O O T TAL KR CK. Arbete & nya möjligheter. Empati är inget man föds med SVENSKA EU-POLITIKERS SYN PÅ EU-STÖDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "O O T TAL KR CK. Arbete & nya möjligheter. Empati är inget man föds med SVENSKA EU-POLITIKERS SYN PÅ EU-STÖDET"

Transkript

1 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN Arbete & nya möjligheter T TAL KR CK O O SVENSKA EU-POLITIKERS SYN PÅ EU-STÖDET Göran Färm (s) sidan 11 Cecilia Wikström (fp) sidan 10 Empati är inget man föds med Succéförfattaren Susanna Alakoski sidorna 4-5 Arbetsplatslärande och omställning Entreprenörskap och företagande Unga i arbetslivet Integration i arbetslivet Likabehandling Möt Europeiska socialfonden i Almedalen 2010 se program sid 9

2 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN INLEDARE Möt Åsa Lindh i Almedalen 2010 se program sidan 9 Svenska ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh: Intresse från politiker kan öka nytta av EU-stödet Brukarperspektiv och den sociala ekonomin är fenomen som vunnit mark i Sverige sedan EU-inträdet. Hur mycket av detta som kan tillskrivas strukturfonderna är svårt att säga. Men att fonderna har haft ideologiskt inflytande på svensk politik verkar troligt, enligt Svenska ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh. Om politikerna visade större intresse för Socialfonden skulle erfarenheterna från projekten tas till vara i än större utsträckning, säger hon. Europeiska socialfonden är EU:s verktyg för att skapa fler jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Under programperioden satsas över 12 miljarder kronor. Vad tycker du att Socialfonden har för betydelse för svenskt arbetsliv? Jag tycker att en del samverkan borde vara självklar, som att kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och näringsliv går ihop och försöker göra något åt till exempel ungdomsarbetslösheten i en region. Men det händer inte riktigt. Där tror jag att strukturfonderna kan få organisationer att komma till skott. Tror du att socialfonden har haft någon ideologisk inverkan på Sveriges syn på den sociala ekonomin? Jag tror det. Synen på den sociala ekonomin har förändrats. Om vi ser till socialt företagande, ligger många länder i EU långt före oss. Där tror jag att Equalprogrammet och Mål 3 bröt mark i Sverige, inte minst genom det transnationella samarbetet. Idag ser man till exempel sociala kooperativ som en möjlighet att stärka individen. Europeiska socialfonden är EU:s verktyg för att skapa fler jobb i Europa. Också individperspektivet och brukarperspektivet har fått en mer framskjuten roll. Där tror jag att vi har varit med och påverkat. En del av vår uppgift är att visa hur det verkliga arbetskraftsutbudet ser ut. Vi vill visa att det fi nns möjligheter för alla individer att jobba i någon form. Under den här programperioden vill Åsa Lindh lägga extra vikt vid arbetet med att ta tillvara projektens resultat. Det är en av Svenska ESF-rådets stora utmaningar. Projektägarna måste vara inställda på att lägga ner mycket arbete på utvärderingar och påverkansarbete. För att få genomslag räcker det sällan med att driva ett litet projekt i Värmland. Ett projekt måste kanske testas fem gånger och i större skala för att myndigheter och politiker ska uppmärksamma verksamheten. Dessutom måste det gå att jämföra kostnader med ordinarie verksamhet. Hur stora ska projekten vara för att få genomslag? Under gamla Mål 3 hade vi projekt, varav en del på några tusenlappar. Administrativt var det ett elände. Det går varken att styra eller följa upp så många projekt. Under den här perioden kommer vi att ha cirka projekt. Foto Ulla Montan Åsa Lindh, generaldirektör Svenska ESF-rådet. Det betyder inte att små företag utesluts, i stället har vi valt att jobba med kluster inom vissa branscher, och offentlig sektor fi nns med som en aktör, gärna som projektägare. Det leder till att vi får indirekt nätverkande samtidigt som småföretagen slipper administrationen. Jag gissar att det finns en tröghet i lärandeprocesser. Hur kan man mäta effekten av socialfonden direkt efter det att projekten avslutas? Ja, det är ett annat problem. Det är först nu, tre år efter det att Equal avslutades, som jag kan se konkret påverkan. Framgångsrika Equalprojekt har blivit permanenta arbetsmetoder på några statliga myndigheter. Den strategi för mångfald i statsförvaltningen, som Arbetsgivarverket nyligen beslutat om, bygger på ett tidigare Equalprojekt, som ett exempel. Text Åsa Lindh Svenska ESF-rådet Är en statlig myndighet Foto Ulla under Montan Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Socialfonden och Integrationsfonden i Sverige. I år ansvarar man dessutom för det Europeiska temaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Europeiska socialfonden I Sverige ger Europeiska socialfonden minst personer ett kunskapslyft på arbetsplatser eller hjälp att komma in på arbetsmarknaden. EU:s 27 länder satsar 750 miljarder kronor under 7 år. Det är stöd till de svagaste på arbetsmarknaden men också en hävstång för konkurrenskraft i företagen. Temagrupperna i socialfonden i Sverige bjuder in till debatt om hur vi skapar fler och bättre jobb. Denna tidning är framtagen av: SPeL, Strategisk påverkan och lärande i socialfonden i samarbete med de nationella temagrupperna. Producerad av: Active MediaPartner Nordic AB Omslagsfoto Cecilia Wikström: Peter Knutson Omslagsfoto Göran Färm: Peter Berggren Kontakt: Owe Ivarsson, tel Jacob Schulze, tel Redaktion: Formgivning: Repro: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm Camilla Lindmark/CL Media Bildrepro i Stockholm AB För bilagor kontakta: Active MediaPartner Nordic AB Martin Wallenberg Tel Tryck: Mittmediaprint AB

3 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 3 Kompetensutveckling bästa krismedicinen Näringslivet i Sverige har genomgått stora strukturf örvandlingar det senaste årtiondet. För både individer och företag gäller det att ha tillräckliga kunskaper för att kunna möta förändringarna på arbetsmarknaden. Temagrupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet har följt några företag i deras arbete med kompetensutveckling. Under det senaste årtiondet har svensk arbetsmarknad gått igenom stora strukturförändringar. Globaliseringen har fört med sig prispress och ökad konkurrens. Tjänstedirektivet har gjort det möjligt för EU medborgare att röra sig fritt över gränserna. En annan nyhet är bemanningsföretagens genomslag. Om inte Kina kan köpa järnmalm från LKAB till konkurrenskraftiga priser måste halva Norrbotten slå igen. Sådant får effekt på arbetsmiljön, säger Kenneth Abrahamsson. Han är programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap men fungerar också som bollplank och idégivare till Temagrupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O). Temagrupp Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet är en av fem ämnesorienterade temagrupper som arbetar med att samla in och sprida information om socialfondsprojektens arbete. ARBETSGIVARNA OKUNNIGA OM KOMPETENSUTVECKLING A&O har följt några arbetsplatser i deras arbete med kompetensutveckling. Stefan Enkenberg är projektledare för temagruppen. Hans erfarenhet är att arbetsgivarna är övertygade om att kompetensutveckling i är nödvändig för att företagen ska överleva i en allt mer utmanande värld. Men många upplever att de saknar kunskaper om hur det egna behovet ska tacklas, och om vilka verktyg som passar bäst för de egna behoven. Vi måste fråga oss om företagen har tillräckligt med kompetens för att klara sin kompetensutveckling, säger han. Ett hållbart arbetsliv ska innefatta god arbetsmiljö, delaktighet, kompetens och inflytande. Det ska vara en kombination av goda arbetsvillkor och produktionsvillkor menar Kenneth Abrahamsson. Men de trygga strukturer som vi i Sverige varit vana vid riskerar att försvinna på grund av förändringar i omvärlden. FAKTA/ TEAM A&O Tema A&O är en temagrupp inom den Europeiska socialfonden och har som uppdrag att förvalta erfarenheter från socialfondsprojekt med fokus på arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet. A&O leds av Luleå tekniska universitet tillsammans med APeL FoU, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Idag har individen ett större ansvar för sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. Det går inte att sitta och vänta på att riksdagen ska fixa fram jobb. Det funkar inte så längre. KONTINUERLIG KOMPETENSUTVECKLING BÄSTA KRISMEDICIN Utbildning och kompetensutveckling i jobbet är det bästa sättet för individen att höja sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. Men man ska utbilda sig innan krisen kommer för att undvika att bli inlåst i ett visst jobb i en viss bransch. Utbildning ska inte bara handla om att möta omstruktureringar under krisår. Det behövs kontinuitet. I det avseendet kan arbetsgivarna spela en betydelsefull roll tror Abrahamsson. Men för att få en kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet behövs organisatoriska förändringar på företagen. Finanskrisen förde med sig en del kreativa lösningar som kan användas vid tillfälliga konjunkturnedgångar. Men det behövs nya modeller för hur de långsiktiga behoven ska hanteras, säger Abrahamsson. Socialfondsprojekten kan medverka till att ta fram nya modeller för kompetensutveckling. Som exempel på ett idealprojekt lyfter Abrahamsson fram Scaniaprojektet där ESF Seminarium: Har vi kompetens att möta framtiden? Tema A&O har ett seminarium onsdagen den 7 juli kl Har vi kompetens att möta framtiden? Deltagare: Sture Nordh, ordförande TCO Karin Thapper, Teknikföretagen Irene Wennemo, LO Sture Nordh. Åsa Lindh, ESF-rådet Moderator: Kenneth Abrahamsson, FAS och A&O Tid: Onsdag 7 juni kl Plats: Joba Bar Alla välkomna! Karin Thapper. Utbildning och kompetensutveckling i jobbet är det bästa sättet för individen att höja sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. pumpade in 125 miljoner till arbetsplatsförlagd utbildning för personer som annars hade blivit friställda i samband med finanskrisen. Scaniaprojektet ledde till något gott för alla, samhället, individen och företaget, säger han. ENGAGERADE PARTER GER LÅNGSIKTIGHET Men det är viktigt att socialfondsprojekten bedrivs i samarbete med arbetsmarknadens parter och inte kör sitt eget kalas, för att erfarenheterna ska sjunka in hos dem som sedan ska driva frågan om kompetensutveckling vidare, utan stöd från Socialfonden. En av temagruppernas uppgifter är att bedriva strategisk påverkan. Det betyder att de ska se till att berörda parter, det kan vara arbetsgivare, fackförbund, myndigheter och andra institutioner, tar till sig erfarenheterna i socialfondsprojekten och förändrar regelverk eller arbetssätt på ett sätt som gynnar samhället i stort. Det är inte alltid tydligt vem som ska påverkas och hur. Vilka strukturer är det som ska förändras? Är det regler för utbildning i jobbet, eller attityder som leder till att personer med funktionshinder inte anställs? Jag tror att den främsta utmaningen för A&O är att få parterna mer engagerade i socialfondsarbetet, säger Kenneth Abrahamsson.

4 4 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN SUSANNA ALAKOSKI Att känna sig utanför har med demokrati att göra, med empati. Och inte som nu, bara med ekonomi. Att minska människors känsla av utanförskap måste handla om ett visionärt, medmänskligt projekt där människor blir tagna på allvar som människor, inte maskiner, säger författaren Susanna Alakoski.

5 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 5 Vi måste tala om människor som människor På bussen. I morgonrusningen, på väg till dåvarande jobb. Ofta på baksidan av kvitton eller annat papper till hands. Så kom debutromanen Svinalängorna till stor del till. Den bok succéförfattaren Susanna Alakoski fick det prestigefyllda Augustpriset för Ordet mångfald har genererat en hel industri av konferenser, kurser och projekt samt en rad uppfattningar om hur ordet ska tolkas. Men nu är det i stället fokus på utanförskap. Vad lägger du in i det ordet? Ordet blev fel använt från början. Det användes kopplat till antalet arbetade eller inte arbetade timmar med en nästan klinisk klang, utan medmänsklighet. Människan som lönsam, enligt det som kommit att kallas för «arbetslinjen». Ordet utanförskap är nu lika platt som ordet mångfald. Det föll pladask. Blev ett politiskt korrekt ord utan innehåll. Nu kan det nog dessvärre aldrig bli rätt igen. Vi måste nog börja om från början, tala om människor som människor. Jag skulle önska att ordet utanförskap från början hade förståtts utifrån att utanförskap snarare är en psykologisk känsla av att tillhöra eller inte. Att det handlar om att människor vill känna sig delaktiga i demokratiska processer, känna sig lyssnade på, bli tagna på allvar när och om man blir sjuk. Fanns det mer empati och inlevelseförmåga förr bland våra beslutsfattare? Vi lever i en paradoxernas tid, i den mening att vi idag vet mer om människans psyke än någonsin, om pedagogik och sociala problem. Våra kunskaper i sociologi är enastående, liksom våra kunskaper om segregation. Men nu när vi kan så mycket, finns det betydligt mindre politisk vilja att använda de här kunskaperna. Hela humanioran känns hotad just nu, de humanistiska värdena. Har även hört liberaler oroa sig för att vi bygger skolsegregation ovanpå bostadssegregation nu i Sverige. Det finns absolut risk för att vi bygger ett ännu farligare samhälle om människor inte möts. Det är blott genom mänskliga möten som förståelsen för våra livsvillkor kan växa. Empati och inlevelseförmåga är inget man föds med. Det är något man förvärvar. Viktiga ingredienser är eftertanke och reflektion. För det behövs tid och ett långsammare samhälle. Enligt dig var det en kommunanställd som myntade öknamnet Svinalängorna på bostadsområdet Fridhem i Ystad, där du växte upp. Samma person nekade dig bostad när du sökte det, med motiveringen: «En sån till kan vi inte ha.» Har du stött på den attityden i ditt arbete som socialsekreterare och flyktingsamordnare? Hela tiden. Det sker en människogallring hela tiden, på alla möjliga nivåer. Medvetet och omedvetet. Jag menar att nyckeln för områden som rör klass, kön, etnicitet och sexualitet är kunskap. Det finns många som uttalar sig i exempelvis jämställdhetsfrågor utan att ha läst en rad genusvetenskap. Det är som att säga att man är litteraturvetare bara för att man läst några böcker. Man måste vara påläst för att kunna se sin egen roll i vidare sammanhang och perspektiv. Hur får man bukt med diskriminerande attityder bland till exempel personal som är satta att hjälpa andra? Nummer ett är självrefl ektion. Man måste våga ställa sig frågor om sin egen klassbakgrund. Hur påverkar min klassbakgrund mig, i min förståelse för de problem jag har att hantera och fatta beslut om? Det är nödvändigt att se sina Empati och inlevelseförmåga är inget man föds med. Det är något man förvärvar. egna begränsningar och att våga erkänna dem. Jag tror också det är nödvändigt att fler från arbetarklassen, och i den ingår ju även människor från andra länder och kvinnor, utbildas till att ha högre poster i samhället. Individens eget ansvar, då? Om det inte fanns så mycket av bidrag och snälla soc-tanter, skulle inte missbrukande personer och andra utanför då bli tvingade att skärpa till sig? Alla människor med sociala problem har försökt skärpa till sig. Säkert många gånger. Det är universellt att försöka med det i första hand. Det vore underbart om det var så enkelt. Sociala problem är dock komplexa. Det behövs kunskap för att förstå dem och kunna hjälpa. Sociala problem är dessutom kostsamma. Samtidigt som man i förväg i våra kommuner lägger årlig budget för vad sociala problem får kosta. Det är en orimlig tanke. Det går inte att räkna ut mänskligt lidande på förhand. Så klart skulle vi tjäna mycket på att satsa på barn och unga i förebyggande syfte. Mycket pengar, några generationer, då tror jag att småtjuven skulle försvinna, liksom klotter och sönderslagna busskurer. Färre bilar i förorterna skulle brinna och säkert skulle narkotikaproblemen minska. Du har tidigare varit pressekreterare åt Gudrun Schyman, när hon var ledare för Vänsterpartiet. Och du har gjort likhetstecken mellan pakter i TV-såpan Robinson och den regerande Alliansen. Hävdat att de kör med samma utslagningsmekanismer. Vad skulle du göra för att minska utslagning och segregering om du var statsminister för en dag? 1. Jag skulle riva fl era bostadsområden, till exempel insektshusen i Rosengård och bygga nytt. Jag skulle även bygga hyreshus i villaområden, se till så att människor träffades. Jag skulle åtgärda miljörasismen, nämligen ta bort stora farleder som omringar många av de bostadsområden som har fl est barn. Alltså bygga biltunnlar och inte bara i välbärgade områden. 2. Göra skolan lik den fi nska samskolan, så att barn från olika samhällsklasser träffades naturligt och blev vänner. 3. Jag skulle sätta en nationalekonom med socialt patos att räkna på vad fattigdomen kostar ett samhälle, i termer av våld, förstörelse, missbruk, stressjukdomar, sjukvård, fängelse och behandlingar. 4. Jag skulle kämpa för att det blev mer möjligt att tala om sociala problem med målet att vi skulle sluta psykiatrisera social problematik. Skulle alltså ta fasta på den forskning som visar att arbetarklassens barn är överrepresenterade i diagnoser som adhd och damp. 5. Formulera alkohol- och narkotikapolitik utifrån de anhörigas perspektiv. Jag skulle starta forskning som tog fasta på vad anhörigproblematiken kostar samhället, lägga det till vad missbruket kostar. Därefter skulle jag sannolikt kunna motivera en fortsatt strikt alkohol- och narkotikapolitik. Alkohol -och narkotikaproblematik är en skammens sjukdom. Men ett samhälle måste även kunna tala om det Foton Ulla Montan Susanna Alakoski Fick Augustpriset 2006 för Svinalängorna, som första debutant någonsin. Hennes andra roman, Håpas du trifs bra i fengelset, kom ut i februari 2010 på Bonniers förlag. Har mångårig erfarenhet av att arbeta som socialsekreterare och flyktingsamordnare. Skriver just nu på sin tredje roman, där hon intresserar sig för textilindustrin. som är skamligt. Om vi skulle våga det skulle vi sannolikt kunna formulera oss politiskt klokare och närmare den verklighet som råder. Text Marie Eriksson

6 6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN TEMAGRUPPER Temagrupper en kunskapskälla för framtida projekt Foto istockphoto.com Inför innevarande programperiod, , tog Svenska ESF-rådet ett nytt grepp för att ta tillvara och sprida den kunskap som kommer ur de socialfondsprojekten. Med fem temagrupper ska projektens erfarenheter få bättre genomslag och leda till nytänkande på myndigheter och institutioner. Mats Andersson, koordinator för tema-grupperna på Svenska ESF-rådet. Ambitionen är att åstadkomma en bred attitydpåverkan i samhället. Syftet är att temagrupperna ska hitta och ta vara på intressanta erfarenheter och goda exempel och analysera dem på en strategisk nivå. De ansvarar för spridningsarbete gentemot både externa myndigheter och Svenska ESF-rådet. Socialfondsprojekten är för det mesta lokala och bedrivs i begränsad skala. Om temagrupperna upptäcker att många projekt gör samma erfarenheter kan de sättas ihop till en övergripande fråga och föras vidare till beslutsfattare och andra aktörer på policynivå, säger Mats Andersson, koordinator för temagrupperna på Svenska ESF-rådet. Med sitt helikopterperspektiv kan temagrupperna till exempel identifi era systemfel eller arbetsmetoder hos Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, fel som orsakar att människor hamnar utanför arbetsmarknaden, men också framgångsfaktorer som gör att individer tar sig in på arbetsmarkanden snabbare, säger han. Temagrupperna är självständiga projekt som kom till genom att Svenska ESF-rådet gjorde en särskilt utformad utlysning med krav på breda partnerskap. Från Svenska ESF-rådets sida kunde vi se att det fanns ett behov av bra metoder för att ta vara på all den kunskap och de nya metoder som utvecklades av projekten. Likaså behövdes ett mer effektivt spridningsarbete för att berörda parter skulle kunna ta del av den nya kunskapen. De är en metod för att åstadkomma strukturpåverkan och bättre leva upp till Lissabonfördraget, vilket ju är den övergripande målsättningen med projekten. Ambitionen är att åstadkomma en bred attitydpåverkan i samhället, med arbetsmarknadens aktörer som främsta målgrupp. För dem kan spridningsarbete vara att arbeta med utåtriktad verksamhet, som att medverka vid Almedalsveckan och andra konferenser, förklarar Mats Andersson. Text Anna-Karin Florén Temagrupperna har olika målsättningar Temagrupper är uppdelade i ämnesområden: 1. arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet 2. entreprenörskap och företagande 3. unga i arbetslivet 4. integration i arbetslivet 5. likabehandling Sven Jansson. Lennart Svensson. Göran Brulin. Utvärdering i efterhand är slöseri med medel Trodde du att en utvärdering är ett dokument som pliktskyldigast svängs ihop när ett projekt är avslutat? I så fall är det dags att tänka om! I boken Lärande utvärdering genom följeforskning presenterar författarna Göran Brulin, Sven Jansson och Lennart Svensson en metod för kritiskt granskande av strukturfondsprojektens arbete. Denna metod sprider sig nu över hela EU. Att göra en utvärdering i efterhand, och först då konstatera vad som gick fel, är ett oerhört slöseri med medel, säger Sven Jansson, ansvarig för uppföljning och utvärderingsfrågor vid Svenska ESF-rådet. Utvärderaren ska alltså fi nnas med redan från projektstarten, följa arbetet på nära håll och samtidigt klara av att förhålla sig så kritisk att brister kan upptäckas omgående. Då är det möjligt att ändra riktning om förutsättningarna i omvärlden förändras, eller om den ursprungliga planen visar sig medföra oväntade problem. Lennart Svensson, professor i sociologi vid Linköpings universitet, menar att utvärderingen blir som bäst om styrgruppen inser vikten av att se sig själv utifrån och ser till att utvecklingen i projektet stämmer med den ursprungliga visionen. När de som jobbar i projektet får del av utvärderarens arbete uppstår en lärandeprocess som alla har glädje av, säger han. Göran Brulin, analytiker på Tillväxtverket och professor vid Linköpings universitet, betonar vikten av att utvärderingen ska kunna avgöra om projekten är innovativa. Den ska värdera om en idé är värd att testas, om det fi nns någon anledning för till exempel arbetsförmedlingen att införa en metod som åtgärd, eller om det är lönt för en riskkapitalist att investera för att driva projektet vidare i företagsform när projekttiden är över. Just frågan om hur de kunskaper och erfarenheter som kommer ur projekten kan tas tillvara för att de ska leda till varaktig strukturell förändring är en evig stötesten för alla som arbetar med fonderna. På individnivå fi nns det alltid ett lärande hos dem som verkar i projektet. Men hur lärandet når vidare till processtöd, politiker och berörda institutioner som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är fortfarande inte helt tydligt. Partnerskapen som fattar beslut om vilka projekt som ska beviljas medel skulle också kunna använda sig av utvärderarens dokument i betydligt högre grad än de gör idag, menar Lennart Svensson. Av utvärderingarna framgår ju vilka arbetsmetoder som har varit framgångsrika. Det är också partnerskapen som har till uppgift att föra vidare erfarenheterna som görs i projekten till en politisk nivå. Lennart Svensson tror att det främsta skälet till varför det är svårt att ta vara på erfarenheter från projekten och att sprida dem vidare, är att det ofta saknas en tydlig beställare i projekten. Text Anna-Karin Florén Diskutera med forskarna om hållbara projektresultat- Bäst i klassen Torsdag 8 juli , Joda Bar, Visby hamn.

7 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 7 Foto Anna-Karin Florén SPIRA ARBETSLÖSA UNGDOMAR FÅR MÖJLIGHET ATT UTBILDAS TILL POLISER Under hösten 2009 rekryterades 70 arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år till Spira, ett mångfaldsprojekt som drivs av polismyndigheten i Stockholms län. Målet är att öka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Sannolikheten att ungdomarna ska få anställning hos polisen är hög, berättar polisinspektör Kia Samrell, som har varit projektledare för Spiraprojektet sedan det startades av polisen i Södertälje Av de 17 ungdomar som då deltog är sju poliser idag. De antogs till polishögskolan på samma villkor som alla andra. Framgångarna i Södertälje har lett till att projektet utvidgats till att omfatta flera storstadslän. Sammansättningen av de anställda inom polismyndigheten ska vara representativ för befolkningen i samhället. Vi behöver öka förståelsen för olika kulturer både inom och utanför myndigheten, säger Kia Samrell, som betonar att det är genom att mötas i verkligheten som man kan påverka och göra skillnad. I projektet utbildas ungdomarna i polisens verksamhet under två månader. Sedan får de tretton månaders projektanställning vid polismyndigheten och placeras på olika arbetsplatser i länet. Vi har lärt oss väldigt mycket inom myndigheten. Innan det första projektet fanns nästan ingen med utländsk bakgrund inom polisen i Södertälje. Jag tror inte att människor med utländsk bakgrund ens tänkte på att det fi nns möjligheter inom polisen, eftersom de fl esta som arbetade där var etniska svenskar. De flesta inom polismyndigheten har varit positiva till projektet, berättar Kia Samrell. Men visst, några tycker att de här ungdomarna får en gräddfil. Många rädslor som fi nns ute i samhället finns även på polismyndigheten. Men det är just sådana attityder som vi hoppas att projektet ska förändra. Text Anna-Karin Florén Spira i samverkan Projektet drivs i samverkan med Kriminalvården region Stockholm, Södertörns brandförsvarsförbund, Arbetsförmedlingen, Stensunds, Långholmens folkhögskolor och Europeiska Socialfonden. Sammansättningen av de anställda inom polismyndigheten ska vara representativ för befolkningen i samhället. tema LIKABEHANDLING THEMATiC GROUP ON EQUALiTY DAGS ATT AGERA! Hur kan DU bidra till ett arbetsliv där alla har lika rättigheter och möjligheter? Tema Likabehandling har samlat många goda exempel och metoder. Vi sprider resultat från tusentals projekt inom den Europeiska socialfonden. TRÄFFA OSS I ALMEDALEN! LÄS VÅRA BLOGGAR! Vi arrangerar flera seminarier och finns också på plats i Möjligheternas hus i Visby hamn. Du hittar hela programmet på vår webbsida! Chockresultat för projekt lett av Företagarna På mindre än två år har ESF-projektet Gottsunda Factory, i Uppsala, visat att det går att matcha individers kompetenser mot arbetsmarknadens behov på ett långt mer effektivt sätt än någon enskild aktör klarar av på egen hand. Projektägare är Företagarna Uppsala. Gottsunda Factory vänder sig till långtidsarbetslösa, försörjningsstödstagare och personer med sjukersättning. Av projektets 300 deltagare har, per 31 maj 2010, totalt 249 kommit i arbete, startat eget eller gått vidare till studier. Detta innebär att projektet överträffat sitt mål och uppnått en måluppfyllelsegrad på 109%. Projektet satte som mål att 15 nya företag skulle startas. Hittills har 53 nya företag startats. Den viktigaste orsaken till Gottsunda Factorys framgång är IPOP - ideellt-privat-offentligt partnerskap. IPOP är en nydanande samarbetsmodell mellan näringslivet, kommunen, staten och den ideella sektorn för att motverka utanförskap och stärka det urbana utvecklingsarbetet i Sverige och inom EU. IPOP-metoden reducerar ledtiden (= den tid som en person är bidragsberoende) högst väsentligt jämfört med ordinarie verksamheter. Om det skulle betalas ut bidrag på 100 MSEK, ger den samlade effekten av IPOP-modellen en kostnadsbesparing på cirka 69 miljoner kronor för kommunen respektive på cirka 83 miljoner kronor för Arbetsförmedlingen. Kia Samrell, l polisinspektör. ins pek

8 8 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN TEMA ENTREPRENÖRSKAP Möt oss i Almedalen 2010 se program sidan 9 Trivs du på jobbet? Hur mår vi på våra arbetsplatser? Över ett tusen anställda har gett sin syn på saken. 80 procent eller fler trivs på sina arbetsplatser. Men bara drygt 50 procent menar att man i arbetsgruppen är bra på att upptäcka och förebygga ohälsa. Det framgår i enkätundersökningen Klimatanalys som genomförts inom privata företag och offentlig sektor i Bjuv, Hässleholm, Karlshamn, Landskrona och Trelleborg. 107 utbildade Arbetsplatsambassadörer har där ställt frågor till kvinnor och män, detta som ett led i att skapa Den goda arbetsplatsen. Av de tillfrågade har 80 procent eller mer en god sammanhållning i arbetsgruppen, trivs med sina närmaste arbetskamrater och känner sig i allmänhet glada och tillfredsställda inför en ny arbetsdag. 80 procent eller fler anser att förekommande arbetsuppgifter kan anpassas både till kvinnor och män och att båda könen har samma möjlighet till ansvarsfulla befattningar och attraktiva arbetsuppgifter. Mellan 25 och 35 procent anser inte att alla vågar yttra sig när arbetsgruppen är samlad och att det inte är tillåtet att ha en avvikande åsikt. Över 30 procent instämmer heller inte i att kommunikationen mellan medarbetarna är rak och konstruktiv eller att man kan prata om arbetsfördelningen inom gruppen. Nästan 40 procent menar dessutom att medarbetarna inte ger varandra uppskattning speciellt ofta. Bara drygt 50 procent menar att man i arbetsgruppen är bra på att upptäcka och förebygga ohälsa och att man är bra på att hålla kontakten med sjukskrivna. Samma andel fi n- ner det svårt att öka tillgängligheten för funktionshindrade på den egna arbetsplatsen. Text Carina Sandelin OM PROJEKTET: Kävlinge Lärcentrum driver det ESFfinansierade projektet Ambassadörsutveckling i Skåne och Blekinge. Detta tillsammans med samarbetsparter i de fem kommunerna som nu utbildar egna Arbetsplatsambassadörer. Foto istockphoto.com Här skapas riktiga företag inte pysselgrupper! Längs väggarna i tryckeriet YScreen i Göteborg hänger prov på färdiga produkter och nya under utveckling. Företaget producerar bland annat T-tröjor, linnen och kassar, men sysslar också med konsttryck. Färgerna är miljövänliga, textilierna kommer från rättvisemärkta leverantörer.vid en manuell trycksnurra jobbar Eva Lindegren med en stor order, en organisation har beställt 300 T-tröjor i anslutning till ett jubileum: Jag började med administrativt jobb på Vägen Ut!-konsortiet. Då hade jag fotboja. Sen blev det städjobb på ett annat företag. I Augusti 2009 kom jag tillbaka till Vägen Ut! och YScreen. Nu är jag ansvarig för konsttrycket här och handledare för långtidsarbetslösa ungdomar. Nu ska jag gå upp i arbetstid för att utveckla vår webbshop. Camilla Boström är verksamhetschef på YScreen: Vi är nu fem heltider och två deltider. Just nu har vi sex killar och en tjej placerade hos oss, genom avtal med socialtjänst och kriminalvård. Ungefär hälften av arbetstiden är arbetsträning och hälften produktion för marknaden. Oftast stannar ungdomarna mellan åtta och nio månader, och går sedan vidare till studier eller lärlingsjobb. Det var tufft de första åren, när vi byggde upp företaget. Förra året var det första i skarpt läge, med helt egen bokföring och vi gjorde en liten vinst. Från början möttes YScreen av en del oförståelse och okunskap från branschen. Man hade svårt att fatta kombinationen av socialt företagande och vinstdrivande verksamhet. Men nu när vi är etablerade, och dessutom kunnat visa resultat, både Fakta Vägen Ut! Startade som ett EQUALprojekt 2002 i Göteborg. Partner var Försäkringskassan, AF, Kriminalvården, Coompanion samt ett antal intresseorganisationer. Transnationellt samarbete med Italienska kooperativ. Idag finns 58 anställda i Vägen Ut! i Göteborg och 20 i Vägen Ut! i Karlstad, Sundsvall och Örebro. Camilla Boström, verksamhetschef på YScreen. ekonomiskt och genom att tio av tretton placerade ungdomar under en period kommit på rätt spår så är förståelsen större, säger Camilla Boström. YScreen är ett av företagen i Vägen Ut!-kooperativen. Företagen har dubbla uppdrag - samtidigt som de säljer tjänster eller produkter ska de skapa riktiga jobb för människor som står långt utanför arbetsmarknaden. De senaste tillskotten är Vägen Ut! Trädgård och Le Mat i hotellbranschen. Trädgårdsföretaget erbjuder skötseluppdrag för företag, offentlig miljö och privata trädgårdar. I mars i år öppnade Le Mat - ett Bed & Breakfast i centrala Göteborg efter italiensk modell. Just nu pågår också ett socialfondsprojekt för att affärsmässigt utveckla Socialt Entreprenörskap. Vägen Ut!-kooperativen startade som ett Equal-projekt 2002, tanken var att inom ramen för partnerskapet starta tre sociala företag. Elisabet Mattsson, vice VD på Vägen Ut! säjer att affärs-idén är att ta vara på uppdämda behov som inte tillfredsställs idag, att skapa jobb för dem som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. En av grundpelarna i Vägen Ut! är empowerment egenmakt. Hälften av medarbetarna är samtidigt delägare. Branscher Vägen Ut!: Fem företag med samlingsnamnet Villa Vägen Ut! där det dubbla uppdraget är att sälja boendeplatser och samtidigt skapa arbete till människor med tidigare bakgrund i kriminalitet och/eller missbruk. Det gäller även de övriga företagen inom trädgård, café/ catering, tryckeri, hotell och konsthantverksförsäljningen. Ägarstruktur: Vägen Ut! kooperativen ägs av medarbetare inom medlemsföretagen. Alla anställda kan efter viss tid ansöka om medlemskap/ägarskap. Vägen Ut!-kooperativen betalar avtalsenliga löner, Då är det viktigt med förebilder, att egna erfarenheter av vägen från utanförskap in i samhället fi nns bland medarbetarna, poängterar Elisabet Mattsson. Idag fi nns tio kooperativa företag i Göteborg och tre i övriga Sverige. Målet är att 2015 vara 15 kooperativa företag i Göteborg, och 10 i övriga landet. Konsortiet som ägs av de olika kooperativen ansvarar för marknadsföring, personalfrågor, utbildning och för att utveckla nya affärsidéer. Omsättningen inom Vägen Ut! var miljoner kronor, och budgeterna för 2010 omfattar 24 miljoner. En liten del, 5 procent, består av bidrag till olika verksamheter, t ex kvinnojouren för missbrukande, våldsutsatta kvinnor. Vinsterna som uppstår i de olika kooperativen återinvesteras huvudsakligen i verksamheten för att skapa tryggare arbetsplatser och för att kunna utveckla nya företag. Det fi nns fortfarande en stor okunskap om vår verksamhet och ett behov att förklara att Vägen Ut! inte är en pysselgrupp eller daglig verksamhet utan ett regelrätt företag! Text Gunilla Ivarsson har kollektivavtal och är medlemmar i arbetsgivarorganisationen KFO. Läs mer: Läs mer om Social Ekonomi: Det mänskliga företagandet av Elisabet Mattsson och Jan Olsson (Premiss Förlag, 2009)

9 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 9 SVERIGES TELEVISION OCH ZEBRAPROJEKTET: Bolibompa visar mångfaldens ansikte Bolibompa ses av en stor publik och sänder varje morgon och varje kväll, varje dag på året. Genomslagskraften i etermedia är också en av utgångspunkterna för det stora utbildningsprojekt som samtliga anställda i public service-företagen genomgår. Satsningen kallas Zebraprojektet och syftar till att öka kompetensen om likabehandling och ickediskriminering och i förlängningen få ökad kvalitet i programutbudet. Det som görs i Bolibompa - de diskussioner och den medvetenhet som fi nns för att koppla samman mångfald med kreativitet och bättre program - är ett tydligt exempel på den utveckling som pågår inom alltfl er programområden och som vi hjälper till att förstärka, säger Lillemor Engholm Guy, Zebraprojektet. Bolibompa som de flesta barn känner till, är något av ett flaggskepp för public service TV ifråga om mångfald. Bolibompa har också en välbesökt webb, den största för 9 åringen i Sverige. Att programledarna har olika etnisk och kulturell bakgrund är en självklarhet, säger projektledaren Monica Åhlén. Tittarna ska känna att de ser programmen som presenteras tillsammans med programledaren - en vuxen kompis. Programledarna bildar ett kompisgäng - de är olika men står för samma värderingar. På redaktionen där cirka 25 personer jobbar, har man sedan länge strävat efter att spegla samhället i stort. Barn med olika etnisk bakgrund, funktionsnedsättningar eller kultur bakgrund syns i rutan. Självklart är det också viktigt att ha lika många killar som tjejer med framför kameran. Bolibompa reser också ut På Vift till olika orter i Sverige för att få med barn från olika miljöer, med annan dialekt än Stockholmska. Text Jacob Schulze Fakta Zebraprojektet Omfattar Sveriges Televisionen, Utbildningsradion och Sveriges Radio i Stockholm samt Sveriges Radio Förvaltning och Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Stockholms Universitet. Foto istockphoto.com Bolibompa, SVT och holländska NPS möts under seminariet TV visar alla ansikten Söndag 4 juli kl på Joda Bar, Hamnplan, Visby. Almedalen 2010 Söndag 4 juli Joda Bar, Skeppsbron 24 Måndag 5 juli fm Joda Bar, Skeppsbron 24 Måndag 5 juli em St Lars kyrkoruin Onsdag 7 juli Joda Bar, Skeppsbron 24 Torsdag 8 juli Joda Bar, Skeppsbron När projektet blir mer än ett gästspel Kurs i lärande utvärdering Kicki Stridh, SPeL, Strategisk Påverkan och Lärande TV-visar alla ansikten, Bolibompa Sveriges Television och NPS, Holland i ESF-projekt Fler dåliga jobb ökar utslagningen Lennart Levi, Prof. em. psykosocia l miljömedicin Annett e Carnhede, Fackförbundet ST samt projekt Ambassadörs utveckling i Skåne/Blekinge Sveriges väg i EU 2020-strategin Amelie von Zweigbergk, statsrådsberedningen, Erik Ljungberg, Scania Dags att agera likabehandling nu! Debattprogram i caféstil med Soledad Piñero Misa Likabehandling nu! Hur kan socialfonden bidra mer effektivt? Samtal med Roland Bladh, EUkommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Möt oss också i Möjligheternas Hus! Tältplats 49, Holmen, Visby Hamn Lägre kostnad bättre stöd? Om ungas väg till arbete med Thabo Motsieloa Kan det bli företag av projekt? Elisabeth Svantesson, riksdagen (M), Berit Högman, riksdagen (S) Eftersnack ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh och Göran Theolin, chef Regionalfonden och inbjudna Klarspråk om dålig svenska på jobbet Äldrecentrum och projekt Språksam Tokig på jobbet Psykosocial arbetsmiljö och attityder. Frösunda, Handisam och projekt Öppna Vägar Stimulera fler och växande sociala företag Arbetsförmedlingen Möten påverkar och gör skillnad! Kia Samrell, Polismyndigheten i Stockholms län, Projekt Spira Stockholm Har vi kompetens att möta framtiden? Sture Nordh, TCO, Karin Thapper, Teknikföretagen Vem får EU-pengarna? SCB har siffrorna. Sven Jansson, ESF-rådet och Cecilia Hertzman, SCB Bäst i klassen? Svensk utvärdering på export Göran Brulin, Tillväxtverket, Sven Jansson, ESF-rådet Transnational cooperation on West Balcan. The Freja project Efterfrågestyrda kompetensinsatser för framtiden. Projekt VästKraft, insatser till anställda och uppsagda i företag med koppling till fordonsindustrin Spaning efter 13 EUmiljarder Göran Färm, Europaparlamentet (S), Gulan Avci, Riksdagen (FP) Sociala företag vidgar arbetsmarknaden SKOOPI, Handikappförbunden, Coompanion Brinnande förorter och levande landsbygd Evin Cetin (S), Magnus Andersson (C) och projekt Matchning Södertörn.

10 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN EU:S FRAMTID Diskutera EU:s framtid i Almedalen se program sidan 9 Totalkrock Svenska EU-p INGEN VILL SE ATT KEJSAREN ÄR NAKEN. Folkpartisten Cecilia Wikström är 44 år. Har suttit i Europaparlamentet sedan 2009 och är ledamot i utskottet för rättsliga frågor. Innan Cecilia Wikström blev heltidspolitiker jobbade hon som präst i Uppsala domkyrka, och som författare. Foto Peter Knutson Det råder delade meningar om nyttan med strukturfonderna. I år kommer en halvtidsutvärdering för den innevarande perioden och det blir startskottet för diskussioner kring hur nästa programperiod ska utformas. I väntan på den ger här EU-parlamentarikerna Göran Färm (S) och Cecilia Wikström (FP) sin syn på vad som är bra och mindre bra med strukturfonderna så långt. CECILIA WICKSTRÖM Vad tycker du och Folkpartiet om strukturfonderna? Jag vänder mig emot det planekonomiska system som EU ger uttryck för när man väljer att fördela resurser till nationella program i sjuårsperioder. Ibland verkar det viktigare att den som vill ha del av pengarna har skrivit en ansökan där alla kryss är korrekt ifyllda, snarare än ansökans faktiska innehåll eller personens engagemang. Fondernas regionala fokus bidrar till att bygga in och förstärka protektionism och provinsialism i EU, när en ökad liberalisering av marknaderna skulle vara önskvärd. Vi har sett hur fi nanskrisen fört med sig ökad protektionism när till exempel franska företag väljer att fl ytta hem produktion från andra EU-länder. Då uppstår konkurrens mellan länderna i stället för samarbete. Pengarna ska gynna EU som helhet. Vad är bra och mindre bra, vad kan göras bättre inför nästa programperiod? Vi ska göra hälften så mycket, dubbelt så bra. I stället för att pytsa ut lite pengar här och där över hela EU, bör resurserna koncentreras till de områden där de gör mest nytta för hela Europa. EU:s Revisionsrätt har kommit fram till att drygt tio procent av alla projekt som beviljas medel aldrig blir av. Det är rena fuskprojekt, men ingen vågar säga att kejsaren är naken! Det är bättre att EU-pengar fryser inne än att de spenderas på projekt som det inte finns behov av. Varje år betalar vi 30 miljarder kronor till EU i medlemsavgift. Av dem kommer 15 miljarder tillbaka i form av strukturfonder, som dessvärre ibland går till helt meningslösa projekt. Det är alltså våra skattepengar vi talar om här och inte några allmosor från EU. De områden som bör prioriteras är bredbandsutbyggnad och infrastruktursatsningar, främst på järnvägen i Östeuropa. Men vi ska inte kasta ut babyn med badvattnet. Fonderna har en roll att spela på områden där den fria marknaden inte fungerar fullt ut. Till exempel för kvinnors företagande eller företagande bland människor som kommer från tredje land, som har svårt att få lån. Men för att fonderna ska ge så mycket innovation som det är tänkt, måste systemet bli mindre hierarkiskt och stelbent. Och programperioderna måste kortas. Vi lever i en tid av globalisering som kännetecknas av att allt går fortare, och så gör vi planer för sju år i taget...?

11 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 11 Diskutera EU:s framtid i Almedalen se program sidan 9 olitikers syn på EU-stödet Vad lär vi oss av fonderna på samhällelig nivå? Har de den strukturpåverkan de är avsedda att ha? Vi har lärt oss att strukturfonder inte fungerar så bra som vi kunde önska. Det måste gå att garantera att projekten är innovativa och långsiktiga och att de är angelägna för regionen där de bedrivs. Som det är nu är det roffarprincipen som gäller i Sverige. Frågan som ställs är: Hur ska vi tillskansa oss så mycket EU-medel som möjligt? Snarare än: Vad vill vi åstadkomma? I Sverige har Jämtland, det mest EUkritiska landskapet, lyckats bäst med att tillskansa sig bidrag ur fonderna. GÖRAN FÄRM Vad tycker du och Socialdemokraterna om strukturfonderna? Vi tycker att både socialfonden och regionalfonden är viktiga instrument för att hitta nya sätt att arbeta på. De fungerar som ett solidariskt instrument och ett kitt för medlemsstaterna. De är avgörande för sammanhållningen inom EU. För Sveriges del har fonderna bidragit till massor av innovationer som knappast hade kunnat göras inom den nationella budgeten. Dessutom bidrar de till kompetensutveckling, och lokal utveckling, framför allt i norra Sverige och andra utsatta landsdelar. Vad är bra och mindre bra? Vad kan göras bättre inför nästa programperiod? Fonderna har med rätta fått kritik för att administrationen är för besvärlig. Det har till exempel tagit för lång tid att få ut pengar. Ett annat område där det kan ske förbättringar är hur socialfondens pengar fördelas. Tidigare lades resurserna på för många små disparata projekt, vilket begränsade genomslagskraften. Mycket arbete har lagts ned på dessa båda områden under innevarande programperiod, men fortfarande finns det utrymme för förbättringar. För att fonderna ska ha sådan genomslagskraft att de leder till strategisk påverkan måste de användas mer målmedvetet så att det stämmer med EU:s övriga målsättningar som EU 2020 och klimatpolitiken. Men vi måste också ta ställning till vad vi vill åstadkomma nationellt och få arbetsmarknadens parter och regionala intressenter att ställa upp och delta för att utveckla fondernas strategiska betydelse på alla nivåer. Vad lär vi oss av fonderna på samhällelig nivå? Har de den strukturpåverkan de är avsedda att ha? Vi har svårt att tillgodogöra oss resultatet av arbetet i projekten. Men nu bedrivs arbete vid Linköpings universitet på uppdrag av ESF för att förbättra möjligheterna att ta till vara kunskaperna i projekten, både för dem som är verksamma inom projekten men också för politiker och andra intressenter. Det är viktigt att resultaten omsätts i praktisk handling. Men det ligger inte bara på politikerna, utan också arbetsmarknadens aktörer, som fack och näringsliv har ett ansvar. Text Anna-Karin Florén Fakta Strukturfonderna Med en omfattning på drygt miljarder kronor 2007 är strukturfonderna den största posten i EU:s budget. Av dessa går knappt en fjärdedel, 700 miljarder kr, till Europeiska socialfonden. Strukturfonderna är ett styrmedel för att utjämna skillnader mellan medlemsstaterna och driva på social och ekonomisk utveckling. Foto Peter Berggren FONDERNA PUMPAR IN OPTIMISM OCH KOMPETENS. Göran Färm är 60 år och gör sin tredje period i EU-parlamentet och är socialdemokratisk gruppledare i parlamentets budgetutskott. Tidigare har Göran Färm jobbat som bland annat journalist och kommunalråd i Norrköping. NUEVO ger hopp åt unga vuxna Unga vuxna får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och med bristfällig utbildningsbakgrund är det många ungdomar som blir långtids arbetslösa. För att hjälpa dessa utsatta har projektet NUEVO startats. Livet såg ganska dåligt ut och framtidstron var borta. Jag hade gått hemma en längre tid och mådde inte särskilt bra Så kan det låta när en långtidsarbetslös ung människa beskriver sin tillvaro. Nu finns det hjälp för en utsatt grupp i samhället. Erik, 26 år, hoppade av gymnasiet i förtid och utbildade sig till bartender, men brottades med missbruksproblem, som hela tiden eskalerade. Jag fick sparken från flera jobb på grund av alkohol- eller andra missbruksproblem, berättar han. Jag kunde inget annat yrke, men det var omöjligt för mig att fortsätta i den branschen. Lämplig plattform för en nystart Erik fick tipset att söka sig till NUEVO i Örebro. För mig var det ett stort steg att erkänna att jag behövde hjälp, men när steget var taget kändes det som att en stor ryggsäck lyftes av, säger Erik. Genom NUEVO fick Erik möjlighet att hitta lämplig plattform för en nystart, genom studiebesök, praktik, personlig vägledning och coachning. Nu ser jag en framtid, säger Erik hoppfullt. Jag har varit nykter i nio månader och ska börja plugga på högskola i höst. Jag bestämde mig för att börja om från början och kunde inte ha kommit till ett bättre ställe än NUEVO. Återfunnit motivationen Patricia, 19 år, fick hjälp att bygga upp sitt självförtroende efter att ha blivit nekad den utbildning hon hade tänkt sig. Jag visste att jag ville plugga vidare och tack vare NUEVO har jag återfunnit motivationen och tagit flera kliv framåt, säger Patricia. Mitt mål är att bli polis. Matilda, 23 år, är en ensamstående mamma med en son på fyra år. När finanskrisen slog till blev hon av med ett försäljningsjobb och sedan gick hon hemma arbetslös i ett år innan hon fick en plats i NUEVO. Jag har lärt mig mycket om mig själv, säger hon, och det har hänt mycket på kort tid. Till och med min son märker skillnad på mig. Nu har jag sökt en socionomutbildning på universitetet. Nöjd med resultatet Stefan Sjöbäck vid Örebro kommun är initiativtagare till projektet och han är mycket nöjd med de resultat NUEVO presenterar efter halva projekttiden. För att citera Gunde: Jag får ståpäls! säger han med ett brett leende. Att se ungdomar komma ur en hopplös situation är hur kul som helst, och att se hur väl samarbetet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen fungerar är en stor bonus. Källa: Fakta NEUVO NUEVO är ett treårigt regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner i Östra Mellansverige: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås och Örebro. Projektet medfinansieras av Europeiska Unionen/ Europeiska socialfonden. Projektperioden är Projektet riktar sig till arbetslösa unga vuxna i åldern år, som tagit emot ekonomiskt bistånd under en lång tid och som har särskilda behov. Målet är att utifrån ungdomarnas behov, erbjuda stöd som ska leda till jobb och egen försörjning. Projektet kommer att omfatta 500 personer, varav 250 kvinnor och 250 män, 100 personer per kommun under en treårsperiod. Vid ett och samma tillfälle är mellan deltagare inskrivna i varje kommun. Minst 80 procent av deltagarna ska uppleva att deras möjligheter att få ett jobb eller gå vidare till studier har ökat efter tiden i projektet, säger Mia Ström, koordinator för NUEVO. Enligt NEUVO:s halvtidskonferens i Örebro i maj 2010 hade över hälften av deltagarna antingen fått jobb eller sökt vidareutbildning efter projektet.

12 12 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN TEMA UNGA I ARBETSLIVET Motivera utan att skriva någon på näsan Temagrupp unga i arbetslivet arbetar huvudsakligen med strukturpåverkan. En styrka hos Temagrupp unga i arbetslivet är att man har med just de aktörer som äger strukturerna, till exempel Skolverket och Försäkringskassan. De har också en högnivågrupp med generaldirektörer eller personer som finns strax under den nivån, förklarar Mats Andersson. Om man lyckas få verkens generaldirektörer intresserade och involverade är chansen större att resultatet fångas upp på strukturell nivå. Susanne Zander är projektledare för Temagrupp unga i arbetslivet. I partnerskapet ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, SKL och Ungdomsstyrelsen. Om vi ser till strukturer, regler och lagar som försvårar ungas inträde på arbetsmarknaden så har vi stora möjligheter att förbättra verkligheten för unga. I och med att vi har de berörda myndigheterna med i temagruppen kan vi lätt sprida kunskaperna vidare. Temagrupp Unga i arbetslivet vill underlätta ungas tillträde till arbetsmarknaden genom samarbeten med olika aktörer. På bilden ses ett exempel där en ung svenska fått praktikplats i Italien. I Temagruppens ordinarie verksamhet ingår att föra dialog med departementen och organisera möten mellan sakkunniga. Väldigt mycket av det dagliga praktiska arbetet med unga ligger på kommunerna så vi för en ständig dialog med dem och har upparbetade kontakter som vi kan utnyttja. Det gäller att ta vara på den tysta kunskap som fi nns bland dem som jobbar med ungdomar. Den tysta kunskapen förs från människa till människa i möten och samtal, men är svårare att få ned på papper. Vi har försökt hitta bra metoder för att ta tillvara den kunskapen och tycker att möten där personer från tio eller tolv projekt deltar fungerar bra. I samtal kommer det ofta upp frågor om hur man motiverar och vägleder unga som är långt från arbetsmarknaden. Mycket handlar om att bygga självförtroende och motivera ungdomar utan att skriva någon på näsan. Men det kan också handla om grundläggande rutiner som hur man ser till att de äter frukost. Text Marcus Westfal & Susanne Zander Det gäller att ta vara på den tysta kunskap som finns bland dem som jobbar med ungdomar. FINNES: Internetkurs i psykosocial arbetsmiljö SÖKES: Arbetsplatser som vill satsa på hälsa Nu har ett antal arbetsplatser (cirka 100 anställda) i Västernorrland fått specialutbildning för att minska sjukfrånvaro och underlätta för personer med psykisk ohälsa att komma tillbaka till jobbet. Det strategiska målet för Öppna Vägar är att det skapas ett långsiktigt engagemang för en god psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Medaktörer och metod Arbetsgivare som ingått i projektet är bland andra: Länsstyrelsen, kommuner, Willys, Arbetsförmedlingen och Frösunda. Ett helt nytt Internetbaserat utbildningssystem har byggts upp för distansutbildning på jobbet. Projektansvarig: Annika Bostedt Telefon: , Mobil: Projektet diskuteras I Almedalen Tokig på Jobbet onsdag 7 juli, kl , Joda Bar Visby Hamn

13 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 13 Ett öppnare arbetsliv genom bra relationer med näringslivet I takt med att arbetsmarknaden blir allt tuffare, mindre tolerant och ställer krav på högpresterande, högeffektiva och kompetenta människor, ökar utslagningen. Kävlinge Lärcentrum har genom projekt Ambassadörsutveckling i Skåne Blekinge utvecklat metoder som minskar kraven på dem som inte är hundraprocentigt effektiva och ger dem möjlighet att hitta en plats i arbetslivet. Grundtanken är att utbilda arbetsplatsambassadörer som får ett extra ansvar för att ta emot praktikanter eller nyanställda som länge varit utan jobb. Ju bättre en person tas emot på sin nya arbetsplats, ju snabbare man känner sig välkommen, desto fortare anpassar man sig, slappnar av, gör färre fel och känner sig tryggare, säger Maria Olander, personalutvecklare och arbetsmarknadshandläggare på Kävlinge Lärcentrum. Gott bemötande grundar sig på insikt om att människor inte alltid är högpresterande. Blivande ambassadörer De blivande ambassadörerna väljs ut efter kontakt med chefer på intresserade företag. Valet faller ofta på människor som är informella och positiva ledare. Ambassadörsutbildningen består av ett internat och sju halvdagar. Innehållet har fokus på den psykosociala arbetsmiljön, attityder och tankar kring egna reaktionsmönster. Arbetsplatserna får, genom att delta, möjlighet att synliggöra sitt sociala engagemang, säger Maria Olander. De får en person som är expert på de mjuka frågorna, vilket i sin tur ofta leder till en positiv utveckling för arbetsmiljön. Ambassadörerna får under utbildningen kontakt med kolleger på andra företag, sprider goda idéer och får större insikt om frågor som man behöver jobba med. "Arbetsplatserna får, genom att delta, möjlighet att synliggöra sitt sociala engagemang." Projektet Ambassadörsutveckling, som finansieras genom Europeiska socialfonden, tar nu ytterligare ett kliv: sex exempelföretag har valts ut där i princip samtliga anställda genomgår delar av ambassadörsutbildningen. Fokus ligger på stress och kommunikation, konsten att ge konstruktiv kritik, en analys av företagets styrkor, introduktion och bemötande samt hur man återintroducerar en kollega efter lång sjukskrivning. Skälet till att vi vill involvera fler är att ambassadörerna ibland känner sig ensamma, säger Maria Olander. Vi hoppas att vi på det här sättet kan lyfta hela arbetsplatsen. Klimatanalys Kävlinge lärcentrum har utbildat 107 ambassadörer på ett 80-tal privata företag och offentliga arbetsplatser. Gruppen har gjort en På Kävlinge Lärcentrum jobbar Carina Sandelin, projektledare för information och undersökningar, Maria Olander, personalutvecklare och arbetsmarknadshandläggare och Christer Stenberg, projektsamordnare. "klimatanalys" på sina arbetsplatser med 30 frågor om saker som medarbetarna själva kan påverka, om trivsel, arbetsklimat, möjligheter att påverka beslut och om den egna kompetensutvecklingen. Tanken är att cheferna ska jämföra resultaten, upptäcka att de har väldigt mycket gemensamt, oavsett om de är på privata eller offentliga arbetsplatser, säger Carina Sandelin, projektledare för information och undersökningar, på Kävlinge Lärcentrum. Fördjupa samverkan Ett tredje delprojekt "Företagarring" med syfte att fördjupa samverkan mellan företagen och mellan företagen och kommunen har också lett till framgångar. Företagarringen arrangerade en näringslivsdag som blev mycket lyckad, det kom ca 60 intresserade personer. Mötet hade två huvudämnen, sociala företag och Gislavedsmodellen (som just handlar om samverkanmellan kommun och näringsliv). Tack vare denna dag skapades ett intresse för att starta ett socialt företag i Kävlinge, ett företag som "Kävlinge lärcentrum har utbildat 107 ambassadörer på ett 80-tal privata företag och offentliga arbetsplatser." också har plats för människor som inte är normen på dagens arbetsmarknad. Företaget kan, om man så vill, jämföras med Samhall, så som det en gång var. Förhoppningen är att näringslivet också skall vara en samverkanspart i företaget. Det blir allt fler som inte anses duga på arbetsmarknaden, det är inte värdigt i ett välfärdssamhälle, säger Christer Stenberg projektsamordnare på Kävlinge Lärcentrum. Alla människor måste få vara med att bygga vårt land och inte ställas utanför. Foto Claes Hall Fakta: Kävlinge Lärcentrum är unikt i att stödja arbetslivet till ett bra psykosocialt arbetsklimat. Detta är några exempel på vad som görs: Utbildning av arbetsplats ambassadörer. Utbildning av certifierade utbildare i ambassadörskonceptet i andra kommuner. MBTI personlighetskartläggning i syfte att tydliggöra teamets olikheter och lära sig uppskatta dessa. Stödjer arbetsplatser att bygga en god kommunikationskultur. Diplomerar den goda arbetsplatsen. Utför Klimatanalys (undersökning av den psykosociala arbetsmiljön). Etiklots etik i arbetslivet. Föreläsningar: Svåra samtal och konsten att ge varandra konstruktiv återkoppling. Normer och värderingar.

14 14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN TEMA INTEGRATION I ARBETSLIVET Mera Möllan möter hela människan Möllevångstorget är Malmös verkliga ikon för mångkulturell miljö. En miljö som Malmö kommun gärna lyfter fram som en turistpärla med ett myllrande torgliv, caféer, restauranger och butiker som erbjuder mat från alla världens hörn. ESF-projektet Mera Möllan arbetar i en stadsdel där det bor många nya svenskar. Här bor också många ungdomar. Bostäderna i de gamla arbetarkvarteren är små, få är större än två rum och kök. Den speciella atmosfären kring Möllevångstorget ska stärkas och utvecklas genom ett projekt som arbetar för att se hela människan. Och som dessutom tänker bygga om en tvärgata till torget. Mera Möllans kontor ligger i bottenplan, där det är möjligt att slinka in under dagen. Lokalerna hör till Södra innerstadens stadsdelsförvaltning, som ansvarar för projektet. Man samsas om det luftiga utrymmet med ett annat ESFprojekt: New City, som vänder sig till ungdomar. Det personliga mötet är själva motorn i Mera Möllan. Här sitter man inte och väntar på att någon knackar på dörren - man utnyttjar alla de nätverk man har runt omkring sig och bjuder in boende, föreningar, butiksägare, alla dem som finns vid torget. Vi jobbar med alla. Vi vill nå alla dem som inte i vanliga fall besöker arbetsförmedlingen eller andra myndigheter, säger projektledare Rose-Marie Mazzoni. Genom att vi jobbar i projekt har vi lite mer svängrum. Vi kan vara tillgängliga, och nås på andra sätt än de traditionella. Illustration Mia Hellquist Forss Rose-Marie Mazzoni, projektledare. Foto Caroline Franzén Vi ser att många i vår målgrupp är i mycket sämre form än vi räknade med när vi skrev projektet. De har problem som måste redas upp innan de kan vara aktuella för insatser som kan leda till arbete. Utan att se till hela människan är det stor risk att åtgärden misslyckas. Att vara utan arbete är i sig depressivt och kan jämföras med att ha en stor sorg, som det kräver stöd att ta sig ur. Har man problem med barnen, med mannen? Bor man för trångt? Har man ingen utbildning som är lämplig? Allt detta är sådant som vi ser. Människor vill ha en plats och kunna försörja sig. Det är en lättnad för dem att berätta. Genom att hjälpa fram dem som har fl er problem än att de inte har jobb kan vi hjälpa dem vidare i nästa steg. I projektet Mera Möllan arbetar Rose-Marie Mazzoni tillsammans med tre coacher och en samhällsvägledare. De har många egna kontakter och nätverk, som används i det uppsökande arbetet. Många kompetenser i och utanför projektet kan sedan möta individerna: ett möte med hela människan, där man ser till individens hela livssituation. Det är en fördel, säger Rose-Marie Mazzoni, att vi alla som möter Möllevångsborna är i övre medelåldern. Vi har stor livserfarenhet. Det är viktigt att tänka på när man rekryterar till sådana här projekt. Om man inte har hunnit bygga upp erfarenhet, om man är ung och har bott och levt skyddat, då har man svårt att möta människor som är nötta i kanten. Vi som är äldre vågar stanna kvar i mötet och hålla fast. Mera Möllan har förstå en hemsida och arbetar med sociala medier. Man har till exempel en egen sida på Facebook med närmare tvåhundra besök i veckan och just nu 93 fans. Nätet är förstås bara en enda av alla våra kanaler, säger Caroline. Viktigaste kommunikationen sker i det personliga mötet, inte minst under våra välbesökta temakvällar, som kan handla om bostad, om att hitta jobb på andra orter, om utanförskap, om vad nya Citytunneln kan betyda för butikerna runt torget med mera. Välbesökta är också de planeringsmöten som Mera Möllan håller för att de boende ska få vara med i den fysiska planeringen av Claesgatan, som mynnar i Möllevångstorget. Idag är gatan trafi kerad och anonym. I de nya planerna fi nns gångstråk, planteringar, trottoarserveringar och ljusspel på kvällarna. Text Kicki Stridh Mera Möllan följs av TIA Är ett av de projekt som följs av Temagruppen för integration i arbetslivet, TIA, vid Linköpings universitet. I en kommande rapport belyses samverkan mellan olika myndigheter och aktörer på arbetsmarknaden och i samhället i stort, berättar Åsa-Karin Engstrand på TIA. Detta fungerar inte alltid med de skilda institutionella logiker som styr de olika myndigheterna och projekten. Dessutom har många deltagare i dessa projekt sedan lång tid tillbaka en negativ erfarenhet av olika myndigheter och deras sätt att bemöta deras problem. EU-MINISTER BIRGITTA OHLSSON OM KOMPETENSUTVECKLING OCH EU:S FRAMTIDSSTRATEGI Foto Pawel Flato VIKTIGT FRÄMJA EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING I ALLA REGIONER Utbildningen är i fokus i EU2020, vad kommer det rent konkret att leda till? Med gemensamma målsättningar på utbildningsområdet och tydliga riktlinjer för den nationella politiken skapar vi ett gemensamt ramverk. Men vi skapar också politisk press på medlemsstaterna att investera i kvaliteten i och öka tillgången till utbildning på alla nivåer, samt att främja kompetensutveckling i arbetslivet och livslångt lärande. Finns det någon regional politisk ambition i EU2020? Själva grundtanken med en gemensam strategi är att varje enskilt land var och en själv inte kan hantera de stora utmaningar vi står inför. Ensam är inte stark! Det faktum att våra ekonomier är så integrerade innebär att utvecklingen i ett land eller region påverkar utvecklingen i övriga EU. I genomförandet av strategin och i den nationella politiken är det således centralt att främja en ekonomisk som social utveckling i alla regioner. Text Anna-Karin Florén Fakta EU 2020-strategin Är ett tioårsprogram för tillväxt och sysselsättning som ska utvärderas efter de första fem åren. Den är en fortsättning på den så kallade Lissabonstrategin för sysselsättning, tillväxt och ökad konkurrenskraft. I EU 2020-strategin kommer gemensamma europeiska målsättningar inom områden som utbildning och forskning, konkurrenskraft och miljö att sättas upp. EU:s strukturfonder spelar en viktig roll i strategin. Birgitta Ohlsson, EU-minister.

15 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 15 Företagsakademin ser till småföretagarna Kompetensutveckling för dem som jobbar i mindre företag är ovanligt. Inte minst för att dessa företag ofta har svårt att finansiera kurser till marknadspriser för sina anställda. Nu genomför Företagsakademin för andra gången, på uppdrag av Europeiska Socialfonden, ett projekt i Stockholms län för att motverka mönstret. De deltagande företagen får ha max nio verksamma personer för att få vara med och kompetensutveckla sitt företag i Företagsakademin. Låter det som ett ovanligt lågt tal? Det är just det som är poängen. Projektet Företagsakademin2 startade i april för ett år sedan och pågår fram till april Syftet är att främja kompetensutveckling för mindre företag, att ge de mindre spelarna en chans, så att säga. Sammanlagt företag har anmält sig till projektet. Cirka 100 företag som vill delta men inte får plats, står idag på väntelista. Man kan vara ensamföretagare och ändå vara med. Det är det som förvånar så många, säger Carolina Eriksson som ansvarar för hela projektet. Att skicka sig själv eller sina anställda på kurser är vanligtvis ingen billig historia. De kurser som Företagsakademin erbjuder ligger på omkring kronor för 3 dagar. Men med hjälp av stöd från Europeiska Socialfonden kan nu dessa kurser komma småföretagare till godo för endast tusen kronor per företag. En kurs plus ett seminarium per verksam, ligger i potten för de som deltar i projektet. Det är så roligt, det ringde en man hit efter att ha hört talas om oss på radion. Han hade ett företag med nio anställda och han kunde inte tro att det var sant. Det är för bra för att vara sant! Vad är haken?, frågade han. Jag förklarade glatt att någon sådan fanns det inte. Han anmälde sig genast via vår hemsida och kom med. Stort utbud bland kurserna Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden i Stockholms län. Detta innebär naturligtvis att uppdraget också för krav med sig. Ett sådant är att 35 procent av de deltagande företagen ska ha en vd eller vice vd som är kvinna och 5 procent ska ha en vd eller vice vd som har utländsk bakgrund. Bland de antagna företagen har 54 procent en vd eller vice vd som är kvinna och 22 procent, en vd eller vice vd med utländsk bakgrund, så vi ligger långt över målsättningen, säger Carolina stolt. Utbudet bland kurserna är stort: Ledarskap, ekonomi, webbdesign, projektledning, försäljning, kommunikation, HR, marknadsföring och affärsspråk, för att nämna några. Carolina Eriksson ansvarar för hela projektet. Företagsakademin har dessutom flertalet samarbetspartners, däribland andra kommuner, parallella EU-projekt samt mindre företag. Tillsammans hjälper, kompletterar och inspirerar man varandra. Vi tror att 1 plus 1 är lika med 3. Ju fler vi är som hjälper varandra och satsar på utveckling av mindre företag desto större effekt blir det för de deltagande företagen. Louise Eriksson, vd på AdProfit. Louise Eriksson vd på AdProfit: Vi hade aldrig kunnat erbjuda personalen kompetensutveckling annars Louise Eriksson är vd och grundare av AdProfit som arbetar med målgruppsförsäljning till annonsörer inom digital media. Louise anmälde tidigt sitt företag till Fö- Foto Rikkard Häggbom retagsakademin och blev antagen. Själv valde hon att gå en kurs i ledarskap hösten Hennes anställda har bland annat tagit kurser i säljteknik. Som småföretagare är det ibland svårt att hävda sig i konkurrensen med större företag, i rollen som arbetsgivare. Storföretagen har ju helt andra muskler och kan erbjuda saker som vi mindre företag inte alltid kan. Därför är detta en fantastisk chans som ger oss möjlighet att möta kraven ute på arbetsmarknaden. AdProfit är ett företag som lägger vikt vid att ha kunniga medarbetare. Vidareutbildningen var således ett viktigt steg för företaget. Det stora utbudet av kurser på Företagsakademin var ett stort plus, menar Louise Eriksson. Det är viktigt att kunna anpassa kompetensutvecklingen efter den anställde. Alla har ju inte behov av att lära sig samma saker. Louise poängterar att hon har tagit med sig mycket från Företagsakademin. Främst är det bekräftelsen på att hon gör rätt i svåra ledarskapssituationer. Men hon är också glad för de kontakter som knöts under kursens gång. Mitt nätverk utvidgades betydligt och företaget utvecklades i raketfart. Forskning om projektet För att mäta effekterna av arbetet, följs projektet av en särskild forskningsgrupp under ledning av professor Anders Lundström från Entreprenörskapsforum. I detta skede av processen arbetar man främst med att samla in data, för senare analys. Det är alltid lika spännande att komma ut och träffa företagare och ta del av deras förväntningar och entreprenörsanda, säger Anders Lundström. I arbetet jämför man småföretag som genomgått kompetensutveckling med andra som inte har det. Det sker bland annat genom enkätundersökningar, intervjuer i fokusgrupper och intervjuer med enskilda individer. Vi fokuserar på tre nivåer, individ, företag och den större tillväxtutvecklingen. Vi vill veta vad det innebär för ett företag när fler än ledningsgruppen får en chans att öka sin kompetens. Trots att Företagsakademin har genomfört ett liknande projekt tidigare är detta första gången som det följs upp med utvärdering och forskning. Den första delrapporten visar att vi uppfyller våra mål och dessutom visar den att många av de företag som deltagit i tidigare projekt faktiskt har ökat antalet anställda vilket är otroligt roligt, avslutar Carolina Eriksson. Vill du veta mer, gå in på:

16 16 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN TEMA LIKABEHANDLING Foto Chad Ehlers / nordicphotos.com Sveriges Radio breddar sin rekrytering nytt verktyg ökar mångfalden Fler kvinnor och fler röster från personer med annan etnisk bakgrund det är målet med Sveriges Radios mångfaldsarbete. Med hjälp av verktyget Dive Diversity toolbox, har redaktionen i Göteborg idag kommit en bra bit på vägen. Sveriges Radio ska spegla samhället det ingår i det statliga uppdraget. Men när redaktionen i Göteborg började räkna vilka som hörs i radion såg de tydligt att medelålders män med svensk bakgrund var överrepresenterade. Och vad har journalisterna själva för bakgrund? Reportrar och programledare på redaktionen visade sig också vara utbildade på samma ställen. När vi tittade kritiskt på vår rekrytering såg vi att vi i princip hade en rekryteringsväg, från universitetens journalistutbildningar. Och de vi anställer speglar vilka som tas in på de skolorna, säger Karin Janson, programchef för P1 och P2 i Göteborg. Mångfaldsprojekten har kommit och gått på SR, med varierade resultat. Ändå valde cheferna att satsa när en central mångfaldssamordnare föreslog verktyget Dive. SR ville testa Dive på en lagom stor enhet och vår passade bra för det. Vi hade lite dåligt samvete kring de här frågorna och kände att vi borde göra något mer. Det fi na i erbjudandet var handledningen. Med beslutet att testa Dive, kom processledarna från Socialfondsprojektet in i bilden. De har guidat SR att starta ett förändringsarbete på redaktionen. Vi har valt att fokusera på rekrytering och bryta ner det på två spår vilka som arbetar hos oss och vilka som hörs i radio, förklarar Karin Janson. I nästa steg gjordes en nulägesanalys, där bristerna blev synliga. Varje redaktion och program har fått utforma egna minipolicys med mål. En förändring är att fl er får chansen att komma till intervjuer och tester nu. Hittills har vi haft praktikplatser vikta för studenter från journalisthögskolor nu säger vi ja även till andra. Sveriges Radio Göteborg tror att arbetet med Dive kommer att leda till långsiktiga förändringar av flera skäl. Vi i ledningsgruppen har tagit det som vår fråga, vi tycker att det här är viktigt. Och det har varit en bred delaktighet i organisationen alla arbetsgrupper inom redaktionen har planer som kan följas upp. Text Enikö Koch Foto Lasse Edfast Karin Janson, programchef för P1 och P2 i Göteborg. En förändring är att fler får chansen att komma till intervjuer och tester nu. DIVE VERKTYG FÖR ALLA ARBETSPLATSER Dive diversity toolbox är ett av flera verktyg som Tema Likabehandling, en temagrupp inom ESF, vill lyfta fram. Flera kommuner deltar i arbetet med nya metoder. Många olika aktörer, bland annat kommuner, arbetar aktivt med att utveckla nya metoder för likabehandling i arbetslivet. En del av detta arbete fi nansieras av Europeiska socialfonden, till exempel Gävle kommuns rekryteringsprocessen en metod för rättvis rekrytering. En del av vårt uppdrag är att samla dessa metoder och verktyg och sprida dem, bland annat via vår webbsida, säger Anna Tengqvist, koordinator för Tema Likabehandling. Tema Likabehandling arbetar också med att sammanställa metoderna i en bok som riktar sig till arbetslivets aktörer, där tanken är att många ska inspireras och hitta något som kan vara användbart just på deras arbetsplats. Flera av verktygen kan anpassas till olika organisationer. Fotnot: Läs mer om Tema Likabehandlingsarbete och hitta verktyg och metoder på

17 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 17 FöretagsAkademin höjer kompetensen Vi har fått verkligt bra verktyg för att bli ännu bättre på vårt jobb, säger Renée Fredlund, affärsområdeschef för konferenstjänsten Confy på Fjord Network, när vi pratar om FöretagsAkademins projektledarutbildning. Det är en enorm möjlighet till kompetensutveckling, samtidigt som vi skapar kontakter i nya nätverk. FöretagsAkademin erbjuder kompetensutveckling till i första hand små och medelstora företag med syftet att stärka konkurrenskraften hos Malmös näringsliv. Verksamheten finansieras av EU genom Europeiska socialfonden. Malmö Företagsgrupper tog ett initiativ till ett första projekt redan för fyra år sedan och Malmö stads Näringslivskontor tog på sig projektägarskapet, säger projektledare Inga-Lill Lellky på FöretagsAkademin. Det blev så lyckat, att vi har fått finansiering för Företagsakademin 2.0 som pågår åtminstone till årsskiftet. Lång lista för högre kompetens Listan på aktiviteter är lång och kan tyckas brokig, men syftet är alltid att bidra till högre kompetens och starkare konkurrenskraft. Initiativet har blivit en succé: cirka 250 företag med anställda deltar i projektet. På programmet finns bland annat kurser, seminarier, konferenser, nätverksskapande och företagsträffar. Listan på utbildningar är minst lika lång: administration, affärsutveckling, arbetsmiljö, management, miljö och utbildningar i olika språk. Det är företagen som bestämmer och lämnar önskemål. Vi har en stor bredd i vårt kursutbud, från Excel-kurser till att implementera användningen av en specifik maskin, säger Inga-Lill Lellky. Vi ser att det finns ett stort behov av vår verksamhet, speciellt på mindre företag där det är svårt att hinna med kompetensutveckling. Att främja mångfald, likabehandling och jämställdhet är integrerade delar av aktiviteterna. De ses ur olika perspektiv men alltid med en kommersiell vinkel: Rätt hanterat kan man tjäna pengar på såväl mångfald som likabehandling och jämställdhet, säger Inga-Lill Lellky. Stärker regionen Renée Fredlund på Fjord Network är mycket positiv till FöretagsAkademins verksamhet. Personal från företaget har varit på ledar-, säljoch presentationsutbildningar, och ger dem högt betyg. Förutom att utbildningarna är verkligt bra, stärker FöretagsAkademins verksamhet hela regionen, säger hon. Det är bra för den egna motivationen att veta att detta är en dynamisk region och känna att många vill satsa på dess utveckling. Foto Claes Hall Renée Fredlund, Fjord Network, tycker att FöretagsAkademin 2.0 har skapat mervärde på företaget. FAKTA FöretagsAkademin 2.0 är ett samverkansprojekt mellan Näringslivskontoret Malmö stad och Malmö företagsgrupper. Företag som vill delta i projektet måste vara medlemmar i någon av de nio företagsgrupperna. Mer information finns på ESF JÄMT HAR INTERVJUAT Jämställdhetsperspektiv en nödvändighet i företagshälsovården I Krokoms kommun har man konstaterat att ett jämställdhetsperspektiv är viktigt när det gäller att minska långtidssjukskrivningar. Resultatet är så tydligt att vi nu sätter krav på företagshälsovården att jobba med ett genusperspektiv, säger Agneta Sunder. Projektet Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län är ett av många projekt som fått stöd och rådgivning av processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt. Projektet syftar till att hitta nya metoder att arbeta med företagshälsovård. Det finns stora skillnader i sjukfrånvaron mellan kvinnliga och manliga medarbetare i Krokoms kommun. Siffrorna visar på att kvinnors sjukfrånvaro är dubbelt så hög jämfört med männens och att mer resurser har satsats på mäns rehabilitering. Detta vill Socialfondsprojektet Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län ändra på. Externa och interna resurser har tidigare gått mer till män än kvinnor och så får det naturligtvis inte vara. Alla bör få samma möjlighet att ta sig tillbaka till arbetslivet, säger projektledaren Agneta Sunder. Jämställdhetsintegreringen genomsyrar projektets nyskapande modell där en kombination av en intern företagshälsovårdsresurs och extern företagshälsovård kommer att prövas. Metoder för rehabilitering och omställning prioriteras för att förbättra Agneta Sunder, förutsättningarna för alla sjukskrivna att ta sig tillbaka i ar- projektledare. bete. Dessutom erbjuds chefer ett gediget ledarstödsprogram och coachning. Målsättningen är att integrera de nya metoderna och processerna i kommunens verksamhet, struktur och organisation. Våra följeforskare har kompetens i kunskapsområdet, vår uppföljning internt i kommunen har nu mer fokus på genus och våra vetenskapliga seminarier erbjuder kunskap i olika perspektiv av hälsa och jämställdhetsintegrering. Det finns dock en ovana och ett motstånd från externa samarbetspartners att arbeta med ett genusperspektiv, men Agneta Sunder menar att jämställdhetsintegrering är en förutsättning för att projektet ska nå de uppsatta målen. Målet är en frisk och attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män och därför är det nödvändigt att arbeta med ett genusperspektiv. Ju mer vi arbetar med jämställdhetsintegrering desto viktigare del blir det för att nå målen. Ett vetenskapligt seminarium som anordnats av projektet. Hur kan jämställdhetsintegrering utveckla ditt projekt? Välkommen att kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning. ESF Jämt är namnet på Länsstyrelsernas gemensamma projekt som ska bidra till att flytta fram positionerna för jämställdhetsperspektivet från en sidoaktivitet till en huvudaktivitet genom strategin jämställdhetsintegrering. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden och pågår fram till Målet är att projektägare runt om i landet ska få enskild rådgivning och stöd. Dessutom kommer 100 regionala och nationella utbildningar samt workshops att genomföras. ESF Jämt vänder sig till projekt inom Socialfonden.

18 18 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN PROJEKTSTÖD Möt Erik Ljungberg i Almedalen 2010 se program sidan 9 Scania största Socialfondsprojektet i Sverige Fakta Scania tillverkar lastbilar och bussar för tunga transporter. Företaget finns i ett hundratal länder och har totalt anställda av dem finns i Sverige varav cirka i produktion. Scania är ett av de få företag inom fordonsindustrin som inte har behövt varsla personal. Foto Carl-Erik Andersson När regeringen nekade privata företag offentligt stöd under finanskrisen gjorde Europeiska socialfonden tvärtom. För att undvika varsel fick Scania tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län 125 miljoner i projektstöd för vidareutbildning åt Scanias produktionspersonal, närmare personer. I början av 2008 var det strålande tider för fordonsindustrin. Det talades om en superkonjunktur och fabrikerna gick för fullt, säger Erik Ljungberg, kommunikationschef på Scania. Sedan kraschade Lehman Brothers. Beställningarna uteblev, men också lagda order drogs in och färdiga lastbilar blev stående eftersom bankerna inte längre tillhandahöll lån. På huvudkontoret i Södertälje beslutade sig Scanias ledning för att minska produktionen från och med november Cirka tusen personer med korttidskontrakt fi ck sluta vartefter kontrakten löpte ut. Företaget kunde också ta ut den fl extid som produktionspersonalen samlat ihop under tiden fabriken gick för fullt. Ledningen hoppades slippa omedelbara varsel. Men det blev snart uppenbart att åtgärderna inte skulle räcka till. Produktionsbortfallet blev närmare femtio procent. I praktiken hade produktionspersonalen halva dagarna ledigt, säger Erik Ljungberg. När det stod klart hur fi nanskrisen skulle drabba den tunga fordonsindustrin utredde Per Unckel, landshövding i Stockholms län och regionens varselsamordnare, möjligheter för att dämpa fi nanskrisens effekter på arbetsmarknaden. En dialog inleddes mellan Per Unckel och Scania regionens kanske mest betydelsefulla arbetsgivare. Dialogen mynnade ut i att länsstyrelsen och Scania satte upp ett gemensamt projekt för arbetsplatsförlagd utbildning åt drygt personer, där alla anställda på Erik Ljungberg, kommunikationschef på tionsanläggningar i Scanias tre produk- Scania. Sverige, Södertälje, Oskarshamn och Luleå, skulle kompetensutvecklas. Foto Anna-Karin Florén Med Länsstyrelsen i Stockholms län som projektägare ansökte man om 125 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för att fi nansiera lärare, lokaler och material - medan Scania skulle stå för löner till sina anställda. Jag tycker att Scania inte bara har tagit sitt ansvar gentemot Sverige, utan också lokalsamhället Södertälje med den speciella situation som råder här. Utan utbildningssatsningen fanns en risk att produktionspersonal måste friställas och utbildads i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med försörjning från a-kassa eller försörjningsstöd. Ett av skälen till varför utbildningen hamnade hos Scania var att Länsstyrelsen såg en möjlighet i att använda företagets egen organisation för vidareutbildning med kapacitet att ta fram 50 klasser på några få veckor. Utbildningarna påbörjades våren 2009 och omfattade kurser i produktionsteknik, matematik, svenska, engelska och hälsa. Enligt Erik Ljungberg ger den platsförlagda utbildningen en unik möjlighet att utbilda personal i en verklig produktionsmiljö. Det handlar om att stärka individen. Vi kan erbjuda något som inte går att åstadkomma i ett klassrum, säger han. Att utbildningarna betyder mycket för Scania råder det inget som helst tvivel om. Scania får behålla kompetens och organisation intakt. Vi har höjt medarbetarnas kompetens så att vi som företag och de enskilda medarbetarna kan stå starka nu när det tycks vända, säger Erik Ljungberg, som menar att en annan positiv effekt av utbildningarna är att de har skapat gemenskap och sammanhållning på företaget. Även ekonomiskt kan han konstatera att utbildningarna har flera fördelar. Det är svårt att bedöma konsekvenserna på lång sikt, men vi har pratat om att ett sådant här kunskapslyft kan ge höjd produktivitet med minst tio procent. Vi är därför oerhört glada att vi vågade ta den här chansen. Vi är väldigt positiva till samarbetet med myndigheterna och Socialfonden. Text Anna-Karin Florén STÖD FRÅN EUROPEISKA STÖDFONDEN Stöd till ett och samma företag eller organisation från Europeiska Socialfonden får vara högst två miljoner kronor utan att prövas av EU-kommissionen. För att få loss projektstöd på 125 miljoner gjordes en särskild ansökan av Svenska ESF-rådet som alltså beviljades. Summan är den i särklass största som beviljats till stöd för ett Socialfondsprojekt i Sverige. Bättre stöd till lägre pris? almedalen juli kl S:t Lars Kyrkoruin, Visby. Seminariet teckentolkas Temagruppen Unga i ARbetslivet med samverkansparter önskar er varmt välkomna! Ett inslag i diskussionen kring unga och arbetslöshet Att vara ung och arbetslös Ingvar Nilsson, SEE & OFUS Pernille Madsen, Helsingör, Danmark Åsa Eriksson, FINSAM avesta Medverkande panel: Pernille Madsen, Helsingör Ulf Bingsgård, (M) Trelleborg Åsa Eriksson, Finsam, Avesta Ingvar Nilsson, SEE & OFUS m.fl. Samverkansparter:Ungdomsstyrelsen Arbetsförmedlingen SKL Försäkringskassan Skolverket Socialstyrelsen Communicare

19 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN ANNONS 19 Samarbete som hjälper arbetslösa På HFAB-byrån får långtidsarbetslösa hjälp att möta arbetsmarknadens krav. Projektet ägs av HFAB, Halmstads Fastighets AB, och drivs i samarbete med arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet. HFAB har tidigare samarbetat med kommunens arbetsmarknadsenhet i olika projekt, till exempel med senior- eller miljövärdar. Där har arbetslösa fått möjligheter till sysselsättning ute i våra bostadsområden, något som fungerade väldigt bra och skapade engagemang bland hyresgästerna, säger David Ling, projektledare för HFAB-byrån. Ur detta arbete kom idén till HFAB-byrån, ett treårigt ESF-projekt som pågår till och med april Här tar man sig an projektdeltagare som är långtidsarbetslösa och har försörjningsstöd, i samarbete med Halmstads kommuns arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. Deltagarna rekommenderas till HFAB-byrån via kommunens försörjningsstödshandläggare. Lämpliga insatser Efter en introduktion på tre veckor, där man ser över deltagarens kompetens, språkkunskaper och intresseområden, försöker man hitta lämpliga insatser eller praktikplatser som ska Walter Aguirre Zapata har bland annat arbetat med vägbyggen i sitt hemland Colombia. I Sverige har han varit arbetslös. Nu ska han börja en utbildning i att köra skogsmaskin, ett yrke där arbetsmarknaden ser ljus ut. Här planerar han kursstarten tillsammans med HFAB-byråns projektledare David Ling passa varje enskild deltagare. Fokus är på det som arbetsmarknaden efterfrågar. HFAB har i dag olika entreprenörer inom lokalvård, måleri, grönyteskötsel och liknande, säger David Ling. Detta kontaktnät är en stor fördel i projektet då många av dem har möjligheter att ta emot praktikanter. Dessa ska inte ersätta ordinarie arbetskraft, utan arbetar vid sidan av en handledare. För Foto Lena M Fredriksson många är det den första kontakten med arbetslivet på väldigt länge, och förhoppningen är att det ska leda till ett arbete. Andra insatser i projektet, som kostråd och träning, studiebesök eller utflykter, kan ge positiva upplevelser som fungerar stimulerande. Många har levt med begränsade resurser en längre tid och upplever det som utvecklande bara att någon lyssnar på dem och tar dem på allvar, säger David Ling. Engagerad personal HFAB-byrån bemannas av åtta personer förutom projektledaren. Fyra är handläggare från arbetsmarknadsenheten, två är handledare från HFAB, en sköter redovisning och en är en halvtids arbetsförmedlare. Vi har fantastiskt engagerad personal, och kan lägga mycket tid på varje deltagare. Varje vecka går vi igenom läget för var och en av de cirka 50 personer som deltar i projektet för närvarande. Samarbetet ger goda möjligheter att hitta nya lösningar som man inte har tänkt på tidigare. På tre år kommer totalt 450 personer att ha deltagit i HFAB-byrån. Hittills har runt 41 procent av deltagarna gått vidare till jobb eller studier. Det är ganska bra, med tanke på den ekonomiska krisen och att våra deltagare av olika skäl befinner sig väldigt långt från arbetsmarknaden, säger David Ling. ARBETSMARKNADS- ENHETEN Samverkan mellan Norrköping och Linköping I Östergötland utvecklas samverkan även utanför satsningarna på fjärde storstadsregionen. För Linköping och Norrköping har det bland annat inneburit gemensamma projekt ett av dessa är Tänk Om. I Tänk Om utgick man från satsningarna på områdesutveckling och integration och de urbana utvecklingsavtalen som via Socialfonden utökades med arbetsmarknadsinsatser. Tänk Om ett projekt där 33% hittills fått arbete Olikhet berikar och i mötet mellan människor utvecklas kunskap och kompetens. Att komma hemifrån och möta andra är ett första steg för att komma ut i arbetslivet. Var och en av de sammanlagt 300 deltagarna ska kunna presentera sig själva, sin kunskap och sin kompetens. Vad kan jag, vad vill jag och vad efterfrågar arbetsmarknaden? Vi måste bli bättre på att erkänna människors kunskaper. Våra deltagare får genom metoden Open College Network utveckla och pröva att få delar av det man lär i projektet synliga. Bevis och intyg får ett allmänt värde då de är framtagna tillsammans med företagare. I Östergötland är detta nytt och bland annat blir det spännande att se hur praktik kan bedömas det kräver engagerade företagare och de finns! Validering sker även i ett regionalt projekt FFS (Fördjupad Företagsservice). Här försöker kommunerna i Östergötland gemensamt arbeta fram en struktur för fördjupad kompetenskartläggning och självklart använder vi oss av detta arbete. Arbeta lokalt och tillsammans i Sociala företag! I Tänk Om använder vi folkbildningen och studiecirkelformen för att kunskapsbilda inom hälsa, data, språk och i vad ett socialt företag är. Att faktiskt pröva på är också viktigt. Det gör vi bland annat genom de två befintliga kooperativen i Ryd och Skäggetorp. Inom projektet bidrar vi till att omforma ett föreningsdrivet café i Klockartorpet med målsättningen att starta en ekonomisk förening. Sist men inte minst försöker vi nu, under projektets sista år att tillsammans med Norrköpings kommun omvandla en arbetsmarknadsåtgärd till ett socialt företag. I PROJEKTET ÄR FÖLJANDE ORGANISATIONER ENGAGERADE Arbetsförmedlingen Coompanion Östergötland Försäkringskassan Industrikompetens AB Linköpings kommun Linköpings Samordningsförbund Norrköpings kommun Norrköpings Samordningsförbund En politisk styrgrupp finns som består av respektive kommunstyrelses arbetsutskott. Mer information får du på vår hemsida Kontakta projektledaren Margareta Wandel telefon Välkommen på ett besök!

20 ESF-projekt en LYSAnde modell för yrkesutbildning Traditionella yrkesutbildningar är ofta övervägande teoretiska, i bästa fall med inslag av praktik. Att lära yrkesteori från kurslitteratur kan vara svårt. Särskilt dåligt anpassad är denna form för den som inte behärskar svenska språket. Många nyanlända har efter SFI fastnat i en rundgång mellan arbetslöshet, åtgärd och försörjningsstöd på grund av bristen på lämplig yrkesutbildning. Åtta kommuner i Västra Götaland har tillsammans antagit utmaningen att med ESF-medel skapa och genomföra en modell för yrkesutbildning riktad till invandrare. Projektnamnet är LYSA, vilket står för Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. LYSA-projektet riktar sig till både dem som saknar yrkesvana och till dem som har en bakgrund i hantverks- eller serviceyrken och som trots ett antal år i Sverige haft svårt att nå en funktionell nivå på sin svenska och inte fått en förankring i arbetslivet. Modellen i korthet Modellen bygger på följande inslag: Småskalighet, 2-4 deltagare per kommun, cirka 25 per utbildning. Behovsinriktade yrkesområden lämpliga för lärande i arbetslivet. Trepartssamtal lärare deltagare handledare knyter ihop yrkesteori och färdighetsträning. Yrkesteorin ges via videokonferens 1-2 dagar per vecka. Färdighetsträning med handledning 3-4 dagar per vecka på arbetsplatser i hemkommunen. LYSA-modellen tar vara på den utbildningsresurs som finns i arbetslivet och kombinerar den med en struktur för yrkesteoretiskt lärande på distans. Metodövningar förekommer i bageri, restaurang och lokalvård, men i övrigt krävs inga specialutrustade undervisningslokaler, vilket brukar få kostnader för yrkesutbildning att skjuta i höjden. Utbildningens småskalighet löser problemet att den lokala arbetsmarknaden, i små "Den viktigaste positiva erfarenheten är den goda utbildningseffekt som nås på arbetsplatserna." Kontinuerliga besök av yrkeslärare med trepartssamtal kvalitetssäkrar utbildningen på arbetsplatsen. kommuner, inte kan absorbera mer än ett fåtal utbildade inom samma yrke varje år. Det innovativa i LYSA Bryter tidigare kulturella och könsrelaterade tanke- och yrkesmönster. Effektiviserar och ger deltagarna både yrkesoch språkutbildning. Utvecklar deltagarnas nätverk inom yrkesområdet/ branschen. Skapar småskalig och anpassad yrkesutbildning för lokalt näringsliv. Utfall Just nu sammanställs utvärderingen av en oberoende utvärderare. Resultatet pekar på att projektet överträffar utfallet i förprojektet från 2008, då 70 procent gick till anställning eller till fortsatta studier. Andra mjuka resultat är ömsesidigt ökad vilja både hos deltagare och arbetsplatser att övervinna kulturskillnader, samt ökad kunskap och förståelse hos deltagarna för arbetslivets regler och krav. Utöver betyg på nationella gymnasiekurser och ett utbildningsbevis får deltagaren intyg och referenser från flera månader på en arbetsplats troligen det viktigaste vid framtida jobbansökan. Erfarenheter Lärplattformen Fronter har använts under Färdighetsträning på en arbetsplats skapar förankring i arbetslivet och minimerar behovet av specialutrustade undervisningslokaler. projekttiden bland annat för att kompensera avstånden mellan kommunerna, som begränsar möjligheterna till spontana möten. Organisatoriska skillnader mellan kommuner, till exempel olika rutiner för löne- och budgethantering eller olika programvaror för elevregistrering kan komplicera samverkan. Den viktigaste positiva erfarenheten är den goda utbildningseffekt som nås på arbetsplatserna, där färdighetsträning sker. Med få undantag fungerar modellen med lärande i arbetslivet mycket bra. Deltagarna blir väl omhändertagna och kan uppnå medarbetarstatus. De får delta i alla arbetsuppgifter och lär sig verkligen grunderna i yrket på kort tid. De får också en förankring i arbetslivet, för många den första trots lång tid i landet. Detta projekt medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden LYSA-projektet står för: Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete. Projektägare: Vårgårda kommun. Projektledare: Christer Lundqvist Vårgårda, tel , Tage Lindström, Ale kommun, tel , Projektekonom: Bernt Lennde, Vårgårda, tel , Budget: 30 miljoner varav 12 miljoner är ESF-stöd. Projekttid: Kommuner som samverkar är: Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn och Vårgårda.

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296?

Juni och juli 2012. Det går fortfarande att läsa om vårt evenemang i kalendariet: http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/12296? Juni och juli 2012 Under juni och juli har det hänt mycket på UMA. De inplanerade mötena, som nämndes i ett tidigare UMA-nytt, har genomförts med goda resultat. Vi har bland annat åkt till Katrineholm

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring

Navigator. Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 5 Navigator Projektägare: Krokoms kommun Programområde 2: Genomförandeprojekt Region: Mellersta Norrland Beviljat ESF-stöd: 4 826 582 kr Total projektbudget: 12 940 533 kr Projektperiod: 2008-05-01-2011-04-30

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer