Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN. Bli ickevåldskommunikatör. Patrik odlar sin egen mat. Paulsen sprider. falsk bild av EKO-mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN. Bli ickevåldskommunikatör. Patrik odlar sin egen mat. Paulsen sprider. falsk bild av EKO-mat"

Transkript

1 Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN Bli ickevåldskommunikatör Patrik odlar sin egen mat Paulsen sprider falsk bild av EKO-mat

2 Sommaren är äntligen här! Säsongen för att producera den mat vi behöver för att leva är kommen. Idag är det svårt att tänka sig att det svenska jordbruket före 50-talet främst var hästdrivet. Odling utan traktorhjälp är fortfarande verkligheten i de flesta länder här i världen. Ändå är det storbönderna i EU som får subventioner medan fattiga bönder i syd drabbas av dumpade producentpriser. Det finns mycket att säga om jordbrukspolitik. När solen spelar i ditt hår och gröngräset kittlar under dina fötter kan du slå dig ner och läsa i Avtryck om alternativen till dagens system! Ylva Lundkvist Chefredaktör Hela tanken om att vi ska vi ska vara så lika, att vi ska utplåna olikheterna är ju helt absurd. Någonstans har vi skapat en hel generation, en hel nation av lite mesiga män. Och det gör ju ingen människa glad. Camilla Linberg, riksdagsledamot (fp), intervjuad i Genus Nytt. Rösta 7 juni! MARIA FERM Språkrör Grön Ungdom D en 7 juni är det val till EU-parlamentet. Historiskt många personer kommer att få gå till valurnorna för första gången, men samtidigt är andelen förstagångsväljare i val till EU-parlamentet skrämmande låg. Många vet inte ens om att det är val och många väljer att inte rösta. I förra EU-parlamentsvalet röstade endast var fjärde person under 25 år. Många unga känner sig inte tillräckligt insatta i politiken och valets betydelse, och där har vi ett stort ansvar för att få unga att vara med och påverka. Förbundsstyrelsen har valt Zaida Catalán till Grön Ungdoms officiella EPkandidat i valet. Foto: Pavel Maira Med det här valet hoppas vi att trenden vänder. Desto fler unga som röstar, desto grönare blir parlamentet. Fler unga stödjer en grön solidarisk politik, än äldre. Vi måste bryta det gråa gubbväldet i EUparlamentet. Vi behöver välja in människor, som till skillnad från dagens konservativa parlament, bryr sig om HBT-rättigheter, hållbar utveckling, en solidarisk klimatpolitik, feminism och en stärkt integritetspolitik. Vi behöver gröna parlamentariker som kan vända den konservativa trenden i parlamentet. Rösta 7 juni och peppa alla du känner! Chefredaktör/ansv.utg. Ylva Lundkvist Grafisk formgivare Anders Brunberg Bildredaktör Rosalie Haglund Språkredaktör Martin Stråmo Webbredaktör Elisabeth Carlsson OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM ISSN: E-post: Tel: Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, Stockholm. Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. Tryck: AM Tryck Papper: Profisilk,150 g Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inkommet material. När du sänder in material till magasinet medger du till såväl pappers- som webbpublicering. 2

3 ett grönt Ylva LUNDKVIST Chefredaktör Avtryck Verle gammelskog är räddad! Ale kommunfullmäktige röstade i mars ja till att delfinansiera köpet av Verleskogen. Kommunens beslut innebär att de skjuter till cirka 1 miljon kronor. Västkuststiftelsen går in med cirka 1 miljon kronor, Naturvårdsverket cirka 1,9 miljoner kronor och Ett klick för skogen cirka 2,4 miljoner kronor. Fältbiologerna ger kronor i bidrag till Ale kommun och Västkuststiftelsen. Många var vi som Tema: JORDBRUK GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN AVTRYCK var oroliga för gammelskogens framtid, men nu vet vi att grön kamp kan ge ett fantastiskt avtryck. Någon annan som gjort ett starkt avtryck är Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter. I både Ekot och de stora dagstidningarna har det rapporterats om de olika parlamentarikernas arbetsinsatser. När debattinlägg, nämndaktivitet och närvaro i parlamentet vägts samman så visade det sig alltså att vår egen Carl är den som arbetat hårdast för att göra ett grönt avtryck i parlamentet. Glädjande! Vill du göra Avtryck? Då kan du kandidera till Avtrycksredaktionen till årsmötet i februari. För att ha lite på fötterna rekommenderar vi dig att gå på vårt seminarium Lär dig göra en egen tidning! Kunskapen vi kommer förmedla kommer att göra dig till mästare på att göra gröna Avtryck. Läs mer om det på sidan 30. Bli ickevåldskommunikatör Patrik odlar sin egen mat Paulsen sprider falsk bild av EKO-mat Omslagsbild av Ylva Lundkvist Stadsodling Du behöver inte vara lantis - bli självhushållare Profilen 5 Trädgårdsläraren som lever som han lär 6 Ekomat 8 Gardfjäll rättar Paulsen Kiss och bajs 10 Clowner mot kapitalism 12 Lär dig påverka 14 Vart tar det vägen? Effektiv aktivism Så blir du en bra politiker Lantbrukarnas Riksförbund Talar ut MP:s jordbrukspolitik Enligt Tina Ehn Nonviolent Communication Gör dig bättre på att bråka Frågelådan 20 Recensioner 21 Ny sida i Avtryck för dig som undrar Av bonniga magasin Nästa Avtryck kommer i september. Deadline är 7 augusti. 3

4 4 Fotokollage av Rosalie Haglund

5 Betongen Text Ylva Lundkvist ska grönska Foto: Henrik Andersson Man behöver inte vara lantis för att odla. Den gröna gerillan sätter färg på staden medan balkongen blir en odlingslott. Stadsodling sker på många sätt. Grön gerilla Den gröna gerillan består av anonyma människor som i skydd av natten smyger sig ut för att göra staden grönare. Det handlar inte främst om matproduktion, även om sådant också förekommer, utan om att göra det offentliga rummet vackrare. Med spadar, vatten och frön skapar de blomrabatter där kommunen eller den privata ägaren låtit platsen förfalla. Varför är de en hemlighetsfull gerilla? Jo, därför att deras aktivitet kan vara straff bar och räknas som egenmäktigt förfarande eller olaga intrång. Det är inget som stoppar gerillan. Ett av deras vapen är fröbomben. De fyller exempelvis en ballong med jord, frön, näring och vatten. Sen slänger de in bomben över ett stängsel till något område som behöver piffas upp. Landshare I England finns två organisationer att inspireras av. Både Landshare (fritt översatt: landdela) och Capital Growth (som betyder både kapitaltillväxt och huvudstadsodling) jobbar med att skapa kontakt mellan folk som inte har någon mark men som vill odla och folk som har mark som de inte använder. Genom att dessa människor hittar varandra skapas en slags grön tillväxt då produktiva människor får utlopp för sin energi samtidigt som onyttjad jord förvandlas till lokalproducerad mat. Capital Growths mål är att hitta 2000 utrymmen i London för odling till år De har redan kommit en bit på vägen och lyckats få både uppmärksamhet i media och stöd från Londons borgmästare. Kolonilotten Den kanske mest kända och vanligaste formen av stadsodling är kolonilotten. Under en period förvandlades många koloniområden från odlingslotter till små sommarstugor med gräsmatta. Den trenden är på tillbakagång efter att en ny generation miljömedvetna odlare, samt kunniga utlandsfödda, åter börjat odla områdena. Idag är köerna för att få en kolonilott i eller nära staden långa. En ännu ganska onyttjad möjlighet är vanliga trädgårdar och balkonger. Forskare har påpekat att städer i stort sett skulle kunna bli självförsörjande på mat om utrymmen så som höghustak och radhusträdgårdar användes till odling. Även soliga fönster kan nyttjas för inomhusodling. Så har du gröna fingrar men ingen trädgård? Ta mod och plinga på den där villan med den stora gräsmattan och fråga om du inte kan få fixa ett snyggt grönsaksland mot att du exempelvis klipper deras gräsmatta. Internet: capitalgrowth.org landshare.net 5

6 Patrik: Självhushållaren Text och foto Ylva Lundkvist Tänk dig en frysbox fylld av hemodlade grönsaker, en brasa som brinner i köksspisen och en färgglad Hedemorahöna som sprätter omkring i trädgården. Nej, du har inte gjort en tidsresa. Du har kommit hem till Patrik Ytterholm. -I fönstret står små plantor och tittar ut. Tomater, purjolök, kryddor och annat smått och gott väntar på att de sista frostnätterna ska vara över så att de kan få komma ut i luften och jorden. Det är vår i Skattungbyn utanför Orsa och årets folkhögskolekurs i ekologisk odling och hållbar livsföring gör sig redo för odlingssäsongen. Till sin hjälp har kursdeltagarna odlingslärare Patrik Ytterholm. Patrik är ett energiknippe och en levande uppslagsbok när det kommer till ekologisk odling, för att inte tala om fröodling av gamla växter. Han är inte bara en lärare utan också en förebild på så vis att han lever som han lär. Går du bygatan ner från skolan kommer du till Patriks prunkande trädgård. Med lite traktorhjälp, men mestadels handkraft, försörjer han sig och sin familj på i stort sett all mat de behöver. Rotsaker, kålsaker, baljväxter, ägg och honung kommer hemifrån. Ibland blir det ett paket pasta och lite mjölk från affären. Och det händer att han far till Stockholm för att byta sitt överflöd av potatis till äpplen. För många i vårt urbaniserade land ger ett ord som självhushållare negativa associationer till en förgången tid utan välfärd, fylld av sjukdomar och svält. Varför väljer en modern människa som Patrik att vara självförsörjande på mat? För mig har kopplingen mellan handling och konsekvens alltid varit en viktig ledstjärna, berättar Patrik. Jag är övertygad att det samhälle vi ser idag kommer att upphöra av den enkla anledningen att det inte är hållbart. Låt mig ge ett exempel. Vi transporterar näringsämnen som konstgödsel till åkern, odlar på ett energikrävande sätt, transporterar produkten till mellanled som grossister och sen transporterar vi produkten till en distributör där du som konsument köper varan. Energin som lagts ned på produkten i din hand överstiger vida vad den ger dig. Enligt Patrik plockar självhushållaren guldkorn från historien samtidigt som hon eller han måste vara nyskapande. Han tror att fler och fler lockas att odla en del av sin mat för att det är en tydlig förändring att gå från att bara vara konsument till att även vara producent. Från snack till handling. Någonstans i vår strävan efter materiel rikedom och bekvämlighet så tror jag vi förlorar en del av det som gör oss kreativa och levande. För mig är odlandet varje år en ny utmaning med många nya idéer och erfarenheter. Men tar det inte väldigt mycket tid att leva som du gör? Mycket tid läggs på förberedelser och förebyggande arbete, berättar Patrik. Det är klart att 20 års odlande gjort att det tar mindre tid nu när mycket sitter i ryggmärgen. Dessutom har jag jobbat med mina jordar i 10 år vilket förenklar oerhört mycket. Trots det så är säsongen kort häruppe vilket innebär att under vissa perioder är 15 timmars arbetsdag 7 dagar i veckan nödvändigt, men det är värt att få äta och leva kvalitativt. Dessutom tycker jag att det är viktigt att aldrig bli statisk i sitt tänkande och praktiska arbete. Jag är i ett levande sammanhang och i dess levande föränderlighet. Ett sammanhang som genomsyras av meningsfullhet. Årets projekt är att bli självförsörjande på olja och mjölk. Får ska införskaffas för mjölken och solrosor ska odlas för frönas skull. Sen saknas bara en oljepress. Planen är att den kooperativa bykiosken Slåttergubben ska göra slag i saken och införskaffa pressen. Med en oljepress i byn menar Patrik att alla behov är täckta. Patrik är vegetarian så varken kycklingarna eller fåren från gården hamnar direkt på tallriken. Men går det verkligen att leva på bara svensk vegetarisk mat? Självklart kan man det, säger Patrik. Jag menar att det även går utmärkt att leva på närproducerad vegansk mat. Vi har en sojaproduktshysteri i Sverige. Rätt näring tillgodogör man sig bäst med kunskap och variation. Vi har de svenska baljväxterna kokbönor, bondbönor, åkerbönor och olika sorters ärtor och linser. Detta tillsammans med potatis, säd, gröna blad, frukt, 6

7 Jag är övertygad att det samhälle vi ser idag kommer att upphöra av den enkla anledningen att det inte är hållbart. Patrik Ytterholm visar stolt upp purjolöksskörden med sina elever i september. Foto: Ylva Lundkvist. bär, egna groddar, mjölksyringar och surdegsbröd levererar en riklig näringsmängd. Inga problem om du frågar mig. Trots att Patrik inte är allt för gammal har han jobbat i Skattungbyn i många år. Många kursdeltagare har kommit och gått eller bosatt sig i byn under årens lopp. Han som själv varit vegan har slagits av att många börjar kursen som veganer och slutar som ägare av lantdjur. Det kan bero på att den bild många stadsbor har är av industriell djurhållning. Patrik menar att på landsbygden ser det ofta annorlunda ut. Många har små djurbesättningar där djuren sköts med ödmjukhet och respekt och där djurens behov i hög grad är i centrum. Givetvis finns det fruktansvärda undantag med djurplågeri, men jag tror det är de enkla skälet att folk ändrar uppfattning, säger Patrik. Innan Patrik ger sig ut för att vattna broccolin i drivbänken ger han ett tips på vad som är viktigt för den som vill påbörja ett uthålligt odlande. Låt det växa fram successivt. Jag har sett många som börjar med allt på en gång och så är lusten över inom några år. Jag tror det är viktigt att glädjen i det man gör är central, istället för att ha att asketiskt eller påtvingat förhållningssätt som grundas på ideologiska skäl. Lyssna på erfarenheter andra har gjort, men kom ihåg att du är unik och de sätt som inte passat andra kanske är optimalt för dig. I maj sätts potatisen. Patrik med en av sina elever. Foto: Ylva Lundkvist. 7

8 Jordbruket ska inte bara producera mat, fibrer och bioenergi, utan också ekosystemtjänster som biologisk mångfald, vattenrening, luftrening, friska husdjur, markbördighet samt tjänster som ger rekreation och livskvalitet eller sylt med onödiga konserveringsmedel. Listan kan göras mycket lång det är mycket enklare att säga vad jag vill välja ekologisk mat! Folkpartiet tror uppenbarligen att det är en vinnarfråga att vara emot ekomat. Foto: Berno Hjälmrud. Ekomat är inte hotet Paulsen! Maria Gardfjell pressekr för riksdagsgruppen Folkpartiets förstanamn till Europaparlamentet den kände matdebattören, författaren till boken Den stressade potatisen och den gamla gröna-vågaren Marit Paulsen, har gjort ekomaten till sin stora fråga. Alltså hon är emot ekomaten. Det vänder sig Maria Garfjell emot. Mat är en enormt stor källa till glädje och oro. Maten gör oss mätta, för tjocka, för smala, glada och ibland ledsna. Det senare är inte minst ett faktum när vi inser att maten producerats på ett sätt som föröder jorden och krävt en och annan slavarbetare för att hamna på middagsbordet. Som konsument är det särskilt tydligt att det är möjligt att rösta med plånboken när det kommer till maten. Jag avstår med glädje från vissa matvaror gåslever, jätteräkor som odlats i mangroveträsken, fisk från hotade fiskbestånd, belgian blue-kött, grönsaker med bekämpningsmedelsrester, kött och mjölk från djur som fått stå inne och slaktats på ett oetiskt sätt, spannmål som odlats med gigantiska tillskott av konstgödning, läsk med azo-färgämnen Även om konsumentmakten är ett viktigt styrmedel för att ge lantbrukare och politiker mod och kraft att satsa mer på ekologisk mat, är det viktigt att förstå att Sveriges, EU:s och en del andra länders jordbrukspolitik är det som främst bestämmer vad som hamnar på tallriken. Därför är det ju ganska intressant att Folkpartiets förstanamn till Europaparlamentet den kände matdebattören, författaren till boken Den stressade potatisen och den gamla gröna-vågaren Marit Paulsen, har gjort ekomaten till sin stora fråga. Alltså hon är emot ekomaten. Folkpartiet tror uppenbarligen att det är en vinnarfråga att vara emot ekomat (och för kärnkraft, för hårdare tag i skolan och för mer militärer ). Detta just nu när framförallt kvinnor i storstäderna har fått upp ögonen för ekomaten. I Sverige ökade försäljningen av ekomat med hela 46 procent det senaste året. Marit Paulsens argument är att ekologiskt jordbruk producerar mindre per hektar åker och att det därför blir matbrist och svält om vi väljer ekomaten. Hon stödjer sig också på några forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som menar att eko-jordbruket har större växtnäringsläckage och som påstår att det inte finns något bevis för att lite rester av kemikalier i maten inte är så farligt. Även 8

9 om det senare, frånvaron av gifter, är det enda som Marit Paulsen i sin nya bok Lurad av laxen säger är fördelen med ekologiskt jordbruk. Att jämföra ekologiskt och konventionellt jordbruk är inte särskilt enkelt det handlar om att jämföra många olika saker samtidigt. Det Marit Paulsen gör är som att säga att det bara är kulstötningen som är viktig att titta på när man ska se om Carolina Klüft var en lyckad mångkampare. När forskare har granskat ekologiskt och konventionellt jordbruk så är slutsatsen just när det gäller växtnäringsläckaget lite knepigt. Det beror nämligen på. En duktig konventionell bonde med goda markförutsättningar kan ha samma eller lite mindre växtnäringsläckage än en ekologisk bonde som inte är lika duktig, som inte hushåller med kväve och fosfor i gödsel och klövervallar och som har sandjordar som läcker mer. Eftersom en konventionell bonde får ut större skörd per hektar dras slutsatsen att konventionellt är bättre. Låter det inte troligt? Nej, faktiskt inte. Det som påverkar om en sjö blir övergödd eller inte är den totala mängden växtnäring som hamnar i sjön inte hur mycket som läcker per kilo producerad gröda. Det är framförallt kombinationen sandiga jordar, nederbördsrika områden och intensivt jordbruk som genererar de största läckagen. I Sverige är ett stort miljöproblem att jordbruksmarker växer igen. Genom att odla mer extensivt på större arealer skulle vi få både mindre övergödning och andra positiva miljöeffekter. Jordbruket ska inte bara producera mat, fi brer och bioenergi. Det ska också skapa ekosystemstjänster som biologisk mångfald, vattenrening, luftrening, friska husdjur och markbördighet samt tjänster som ger rekreation och livskvalitet, som turism, ett vackert landskap och kulturupplevelser. Är det då rätt att bara väga miljöeffekten mot kilo producerad spannmål? Vore det inte också lämpligt att också väga miljöeffekten mot antalet sånglärkor och fjärilar som trivs över markerna? De ekologiska lantbrukarna måste hushålla med sina näringsämnen som finns i djurgödsel och i klövervallar, eftersom de inte kan rätta till problem och tillföra mer i form av konstgödsel i efterhand. De flesta ekobönder har både ett starkt miljöengagemang och en stark vilja att gården ska ge dem inkomster det är bra drivkrafter för att hålla läckaget på en låg nivå. Även om bekämpningsmedelsanvändningen har ökat i det konventionella jordbruket i Sverige kan man faktiskt berömma det svenska jordbruket för att generellt sett ta mycket miljö- och djurhänsyn. Det gör det än mer bekymmersamt om Marit Paulsen skickas till Bryssel och ska propagera för att ekojordbruket ska minska. Skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är ofta större i många andra länder än vad det är i Sverige. Det finns ingen definition för det konventionella lantbruket mer än att det är det jordbruk som är tillåtet enligt ländernas lagstiftning men det är enkelt att världen över se vad lantbruket gett för allvarliga negativa effekter: övergödning av sjöar och vattendrag, ökade problem med klimatförändringarna, erosion, utarmning och förgiftning av jordbruksmarker, skogsskövling, introduktion av GMO med hoppande gener, hormonuppfödda djur som aldrig fått se solen och lantarbetare på bananplantager med svåra sjukdomar på grund av bekämpningsmedlen. Ett av de största problemen för världens fattiga är att det inte finns någon mark för dem att odla, eller att dumpning av överskottsgrödor i fattiga länder gjort det svårare att kunna odla med förtjänst. Mer ekologiskt och rättvisemärkt jordbruk är inte hotet. Sökes: Kandidater till Internationella gruppen Internationella gruppen är en arbetsgrupp under Grön Ungdom Riksorganisations förbundsstyrelse och därmed har förbundsstyrelsen det yttersta ansvaret för verksamhet och ekonomi. Internationella gruppen lyder under policyn för arbetsgrupper. Syftet med Internationella gruppen är att förenkla för förbundets medlemmar att delta vid internationella utbyten, uppfylla förbundets åtaganden gentemot internationella samarbetspartners och utveckla förbundets internationella verksamhet i övrigt. Vi söker dig som har ett brinnande engagemang och intresse för att jobba med internationella frågor. Kunskaper inom detta område är meriterande men inte nödvändiga. Kunskaper inom språk, särskilt engelska, är också en fördel. Ta chansen till ett jätteroligt uppdrag! Skicka din nominering till mp.se senast 16:e augusti Frågor besvaras av valberedningens sammankallande Joakim Larsson, joakim. och Boktips! Jag vill tipsa om boken Klimatkonferensen som är skriven av ingen mindre än Uppsalas gröna kommunalråd Niclas Malmberg. Klimatkonferensen är en riktigt spännande deckare som utspelar sig i Köpenhamn, i december år Om man läser lite mellan raderna förstår man dessutom att en av huvudpersonerna ska föreställa Avtrycks redaktör! Boken kan läsas gratis på internet: klimatkonferensen/ Den är lagom lång och klart läsvärd. Dessutom kan man rösta på den, så den ska bli publicerad som en fysisk bok av Piratförlaget. Simon Rosén, GU Uppsala 9

10 Bajs i maten! YLVA ANDERSSON Det tycks finnas en tydlig skiljelinje i miljödebatten, de som tror på storskalighet och teknisk utveckling och de som menar att det krävs mer radikala förändringar Bajs i maten? Foto: Adriaan de Man Genom maten får vi i oss näring från åkern. Med ett plopp försvinner sedan näringen ner i sötvattnet i toastolen. I en, för Avtryck, unik artikel reflekterar Vatten och Avlopps-vetaren Ylva Andersson över hur människan skulle kunna ingå i ett kretslopp med jordbruket. När jag för några år sedan sökte mig till kiss- och bajsbranschen, leddes jag av känslan. Det kändes fel att kissa och bajsa i dricksvatten. Drag efter drag i spolknappen och mitt bidrag till övergödning och fiskars död var ett faktum. När jag så flyttade ut i en liten vagn med tillhörande utedass dövade jag tillfälligt mina samvetskval. En sits i röd plast med namnet Isak separerade kisset från bajset och när sommaren kom gödslade jag mina morötter med flytande guld. Vintrarna i den lilla vagnen var vackra men kalla. Efter ett drygt år valde jag att flytta till stan och jag började återigen dra i spolknappen. Till en början med en känsla av saknad för inget går egentligen upp mot att skita ute i solen och under stjärnorna. Jag vande mig dock snabbt vid det bekväma livet och fotsatte mina studier i avloppsteori på universitetet. Jag åkte på studiebesök och läste på om källsorterande avloppssystem i lägenheter i staden. Det visade sig dock att många av de boende hade tröttnat på sina toaletter. Det blev stopp i ledningarna, doften av kiss spred sig i lägenheten och lantbrukarna var inte så intresserade av flytande guld som idémakarna hade förväntat sig. Inte för att de hade något emot guld, i princip, utan för att de förväntades jobba utan att få betalt för det. De boende började undra om toaletterna alls gjorde någon nytta. Bostadsbolagen och politikerna gav upp. På landsbygden, långt ifrån de kommunala avloppsledningarna, verkade det vara lättare att få till kretsloppet. Där finns det också en del positiva exempel att inspireras av. I Hulta utanför Linköping har ekolantbrukaren Börje med grannar bildat en kretsloppsförening. Två gånger om året hämtar Börje sina grannars kiss och sprider det sedan på sina åkrar. Tanums kommun, i norra Bohuslän, är ett annat intressant exempel. Där har kommunen drivit kretsloppsfrågan sedan slutet av 80-talet och flera hundra hushåll installerat urinsortering. De flesta av dessa är nöjda med sina toaletter och positivt inställda till kommunens arbete. Eldsjälarna, det politiska engagemanget och kommunikationen mellan kommunen och medborgarna tycks vara de viktigaste ingredienserna i framgångsrecepten. Men kretsloppet, det måste vi ju få till, även i stan. Idag är 90 procent av alla hushåll anslutna till kommunala reningsverk och ledningarna dras längre ut från städerna. Den fosfor som vi kissar och bajsar ut 10

11 Bajs, kiss och åter bajs. Den fosfor som vi kissar och bajsar ut hamnar i det slam som bildas i reningsprocessen. Här på Henriksdals reningsverk. Foto: Micke Sandström hamnar i det slam som bildas i reningsprocessen. Enligt de nationella miljömålen ska 60 procent av fosforn i avlopp, senast år 2015, återföras till produktiv mark. Idag återförs endast 15 procent av slammet till åkermark. Den största delen används istället som täckmaterial på gamla soptippar. En viktig anledning är att lantbrukare och konsumenter under många år har varit kritiska till att återföra slammet till åkermarken. Slammet innehåller ju inte bara fosfor utan även andra ämnen som vi spolar ut med avloppsvattnet, t.ex. tungmetaller, läkemedelsrester och rengöringsmedel. Genom att kvalitetssäkra slammet hoppas man nu att mängderna oönskade ämnen ska minska. Hushåll och industrier ska informeras om vad som inte får släppas ut i avloppen. Slammet ska dessutom analyseras med avseende på ett antal miljö- och hälsofarliga ämnen. Några sätter sitt hopp till nya tekniska lösningar. Frågan är kanske om de storskaliga, högteknologiska lösningarna är hållbara i längden. Den som läser om oljetoppen och funderar på sambandet mellan de globala orättvisorna och vår industriella utveckling hör nog till tvivlarna. Det tycks finnas en tydlig skiljelinje i miljödebatten. En linje mellan de som tror på storskalighet och teknisk utveckling i första hand och de som menar att det krävs mer radikala förändringar ett samhälle med mindre städer och mer arbetskraft i jordbruket, en utveckling där den lokala livsmedelsförsörjningen är en av grundstenarna i samhällsbygget. Går vi längs den vägen kommer också förutsättningarna för våra vatten- och avloppssystem så småningom att förändras. Samtidigt som vi funderar på framtidens avloppssystem måste vi alltså fråga oss hur vi vill leva och bo. Vill vi ha större städer eller mindre fler städer eller färre? Hur ser vi på framtidens livsmedelsproduktion? Vad är ett hållbart lantbruk? Var ska växtnäringen komma ifrån? Var finns de gröna visionerna? Men det är inte bara en fråga om vart vi vill utan också en fråga om hur vi tar oss dit. För vissa är kvalitetssäkring av slam en del av lösningen. Några menar kanske att det får oss att blunda för den verkliga problematiken medan andra ser det som en lösning på vägen mot något annat. Själv tror jag att det är det bästa vi kan åstadkomma just nu. På sikt är jag övertygad om att vi kommer att tvingas till en mer lokal livsmedelsförsörjning med mer lokala kretslopp. Under tiden, längs vägen, odlar jag min trädgård tillsammans med mina vänner. Och där, på odlingslotten, drömmer jag om gröna städer och grönsaksodlingar där morötterna gödslats med flytande guld. Brist på ämnena kväve och fosfor är det som oftast begränsar växternas tillväxt, i havet såväl som på land. När vi gödslar våra åkrar med mineralgödsel är det framför allt dessa ämnen som tillförs. Fosfor bryts i dagbrott eller i underjordiska gruvor. De tillgångar som idag anses ekonomiskt lönsamma beräknas räcka i ca 350 år, antaget att förbrukningen fortsätter att vara densamma. Mineralgödselkväve tillverkas genom en kemisk process som omvandlar luftens kväve till mineralisk kväve. Tillverkningen är energikrävande och står idag för 1,2 % av världens energikonsumtion. Nästan alla lantbrukare odlar också gröngödsel/vall som är en blandning av olika sorters gräs och klöverväxter. Klöver kan fixera luftens kväve och bidrar på så vis till en ökad kvävehalt i jorden. De lantbrukare som har kött eller mjölkproduktion har även tillgång till gödsel från djuren. Stallgödseln är dock inget tillskott i egentlig mening. Varken djuren eller vi människor producerar någon ny växtnäring. Vi omvandlar växtnäringen i det foder och den mat som odlas på åkrarna. Till skillnad från människogödseln ingår stallgödseln oftast i kretsloppet på gården. 11

12 Rebel clowns army Emma Lilliestam Till följd av eskalationen av våld mellan poliser och demonstranter uppstod för några år sedan en helt ny form av aktivism som på kort tid blivit väldigt stor och spridit sig till många länder. Jag talar om den kanske mest humoristiska formen av direktaktion: Rebellclownism. Clandestine Insurgent Rebel Clowns Army, på svenska den hemliga upproriska rebellclownarmén, Rebellclownerna eller bara CIRCA, startade troligtvis så sent som 2003 i England för att protestera mot Bush, imperialism och miljöförstöring. Aktionsformen går ut på att man klär ut sig till clown med militära inslag och gör aktioner eller går med i demonstrationståg. Man är alltid utrustad med röd näsa och vitt smink, ofta med en blandning av färgglad och militär klädsel samt beväpnad med vattenpistoler, dammvippor eller paraplyer. Clownen har egentligen alltid funnits där för att förlöjliga överheten. Detta koncept återupptogs för att förlöjliga militarism och polisauktoritet, och förebygga våld genom Clownen har egentligen alltid funnits där för att förlöjliga överheten. Foto: Reuters att locka till skratt hos både demonstranter och poliser. Ingen slår en clown, och clownen slår heller ingen. Clownen förstår inte begrepp som ansvar eller hierarki, och tar allt det den blir tillsagd på fullaste allvar. Om polisen säger att alla måste hålla 2 meters avstånd från varandra, tar clownen fram måttbandet för att mäta. Om sedan polisen närmar sig, ropar clownen att polisen ska hålla sig två meter bort! Clownarmén är organiserad i så kallade gaggles, grupper på mellan 6 och 14 personer, som i sin tur är uppdelade i par, buddies. Buddies har uppsikt över varandra så att inget farligt händer den andra, och gagglen sammanträder då och då för att diskutera vad de vill göra, eller när stämningen runt omkring förändras. Alla beslut tas med konsensus. Clownen har många fördelar: den kan göra allt. Den kan gå rakt emot en poliskedja utan att det händer något, för clownen förstår inte bättre. Den beundrar polisen och vill vara som dem. Den kan hjälpa dem att vakta och föra vidare viktiga meddelanden som polisen delat ut. Clownen älskar att marschera, helst tillsammans med polisen. Clownism är en underbar aktionsform som jag tyvärr aldrig sett i Sverige. Clownerna ses visserligen inte med helt blida ögon av polisen, men lite humor uppskattas nästan alltid. Det har aldrig någonsin hänt att en rebellclown har använt våld, däremot har det funnits falska rykten om att clownernas vattenpistoler skulle innehålla syra: detta går emot helt clownlogiken och är en absurd tanke. Hur som helst finns det prejudikat på att clownsmink inte är maskering, vilket gör det i grunden fritt fram att agera clown i politiskt syfte. 12

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 9, februari 2015 * * * * *************************************************** 9 tips för att lyckas

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Dagbok. Namn. Av: Agnes

Dagbok. Namn. Av: Agnes Dagbok Namn Av: Agnes Alex Lou Crazy Tristan Gänget Chloe Ken Rektorn Det här är några som kommer att vara med i dena bok. 1 2 Augusti. Tisdag Kära dagbok eller något jag vet inte riktigt. Jag har aldrig

Läs mer