Behöver Sverige höghastighetsbanor?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behöver Sverige höghastighetsbanor?"

Transkript

1 Behöver Sverige höghastighetsbanor? Publicerad i RØST: Samferdsel, 2011:1 I Sverige har lobbyister i mer än tio år försökt övertyga regeringen om att bygga höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping (Götalandsbanan) och från Jönköping till Helsingborg och Malmö (Europabanan). För två år sedan beslutade regeringen att utreda frågan och i september 2009 redovisade Höghastighetstågsutredningen sitt förslag (SOU 2009:74). Utredningen föreslår att de båda banorna ska byggas med sikte på att tas i drift Kostnaden för sammanlagt 740 km dubbelspår beräknas till SEK 125 miljarder. Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och expert i utredningen, reserverade sig mot slutsatserna och menade att utredningen överskattat överflyttningen av resenärer från bil till tåg samt underskattat kostnaderna. WSP, ett större konsultbolag, har senare på grundval av Hultkrantz reservation och antaganden beräknat kostnaden till SEK 170 miljarder och nettonuvärdeskvoten till -0.4 (WSP, 2009). Som framgår av tabellen räknar utredningen med betydande tidsvinster mellan Stockholm och Malmö/Köpenhamn, medan det inte kommer att gå särskilt mycket fortare till Göteborg än idag. Det beror förstås på att dagens trafik på Västra stambanan är förhållandevis snabb. Tabell 1. Restider räknat från Stockholm Med dagens banor och tåg Med höghastighetståg Göteborg 2:45 2:00 Malmö 4:25 2:27 Köpenhamn 5:20 2:51 Linköping 1:39 1:05 Jönköping 3:10 1:23 Källa: Höghastighetstågsutredningen sitt förslag (SOU 2009:74) Ett alternativ till att bygga höghastighetsbanorna är att rusta upp Västra stambanan och Södra stambanan för högre hastigheter och något större kapacitet. Detta beräknas av Banverket kosta SEK 54 miljarder och kunna utföras på väsentligt kortare tid. Störningar kan dock uppkomma under byggtiden. En osäkerhet i höghastighetstågsprojektet gäller den exakta dragningen av banorna som bara har studerats i detalj för sträckan mellan Järna (söder om Stockholm) och Linköping. Mellan Mjölby (söder om Linköping) och Borås är terrängen kuperad och inslaget av våtmarker och sjöar stort. Här finns också flera naturskydds- och Natura 2000-områden. En rimlig bedömning är att svårigheterna i detta område antingen kommer att leda till omvägar och lägre hastighet eller till ökade kostnader till följd av större inslag av tunnlar och broar. För att kunna köra i mer än 300 km/h får inte kurvradien vara mindre än meter. Tabell 2 jämför troliga restider i ett något modifierat höghastighetstågsscenario (där hänsyn tas till terrängförhållandena) med nuläget och alternativet att uppgradera de befintliga

2 stambanorna. Skillnaden i restid mellan Stockholm och Göteborg blir under dessa antaganden mycket liten, medan Stockholm-Malmö tar ca en timme mindre med höghastighetståget än med snabba tåg på Södra stambanan efter uppgradering. Tabell 2. Restider räknat från Stockholm Dagens banor och tåg Höghastighetståg Uppgraderade stambanor Göteborg 2:45 2:10 2:26 Malmö 4:25 2:30 3:25 Köpenhamn 5:20 2:55 3:57 Linköping 1:39 1:07 1:21 Källa: Höghastighetstågsutredningen sitt förslag (SOU 2009:74) och egen bedömning Höghastighetstågsutredningen räknar med att de nya banorna ska generera 7.7 miljarder passagerarkilometer per år i form av ny järnvägstrafik. Tabell 3 visar hur den tillkommande trafiken enligt utredningen skulle fördelas på överförd trafik respektive helt nygenererad trafik. Därtill kommer den trafik som överflyttas från de nuvarande stambanorna och vars omfattning inte redovisas av utredningen. Tabell 3. Den nya järnvägstrafikens fördelning på tidigare transportslag samt nygenererat resande. Andel av ny järnvägstrafik Överförd från flyg 21 Överförd från bil 40 Överförd från buss 1 Total överförd trafik 62 Nygenererad trafik 38 Total ökning i resande med tåg 100 Källa: Höghastighetstågsutredningen sitt förslag (SOU 2009:74) Beträffande flyg motsvarar den överförda volymen hela den nuvarande trafiken mellan Stockholm och flygplatserna i Göteborg och Skåne. Därtill kommer trafiken mellan Arlanda och Kastrup som dock till betydande del består av resenärer som använder Kastrup som nav för internationella flygresor. Den berörda delen av inrikestrafiken växer mycket långsamt. Utredningens förhoppning om en så omfattande överflyttning till höghastighetståg kan således vara i djärvaste laget. Intressant i detta sammanhang är att Banverket räknar med att den överflyttning från flyg till tåg som en uppgradering av stambanorna skulle medföra motsvarar ca 75 procent av den överföring som investeringen i höghastighetsbanor kan ge. Antagandet om att 40 procent av tågresenärerna ska bestå av människor som idag väljer bil bedöms av många som helt orealistiskt. Höghastighetstågsutredningen valde att använda en trafikmodell (framtagen av järnvägsforskare) som innehåller antaganden om förekomsten i Sverige av långväga biltrafik som är 70 procent högre än värdena i den modell (SAMPERS) som de statliga trafikverken använder för sin bedömning av effekterna av investeringar i ny infrastruktur. Att Hultkrantz och WSP finner att intäkterna av höghastighetsbanorna är väsentligt mindre än vad utredningen beräknat beror i huvudsak på att de använder trafikverkens modell.

3 Man kan också utan att hänvisa till trafikmodeller fråga varför etablerandet av en höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg skulle locka så många fler bilister att ta tåget? Redan med dagens snabbtåg går resan dubbelt så fort som med bil, men ändå väljer många bilen. Skälen till det kan vara att flera personer reser tillsammans, och då är bil vanligen billigare, eller att man har mycket bagage eller att man på sin destination behöver ha tillgång till bil. Att de nya tågen minskar restiden med 15 minuter lär inte komma att ändra dessa förhållanden! För resenärer mellan Göteborg och Östergötland (Linköping och Norrköping) skulle höghastighetståget medföra en stor tidsvinst som säkert gör många benägna att välja tåg framför bil, men resandeunderlaget är inte särskilt stort. Nyttan av att bygga höghastighetsbanor domineras av restidsvinster och värdet av ny genererad trafik (som inte skulle ha ägt rum med något trafikslag om inte banan byggts). Större delen av nyttan i utredningens beräkningar kommer från trafik som byter från bil till tåg. Det är för dessa resenärer som tidsvinsten blir stor. Flygresenärerna vinner däremot nästan ingenting på att byta transportslag. Med lägre antaganden om överflyttning från bil till tåg blir nettonuvärdeskvoten negativ. Utredningen föreslår att höghastighetsbanorna ska finansieras på sätt som framgår av tabell 4. Med privat finansiering avses bidrag från tågoperatörerna i form av trafikeringsavgifter. Inget sägs om hur ett eventuellt överskridande av budgeten ska täckas. Troligen blir det staten som tvingas klara det. Banverkets större projekt överskred under åren sina budgetar med i genomsnitt 28 procent. Tabell 4. Utredningens förslag till finansiering av höghastighetsbanorna Miljarder SEK Andel av kostnaden Svenska staten Berörda regioner Privat finansiering Bidrag från EU Summa Källa: Höghastighetstågsutredningen sitt förslag (SOU 2009:74) En effekt av privat medfinansiering är att det kommer att bli dyrare för tågoperatörerna att använda höghastighetsbanorna än att köra snabbtåg på de gamla stambanorna. Sverige inför hösten 2010 fri konkurrens för persontrafik på stambanorna. Det innebär att nya operatörer, inklusive utländska tågtrafikföretag, kan etablera sig. Utredningen uppmärksammar inte att detta kan leda till lönsamhetsproblem för höghastighetstågen som måste konkurrera med långsammare tåg på stambanorna. Det förefaller mycket sannolikt att någon operatör skulle vilja köra direkttåg mellan Stockholm och Göteborg på Västra stambanan och att många resenärer skulle välja det alternativet framför att åka med det aningen snabbare höghastighetståget och tvingas betala ett högre biljettpris. Utredningen har troligen överskattat betalningsviljan för hög hastighet. Kapacitetsbrist på de nuvarande banorna anförs som skäl för att bygga separata höghastighetsbanor. Trängseln är störst närmast storstäderna, men problem finns också att ge tillräckligt utrymme för godståg under dagtid. Utredningen har beträffande denna aspekt inte

4 följt den fyrstegsprincip som de statliga trafikverken enligt beslut i regeringen ska arbeta efter. Den innebär att man i första hand ska försöka lösa problemen med små medel och bara i sista hand investera i helt nya vägar eller banor. Beträffande godstrafiken finns goda möjligheter att med mindre kostsamma medel skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Dit hör fler förbigångsspår som gör det möjligt för snabba tåg att passera långsamma samt utnyttjande av längre godståg eller godståg i konvoj. En annan möjlighet att avlasta Västra Stambanan är att investera i höjd bärighet (axel- och totalvikt) på den befintliga banan väster om Vänern som skulle kunna användas som alternativ för frakter mellan Bergslagen och Göteborgs hamn. Fraktkundernas vilja att utnyttja en sådan möjlighet skulle stärkas om man differentierade banavgifterna tidsmässigt och geografiskt för att säkerställa ett optimalt utnyttjande av infrastrukturen samt sända en signal till marknaden om hotande kapacitetsbrist. Intressant i detta sammanhang är att Stockholm planerar en ny containerhamn som ska kunna ta emot stora feederbåtar som anländer från Rotterdam via Kielkanalen. För närvarande kommer det mesta av containergodset till Stockholm och Mälardalen från Göteborg. Likabehandling av transportslagen när det gäller ansvar för externa kostnader och infrastruktur skulle stödja en sådan utveckling. Sverige har EU:s lägsta banavgifter men låter sjöfarten via farledsavgifter betala 100 procent av sin infrastrukturkostnad. Genom IMO:s beslut om kraftigt skärpta krav på sjöfartens utsläpp av svavel och NOx kommer dessutom båtarna om några år att tvingas ta ansvar för sin miljöpåverkan. Sveriges transportminister och många av hennes kolleger tror att höghastighetståg är viktiga instrument för att minska utsläppen av klimatgaser, men den svenska utredningen menar att klimatnyttan är liten. Utredningen överskattar ändå nyttan genom att i sina beräkningar utgå från att eldrift inte ger upphov till några indirekta utsläpp av koldioxid samt beträffande bilar basera kalkylen på dagens motorer och bränsleförbrukning. Dessutom har den räknat upp flygets utsläpp av koldioxid med en faktor 2 till 5 för att täcka in höghöjdsutsläpp av andra klimatgaser än CO 2. ECON (2008) menar i sin utredning av effekterna höghastighetståg att en uppräkning med 1.3 är mera rimlig med tanke på att flygplan på korta distanser inte når särskilt högt. Om man tar hänsyn till den indirekta effekten på Sveriges (och Norges) möjligheter att exportera el som ersätter kolkondens i andra länder blir klimateffekten av höghastighetsbanorna liten. Mot detta har i den svenska debatten anförts att kraftverkens utsläpp ligger under taket för EU:s utsläppshandelssystem och därför inte kan öka till följd av växande efterfrågan på el. Men i så fall blir effekten av att byta från flyg till tåg per definition noll när flyget år 2012 kommer med i handelsystemet! Hänsyn behöver också tas till att man kommer att släppa ut flera miljoner ton CO 2 under byggfasen (Network Rail, 2009). Det kan ta många årtionden för trafiken att återbetala den skulden. Moderna tåg i något lägre hastighet ( km/h) har fördelen av att kräva mindre el. Den energi som krävs för att övervinna luftmotståndet ökar nämligen med kvadraten på hastighetsökningen. Kågeson (2010) visar i en rapport för OECD att klimateffekten av höghastighetsbanor är liten och det kan ta flera årtionden att uppväga utsläppen från byggandet av banan om trafikunderlaget är litet. Nilsson och Pyddoke (2009) kom till samma slutsats i en granskning av klimateffekten av den planerade svenska satsning på höghastighetsbanor.

5 I Sverige har sex av sju riksdagspartier uttalat sig för höghastighetståg. Det är bara Moderata samlingspartiet som har en skeptisk inställning. Notabelt är dock att en minoritet inom Miljöpartiet är motståndare till höghastighetståg av miljöskäl (hög energiåtgång, intrång, buller och barriäreffekter). Inom industrin är många rädda för att den gigantiska investeringen ska ta resurser från andra järnvägsinvesteringar som behövs redan på kort sikt och från underhållet av det befintliga nätet. Den borgerliga regeringen beslutade i april 2010 att skjuta på frågan i avsikt att beställa kompletterande underlag. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill däremot snarast bygga sträckorna Järna-Linköping och Borås-Göteborg. Det skulle ironiskt nog skapa mycket god tillgänglighet till två av Sveriges tre största flygplatser, Skavsta och Landvetter, som får egna stationer vid dessa banor. Författaren till denna artikel gör bedömningen att den högsta lönsamheten (kanske den enda) finns för sträckan Järna-Linköping som i kombination med en uppgradering av Södra stambanan genom Småland skulle göra det möjligt att resa mellan Stockholm och Malmö på mindre än tre och en halv timme. Trafikunderlaget och tidsvinsterna är i övrigt för små för att motivera de stora investeringarna. Sverige är ett glest befolkat land med ett förhållandevis bra järnvägsnät. Kapacitetsförstärkning behövs främst i storstadsområdena för att möta behovet av snabbare och tätare regionaltåg. Godstrafikens behov kan bättre tillgodoses med alternativa åtgärder. Förutsättningarna för höghastighetsbanor i Norge skiljer sig något från svenska förhållanden. Båda länderna är glest befolkade, men trafikunderlaget är lägre i Norge än i Sverige. De topografiska förhållandena gör det dessutom nödvändigt att förlägga en mycket större del av banorna i tunnel i Norge, vilket ger internationellt sett mycket höga anläggningskostnader. Å andra sidan har Norge i dagsläget sämre och långsammare tågförbindelser mellan de större städerna än Sverige. Det ger högre tidsvinster vid överföring av resenärer från bil till tåg. Vid byte från flyg till tåg blir dock restidsvinsten liten eller obefintlig. Klimatnyttan bestäms däremot i huvudsak av antalet resenärer som byter från flyg till tåg. Norge är för närvarande mer beroende av flyg för inter-citytrafik än Sverige, men trafikunderlaget är litet och utsläppen från byggandet av höghastighetsbanorna kommer att bli högre än i Sverige. Även rika Norge har goda skäl att överväga hur man bäst använder sina ekonomiska resurser och vilken alternativ användning som man måste avstå från om mycket pengar läggs på höghastighetståg. Den av de diskuterade banorna som bör ge högst samhällsekonomisk nytta är sannolikt Stavanger-Oslo med möjlig förlängning via Sarpsborg till Göteborg. En sådan bana skulle få ett relativt stort trafikunderlag och kunna användas både för fjärrtrafik och snabba regionaltåg samt godstrafik under nätterna. Med en alltmer integrerad nordisk arbetsmarknad förefaller det troligt att de indirekta dynamiska effekterna av en snabb förbindelse med Göteborg och Malmö/Köpenhamn på sikt borde bli ganska stora. Om kostnaden för km/h visar sig bli mycket hög bör man studera alternativ med något lägre genomsnittshastighet. Per Kågeson, professor., Centrum för Transportstudier, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Referenser ECON (2008), Klimaeffekter av højhastighetstog. Rapport , Oslo.

6 Kågeson, P. (2010), Managing environmental impacts. Environmental aspects of inter-city passenger transport, in The Future for interurban passenger transport. Bringing citizens closer together. OECD/International Transport Forum. Proceedings from 18 th International Symposium on Transport Economics and Policy, Madrid November Network Rail (2009), Comparing environmental impact of conventional and high speed rail. London. Nilsson, J.E. och Pyddoke, R. (2009), Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår. VTI Rapport 655. Utredningen om höghastighetsbanor (2009), Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft. SOU 2009:74 (Näringsdepartementet, Stockholm). WSP (2009), Höghastighetsbanor. Belysning av samhällsekonomisk kalkyl. Rapport WSP Analys & Strategi, Stockholm.

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef

Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef Projekt Göteborg Borås Sara Distner, projektchef 1 Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer 2 En ny generation järnväg Stora behov av att öka kapaciteten på järnvägen i södra Sverige

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi

Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Projekt Göteborg Borås. Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges största städer

Projekt Göteborg Borås. Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges största städer Projekt Göteborg Borås Höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges största städer PROJEKT GÖTEBORG BORÅS En del av en ny generation järnväg En unik satsning på infrastruktur pågår i Sverige. Byggandet av

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se

Gröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se Gröna tåget 14 maj 2008 08-790 83 79 1 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprojekt SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2 Syften med Gröna tåget Att ta fram ett attraktivt koncept för nästa

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Yttrande 2016-03-29 l} 1 (5) -4 G3 VARBERGs KOMMUN Näringsdepartementet Dnr N2016/00179/TIF H!:GERIN-GSi

Läs mer

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten. Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten. *Europako Det finns idag inget transportalternativ som har så liten miljö- och i förlängningen klimatpåverkan som snabbtåg och höghastighetståg. Alla kända

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

3 december 2015. SNS seminarium om höghastighetståg Slutsatser från rapporten Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg"

3 december 2015. SNS seminarium om höghastighetståg Slutsatser från rapporten Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg SNS seminarium om höghastighetståg Slutsatser från rapporten Kommersiella förutsättningar för höghastighetståg" Ur operatörernas perspektiv är ett stort trafikunderlag, hög punktlighet och längre tilldelningstider

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.0 Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö Kommunförbundet Skåne 2016-05-18 SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojektet

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Svenska synpunkter på höghastighetståg IVA Väst seminarium Oslo 2015-01-13 Svenska synpunkter på höghastighetståg Jörgen Einarsson Region Väst Varför behövs nya transportförbindelser? Den Skandinaviska 8-miljoners-staden. Nationella nyttor.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Yttrande 2016-03-31 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Josefin Selander Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF Inledning

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Datum 2016-03-30 Diarienummer KS/2016:24 Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Information om remissvaret Region

Läs mer

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER

VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER SYFTET Knyta de tre storstadsregionerna närmare varandra Bidra till utveckling i mellanliggande regioner och i övriga Sverige Bidra till mindre koldioxidutsläpp från traaiken Bidra till ett ökat bostadsbyggande

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan

Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-02-24 KS 2015/0165 Kommunstyrelsen Avtal om medfinansiering av åtgärdsvalsstudie för kust till kustbanan Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen

Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Avdelning III Samhällsbyggnad, Planeringsgruppen Remissvar TRV2011/17304 Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021 Inom Kungliga

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

rtl KARLSKRONA ~KOMMUN

rtl KARLSKRONA ~KOMMUN Va\V rtl KARLSKRONA 12 april 2016 Sammanträdesprotokoll 26 Näringsdepartementet Kommunledningsförvaltningen stabschef Akten 129 förutsättningar (SOU 2016:3) Efter tillstyrkan av allmänna utskottet beslutar

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-03-11 Ekonomi och styrning Peter Sjöquist Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Sammanfattning

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg 1 Mål och funktion med nya stambanor Martin Sandberg 2015-02-19 Varför nya stambanor? Tillgänglighet, samhällsutveckling och konkurrenskraft 23/02/2015 2 Stark koppling mellan järnväg och samhälle 3 Höghastighetsbanorna

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal-Mölnlycke Fokus Pixbo. Hulebäcksgymnasiet 2015-12-09

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal-Mölnlycke Fokus Pixbo. Hulebäcksgymnasiet 2015-12-09 Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal-Mölnlycke Fokus Pixbo Hulebäcksgymnasiet 2015-12-09 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg-Borås Härryda kommun Planläggningprocessen och tidplan Pågående

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef

Projekt Ostlänken. Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef Projekt Ostlänken Vi tar de första stegen mot en ny generation järnväg i Sverige. Anna Forslund Hållbarhetschef Bitr Projektchef En del av ny generation järnväg Byggandet av höghastighetsjärnväg är det

Läs mer

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning

Preliminära synpunkter TRV s kapacitetsutredning Preliminära synpunkter 2012-03-16 TRV s kapacitetsutredning ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Det behövs ökade satsningar på drift o underhåll mm samt åtgärder för ett effektivare kapacitetsutnyttjande MEN det krävs

Läs mer

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 19 juni 2008. oskar@infra.kth.se +46 87 90 83 79.

Höghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 19 juni 2008. oskar@infra.kth.se +46 87 90 83 79. Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 19 juni 2008 +46 87 90 83 79 1 Största tåghastighet (km/h) 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Tåghastigheter Tåghastigheter

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer