva kvalitativt. Dessutom tycker jag att det är viktigt att aldrig bli statisk i sitt tänkande och praktiska arbete. Jag är i ett levande sammanhang och i dess levande föränderlighet. Ett sammanhang som genomsyras av meningsfullhet. Årets projekt är att bli självförsörjande på olja och mjölk. Får ska införskaffas för mjölken och solrosor ska odlas för frönas skull. Sen saknas bara en oljepress. Planen är att den kooperativa bykiosken Slåttergubben ska göra slag i saken och införskaffa pressen. Med en oljepress i byn menar Patrik att alla behov är täckta. Patrik är vegetarian så varken kycklingarna eller fåren från gården hamnar direkt på tallriken. Men går det verkligen att leva på bara svensk vegetarisk mat? Självklart kan man det, säger Patrik. Jag menar att det även går utmärkt att leva på närproducerad vegansk mat. Vi har en sojaproduktshysteri i Sverige. Rätt näring tillgodogör man sig bäst med kunskap och variation. Vi har de svenska baljväxterna kokbönor, bondbönor, åkerbönor och olika sorters ärtor och linser. Detta tillsammans med potatis, säd, gröna blad, frukt, 6

7 Jag är övertygad att det samhälle vi ser idag kommer att upphöra av den enkla anledningen att det inte är hållbart. Patrik Ytterholm visar stolt upp purjolöksskörden med sina elever i september. Foto: Ylva Lundkvist. bär, egna groddar, mjölksyringar och surdegsbröd levererar en riklig näringsmängd. Inga problem om du frågar mig. Trots att Patrik inte är allt för gammal har han jobbat i Skattungbyn i många år. Många kursdeltagare har kommit och gått eller bosatt sig i byn under årens lopp. Han som själv varit vegan har slagits av att många börjar kursen som veganer och slutar som ägare av lantdjur. Det kan bero på att den bild många stadsbor har är av industriell djurhållning. Patrik menar att på landsbygden ser det ofta annorlunda ut. Många har små djurbesättningar där djuren sköts med ödmjukhet och respekt och där djurens behov i hög grad är i centrum. Givetvis finns det fruktansvärda undantag med djurplågeri, men jag tror det är de enkla skälet att folk ändrar uppfattning, säger Patrik. Innan Patrik ger sig ut för att vattna broccolin i drivbänken ger han ett tips på vad som är viktigt för den som vill påbörja ett uthålligt odlande. Låt det växa fram successivt. Jag har sett många som börjar med allt på en gång och så är lusten över inom några år. Jag tror det är viktigt att glädjen i det man gör är central, istället för att ha att asketiskt eller påtvingat förhållningssätt som grundas på ideologiska skäl. Lyssna på erfarenheter andra har gjort, men kom ihåg att du är unik och de sätt som inte passat andra kanske är optimalt för dig. I maj sätts potatisen. Patrik med en av sina elever. Foto: Ylva Lundkvist. 7

8 Jordbruket ska inte bara producera mat, fibrer och bioenergi, utan också ekosystemtjänster som biologisk mångfald, vattenrening, luftrening, friska husdjur, markbördighet samt tjänster som ger rekreation och livskvalitet eller sylt med onödiga konserveringsmedel. Listan kan göras mycket lång det är mycket enklare att säga vad jag vill välja ekologisk mat! Folkpartiet tror uppenbarligen att det är en vinnarfråga att vara emot ekomat. Foto: Berno Hjälmrud. Ekomat är inte hotet Paulsen! Maria Gardfjell pressekr för riksdagsgruppen Folkpartiets förstanamn till Europaparlamentet den kände matdebattören, författaren till boken Den stressade potatisen och den gamla gröna-vågaren Marit Paulsen, har gjort ekomaten till sin stora fråga. Alltså hon är emot ekomaten. Det vänder sig Maria Garfjell emot. Mat är en enormt stor källa till glädje och oro. Maten gör oss mätta, för tjocka, för smala, glada och ibland ledsna. Det senare är inte minst ett faktum när vi inser att maten producerats på ett sätt som föröder jorden och krävt en och annan slavarbetare för att hamna på middagsbordet. Som konsument är det särskilt tydligt att det är möjligt att rösta med plånboken när det kommer till maten. Jag avstår med glädje från vissa matvaror gåslever, jätteräkor som odlats i mangroveträsken, fisk från hotade fiskbestånd, belgian blue-kött, grönsaker med bekämpningsmedelsrester, kött och mjölk från djur som fått stå inne och slaktats på ett oetiskt sätt, spannmål som odlats med gigantiska tillskott av konstgödning, läsk med azo-färgämnen Även om konsumentmakten är ett viktigt styrmedel för att ge lantbrukare och politiker mod och kraft att satsa mer på ekologisk mat, är det viktigt att förstå att Sveriges, EU:s och en del andra länders jordbrukspolitik är det som främst bestämmer vad som hamnar på tallriken. Därför är det ju ganska intressant att Folkpartiets förstanamn till Europaparlamentet den kände matdebattören, författaren till boken Den stressade potatisen och den gamla gröna-vågaren Marit Paulsen, har gjort ekomaten till sin stora fråga. Alltså hon är emot ekomaten. Folkpartiet tror uppenbarligen att det är en vinnarfråga att vara emot ekomat (och för kärnkraft, för hårdare tag i skolan och för mer militärer ). Detta just nu när framförallt kvinnor i storstäderna har fått upp ögonen för ekomaten. I Sverige ökade försäljningen av ekomat med hela 46 procent det senaste året. Marit Paulsens argument är att ekologiskt jordbruk producerar mindre per hektar åker och att det därför blir matbrist och svält om vi väljer ekomaten. Hon stödjer sig också på några forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som menar att eko-jordbruket har större växtnäringsläckage och som påstår att det inte finns något bevis för att lite rester av kemikalier i maten inte är så farligt. Även 8

9 om det senare, frånvaron av gifter, är det enda som Marit Paulsen i sin nya bok Lurad av laxen säger är fördelen med ekologiskt jordbruk. Att jämföra ekologiskt och konventionellt jordbruk är inte särskilt enkelt det handlar om att jämföra många olika saker samtidigt. Det Marit Paulsen gör är som att säga att det bara är kulstötningen som är viktig att titta på när man ska se om Carolina Klüft var en lyckad mångkampare. När forskare har granskat ekologiskt och konventionellt jordbruk så är slutsatsen just när det gäller växtnäringsläckaget lite knepigt. Det beror nämligen på. En duktig konventionell bonde med goda markförutsättningar kan ha samma eller lite mindre växtnäringsläckage än en ekologisk bonde som inte är lika duktig, som inte hushåller med kväve och fosfor i gödsel och klövervallar och som har sandjordar som läcker mer. Eftersom en konventionell bonde får ut större skörd per hektar dras slutsatsen att konventionellt är bättre. Låter det inte troligt? Nej, faktiskt inte. Det som påverkar om en sjö blir övergödd eller inte är den totala mängden växtnäring som hamnar i sjön inte hur mycket som läcker per kilo producerad gröda. Det är framförallt kombinationen sandiga jordar, nederbördsrika områden och intensivt jordbruk som genererar de största läckagen. I Sverige är ett stort miljöproblem att jordbruksmarker växer igen. Genom att odla mer extensivt på större arealer skulle vi få både mindre övergödning och andra positiva miljöeffekter. Jordbruket ska inte bara producera mat, fi brer och bioenergi. Det ska också skapa ekosystemstjänster som biologisk mångfald, vattenrening, luftrening, friska husdjur och markbördighet samt tjänster som ger rekreation och livskvalitet, som turism, ett vackert landskap och kulturupplevelser. Är det då rätt att bara väga miljöeffekten mot kilo producerad spannmål? Vore det inte också lämpligt att också väga miljöeffekten mot antalet sånglärkor och fjärilar som trivs över markerna? De ekologiska lantbrukarna måste hushålla med sina näringsämnen som finns i djurgödsel och i klövervallar, eftersom de inte kan rätta till problem och tillföra mer i form av konstgödsel i efterhand. De flesta ekobönder har både ett starkt miljöengagemang och en stark vilja att gården ska ge dem inkomster det är bra drivkrafter för att hålla läckaget på en låg nivå. Även om bekämpningsmedelsanvändningen har ökat i det konventionella jordbruket i Sverige kan man faktiskt berömma det svenska jordbruket för att generellt sett ta mycket miljö- och djurhänsyn. Det gör det än mer bekymmersamt om Marit Paulsen skickas till Bryssel och ska propagera för att ekojordbruket ska minska. Skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är ofta större i många andra länder än vad det är i Sverige. Det finns ingen definition för det konventionella lantbruket mer än att det är det jordbruk som är tillåtet enligt ländernas lagstiftning men det är enkelt att världen över se vad lantbruket gett för allvarliga negativa effekter: övergödning av sjöar och vattendrag, ökade problem med klimatförändringarna, erosion, utarmning och förgiftning av jordbruksmarker, skogsskövling, introduktion av GMO med hoppande gener, hormonuppfödda djur som aldrig fått se solen och lantarbetare på bananplantager med svåra sjukdomar på grund av bekämpningsmedlen. Ett av de största problemen för världens fattiga är att det inte finns någon mark för dem att odla, eller att dumpning av överskottsgrödor i fattiga länder gjort det svårare att kunna odla med förtjänst. Mer ekologiskt och rättvisemärkt jordbruk är inte hotet. Sökes: Kandidater till Internationella gruppen Internationella gruppen är en arbetsgrupp under Grön Ungdom Riksorganisations förbundsstyrelse och därmed har förbundsstyrelsen det yttersta ansvaret för verksamhet och ekonomi. Internationella gruppen lyder under policyn för arbetsgrupper. Syftet med Internationella gruppen är att förenkla för förbundets medlemmar att delta vid internationella utbyten, uppfylla förbundets åtaganden gentemot internationella samarbetspartners och utveckla förbundets internationella verksamhet i övrigt. Vi söker dig som har ett brinnande engagemang och intresse för att jobba med internationella frågor. Kunskaper inom detta område är meriterande men inte nödvändiga. Kunskaper inom språk, särskilt engelska, är också en fördel. Ta chansen till ett jätteroligt uppdrag! Skicka din nominering till mp.se senast 16:e augusti Frågor besvaras av valberedningens sammankallande Joakim Larsson, joakim. och Boktips! Jag vill tipsa om boken Klimatkonferensen som är skriven av ingen mindre än Uppsalas gröna kommunalråd Niclas Malmberg. Klimatkonferensen är en riktigt spännande deckare som utspelar sig i Köpenhamn, i december år Om man läser lite mellan raderna förstår man dessutom att en av huvudpersonerna ska föreställa Avtrycks redaktör! Boken kan läsas gratis på internet: klimatkonferensen/ Den är lagom lång och klart läsvärd. Dessutom kan man rösta på den, så den ska bli publicerad som en fysisk bok av Piratförlaget. Simon Rosén, GU Uppsala 9

10 Bajs i maten! YLVA ANDERSSON Det tycks finnas en tydlig skiljelinje i miljödebatten, de som tror på storskalighet och teknisk utveckling och de som menar att det krävs mer radikala förändringar Bajs i maten? Foto: Adriaan de Man Genom maten får vi i oss näring från åkern. Med ett plopp försvinner sedan näringen ner i sötvattnet i toastolen. I en, för Avtryck, unik artikel reflekterar Vatten och Avlopps-vetaren Ylva Andersson över hur människan skulle kunna ingå i ett kretslopp med jordbruket. När jag för några år sedan sökte mig till kiss- och bajsbranschen, leddes jag av känslan. Det kändes fel att kissa och bajsa i dricksvatten. Drag efter drag i spolknappen och mitt bidrag till övergödning och fiskars död var ett faktum. När jag så flyttade ut i en liten vagn med tillhörande utedass dövade jag tillfälligt mina samvetskval. En sits i röd plast med namnet Isak separerade kisset från bajset och när sommaren kom gödslade jag mina morötter med flytande guld. Vintrarna i den lilla vagnen var vackra men kalla. Efter ett drygt år valde jag att flytta till stan och jag började återigen dra i spolknappen. Till en början med en känsla av saknad för inget går egentligen upp mot att skita ute i solen och under stjärnorna. Jag vande mig dock snabbt vid det bekväma livet och fotsatte mina studier i avloppsteori på universitetet. Jag åkte på studiebesök och läste på om källsorterande avloppssystem i lägenheter i staden. Det visade sig dock att många av de boende hade tröttnat på sina toaletter. Det blev stopp i ledningarna, doften av kiss spred sig i lägenheten och lantbrukarna var inte så intresserade av flytande guld som idémakarna hade förväntat sig. Inte för att de hade något emot guld, i princip, utan för att de förväntades jobba utan att få betalt för det. De boende började undra om toaletterna alls gjorde någon nytta. Bostadsbolagen och politikerna gav upp. På landsbygden, långt ifrån de kommunala avloppsledningarna, verkade det vara lättare att få till kretsloppet. Där finns det också en del positiva exempel att inspireras av. I Hulta utanför Linköping har ekolantbrukaren Börje med grannar bildat en kretsloppsförening. Två gånger om året hämtar Börje sina grannars kiss och sprider det sedan på sina åkrar. Tanums kommun, i norra Bohuslän, är ett annat intressant exempel. Där har kommunen drivit kretsloppsfrågan sedan slutet av 80-talet och flera hundra hushåll installerat urinsortering. De flesta av dessa är nöjda med sina toaletter och positivt inställda till kommunens arbete. Eldsjälarna, det politiska engagemanget och kommunikationen mellan kommunen och medborgarna tycks vara de viktigaste ingredienserna i framgångsrecepten. Men kretsloppet, det måste vi ju få till, även i stan. Idag är 90 procent av alla hushåll anslutna till kommunala reningsverk och ledningarna dras längre ut från städerna. Den fosfor som vi kissar och bajsar ut 10

11 Bajs, kiss och åter bajs. Den fosfor som vi kissar och bajsar ut hamnar i det slam som bildas i reningsprocessen. Här på Henriksdals reningsverk. Foto: Micke Sandström hamnar i det slam som bildas i reningsprocessen. Enligt de nationella miljömålen ska 60 procent av fosforn i avlopp, senast år 2015, återföras till produktiv mark. Idag återförs endast 15 procent av slammet till åkermark. Den största delen används istället som täckmaterial på gamla soptippar. En viktig anledning är att lantbrukare och konsumenter under många år har varit kritiska till att återföra slammet till åkermarken. Slammet innehåller ju inte bara fosfor utan även andra ämnen som vi spolar ut med avloppsvattnet, t.ex. tungmetaller, läkemedelsrester och rengöringsmedel. Genom att kvalitetssäkra slammet hoppas man nu att mängderna oönskade ämnen ska minska. Hushåll och industrier ska informeras om vad som inte får släppas ut i avloppen. Slammet ska dessutom analyseras med avseende på ett antal miljö- och hälsofarliga ämnen. Några sätter sitt hopp till nya tekniska lösningar. Frågan är kanske om de storskaliga, högteknologiska lösningarna är hållbara i längden. Den som läser om oljetoppen och funderar på sambandet mellan de globala orättvisorna och vår industriella utveckling hör nog till tvivlarna. Det tycks finnas en tydlig skiljelinje i miljödebatten. En linje mellan de som tror på storskalighet och teknisk utveckling i första hand och de som menar att det krävs mer radikala förändringar ett samhälle med mindre städer och mer arbetskraft i jordbruket, en utveckling där den lokala livsmedelsförsörjningen är en av grundstenarna i samhällsbygget. Går vi längs den vägen kommer också förutsättningarna för våra vatten- och avloppssystem så småningom att förändras. Samtidigt som vi funderar på framtidens avloppssystem måste vi alltså fråga oss hur vi vill leva och bo. Vill vi ha större städer eller mindre fler städer eller färre? Hur ser vi på framtidens livsmedelsproduktion? Vad är ett hållbart lantbruk? Var ska växtnäringen komma ifrån? Var finns de gröna visionerna? Men det är inte bara en fråga om vart vi vill utan också en fråga om hur vi tar oss dit. För vissa är kvalitetssäkring av slam en del av lösningen. Några menar kanske att det får oss att blunda för den verkliga problematiken medan andra ser det som en lösning på vägen mot något annat. Själv tror jag att det är det bästa vi kan åstadkomma just nu. På sikt är jag övertygad om att vi kommer att tvingas till en mer lokal livsmedelsförsörjning med mer lokala kretslopp. Under tiden, längs vägen, odlar jag min trädgård tillsammans med mina vänner. Och där, på odlingslotten, drömmer jag om gröna städer och grönsaksodlingar där morötterna gödslats med flytande guld. Brist på ämnena kväve och fosfor är det som oftast begränsar växternas tillväxt, i havet såväl som på land. När vi gödslar våra åkrar med mineralgödsel är det framför allt dessa ämnen som tillförs. Fosfor bryts i dagbrott eller i underjordiska gruvor. De tillgångar som idag anses ekonomiskt lönsamma beräknas räcka i ca 350 år, antaget att förbrukningen fortsätter att vara densamma. Mineralgödselkväve tillverkas genom en kemisk process som omvandlar luftens kväve till mineralisk kväve. Tillverkningen är energikrävande och står idag för 1,2 % av världens energikonsumtion. Nästan alla lantbrukare odlar också gröngödsel/vall som är en blandning av olika sorters gräs och klöverväxter. Klöver kan fixera luftens kväve och bidrar på så vis till en ökad kvävehalt i jorden. De lantbrukare som har kött eller mjölkproduktion har även tillgång till gödsel från djuren. Stallgödseln är dock inget tillskott i egentlig mening. Varken djuren eller vi människor producerar någon ny växtnäring. Vi omvandlar växtnäringen i det foder och den mat som odlas på åkrarna. Till skillnad från människogödseln ingår stallgödseln oftast i kretsloppet på gården. 11

12 Rebel clowns army Emma Lilliestam Till följd av eskalationen av våld mellan poliser och demonstranter uppstod för några år sedan en helt ny form av aktivism som på kort tid blivit väldigt stor och spridit sig till många länder. Jag talar om den kanske mest humoristiska formen av direktaktion: Rebellclownism. Clandestine Insurgent Rebel Clowns Army, på svenska den hemliga upproriska rebellclownarmén, Rebellclownerna eller bara CIRCA, startade troligtvis så sent som 2003 i England för att protestera mot Bush, imperialism och miljöförstöring. Aktionsformen går ut på att man klär ut sig till clown med militära inslag och gör aktioner eller går med i demonstrationståg. Man är alltid utrustad med röd näsa och vitt smink, ofta med en blandning av färgglad och militär klädsel samt beväpnad med vattenpistoler, dammvippor eller paraplyer. Clownen har egentligen alltid funnits där för att förlöjliga överheten. Detta koncept återupptogs för att förlöjliga militarism och polisauktoritet, och förebygga våld genom Clownen har egentligen alltid funnits där för att förlöjliga överheten. Foto: Reuters att locka till skratt hos både demonstranter och poliser. Ingen slår en clown, och clownen slår heller ingen. Clownen förstår inte begrepp som ansvar eller hierarki, och tar allt det den blir tillsagd på fullaste allvar. Om polisen säger att alla måste hålla 2 meters avstånd från varandra, tar clownen fram måttbandet för att mäta. Om sedan polisen närmar sig, ropar clownen att polisen ska hålla sig två meter bort! Clownarmén är organiserad i så kallade gaggles, grupper på mellan 6 och 14 personer, som i sin tur är uppdelade i par, buddies. Buddies har uppsikt över varandra så att inget farligt händer den andra, och gagglen sammanträder då och då för att diskutera vad de vill göra, eller när stämningen runt omkring förändras. Alla beslut tas med konsensus. Clownen har många fördelar: den kan göra allt. Den kan gå rakt emot en poliskedja utan att det händer något, för clownen förstår inte bättre. Den beundrar polisen och vill vara som dem. Den kan hjälpa dem att vakta och föra vidare viktiga meddelanden som polisen delat ut. Clownen älskar att marschera, helst tillsammans med polisen. Clownism är en underbar aktionsform som jag tyvärr aldrig sett i Sverige. Clownerna ses visserligen inte med helt blida ögon av polisen, men lite humor uppskattas nästan alltid. Det har aldrig någonsin hänt att en rebellclown har använt våld, däremot har det funnits falska rykten om att clownernas vattenpistoler skulle innehålla syra: detta går emot helt clownlogiken och är en absurd tanke. Hur som helst finns det prejudikat på att clownsmink inte är maskering, vilket gör det i grunden fritt fram att agera clown i politiskt syfte. 12

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken. ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN UNNI DROUGGE ORD forna (s 5, rad 8) tidigare, vi säger forna Jugoslavien då landet inte finns längre vågigt (s 6, rad 5) hår som inte är lockigt eller rakt, utan lite böjt som

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Ivar gillar djur, framförallt pandor. I skolan blir han retad för att han kan så mycket om pandor. Coola Saga

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer