LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan
|
|
- Rut Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan
2 Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Innovatörsskolan Primär målgrupp: åk 7 gymnasiet Centralt tema: marknadsföring, entreprenörskap och hållbar utveckling Ämnen: samhällskunskap, teknik samt media och kommunikation En bra idé kan bli något riktigt stort, kul och viktigt men då får den inte stanna i våra huvuden. Innovatörsskolan är ett pedagogiskt skolprogram med lektionsmaterial för ett komplett tvärvetenskapligt undervisningsmoment på temat innovation, entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Utifrån uppdraget Vår framtidsstad får eleverna möjlighet att prova de olika steg som finns i en innovationsprocess med fokus på konceptutveckling och marknadsföring. Arbetet med Innovatörsskolan sker dels i skolan och dels på Tekniska museet.
3 Arbetet består av följande tre delar: Förberedande övningar Uppdraget: Vår framtidsstad I skolan: Research, koncept- och produktutveckling På Tekniska museet: Marknadsföringskampanj Redovisning Hela momentet tar ca 8 13 timmar beroende på hur många av övningarna ni väljer att jobba med. Ni väljer själva om ni koncentrerar arbetet till en vecka, eller sprider ut det över en längre period. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grund- och gymnasieskolan (Lgr11/Lgy11). Kopplingar till specifika kursmål finns med i denna handledning. Kontakt För mer information, se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Förberedande övningar Följande övningar är förslag på hur du kan introducera eleverna till temat entreprenöriellt lärande och innovationsprocessen inför uppdraget Vår framtidsstad. Övning 1: Vad kan man göra med en tegelsten? I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse för metoder för att stimulera idéskapande. Tid: cirka minuter Tema: Problemlösning Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en tegelsten eller en riktig tegelsten Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten. De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras förmåga att kunna skapa nya idéer.
4 Övning 2: Vad är en innovatör? I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp som idé, uppfinning, innovation och innovatör. Tid: cirka min Tema: Innovationsprocessen Material: Whiteboard-tavla och pennor Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé, uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam? Kan ni ge förslag på några kända innovatörer? Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken, Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande, Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd, Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk, Lyhörd och så vidare. Övning 3: Produktutvecklingens fem steg I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé ska bli till en verklig produkt. Tid: cirka 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap Material: Papper och penna Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen, det vill säga från att konceptidén är framtagen. Förklara och rita upp de fem stegen i produktutvecklingsfasen: 1. Behov vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen? 2. Funktion vilka är produktens egenskaper och funktion? 3. Design hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda? 4. Produktion prototypbygge, tester och justeringar efter tester. 5. Marknadsföring var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer? Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika produktionsstegen och frågeställningarna: 1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen? 2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet uppfylls? 3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc. 5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den?
5 Övning 4: Produktutveckling då, nu och i framtiden I denna övning jobbar vi med att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen samt teknik- och produktutveckling över tid. Uppgiften kan kombineras med Övning 3: Produktutvecklingens fem steg. Tid: ca 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Eleverna ska göra en tidslinje med bilder på föremålet med tillhörande bildtexter från att den uppfanns till idag. Låt de rita och skriva hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden. Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller muntligen. Förslag på frågeställningar för den historiska delen: Vad löser föremålet för problem? När uppfanns det? Av vem? Några centrala utvecklingssteg. Förslag på frågeställningar för framtidsdelen: Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna förbättras, t ex lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper, ny design (material etc)? Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning? Isf varför och fungerar den nya uppfinningen? Uppdraget: Vår framtidsstad I uppdraget Vår framtidsstad ska eleverna i projektgrupper skapa sin hållbara framtidsstad. Syftet är att eleverna ska få en förståelse för hur innovationsprocessen ser ut och hur vi genom vår egen idé- och innovationskraft kan vara med och påverka samhällsutvecklingen och lösa viktiga problem för framtiden. Arbetet med uppdraget kan genomföras tvärvetenskaplig eller anpassas beroende på ämne. Välj då ut ett specifikt område i den framtida staden som eleverna fokuserar på. Grupperna ska i slutet av undervisningsmomentet redovisa sin framtidsstad genom en kampanjfilm som de producerar på Tekniska museet. Följande moment ingår i uppdraget: I skolan: 1. Introduktion (ca 60 min) 2. Research (ca min) 3. Konceptutveckling & Produktutveckling (ca min)
6 På Tekniska museet: 4. Produktion av marknadsföringskampanj (90 min) 5. Innovationsuppdraget i MegaMind (90 min) Redovisning i skolan (ca 60 min) I skolan Följande moment av Innovatörsskolan genomförs i skolan och består av tre obligatoriska delar samt en valfri del. 1.1 Introduktion: Upplägg & planering Tid: ca 30 min Instruktioner: Gå igenom uppdragets upplägg, vilka delar som ingår och hur det ska redovisas (utöver marknadsföringskampanjen kan du t ex låta eleverna föra loggbok över arbetsprocessen). Uppdraget består av följande delar: Manifestet: staden namn, storlek, stadsvapen, motto, mål etc. Vardagen: Bilder från staden och intervju med en fiktiv medborgare. Innovationen: En innovation som gjort stort avtryck och/eller är viktig för att göra staden hållbar. Marknadsundersökningen (valfri del): Vilka problem är viktiga att lösa i framtidens städer? Hur ska framtidens stad se ut/fungera etc? Marknadsföringskampanjen (konceptutvecklingen utförs i skolan, produktionen på Tekniska museet): En film som presenterar staden och där alla ovanstående delar ingår. Dela in klassen i grupper om ca 6-10 personer, max fyra grupper. Eleverna får själva fördela ansvarsområden, men varje grupp ska bestå av följande roller (samma elev kan ha flera roller): Projektledare, ca 1-2 personer: Samordnar allt arbete och leder projektmötena. Stadsplanerare, ca 3-4 personer: Ansvarar för utvecklingen av Manifestet, Vardagen och ev. Marknadsundersökningen. Innovatör, ca 2-3 personer: Ansvarar för koncept- och produktutvecklingen av Innovationen. Marknadsförare, ca 2-3 personer: Ansvarar för allt film-, bild- och ljudunderlag inom de olika delmomenten, samt ansvarar för Koncept: Marknadsföringskampanjen. Vår framtidsstad
7 1.2 Introduktion: Vad behövs i en stad? Tid: ca 30 min Instruktioner: Brainstorma i helklass kring vilka centrala delar som behövs i en stad för att den ska fungera, tillgodose invånarnas behov och vara attraktiv och trivsam att bo i. Låt sedan grupperna skapa en prioriteringslista över vilka behov och delar som är viktigast för just deras stad. Beroende på tid och ämne kan du som lärare antingen välja ut ett område som samtliga grupper ska fokusera på, låta eleverna själva välja ett par områden som de fokuserar på: Transport: Hur transporterar man sig? Hur ser transportmedlen/systemen ut? Vad drivs de av? Mat: Vad äter man? Hur och var produceras maten? Varför? Boende: Hur bor man i er stad? Hur är husen byggda? Varför? Energi: Hur drivs er stad? Varför? Regler och direktiv? Människan: Hur styrs er stad? Normer och regler? Religiös tro? Varför? Jobb och utbildning: Vad och hur arbetar man? Vad lär man sig i skolan? Vilka kompetenser är viktiga? Varför? Konsumtion: Vad lägger man pengar på? Hur handlar man? Vad äger/delar man? Varför? 2. Research: Marknadsundersökning Tid: ca min Material: Enkätfrågor, videokamera och redigeringsverktyg t ex en smartphone Instruktioner: Låt grupperna formulera egna frågeställningar, utefter valda områden, som de tar med sig hem, ut på stan, skolan, arbetsplatser etc. för att undersöka vad andra anser vara viktigt i en framtida hållbar stad. Eleverna kan välja att t.ex. filma eller göra ljudupptagningar vid sin undersökning och använda materialet som en del av sin kampanjfilm. Materialet redigeras av gruppens marknadsförare och de kan även välja att göra t.ex. statistiska bilder av resultatet som visas i kampanjfilmen. Förslag på frågor till marknadsundersökning: Hur skulle din drömstad se ut? Vad är viktigast att förändra i framtiden? Vad är bra/dåligt med den stad/samhälle du lever i? Vad skulle du vilja förändra? Om du fick uppfinna något som förbättrar miljön, vad skulle det vara? Om du fick uppfinna något som förbättrar människors hälsa, vad skulle det vara? Hur tror du att vi bor om 100 år? Vad tror du vi arbetar med i framtiden? Hur tror du vi transporterar oss i framtiden?
8 3. Koncept- och produktutveckling Tid: ca min Grupperna delar upp sig utifrån sina olika roller och jobbar parallellt med de olika delarna, men inleder varje arbetspass med ett projektmöte där de exempelvis spånar idéer, diskuterar eventuella problem de stött på och omfördelar uppgifter. 3.1 Manifestet Material: Dator med bildredigeringsprogram Instruktioner: Stadsplanerare och marknadsförare tar fram stadens manifest. Eleverna utgår från de frågeställningar och prioriteringslista de tagit fram i delen Vad behövs i en stad? samt marknadsundersökningen när de formulerar stadens mål och motto. Manifestet ska bestå av text och bild med stadens: Namn Storlek och geografiska placering Motto Hållbarhetsmål Stadsvapen/logotyp 3.2 Vardagen Material: Dator med bildredigeringsprogram Instruktioner: Stadsplanerare och marknadsförare gör ett manus för en fiktiv intervju med en person i staden. Intervjun ska berätta om personens vardag i staden, t ex hur de transporterar sig, hur husen är konstruerade, vad man jobbar med etc. Gruppen ska även ta fram bilder (göra egna, omarbeta eller använda befintliga inspirationsbilder) över hur staden ser ut, t ex stadsvyer och detaljbilder som passar berättelsen och som ska vara i bakgrunden vid intervjun. 3.3 Innovationen Material: Dator med bildredigeringsprogram och/eller CAD och/eller material för att bygga en prototyp. Instruktioner: Projektgruppen kan välja att utforma en innovationsidé utifrån ett av följande påståenden: Cykla mer, Minska matsvinnet, Odla i stan, Röra på sig mer etc. Alternativt kan gruppen välja ett eget problem att lösa utifrån t ex stadens hållbarhetsmål. Vad är en innovation? Innovatörerna och marknadsförarna ska producera ett manus för hur de presenterar sin produkt med analoga och/eller digitala bilder, tekniska ritningar och/ eller prototyper. I presentationsmanuset ska följande delar ingå: Innovationens namn Behov som innovationen uppfyller eller problem den löser Målgrupp Funktioner och egenskaper som gör att behovet uppfylls Utseende/design/material etc.
9 4 Koncept: Marknadsföringskampanjen Material: USB-minne, ev dator med bild- och videoredigeringsprogram Instruktioner: Kampanjfilmen ska vara max 8 min lång. Marknadsförarna ansvarar för att göra ett urval av bilder, texter och filmklipp som ska användas i filmen, samt ta fram ett första utkast på bild- och textmanus. Vilka karaktärer behövs framför kameran, t ex berättarröst eller programledare, fiktiva person i staden, innovationspresentatörer etc. Öva på repliker och gör ev. manuskort som stöd. Checklista inför besök på Tekniska museet Projektledaren ansvarar för att ta med allt underlag till Tekniska museet. Manuskort/textunderlag: t ex berättare/programledare Bildmanus: skiss över filmens upplägg/scener Bilder på staden: t ex stadsvyer, transportmedel, arkitektur, landmärken Manifestet: i textformat och en bild med stadsvapen/logotyp Ev statistikbilder/video: t ex från marknadsundersökning Bilder/Prototyper på innovationen: digitala och/eller analoga Rekommenderat filformat för video/bild/ljud AVI, MOV, MPEG, MP4, WMV, PSD, PNG, BMP, JPEG, RAW, TIF, MP3, WAV Övrig info: storlek och kodning(video/stillbilder) Bild och video format 16:9, upplösning 1920x1080 (rekommenderas) Om möjligt så ska filen vara kodad i H.264 Filtypsnamnen måste stå i små bokstäver På Tekniska museet Välkommen till oss på Tekniska museet! Vi kan ta emot max två projektgrupper vid ett bokat program av Innovatörsskolan. Grupperna får producera sina marknadsföringskampanjer i museets TV-studio samt lösa uppdrag i science centret MegaMind. 1. Produktion: Marknadsföringskampanjen Tid: 90 min Instruktioner: Programmet leds av Tekniska museets pedagoger i en fullt utrustad studiomiljö med tillgång till ljud-, ljus- och kamerautrustning, redigeringsverktyg samt green screen. Gruppen delas in i olika ansvarsområden framför och bakom kameran när de producerar sin kampanjfilm. 2. Innovationsuppdraget i MegaMind Tid: 90 min Instruktioner: Eleverna får parvis lösa uppdrag i MegaMind på temat idéskapande, problemlösning och innovation.
10 Redovisning i skolan Tid: ca 60 min Material: Dator samt TV/projektor för filmuppspelning Instruktioner: Låt de olika projektgrupperna redovisa sina framtidsstäder genom att visa kampanjfilmen för resten av klassen samt motivera och argumentera för hur de tänkt och vilka val de gjort. Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Värdera konsekvenser av olika tekniklösningar för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom hur teknikutveckling har förändrats över tid. Samhällskunskap Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Teknik Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling. Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle. Skiss- och ritteknik. Kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller. Teknik Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på för- och nackdelar hos tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling och dess funktion, ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra produktutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring tekniska lösningars för- och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
11 Mediekommunikation Förmåga att analysera vilken genomslagskraft ett budskaps uttryck och utformning har på olika målgrupper samt utvärdera hur olika budskap tas emot och tolkas. Kunskaper om olika mediers styrkor och svagheter i förhållande till en given målgrupp. Färdigheter i att producera och förmedla information för att nå ut med ett givet budskap till en specifik målgrupp. Kunskaper om och färdigheter i att utforma och genomföra marknads- och attitydundersökningar och publika undersökningar samt att analysera och presentera resultatet. Förmåga att använda olika kanaler för att söka information samt att kritiskt granska och värdera denna. Kommunikationsteknik för förmedling av information. Samhällskunskap Olika metoder för medborgarnas påverkansmöjligheter till samhällsutvecklingen på olika nivåer utifrån t ex opinionsbildning, entreprenörskap och den digitala teknikens möjligheter. Presentation av olika samhällsfrågor, t ex hållbar utveckling, i olika former och med olika tekniker. Mediekommunikation Grundläggande kommunikationsvetenskaplig metod med fokus på kommunikations- och marknadsföringsprocessens olika steg. Genomförande av marknadsföringskampanj som är riktade mot en tänkt målgrupp. Samhällskunskap Eleven kan dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge argument för sina ståndpunkter och värderar med andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven söka, granska och tolka information från olika källor samt göra reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Mediekommunikation Eleven kan redogöra för och genomföra olika steg i kommunikationsprocessen. Var kommer alla smarta idéer irån?
12 Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Eleven redogör för hur olika budskap tas emot av en målgrupp och drar slutsatser om vilken betydelse budskapens utformning har för deras effektivitet. Med det som bakgrund redogör eleven för några samband och aspekter som gäller samspelet mellan medier och individ. Eleven redogör för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler. Eleven använder olika kanaler och källor som underlag i sitt arbete samt värderar dem med enkla omdömen. Gymma hjärnan för att bli ännu påhittigare!
13 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7 9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Teknik Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för t ex marknadsföring. Teknik Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling Värdera konsekvenser av olika tekniklösningar för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom hur teknikutveckling har förändrats över tid. Samhällskunskap Reflektera över hur individer och samhällen kan formas och förändras genom nya innovationer. Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter och idéer kopplat till en hållbar samhällsutveckling, och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på för- och nackdelar hos tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling och dess funktion, ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra produktutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra underbyggda resonemang kring tekniska lösningars för- och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
14 Bild Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Skapa bilder med digitala tekniker och verktyg samt med olika material. Presentera olika ämnesområden med bilder. Samhällskunskap Marknadsföringens roll som informationsspridare och opinionsbildare. Olika slags marknadsföringsmetoder, deras uppbyggnad och innehåll. Aktuella samhällsfrågor, t ex hållbar samhällsutveckling. Individers och gruppers möjligheter att påverka samhällsutveckling, t ex genom entreprenörskap. Bild Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande marknadsföringsbilder. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Digital bearbetning av bilder och film. Presentationer av eget bildskapande. Samhällskunskap Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av opinion och media och vice versa. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Bild Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt.
15 Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med anpassning till syfte och sammanhang. Innovatörsskolan
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
Läs merLÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King
LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merLEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG
LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merFördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merMEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merArbetsområde: Inte konst(igt)
Arbetsområde: Inte konst(igt) Huvudsakligt ämne: Bild, åk 7-9 Läsår: 18/19 Tidsomfattning: 6 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet bild syftar till: länk Målet med arbetsområdet är att utveckla följande
Läs merCentralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Läs mer3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Läs merÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Läs merBild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:
Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Läs merCentralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6
KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merKursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Läs merLärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd
Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
Läs merEn produkts livscykel
En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig
Läs merLÄRARHANDLEDNING Hjärngympa
LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Ritteknik 2 Rita i vyer 3 Forts. Rita i vyer 4 Bygga modeller 5 Repetition 6 Förhör Ritteknik 7 Intro Internetuppgift 8 Intro
Läs merAtt arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap
Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap Det här är vi! Pernilla Holmgren Yvonne Eriksson Anpassningsbara läromedel Grundskola Gymnasium Särskola Förberedelseklass SFI Grundvux Efter gymnasiet Gymnasiet
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merTeknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Läs merMarie Svensson och Camilla Sjöberg
VÄLKOMNA! Marie Svensson och Camilla Sjöberg Björkhagaskolan, Söderköping Teknikuppdrag för elever på mellanstadiet Genom teknikuppdrag får vi eleverna att pröva och ompröva sina idéer utifrån givna yttre
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merTeknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E
Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merTeknik Granbergsskolan 7-
Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar
Läs merEtt projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.
PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.
Läs merTEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER?????
TEKNIKEN GÅR FRAMÅT ELLER????? Förmåga: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merKursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Läs merLPP att bygga och konstruera
LPP att bygga och konstruera Varför skall vi bygga? Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merEtt arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.
Design och produktveckling Ett arbetsområde i Teknik Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40. Ur det centrala innehållet i kursplanen för teknik, årskurs 7-9: Bearbetning av råvara till färdig
Läs merP R O J E K T : D I C E
P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merSALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)
SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30) 2018-01-26, kl. 14-18 (Marie Fahlén) 18 p - G: 10 p, VG: 15 p FRÅGA 1 A. Vilka problem kan ev. uppstå när du bedömer elevers kunskaper i bild i årskurs
Läs merLägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merLägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25 m 2 och 4 m i takhöjd.
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merSnilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merMEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
Läs merSammanställning IKT/digitalt i Lgr11
Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merTema Energi i Teknik och No hösten -14
Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med
Läs merMariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun
Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun (mariann.kuusivuori@huddinge.se) Linda Sjöblom NT-utvecklare i Huddinge kommun (linda.sjoblom@huddinge.se) Händer under workshopen LGR11 Konstruktionsarbete
Läs merSidor att läsa inför provet vecka 49
Teknik åk 7 Produktion / konstruktion / historia, nu och framtid Varför teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merLägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap
Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap Teknik och slöjd Husbygge Krav: Du skall göra en ritning över en Attefallsstuga som skulle kunna vara en lägenhet. Kravet är 25
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merpå ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merVARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper
Läs merEV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11
EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merCentralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem
t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merKopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merFörslag på kunskapskrav och förmågor
Leksaker av skräp Av kartong Förslag på kunskapskrav och förmågor Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar konstruktion och utprövning. Hur faserna
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merJag har limmat fast gitarren på bakgrunden genom att jag först limmat små bitar av tjock papp/frigolit för att få ett djup i bilden.
Picassos gitarr Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund - Bild, Årskurs 1-3 Syfte Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där design
Läs merSnilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK
Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merHållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs mer