Ett samtal - utvärderingen av single session

Transkript

1 Ett samtal - utvärderingen av single session Sociala resursförvaltningen 2012 Författare: Förvaltning: Enhet: Bertil Ekstedt, Annika Olsson, Ylva Olsson Sociala resursförvaltningen Öppenvårdshuset Gustav

2 Innehållsförteckning Ett samtal - utvärderingen av single session... 1 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning av Single session modellen... 5 Genomförande... 6 Bokade besöket... 7 Uppföljningsintervju... 7 Resultat... 7 Reflexioner... 8 Förslag... 9 Litteraturreferenser Bilaga Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

3 Sammanfattning Det vanligaste antalet samtal klienter har med terapeuter i öppenvård är 1(Talmon, 1990) och medeltalet för alla klienter i öppenvård är oftast mellan 3 6. Detta innebär att den mesta terapin som sker i öppenvård är korttidsterapi. Om dessutom terapi definieras som behandlande och planerade insatser över tid ( Olsson, 1999 ), så kan öppenvårdsamtal i många fall egentligen definieras som konsultationer. Vi bestämde oss för att prova om vi kunde upprepa internationella resultat för Single session i svenska förhållande. I vår rapport redovisar vi bakgrunden och upplägget av samverkansprojektet mellan ÖVG och Familjerådgivningen och detta kompletteras med sammanställning och slutsatser av de telefonuppföljningar vi gjort två månader efter Single Session samtalet. Bakgrund Från 1950-talet och framåt finns ett antal uppföljningar och utvärderingar av oplanerade single session samtal ( Bouverie). Talmon var den som på talet gjorde flera uppföljningar och var också den som formulerade Singel Session Therapy modellen i sin bok (1990). Denna modell inspirerade många terapeuter på flera håll i världen och framför allt kan nämnas Arnold Slive, Texas, USA, Eastside i Calgary, Kanada, ROCK i Toronto, Kanada och Bouverie, Melbourne, Australien. Vid det här laget har terapeuterna 20 års olika erfarenheter av Single Session och har också något olika upplägg. M. Talmon Single Session Therapy. Tillfälligheter gjorde att Talmon började intressera sig för det faktum att den vanligaste terapin för klienter ofta består av ett samtal, oavsett terapeutens inriktning. Han gjorde en hel del uppföljningar under 1980-talet bland annat en där 78 % av de klienter som kommit till ett samtal uppgav att de fick vad de ville och tyckte att deras problem förbättrats. I en annan uppföljning visade det sig att 58 % av 60 patienter tillsammans med terapeut kom fram till att fler samtal ej behövdes. Tillsammans med kollegorna Michael Hoyt och Robert Rosenbaum startade han ett forskningsprojekt för att hitta en modell för att maximera effekten av det första och ofta enda samtalet klienter har med en terapeut. Erfarenheterna från detta projekt sammanfattades i boken Single Session Therapy ( 1990 ). Modellen bygger på antagandet att öppenvårdsklienter har potential att aktivera sina förmågor till spontanläkning och sin förmåga att lösa problem. Alla människor ingår i nätverk med andra och detta både skapar problem men är också till hjälp att lösa problemen. Förändringsprocesser pågår hela tiden och när klienter bestämmer sig för kontakta terapeut är ett viktigt steg redan taget. I Talmon s modell är därför intagningsprocedur, samtal och uppföljning integrerade i en helhet. I modellen är single session samtalen planerade och överenskomna om i förväg och klienten får en hemuppgift inför samtalet. Den korta tiden och att samtalet kan betraktas som en konsultation påverkar såtillvida att terapeuten behöver fokusera det för klienterna viktigaste och det som går att göra något åt inom den närmaste tiden. Det innebär att inte gå in i alla detaljer och tillsammans med klienten välja något att arbeta kring som kan ge klienten den skjuts och den inspiration som kan göra en skillnad för klienten och hjälpa honom/henne att fortsätta en positiv förändringsprocess. 3 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

4 A. Slive och Eastside Single Session Walk - In. Inspirerade av Talmon och som ett sätt att korta väntetider och öka tillgängligheten för klienter började Eastside Family Centre i Calgary, Kanada att erbjuda single session samtal i början av 1990-talet. Här valde man att ha en walk-in mottagning det vill säga klienterna behövde inte boka tid i förväg utan kunde komma direkt till mottagningen. Ingen intagningsprocedur, ingen förhandsinformation och ingen uppföljning gjordes. En lågtröskelverksamhet med maximal tillgänglighet och service byggdes upp. Senare har uppföljningar gjorts som visar på mycket goda resultat. Ingen klient har behövt vänta längre än 20 minuter från det de kommer till mottagningen tills de sitter i samtal med en terapeut som har ett team till hjälp. Visar det sig att klienten har kommit fel, behöver mer eller akut hjälp, går terapeuten med klienten till rätt ställe istället för att remittera per telefon eller annat remissförfarande. Det har visat sig i olika uppföljningar att % av klienterna är nöjda, 68 % rapporterar förbättringar medan bara 3 % rapporterar försämringar och att 45 % säger att ett samtal var enough for adressing our issues. 37 % av klienterna återkom för fler samtal.( J. of Systemic Therapies, 2008 ). Även ROCK i Toronto, Kanada har en liknande verksamhet och 50 % av deras klienter tyckte att ett samtal var tillräckligt medan övriga behövde fler samtal. Slutsatserna är att klienter vet när de behöver hjälp, att de har kunskaper och resurser och att klienternas sammanhang är avgörande ( J. of Systemic Therapies, 2008 ). J. Young och Bouverie Single Session Work. Även i Melbourne, Australien blev man på 1990-talet inspirerade av Talmon s modell och valde att följa den ursprungliga modellen med intagningsprocedur, uppgift, session och uppföljning. Bouverie kallar sitt arbetssätt för Single Session Work då man inte ser single session som en terapi- eller konsultations-modell utan som ett serviceerbjudande till klienterna. Korta väntetider, hög tillgänglighet och en inställning hos terapeuterna att varje samtal kan vara det sista men samtidigt att det är viktigt att ha en dörr öppen för fler samtal är utmärkande för arbetssättet. Målet är att optimera möjligheterna i ett samtal genom att låta klienterna guida terapeuten och fokusera de små förändringarna. Liksom Eastside och ROCK är terapeuterna på Bouverie pragmatiska i sin hållning och inspirerade av flera modeller som lösningsfokuserat arbete, narrativ terapi, familjeterapi och KBT. Det viktiga är att samtalen ska passa klienten, fit the client, och vara en hjälp för honom / henne. Viktigt är också vetskapen om att ett samtal inte passar alla. Bouverie har gjort en randomiserad studie med uppföljning, den enda hittills i sitt slag. 258 klienter som fick familjesamtal (barn och föräldrar) följdes under 14 månader. Randomisering skedde till behandlingsgrupp och väntelistekontrollgrupp (sex veckors väntetid) och vid uppföljning visade det sig att 50 % av klienterna kom till ett samtal, 11 % kom till ytterligare ett samtal och 36 % kom till två eller fler samtal ytterligare. Behandlingsgruppen uppvisade signifikant mer förbättring vad gäller problemen än kontrollgruppen. 95 % var nöjda direkt efter samtalet och 88% var nöjda med samtalet vid uppföljning. (Perkins, 2006 ). Barn- och Ungdomspsykiatri i Sverige. Det är främst inom Barn och Ungdomspsykiatrin försök har gjorts med att erbjuda familjer 1 3 samtal som ett sätt att korta väntetider och utveckla modeller för effektivt och snabbt 4 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

5 bemötande av familjer i kris. BUP i Östersund arbetade under 8 år med detta och det visade sig att resultaten var goda; 70 80% av familjerna tyckte de fick hjälp av de 1 2 samtal som erbjöds där. Den grupp som inte riktigt fick hjälp av 1-2 samtal var de familjer där barnen hade psykiatriska symptom och där det också fanns en separationsproblematik mellan föräldrarna ( E.Abrahamsson, personlig kommunikation, Falkdalen & Källstrand, 2008 ). Även inom barn-och ungdomspsykiatrin i Sala, Sundsvall, Falun och på flera andra mottagningar har liknande arbeten och modeller prövats. Familjerådgivning. Under åren gjordes 76 telefonintervjuer med en eller bägge i 68 par som varit på ett samtal på Familjerådgivningen Öresund i Helsingborg. Att det blev ett samtal var inte planerat från början utan paret ringde återbud till eller uteblev från nästa inbokade samtal. I några fall bokades ett andra samtal inte in. I uppföljnings-intervjuerna framkom att 53 % av de intervjuade tyckte att problemen de sökte för var helt eller delvis lösta, 68 % uppgav att deras mål var helt eller delvis nådda och 77 % uppgav att de hade nytta av samtalen. 86 % av de intervjuade var nöjda med bemötandet de fått på familjerådgivningen. På frågan hur det kom sig att det blev ett samtal och inte fler sade 58 % att det räckte med ett samtal. Några av dessa uppgav att ett samtal var vad vi tänkt oss men hade inte berättat detta för familjerådgivaren. ( Söderquist, 2009 ). Beskrivning av Single session modellen När vi bestämde att utvärdera single session Ville vi ha en färdigarbetad beskrivning, som var lätt att följa. Vi bestämde oss för att använda modellen som Moshe Talmon beskriver i boken Single session therapy Jossey-Bass Modellen utgår från studier och egna erfarenheter av korta kontakter och de vanliga dropp-out s i behandling. Talmon menar att single session kan uppstå på tre sätt. Gemensam överenskommelse om ett samtal. Klienten planerar bara ett samtal. Behandlaren ger ingen ny tid. Vi har valt att följa modellen för gemensam överenskommelse. Första delen handlar om att inom kortast tid ringa tillbaks till klienten. Talmon menar att detta starkt påverkar kontakten. Talmon menar att klienten redan är i handling genom att ringa. Det är viktigt att inse detta och möta upp i den handling som klienten påbörjat. Det är svårt att avgöra vid telefon vilka som skulle kunna ha nytta av single session Ibland vet vi inte förrän vid uppföljningen. Klienten får även vid telefonsamtalet uppgifter att förbereda sig inför mötet. Talmon beskriver ganska utförligt hur samtalet går till. I upplägget är han starkt influerad av Steve de Shazer s lösningsfokuserade modell. Man pratar med klienten om Readiness Hur beredd klienten är att göra något åt sin situation. Att skapa beredskap för handling och förändring är avgörande för single session 5 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

6 En annan punkt är att enas om en punkt där handling och förändring är möjlig NU! Det är viktigt att fokusera på det som är möjligt, snarare än det som goda idéer, men inte genomförbara i nuläget. Samtalet bör direkt adressera de styrkor och förmågor klienten behöver använda för att genomföra handlingen. När klienten känner sig redo är det dags att prova lösningen i rummet. Steg för steg, gå igenom hur det kommer att gå till och vilka effekter det får. Detta skapar en upplevelse av effekten redan under samtalet, som stärker klientens lust att genomföra förändringen. I slutet på samtalet lämnar behandlaren en slut summering och kommentar till klienten. Denna är strukturerad och skall innehålla fasta delar. - Bekräftelse av klientens skäl att komma. - Komplimanger om klientens tankar, känslor och beteende som är till hjälp att lösa problemet - Tecken på förståelse. Kommentarer som understryker att behandlaren lyssnat och uppfattat det klienten berättat - Hemuppgift. Snarare enkelt än komplicerat. Att bara föreskriva det klienten tänker göra är att föredra. Ett single session samtal är inte istället för något annat. Det är ett öppet val för klienten att återkomma för mer eller välja annan behandling. Talmon menar att möjligheten finns att komma på flera single session om klienten så önskar. I Talmon s modell ingår också obligatorisk uppföljning. Redan i single session samtalet får klienten reda på att behandlaren kommer att kontakta dem igen för att höra hur det gått. Det finns flera skäl till detta. Det är rimligt att tro att klienten kan göra jobbet på egenhand. Behandlaren räknar med detta och är nyfiken på resultatet. Klienten blir inte lämnad. Det ger nödvändig återkoppling till behandlaren om hur väl behandlingen fungerade. Genomförande Klienter har tagit kontakt med ÖVG genom att ringa eller gå hit personligen. Den första de får kontakt med är den person som sitter i mottagningen, där de blir informerade om att de kan välja single session samtal. Det finns även information om single session på ÖVG hemsida. När klienten bestämmer sig för att de vill ha ett single session samtal får den terapeut som står i tur ett kort med namn och telefonnummer och klienten informeras att de kommer att bli kontaktade snarast (samma dag eller nästa dag). Terapeuten ringer upp klienten och ställer fyra frågor (var av en är en uppgift till det bokade besöket) samt bokar in ett besök första lediga tid. Terapeuten anstränger sig för att hitta en så snabb tid som möjligt. Frågorna som ställs är följande: Är bekymret du söker för nytt eller gammalt? Har bekymret smittats till andra områden i livet? Har du möjlighet att realisera förändringar nu? 6 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

7 Uppgiften är, Att tänka på/fundera på vad som redan varit till hjälp för att lösa problemet? Bokade besöket Ambitionen i samtalet är att kunna koncentrera sig på det som är viktigast, tydligast och det som i dagsläget är möjligt, och göra en plan för hur man ska göra för att realisera detta. Klienten ska få med sig något ifrån samtalet som gör en skillnad. Vi gör en kort slutintervention se ovan om beskriven slutintervention under kapitel Beskrivning av Single session modellen. Samtalet avslutas med att vi upprepar att vi tar kontakt om två månader för att göra en uppföljning per telefon. Uppföljningsintervju Ca två månader efter det bokade besöket ringer, samma terapeut som hade samtalet, upp klienten för en kort uppföljningsintervju. Vi frågar då om klienten kan tänka sig svara på några frågor angående samtalet. Terapeuten gör en kort resumé om vad samtalet gått ut på och försäkrar sig om att klienten kommer ihåg samma sak och att det stämmer. Sedan ställs frågorna efter formuläret (se bilaga) Resultat 15 män, 11 kvinnor och 1 par har deltagit i studien Åldern har skiftat från 23 år upp till 63 år. De har sökt både för eget missbruk av alkohol eller narkotika (74%) och som anhörig (26%) Skala förändring; Är situationen den samma? (skala från1-5, där 1 är mycket bättre och 5 mycket värre) % 2,5 12 % 3 12 % Hur har det förändrats? (Nedan följer ett urval av kommentarer) Sökt eller bytt jobb, Mer öppen och pratar mer om mig själv Lugnat ner mig Behöver inte gå ut. Kan avstå. Större steg mot separation. Funnit min styrka igen. Jag tar hand om fler saker själv. Det har förändrats i handling. 7 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

8 Främst har mina tankar förändrats. Jag måste tänka på att ha ett eget liv. Andra tycker att jag är gladare. Jag har lärt mig prata lugnt till min son, även när han är upprörd Hur nöjd är du med samtalet du fick? (skala1-5, där 1 är mycket nöjd och 5 mycket missnöjd) % 3 7,5% 4-5 7,5% Samtalet var ett startskott. Det har skett en 180 graders vridning i förbättring. Sökt medicinsk hjälp SSRI och terapeutisk hjälp för tvånget (börjar nästa vecka), lagt av med att dricka, inte druckit en droppe, gör bra saker som genererar positivt tänkande Jag har annars svårt att prata om mig själv. I samtalet var det lätt att sätta ord på saker och ting Ett lösningsfokuserat samtal, skönt, skön miljö där jag la fram vad jag tänkte och behövde säga. Kräver att man funderat ut mycket själv Givande samtal där jag reflekterade och ventilerade, väldigt givande. Det gav mig perspektiv Det bästa var när vi talade om hur jag vill minnas nuläget om tio år Att du skrev på tavlan. Det blev tydligt för mig Att min linje måste vara oberoende av pappas linje 7 % har kommit tillbaka för fler samtal (inom två månader) Ytterligare 9 % hade velat ha fler samtal men som ej blev av. Reflexioner Från början var vår mening att modellen skulle provas på missbruksproblem, parproblem och familjeproblem. Tyvärr har det inte varit möjligt att prova på familjeproblem. Vårt material är förhållandevis litet. Om man räknar med resultaten från familjerådgivningen, blir materialet dubbelt så omfattande. I vår studie uppger 76% att situationen förbättrats vid uppföljningstillfället (2 månader efter samtalet). Detta är ungefär likadant som Talmon kommit fram till (78%). 7,5% är klart missnöjd med samtalet. Trots detta har ingen uppgett försämring av situationen vid uppföljningen 8 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

9 Alla som bokat besök har kommit på avtalad tid. I vår vanliga verksamhet är uteblivande till första besöket drygt 13%, vilket även detta är lågt jämfört med liknande verksamheter. Alla klienterna har fått välja Ett samtal eller vår vanliga mottagning. Förslag Vi ser Single Session som ett bra serviceerbjudande till klienter som söker missbruksbehandling. Dessutom har single session visat sig minska återbud och uteblivanden och vara tillräckligt för många klienter. Vi föreslår att single session blir ett av de erbjudanden/möjligheter klienter får när de ringer för att boka en samtalstid. Att få möjligheten att välja verkar vara betydelsefullt och bidrar till att återbud och uteblivanden minskar och att klienter går in för och fullföljer i högre utsträckning det samtalsalternativ de valt. Hur detta erbjudande ska utformas och integreras i den övriga verksamheten på Öppenvårdshuset Gustav är ännu inte färdigdiskuterat. I fortsatt single session arbete kommer uppföljning att som innan vara integrerat och en viktig del för den fortsatta uppföljningen och metodutvecklingen kan det också vara viktigt att göra någon form av Före Efter mätning med hjälp reliabla och validerade mätinstrument. Vi räknar med att följande målgrupper kan nås genom att införa ett samtals modellen: Personer som uppfattar att en öppenvårdsbehandling är ett för stort åtagande. Personer som inte vill gå i behandling men ändå är bekymrade över sitt eller någon annans missbruk. Personer som drar sig för att ta kontakt med andra myndigheter om bekymmer som rör missbruk. Personer som inte upplever sig ha tid för att gå i längre behandling. Förväntade effekter för öppenvård och socialtjänst i Malmö Stad: Minskad belastning på befintlig öppenvård. Minskad belastning på socialtjänsten. Effektivare tidanvändning Kortare kötider till öppenvård. Minskade kostnader för missbruksvården i Malmö stad. Andra förhoppningar: Att arbetet ska fungera förebyggande då vi kan nå människor i ett tidigare skede av missbruket. Att fler malmöbor får hjälp med sina missbruksrelaterade problem 9 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

10 Litteraturreferenser Abrahamsson, E. (2011) Personlig kommunikation. De Shazer, S. et al. (2007) More than miracles. The Haworth Press. Falkdalen, T. & Källstrand, P. (2008) Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund. Hubble, M., Duncan, B. & Miller, S. (eds.) (1999) Heart & Soul of Change. What works in therapy. American Psychological Association. Journal of Systemic Therapies, Vol.27, No. 4, Perkins, R. (2006) Effectiveness of single session therapy. Bouverie. Olson, H. (1999) Familjeterapilexikon. Bokförlaget Korpen. Socialstyrelsen (2011) Kommunal familjerådgivning år Söderquist, M. (2003) Framgångsberättelser. Erfarenheter från terapi och vardagsliv. Stockholm, Mareld. Söderquist, M. (2009) Det räckte med ett samtal. Svensk Familjeterapi, 4 / Talmon, M. (1990) Single Session Therapy. San Francisco, Jossey-Bass Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session

11 Bilaga 1 Uppföljningsintervju till single session (två månader efter samtalet) Namn:. Ålder: Datum för uppföljning: Intervjuare:.. Presentera dig och säkerställ att klienten har tid och lust att bli intervjuad. 1. Återberätta det klienten sökte för. Kommer du ihåg detta? Stämmer det?. 2. Skulle du säga att situationen är densamma, eller har den förändrats? Om den förändrats, gör en femgradig skala från 1(Mycket bättre) till 5(Mycket värre). 3. Hur har du det?(paus, öppen fråga) I vilket hänseende? (Tankar, känslor, handling) har det förändrats? 4. hur säger människor omkring dig, att du förändrats? 5. Vad tror du gjorde förändringen(till det bättre eller sämre) möjlig? (om situationen är oförändrad, fråga Vad får det att stanna likadant? 6. Förutom huvudproblemet, finns det andra områden som ändrats(till bättre eller sämre) om, hur? 7. Låt mig ställa några frågor om samtalet du fick här. Vad kommer du ihåg av samtalet?(paus, öppen fråga) 8. Vad kommer du ihåg som var särskilt till hjälp eller stjälp? 9. Hur nöjd är du med samtalet du fick?(gör en femgradig skala från mycket nöjd(1) till Mycket missnöjd(5). 10. Tyckte du att ett samtal var tillräckligt? Om inte, fortsatte du behandling någon annanstans? Om inte, skulle du vilja återuppta samtalen eller byta terapeut? 11. Om du har några förslag på hur det kan bli bättre, Vad skulle det vara? 12. Är det något jag inte frågat, som du vill att jag skall veta? Tacka klienten för deras deltagande. Påminn klienten att de är välkomna att ta kontakt igen, till dig eller mottagningen. 11 Sociala resursförvaltningen 2012 Ett samtal - utvärderingen av single session