Rapporteringsanvisningar för uppgifter om kreditbeståndet 2015

Transkript

1 1(16) Rapporteringsanvisningar för uppgifter om kreditbeståndet 2015

2 2(16) INNEHÅLL 1 RAPPORTERINGSANVISNINGAR... 3 Leverans av uppgifter... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Ifyllande av blankettuppgifter... 3 Variabelvisa anvisningar... 4 Kontaktinformation och öppettider TABELL 1: KREDITER EFTER KREDITTAGARSEKTOR TABELL 2: KREDITER EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE TABELL 3: ICKE-FINANSIELLA FÖRETAGS, ARBETSGIVARHUSHÅLLS OCH ANDRA NÄRINGSIDKARHUSHÅLLS KREDITER EFTER NÄRINGSGREN KLASSIFICERINGAR SEKTORINDELNINGEN Sektorindelningen i statistiken över kreditbeståndet: NÄRINGSGRENSINDELNINGEN Näringsgrensindelning som tillämpas i statistiken över kreditbeståndet KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT KLASSIFICERING EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE BILAGA 1: ANVISNING FÖR EXCEL-ARBETSBOKEN OCH KRYPTERING

3 3(16) 1 RAPPORTERINGSANVISNINGAR Syftet med Statistikcentralens enkät om kreditbeståndet är att utreda inrikes och utrikes krediter, som uppgiftslämnarna beviljat i euro eller i en annan valuta, efter kredittagarens sektor och näringsgren samt efter användningssyfte. I datainsamlingen efterfrågas uppgifter om ny utlåning som lyfts under kvartalet samt om utestående kapitalbelopp i slutet av kvartalet. Dessutom efterfrågas uppgifter om beståndet av nominella masskuldebrevslån och penningmarknadspapper för alla tillgångsposter i slutet av kvartalet. Från de anstalter som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet insamlas varje kvartal uppgifter om hela kreditgivningen inkl. tilläggsutlåning, frivillig utlåning samt APL-återlåning. Uppgiftslämnarbördan har minskats på så sätt att försäkringsbolag, pensionsstiftelser, staten och av statsmedel till kommunerna samt socialskyddsfonder skickar Statistikcentralen bara tabell 1 över kreditbeståndet i arbetsboken 2015L1 (LK11). Bara företag som hör till kreditgivarsektorn S Övriga finansiella företag behöver rapportera tabellerna 2 och 3. Övriga finansiella företag, som hör till kreditgivarsektorn S125 S127, levererar tabellerna 1, 2 och 3 i arbetsboken 2015L1 (LK11) till Statistikcentralen. Snabblåneföretagen skickar arbetsboken 2015L3 (tabell 8) till Statistikcentralen. Leverans av uppgifter Uppgifterna om kreditbeståndet ska levereras till Statistikcentralen på en rapporteringsblankett i Excel-format. Anvisningarna för Excel-arbetsboken finns i bilaga 1. En elektronisk rapport som gjorts med hjälp av Excel-arbetsboken sänds med krypterad dataöverföring till Statistikcentralen. Uppgifterna levereras på adressen Användaridentifikationen och lösenordet för tjänsten skickas till Er på begäran. Det lönar sig att omedelbart spara användaridentifikationen och lösenordet, eftersom e-postmeddelandet bara kan läsas i 30 dagar efter att det skickats. Förändringar i verksamheten Fusion Om Ert företag är part i en fusion, ska Statistikcentralen omedelbart informeras. Uppgifter om kreditbeståndet för finansiella företag som fusioneras får inte bokföras som nya krediter i rapporten. När fusionen är klar räknar Statistikcentralen ihop kreditbestånden i de fusionerade finansiella företagen. Ifyllande av blankettuppgifter Som identifieringskod för företagen används FO-numret. På fliken "Allmänna uppgifter fyller uppgiftslämnaren i, utöver kontaktinformationen, också företagets FO-nummer (i formatet ) och datum för rapportering (i formatet ååååmmdd). Noggrannhet vid rapportering av kreditbeståndet är tusen (1 000 euro). OBS! Aktier, fondandelar, depositionsbevis och derivat hör inte till rapporteringen. Marknadspengar utanför balansräkningen ingår inte heller i rapporteringen. För att underlätta besvarandet av enkäten har Statistikcentralen skapat en klassificeringstjänst för insamlingen av uppgifter från företag. Uppgiftslämnaren kan kontrollera de grundläggande klassificeringarna för företag och sammanslutningar genom denna tjänst. Klassificeringstjänsten finns på adressen

4 4(16) Variabelvisa anvisningar Ändringar i klassificeringarna eller rättelser av klassificeringsfel Klassificeringar får inte ändras och klassificeringsfel inte korrigeras som nya krediter i rapporten. Dessa korrigeringar beaktas bara i uppgifterna om kreditbeståndet. Informera om detta vid återsändningen av blanketten. Nya krediter (O0103) Begreppet omfattar utbetalningar av nya krediter och de förnyade krediter där det skett väsentliga förändringar i kreditvillkoren. Enbart förändringar i räntebindningen är inte väsentliga förändringar, om övriga villkor, t.ex. lånetiden, är oförändrade. Vid förnyandet av ett lån där den totala lånesumman överstiger det lånebelopp som ska förnyas bokförs bland nya lån bara den del av lånet som överstiger det gamla lånet. Köp av utlåningsbestånd får inte bokföras som nya krediter. När det gäller konto- och kreditkortskrediter antecknas i tabell 2 som nya krediter beståndet i slutet av kvartalet. Kreditförluster Specifika kreditförlustreserveringar raderas från kreditbeståndet först då de hänförs till kunden och en kreditförlust bokförs. Kontofordringar Kreditbeståndet omfattar krediter som i allmänhet har ett skuldebrev som bevis. Kontofordringar hos t.ex. arbetsgivarföretag eller fastighetsbolag som hör till koncernen räknas inte med i kreditbeståndet. Om det upprättas ett skuldebrev över kontofordringarna ingår det emellertid i kreditbeståndet. (Se punkt 2.3 Kontokrediter (J0301)) Kontaktinformation Kerttu Helin, tfn Sari Kuisma, tfn E-post: luottokanta.rahoitus@stat.fi

5 5(16) 1.1 TABELL 1: KREDITER EFTER KREDITTAGARSEKTOR I tabell 1 rapporteras nya krediter och kreditbeståndet efter finansobjekt och kreditgivarsektor. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapital 2. Rader Kredittagarsektorer. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undersektorernas summor till huvudsektornivå. POSTER I EURO EFTER FINANSOBJEKTSGRUPP Kolumn 1 Kontokrediter, beståndet (J0301, BEUR) Det obetalda kapitalet av revolverande lån samt äkta konto-/checkkrediter i slutet av kvartalet. Kolumn 2 Kreditkortskrediter, beståndet (J0404, BEUR) Det obetalda kapitalet av egentliga kreditkortskrediter (äkta kreditkortskrediter) och betaltidskrediter i slutet av kvartalet. Kolumn 3 Övriga lån, nya ((J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08, O0103, BEUR) De nya krediter som lyfts under kvartalet av övriga lån än konto- och kreditkortskrediter. Kolumn 4 Övriga lån, beståndet ((J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08, BEUR) Det obetalda kapitalet av övriga lån än konto- och kreditkortskrediter i slutet av kvartalet. Kolumn 5 Utlåning totalt, beståndet (J03 + J04 + J05 + J08, BEUR) Beståndet av utlåning i euro = beståndet av kontokrediter + beståndet av kreditkortskrediter + beståndet av övriga lån i slutet av kvartalet. Excel-arbetsboken räknar ut den här summan automatiskt i arbetsboken. Kolumn 6 Masskuldebrev, beståndet (J07, BEUR) Beståndet av masskuldebrev till NOMINELLT VÄRDE (O0903) klassificerat enligt emittentens/emittenternas sektor/sektorer. Kolumn 7 Penningmarknadspapper, beståndet (J06, BEUR) Beståndet av omsättbara penningmarknadsobjekt till NOMINELLT VÄRDE (O0903) klassificerat enligt emittentens/emittenternas sektor. OBS! Penningmarknadsplaceringar (J01) och icke omsättbara penningmarknadsskuldebrev (J02) ingår inte i kreditbeståndet.

6 6(16) POSTER I ANDRA VALUTOR ÄN EURO EFTER FINANSOBJEKTSGRUPP Kolumn 08 Utlåning, nya (J0002, O0103, B003) Nya lån i annan valuta än euro, som har lyfts under kvartalet. Nya krediter i andra valutor omvandlas till euro enligt medelkursen för den dag då de lyfts. Kolumn 09 Utlåning, beståndet (J0002, O0103, B003) Det obetalda kapitalet av krediter i andra valutor än euro omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång. Kolumn 10 Masskuldebrev, beståndet (J07, B003) Masskuldebrev i andra valutor än euro till NOMINELLT VÄRDE (O0903) omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång. Kolumn 11 Penningmarknadspapper, beståndet (J06, B003) Penningmarknadspapper i andra valutor än euro till NOMINELLT VÄRDE (O0903) omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång.

7 7(16) 1.2 TABELL 2: KREDITER EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE I tabell 2 rapporteras all ny utlåning som beviljats hushåll och icke-vinstsyftande organisationer samt utlåningsbeståndet efter användningssyfte. Masskuldebreven och penningmarknadspapperen ingår däremot inte i tabell 2. Bostads-, fritidsbostads-, studie- och konsumtionskrediter samt krediter som lyfts för annat användningssyfte i tabell 2 ska sålunda för motsvarande sektorers del ingå tabell 1 i utlåning i euro och annan valuta. I tabell 2 finns färdiga kontrollregler för att undvika fel. När det gäller konto- och kreditkortskrediter rapporteras i tabell 2 under nya krediter beståndet i slutet av kvartalet. OBS! Studielån, konsumtionskrediter och annat användningssyfte anges bara gällande sektorn S.14 Hushåll och dess undersektorer. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapital 2. Raderna Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Kolumn 4 Kredittagarsektorer. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undersektorernas summor till huvudsektornivå. Bostadslån, nya (I01, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro och i annan valuta, som lyfts under kvartalet och som beviljats för att bygga eller förvärva bostadsbyggnader eller för att förvärva aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Här ingår också lån som beviljats för renovering (också mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Bostadslån, beståndet (I01, BZZE) Det obetalda kapitalet av nya krediter, både i euro och i annan valuta, i slutet av kvartalet, som beviljats för att bygga eller förvärva bostadsbyggnader eller för att förvärva aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Här ingår också lån som beviljats för renovering (också mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Bostadslån för fritidsbostäder, nya (I04, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro och i annan valuta, som lyfts under kvartalet och som beviljats för att bygga eller förvärva nya eller gamla fritidsbostäder eller för att reparera dem (också mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Bostadslån för fritidsbostäder, beståndet (I04, BZZE) Det kapital av krediter, både i euro och i annan valuta, som är obetalt i slutet av kvartalet och som beviljats för att förvärva nya eller gamla fritidsbostäder eller för att reparera dem (också mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Kolumn 5 Kolumn 6 Kolumn 7 Studielån, nya (I05, O0103, BZZE) Nya krediter som beviljats för studier och som lyfts under kvartalet. Studielån, beståndet (I05, BZZE) Det obetalade studielånskapitalet i slutet av kvartalet. Konsumtionskrediter, nya (I06, O0103, BZZE) Nya krediter som beviljats för konsumtionsvaror och tjänster för personligt bruk och som lyfts under kvartalet: bl.a. konto- och kreditkortskrediter (också checkkonton med kredit), krediter som beviljats för resor samt övriga krediter som hushållen beviljats för konsumtion (t.ex. bil, hushållsmaskiner).

8 8(16) Kolumn 8 Kolumn 9 Konsumtionskrediter, beståndet (I06, BZZE) Det obetalade kapitalet av konsumtionskrediter i slutet av kvartalet. Annat användningssyfte, nya (I09, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro- och i annan valuta, som beviljats för andra användningssyften än de ovan angivna och som lyfts under kvartalet. Här anges krediter som beviljas t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra motsvarande ändamål som inte hör till ovan nämnda kolumner. Kolumn 10 Annat användningssyfte, beståndet (I09, BZZE) Det kapital av krediter, både i euro och i annan valuta, som är obetalt i slutet av kvartalet och som beviljats för annat användningssyfte.

9 9(16) 1.3 TABELL 3: ICKE-FINANSIELLA FÖRETAGS, ARBETSGIVARHUSHÅLLS OCH ANDRA NÄRINGSIDKARHUSHÅLLS KREDITER EFTER NÄRINGSGREN I den här tabellen ska sålunda anges utlåningen, alla masskuldebrev och penningmarknadspapper, både i euro och i annan valuta, till kredittagare som hör till sektorerna 'S.111' eller 'S.141' i tabell 1. I tabell 3 finns färdiga kontrollregler för att undvika fel. OBS! Nya krediter anges bara efter huvudnäringsgren. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapitel 2. Rader Kredittagarnas näringsgrenar. I tabellen anges uppgifter efter huvudnäringsgren, undantaget tillverkning, där uppgifterna om beståndet anges efter undernäringsgren. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undernäringsgrenarnas summor till huvudnäringsgrensnivå. Kolumner Innehållet i kolumnerna är det samma som i motsvarande kolumner i tabell 1.

10 10(16) 2 KLASSIFICERINGAR I statistiken över kreditbeståndet tillämpas följande klassificeringar som fastställts av Statistikcentralen: SEKTORINDELNINGEN (S) NÄRINGSGRENSINDELNINGEN (G) KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT (J) ANVÄNDNINGSSYFTESINDELNINGEN (I) De kategorier som inte tillämpas i kreditstatistiken har lämnats bort från klassificeringarna i de här anvisningarna. Den kod som angetts inom parentes i definitionerna av sektor- och näringsgrensindelningen anknyter till kategorierna i klassificeringspaketet för myndighetssamarbetsgruppens bokslutsbaserade datainsamling (VIRATI). T.ex. koden (G600) betyder kategori G i näringsgrensindelningen, dvs. näringsgrenen byggverksamhet (F). VIRATIpaketet fås i sin helhet på adressen: I statistiken över kreditbeståndet gäller sektorindelningen och näringsgrensindelningen kredittagaren. I sektorindelningen indelas de enheter som fattar ekonomiska beslut i större klasser av samma typ när det gäller verksamhet, finansieringssätt, ägartyp och rättslig form. Kredittagaren bör ha samma sektor i kreditstatistikens alla tabeller. Med hjälp av näringsgrensindelningen grupperas likartad verksamhet i samma kategori. Kreditbeståndets sektoruppgifter rapporteras enligt Sektorindelningen Klassificeringen av finansobjekt och användningssyftesindelningen är indelningar som gäller enskilda krediter. Klassificeringen av finansobjekt gäller finansobjektets form. Användningssyftesindelningen visar för vilket ändamål en enskild kredit har beviljats.

11 11(16) 2.1 SEKTORINDELNINGEN Sektorindelningen baserar sig på klassificeringen Sektorindelningen 2012 som fastställts av Statistikcentralen. Denna nationella tillämpning grundar sig på Europeiska unionens reviderade nationalräkenskapssystem (ENS 2010: Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (549/2013)), som stämmer överens med den globala reformen (SNA 2008: United Nations, European Commission, OECD, IMF, World Bank: System of National Accounts 2008). Sektorindelningen 2012 trädde i kraft för kreditbeståndsstatistikens del Sektorindelningen anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. Sektorindelningen i statistiken över kreditbeståndet: S Icke-finansiella företag, utom bostadssamfund, offentliga S S Icke finansiella företag, nationella privata och utlandskontrollerade, utom bostadssamfund S.111 Icke-finansiella företag totalt, utom bostadssamfund S.1121 Bostadsaktiebolag S.1122 Övriga bostadssamfund S.112 Bostadssamfund totalt S.11 (S111 och S112) Icke-finansiella företag totalt S.121 Centralbanken S.1221 Inlåningsbanker S.1222 Övriga kreditinstitut S.1223 Övriga monetära finansinstitut, utom kreditinstitut S.123 Penningmarknadsfonder S.124 S.127 Övriga finansiella företag S.128 Försäkringsföretag S.129 Pensionsinstitut S.128 S.129 Försäkringsföretag och pensionsinstitut S.12 Finansiella företag och försäkringsföretag totalt S.1311 Staten S.1313 Lokalförvaltning S Arbetspensionsanstalter S Övriga socialskyddsfonder S.13 Offentlig sektor totalt S.141 Arbetsgivarhushåll och andra näringsidkarhushåll S.143 Anställda S.144 Mottagare av kapital- och transfereringsinkomster S.14 Hushåll totalt S.15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer totalt S.21 Europeiska unionens medlemsstater, institutioner och organ S.22 Länder och internationella organisationer utanför EU S2 Utlandet totalt S11 S2 SAMMANLAGT Noggranna beskrivningar av de olika kategorierna finns på webbadressen: Obs! För att underlätta besvarandet av enkäten har Statistikcentralen skapat en klassificeringstjänst för insamlingen av uppgifter från företag. Uppgiftslämnaren kan kontrollera de grundläggande klassificeringarna för företag och sammanslutningar via denna tjänst. Klassificeringstjänsten finns på adressen

12 12(16) 2.2 NÄRINGSGRENSINDELNINGEN ENHETERNA FÖRS TILL NÅGON NÄRINGSGREN PÅ BASIS AV SIN HUVUDSAKLIGA VERKSAM- HET. Då de flesta enheter idkar verksamhet av flera olika slag måste deras betydelse vägas med hjälp av förädlingsvärdeandelar. Ofta måste man använda ersättningsmått då man inte känner till förädlingsvärdet. Sådana är bl.a. löner, antalet anställda, produktionens bruttovärde, omsättning o.d. mån av möjlighet borde flera ersättningsmått som kompletterar varandra användas. AV KREDITTAGARSEKTORERNA I TABELLEN MED NÄRINGSGRENAR KLASSIFICERAS BARA ICKE-FINANSIELLA FÖRETAGENS SAMT ARBETSGIVARHUSHÅLLS OCH ANDRA NÄRINGSID- KARHUSHÅLLS KREDITER EFTER NÄRINGSGREN (Sektorerna S.111 och S.141). Uppgifterna på blanketten ska stämma överens med raderna S111+S141 i sektortabellen. Kategorierna K (Finans- och försäkringsverksamhet), O (Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring), T (Förvärvsarbete i hushåll, hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk) samt U (Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.) ingår inte eftersom de inte är företagsnäringsgrenar. Om Ni ändå har företag inom sektorerna S.111 och S.141, vilka har någon av ovan nämnda näringsgrenar i kredittagarsektorn ska de antecknas på raden X Näringsgrenen okänd. Indelningen baserar sig på klassificeringen Näringsgrensindelningen 2008 som fastställts av Statistikcentralen. Denna nationella indelning bygger på Europeiska unionens näringsgrensindelning (NACE Rev. 2). För kreditbeståndstatistikens del trädde näringsgrenindelningen 2008 i kraft Näringsgrensindelning som tillämpas i statistiken över kreditbeståndet X Näringsgrenen okänd 1 A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning C10 12 Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvarutillverkning C13 15 Textilvarutillverkning, tillverkning av kläder, läder, läder- och skinnvaror C16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler; tillverkning av halm och rotting C17 Pappers- och pappersvarutillverkning C18 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar C19 22 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, kemikalier, kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter, läkemedel, gummi- och plastvaror C23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter C24 25 Stål- och metallframställning och tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater C26 28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elapparatur och övriga maskiner C29 30 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar C31 32 Annan tillverkning (inkl. möbler) C33 Reparation och installation av maskiner och apparater D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster P Utbildning 1 "Näringsgrenen okänd" omfattar enheter vars näringsgren inte har kunnat fastställas, t.ex. pga. av att det är fråga om ett flerbranschföretag. I statistiken över kreditbeståndet klassificeras dessa enheter inom "Ospecificerad" näringsgren förutsatt att enheterna hör till sektorerna S.111 eller S.141, då de kan föras till näringsgrenar för icke-finansiella företag, arbetsgivare och andra näringsidkare.

13 13(16) Q R S X S Vård och omsorg; sociala tjänster Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet Totalt Noggranna beskrivningar av de olika kategorierna finns på webbadressen:

14 14(16) 2.3 KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT Ett finansobjekt är en handling, ett värdepapper e.d. som påvisar förekomsten av ett visst borgenärs-gäldenärsförhållande. Klassificeringen av finansobjekt anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. I klassificeringen av finansobjekt finns inga separata kategorier för objekt i euro och i andra valutor. Finansobjekten frågas dock skilt i poster i euro och i andra valutor. Koderna för klassificeringen av finansobjekt kan ses i i flikarna J och O. KONTOKREDITER (J0301) ( SE PUNKT 1 Rapporteringsanvisningar/KONTOFORDRINGAR) Kontokrediter innehåller både revolverande lån och äkta konto-/checkkrediter. Ett revolverande lån är en överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär som tillåter gäldenären att förfoga över medel, under en viss period och upp till ett visst belopp, och efter eget gottfinnande återbetala dessa medel före ett visst datum. De revolverande lånen uppfyller alla fyra kriterier nedan: 1. Gäldenären får använda medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera borgenären. 2. Den tillgängliga krediten kan öka eller minska allteftersom medel lånas och återbetalas. 3. Krediten kan användas upprepade gånger. 4. Det ställs inga krav på regelbundna återbetalningar. I posten rapporteras det belopp som gäldenären har erhållit och som ännu inte återbetalats. Det sammanlagda beloppet för skulden rapporteras, oavsett om det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenären och gäldenären avtalat om. Som revolverande lån klassificeras också avbetalningsavtalsfordringar, factoring och confirming när de fyra villkoren för revolverande lån uppfylls fullständigt eller nästan fullständigt. Om avtalet med kunden har formen av ett skuldebrev, ska lånet rapporteras som "Övrig utlåning". Kontokrediter/checkkrediter omfattar alla debetsaldon i slutet av kvartalet på konton med kredit. Det sammanlagda beloppet för skulden rapporteras som skuldbelopp, oavsett om det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenären och gäldenären avtalat om, om överskridningen inte har bokförts bland övriga tillgångar i uppgiftslämnarens system. KREDITSKORTSKREDITER (J0404) Kategorin omfattar både egentliga kreditkortskrediter (äkta kreditkortskrediter) och betaltidskrediter. Äkta kreditkortskrediter definieras som utökad kredit som beviljas efter utgången av föregående faktureringsperiod, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot som inte betalats vid första möjliga tillfälle. För äkta kreditkortskrediter tas normalt ut en ränta som överstiger 0 procent. Räntan kan också vara differentierad. Betaltidskredit definieras som kredit som erbjuds till 0 procents ränta under perioden från betalningstransaktionen med kortet fram till dess att de belopp som betalats med kortet under faktureringsperioden förfaller till betalning. Betaltidskredit kan erhållas via kort med fördröjd debetfunktion (debit card) eller kreditkort (credit card) (kort som ger både betaltidskredit och räntebärande kredit). ÖVRIGA LÅN (J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08) Växlar, direkta skuldebrevslån, lån som förmedlats av statsmedel, räntestödslån, factoring- och confirming-krediter, avbetalningskrediter, finansiell leasing, finansiering av hyresavtal, repor, övriga skuldebrevslån (inkl. BSPkrediter), APL och frivillig återlåning, samt utlåning som inte ingår i andra kategorier av finansobjekt. Hit hör också bl.a. bostadslån, lån för näringsverksamhet samt studielån.

15 15(16) Avbetalningsfordringar, factoring- och confirming klassificeras som kontokrediter när de fyra villkoren för revolverande lån uppfylls fullständigt eller nästan fullständigt (se punkt Kontokrediter ). Om avtalet med kunden har formen av ett skuldebrev, ska lånet rapporteras som övriga lån. MASSKULDEBREV (J07) Kapitalmarknadsinstrument (den ursprungliga maturiteten minst 12 månader), såsom obligationer (referenslån), debenturer, optionslån i form av masskuldebrev, konverteringslån samt övriga masskuldebrevslån och andra därmed jämförbara kapitalmarknadsinstrument. Aktier, derivat och fondandelar ingår inte i kreditbeståndet. PENNINGMARKNADSPAPPER (J06) Kortfristiga (ursprunglig maturitet högst 12 månader) omsättningsbara penningmarknadsinstrument, såsom placerings-, företags- och kommuncertifikat, egendomsförvaltningsbolags och statens skuldförbindelser, omsättbara penningmarknadsskuldebrev samt övriga omsättbara penningmarknadspapper. Penningmarknadsplaceringar (J01) och icke omsättbara penningmarknadsskuldebrev (J02) ingår inte i kreditbeståndet.

16 16(16) 2.4 KLASSIFICERING EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE Med klassificeringen efter användningssyfte beskriver man det ändamål som enskilda krediter beviljats för. I statistiken över kreditbeståndet indelas all utlåning efter användningssyfte. Klassificeringen efter användningssyfte anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. Koderna för klassificeringen efter användningssyfte kan ses i VIRATI-klassificeringsmemorandumet2010, fliken I-klassif. BOSTADSLÅN (I01) Lån som beviljats för byggande eller förvärv av bostadsbyggnader eller för förvärv av aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Därutöver lån som beviljats för renovering av bostadsbyggnader samt av bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). Lån för förvärv av investeringsbostäder klassificeras också som bostadslån. LÅN FÖR FRITIDSBOSTÄDER (I04) Lån för förvärv eller renovering av nya eller gamla fritidsbostäder (också lån som beviljats för mindre renoveringar än grundläggande renoveringar). STUDIELÅN (I05) Lån till privatpersoner för finansiering av studier, studieresor o.d. KONSUMTIONSKREDITER (I06) Lån som beviljats hushåll för anskaffning av konsumtionsvaror och tjänster för eget bruk. Här anges bl.a.: alla konto- och kreditkortskrediter (också checkkonton med kredit) krediter beviljade för resor (andra än studie- och arbetsresor) övriga krediter som beviljats hushållen för konsumtion (t.ex. krediter beviljade för anskaffning av bil, hushållsmaskiner osv.). ANNAT ANVÄNDNINGSSYFTE (I09) Utlåning som beviljats för annat användningssyfte än de ovannämnda. Här anges bl.a. krediter som beviljats t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra motsvarande ändamål som inte hör till ovan nämnda kategorier. T.ex. kredit som beviljats jordbrukare för utsäde eller köp av traktor är inte konsumtionskredit, utan hör till klassen annat användningssyfte, medan jordbrukarens lån för inköp av en personbil räknas till konsumtionskrediterna.