2 Motstånd Motstånd 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Motstånd Motstånd 3"

Transkript

1 Motstånd 1

2 Det här häftet är en del av Stockholms Tjejjours projekt Tjejer Tillsammans mot sexuella trakasserier som finansieras med stöd av Ungdomsstyrelsen. Tack till alla tjejer som vi mött på gymnasieskolorna som delat med sig av sina tankar och åsikter och till jourtjejerna Josefine Dahlqvist, Emma Schaber, Elin Forslund och Nathalie Vukmanic som gjort det möjligt för oss att nå ut till så många tjejer vi gjort. Projektledare och redaktör: Maria Dorrian Illustrationer: medlemmar ur Dotterbolaget Stockholm - Wendel B. Strömbeck, Malte Sundberg, Ida Engblom, Frida Mörker, Sofia Lindh och Edith Hammar. Layout: Alexandra Campbell-Marshall och Sofia Lindh Omslag: Sofia Lindh och Ida Engblom Tryck: Eko Reklam, Älmeboda, 2012 Vad är det här? Stockholms Tjejjour Vad är sexuella trakasserier? Det är du som avgör! Hänger ofta ihop med andra trakasserier Blivit en del av vardagen Varför är tjejer mer utsatta? Härskartekniker Skillnad om det sker utanför skolan Utsatt på nätet Bara lite skitsnack Att bli utsatt av en lärare Lägg ansvaret där det hör hemma Du är värd att försvara! Om att ingripa Prata med någon Fler känner som du Hänvisningar och tips för att läsa vidare Motstånd Motstånd 3

3 Vad är det här? Sexuella trakasserier är ett utbrett problem men det är inte så många som pratar om eller uppmärksammar det. Vi vet att många tjejer tar skada och mår dåligt på grund av sexuella trakasserier. Motstånd är ett häfte vars syfte är att uppmärksamma frågan. Här kan du hitta samlade fakta om sexuella trakasserier, vad det handlar om, dina rättigheter och våra erfarenheter från att ha arbetat med sexuella trakasserier i gymnasieskolor i Stockholm. Namnet Motstånd har vi valt för att det är i det här häftet som du kommer att få ta del av hur tjejer gjort och tänker att de skulle göra motstånd till sexuella trakasserier. Motstånd kan göras på många sätt. Det handlar om att våga lita på sin magkänsla och agera utifrån den. Det handlar om att känna att du är värd att försvara och har rätt att sätta dina gränser. Med motstånd får du veta att det är fler än du som varit med om liknande saker och som kan ge dig inspiration, vägledning och pepp. Visst är vi många tjejer som varit utsatta för sexuella trakasserier men vi är inte en passiv grupp utan många tjejer som tillsammans visar att vi inte tycker att det är okej! Stockholms Tjejjour Stockholms Tjejjour är en feministisk ideell förening. Vi var den första tjejjouren i Sverige och sedan vår start 1996 har det bildats många flera tjejjourer i hela landet. Idag finns det närmare 60 stycken och det hör av sig tusentals tjejer till tjejjourerna varje år. Till oss kan alla tjejer vända sig för att prata om allt mellan himmel och jord. Tjejer hör av sig till oss av många olika anledningar och vi lyssnar på och stödjer alla. Det kan handla om övergrepp, att du känner dig stressad i skolan, har funderingar kring din kropp, är nykär, har mycket bråk hemma eller bara vill prata om hur din dag har varit. Vi följer även med tjejer som vill ha stöd till sjukhus, socialtjänst och polis. Hos oss arbetar tjejer över 18 år, som genomgått vår studiecirkel för jourtjejer. De arbetar ideellt med stödsamtal, leder workshops, tjej- och killgrupper, stödgrupper, föreläser och anordnar roliga aktiviteter för tjejer. Du kan nå oss via chatt, telefon, mail eller boka tid för ett besök. Du kan prata med oss vid ett tillfälle eller varje vecka, det är helt upp till dig! Vi har tystnadsplikt och du har alltid möjlighet att vara helt anonym. Du hittar oss på: För att hitta en tjejjour i övriga landet gå in på: ILLUSTRATION: 4 MotståndFRIDA MÖRKER Motstånd 5

4 Vad är sexuella trakasserier? Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan vara ord eller handlingar som gör att den som blir utsatt känner rädsla, obehag eller på annat sätt illa till mods och som sker på en skola, högskola eller arbetsplats. Det kan vara: När någon tafsar eller rör vid dig När någon ger blickar, visslingar och kommentarer om ditt utseende När någon pratar, skickar meddelanden eller ringer dig med sexuella förslag När någon visar eller sätter upp sexuella bilder När någon sprider sexuella rykten När någon säger kränkande och sexuella skämt att bli indragen på skoltoaletten det blir som en tystnad i skolkorridoren när hon kommer, sen stirrar alla på hennes bröst när hon går förbi ryktena om att vara en hora och slampa skämt, typ om att tjejer hör hemma i köket och ska suga kuk sexiga bilder på Facebook alla bögskämt Det är du som avgör! Vad som räknas som sexuella trakasserier är upp till dig som blir utsatt. Det viktiga är din upplevelse av händelsen. Det är vanligt att tjejer förminskar den egna upplevelsen av sexuella trakasserier och tänker att det kanske inte var så farligt. Sexuella trakasserier är oönskade handlingar, det vill säga att någon gör något mot dig fast du inte vill det. Så det spelar ingen roll om den som klappade dig på rumpan tycker att det var på skoj eller kommentaren om din kropp var menad som en komplimang. Känner du rädsla, avsky, obehag eller att du på något annat sätt känner dig kränkt så ärdet något fel och det har du rätt att slippa. Försök lita på din magkänsla! Det kan vara smickrande att få en blick om man känner att det är en person som man tycker om. Det är ju inte det på samma sätt när en gubbe dreglar på bussen eller när en lärare gör något. Tjej 16 år När något känns bra eller inte kan förstås variera och beror ofta på sammanhang och person. Olika personer får ta på dig på olika sätt. En kompis som smeker din rygg kan kännas härligt men om någon annan gör det kan det kännas olustigt. 6 Motstånd Motstånd 7

5 ILLUSTRATION: WENDEL B. STRÖMBECK Om du blir utsatt för något mot din vilja är det inte ovanligt att känna många saker samtidigt. Du kan känna dig arg, ledsen, smickrad, rädd, förbannad, äcklad, sedd och hjälplös på en och samma gång. Känslorna kan vara många men om du känner någon form av obehag så har du rätt att slippa det. FUNDERA PÅ: Hur känns det hos dig om du är med om något obehagligt? Kan du tänka tillbaka på din skoltid och om du någon gång känt dig utsatt? Hur kändes det då? Hänger ofta ihop med andra trakasserier Sexuella trakasserier hänger många gånger ihop med andra trakasserier som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Ofta är det svårt att skilja trakasserier på grund av diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier från varandra. Exempelvis får en tjej höra att hon är en slampa som bara duger till att suga kuk. Horryktet är sexuella trakasserier och hon blir även trakasserad på grund av kön då det är bara tjejer som kan få ett horrykte. Ett annat exempel är en kille som möts av några killar i korridoren, de gör en juckrörelse mot honom och kallar honom för kuksugare. Han blir då sexuellt trakasserad med juckrörelsen och trakasserad på grund av sexuell läggning då de menar att han är homosexuell och att det skulle vara något dåligt. Det viktiga är inte att du vet vad de olika trakasserierna kallas utan att det handlar om oönskade handlingar som du har rätt att slippa. Diskriminering är kopplat till normerna som finns i samhället. Normerna är alla de oskrivna regler som säger hur vi människor ska se ut och vara i en grupp. Det finns olika normer för olika grupper: för din skolklass, ditt kompisgäng eller familjen. Många normer är just kopplade till kön och säger hur tjejer förväntas se ut och bete sig. Normer kan förstås vara positiva också. 8 Motstånd ILLUSTRATION: Motstånd SLING 9

6 Att exempelvis visa respekt mot en kompis eller kollega gör att man lättare kan umgås. Andra normer är skadliga och delar in människor i grupper som värderas olika. De människor som passar in i normen får ofta makt och status medan de som inte passar in i normen kan bli utsatta för diskriminering och förtryck. Det är skillnad beroende på var man är någonstans. Om det är i skolan eller om man är ute sent på kvällen. Lättare och skönare om någon ingriper på andra ställen än i skolan. Det känns mer pinsamt i skolan, men det beror ju på vad det är för något också. Tjej 17 år FUNDERA PÅ Vilka normer passar du in på? Vilka föredelar får du om du håller dig till normerna och vilka begränsningar kan de ha? Blivit en del av vardagen Sexuella trakasserier får många gånger inte den uppmärksamhet som den borde, utan förminskas och skämtas bort. När det händer är det vanligt att den som blir utsatt inte längre ser det som ett problem och därför heller inte längre reagerar. Det kallas för normalisering och börjar redan på lågoch mellanstadiet. Pojkar jagar flickor på skolgården och lär sig busvissla efter tjejer. Tidigt blir det en del av vardagen och något tjejer lär sig leva med, så när de blir äldre och börjar högstadiet och gymnasiet är sexuella trakasserier redan så vanligt att många tjejer inte lägger märke till det längre. Normaliseringen beror dels på att det sker ofta och regelbundet men det är flera andra saker som också spelar in. Att skolan och skolpersonal inte ser eller ingriper, att andra elever och vuxna förminskar och skämtar bort det som händer, att killar tillåts ha ett dåligt beteende just för att de är killar och att tjejer förväntas vara duktiga och inte säga ifrån. Det är många tjejer som undviker att ta upp sexuella trakasserier som ett problem i skolan t ex för att de är rädda att framstå som besvärliga och inte längre vara omtyckta eller attraktiva, eller för att de inte tror att de skulle få stöd från kompisar eller skolpersonal. FUNDERA PÅ: Hur skulle det vara att ta upp sexuella trakasserier som ett problem i din skola? 10 Motstånd ILLUSTRATION: ELMH Motstånd 11

7 Varför är tjejer mer utsatta? Sexuella trakasserier är något som främst tjejer blir utsatta för och det är oftast killar som utsätter. Killar blir också utsatta - av andra killar. Ofta handlar det om homofobi. Det finns förstås tjejer som utsätter men de är inte alls lika vanligt. Det beror att vi lever i en könsmaktordning där killar och män som grupp har mer makt än tjejer och kvinnor som grupp. Normerna kring kön som värderar killars beteende och attribut högre än tjejers. Killar får mer makt och blir vana vid att ta mer plats och utrymme. Det finns inget som säger att tjejer skulle vara sämre eller svagare än killar. Tjejer är lika svaga och starka som alla andra. Däremot har tjejer en svagare ställning i samhället. Det finns många exempel på hur vi kan veta det, allt ifrån att killar ofta får en högre lön och tar mer plats i klassrummet medan tjejer ofta tjänar mindre, är ordningsamma och tystare i klassrummet. Härskartekniker För att förstå mer om maktutövning är det bra att känna till härskarteknikerna. Forskaren Berit Ås tog fram 5 härskartekniker och feminister har lagt till ytterligare 3 stycken. Härskartekniker sker runtomkring oss hela tiden. Härskartekniker är något som alla kan använda sig av, men vi vet att killar ofta använder dem mot tjejer. De som använder härskartekniker är inte alltid medvetna om sin egen taktik. Lär du dig att upptäcka härskarteknikerna kan du lättare hantera dem och undvika att använda dem mot andra. När du och flera personer i en grupp känner till härskarteknikerna kan ni påminna varandra om när de används. Vi ser att sexuella trakasserier begränsar tjejers frihet att få vara och uttrycka sig som hon vill. Det finns en risk att hon istället börjar anpassa sig eller dra sig undan för att slippa bli utsatt. Det kan exempelvis vara en tjej som undviker att hångla med en person på en fest, fast hon egentligen vill det, bara för att hon inte vill få ett dåligt rykte. Eller att en tjej inte säger ifrån när hon får höra ett sexistiskt skämt för hon orkar inte höra att hon inte har någon humor. På tjejjouren får vi kontakt med tjejer som på grund av sexuella trakasserier är rädda, ofta har ont i magen och huvudet, har försämrad självkänsla, känner sig deppiga eller vill skada sig själva. ILLUSTRATION: MALTE SUNDBERG 12 Motstånd Motstånd 13

8 Osynliggörande Att bli behandlad som om du inte vore där. EX: Du står med några killar som snackar med varandra. När de pratar tittar de bara på varandra, du försöker komma in i samtalet men de lyssnar inte utan fortsätter bara prata med varandra. Det gör att du kan känna dig osäker och obetydlig. Förlöjligande Att någon gör sig lustig på din bekostnad. Det kan vara ett kränkande skämt eller att någon inte tar dig på allvar. EX: Du får höra av en klasskompis att tjejers plats är i köket. Du blir irriterad och säger ifrån, då skrattar de åt dig och säger att du ska lugna ned dig det var ju bara var på skoj. Det gör att du kan känna dig dum och tråkig som inte tyckte att skämtet var roligt. Undanhållande av information Att inte få all information, utan att andra håller den för sig själv med flit. EX: Du ska ha ett grupparbete med några i klassen och de glömmer att ge dig information så att du inte kan vara med och bestämma. Det gör att du då kan känna dig utanför och bortvald. Dubbelbestraffning Att utsättas för anklagelser oavsett hur du gör. EX: Du bryr dig inte om att sminka dig och då får höra att du är ful eller konstig och om du lägger ned mycket tid på att sminka dig kan du få höra att du är en bimbo eller utseendefixerad. Det gör att du kan känna att du måste ändra på dig för att försöka passa in. Påförande av skuld och skam Att någon ger dig skuld- och skamkänslor genom att förlöjliga och dubbelbestraffa dig. EX: Du blir beskylld i skolan för att smöra när du visar intresse och gör dina skoluppgifter. Det gör att du kan känna att det du åstadkommit inte är viktigt eller bra. Splittring Att tjejer blir uppdelade i grupperingar så att de istället för att vara starka tillsammans ser varandra som konkurrenter. EX: Tjejerna på din skola delas in grupper av fula och snygga. Det gör att du kan känna att vissa har mer status än andra och att tjejer är taskiga mot varandra. Objektifiering Att du bedöms utifrån hur du ser ut, din kropp och klädsel, och inte som människa med tankar och känslor. EX: Du blir utsedd till skolans babe, veckans lammkött eller fulast på skolan. Det gör att ditt utseende blir det viktigaste och det du tänker och gör blir mindre betydelsefullt. Repression/bestraffning Att du blir utsatt för hot, våld, trakasserier eller förbud. EX: Du får obehagliga blickar när du går längs skolkorridoren eller blir tafsad på. Det gör att du kan känna dig otrygg och du begränsar ditt sätt att vara för att undvika att hamna i en liknande situation igen. TIPS Se och granska det som händer runtomkring dig. Ifrågasätt när en person gör något mot dig som inte känns bra. Det du tycker, tänker och gör är viktigt. Ta plats! 14 Motstånd Motstånd 15

9 Skillnad om det sker utanför skolan Sexuella trakasserier kan bara ske på skolor och arbetsplatser. Blir du utsatt för liknande saker utanför din skola kommer det istället att kallas för sexuellt ofredande. Skillnaden mellan dessa två är att de regleras av olika lagar. Det innebär att skolan har ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på skolan och om det gör det se till att de slutar. Sexuellt ofredande på exempelvis bussen, krogen, träningscentret eller hemma hos någon är ett brott som kan polisanmälas. Det finns undantag och det är kränkningar som sker utanför skoltid men som har kopplingar till skolans verksamhet. Om du exempelvis blir utsatt på nätet på din fritid och det får dig att känna dig otrygg i skolan, kan det räknas som sexuella trakasserier. Det är inte ovanligt att sexuella trakasserier övergår till andra övergrepp och då kan det bli ett brott som ska polisanmälas. Ett exempel är om en tjej blir tafsad på utanpå sina byxor och sen går personen innanför kläderna och rör hennes fitta. Då kan det räknas som ett sexuellt övergrepp och ska polisanmälas. Det är då extra viktigt att ge henne stöd. Utsatt på nätet Samma lagar som gäller utanför nätet gäller på nätet. Att bli utsatt på nätet kan ibland få andra konsekvenser. Genom nätet kan till exempel ett rykte, en bild eller en kommentar spridas och nå ut till många fler än vad det annars skulle göra. En bild som lagts upp på en sida kan laddas ned av vem som helst och kan på så sätt fortsätta spridas även om du senare själv valt att ta bort bilden. Grattis, vad fin du är hjärtat! Lammköttsida på FB Tjejer som vi träffat berättar om bloggar och Facebooksidor, såsom Veckans liggunderlag, Lammkött och Snyggast. Facebooksidorna är ofta kopplade till en skola och elever får nominera och skicka in en bild på någon eller sig själv. Andra kan sen gå in, gilla bilden och skriva en kommentar. Att nomineras på en av de här sidorna ger ofta status och anses vara något som hon ska känna sig glad eller stolt över. Det finns dem som tycker att det är positivt att nomineras och få kommentarer men många känner sig också kränkta och utelämnade. ett latina lamm som älskar killar som kan slänga runt henne till vilken position som helst.. hon har inget emot att bindas heller så ni vet.. men hon föredrar handbojor med rosa ludd Lammköttsida på FB Om en kompis berättar om att den blivit utsatt så är det viktigt att man tror på den. Det finns exempel som man hört om där en tjej berättat om att hon blivit våldtagen så tror ingen på henne. Det är viktigt att backa upp personen som berättar om det Tjej 16 år. 16 Motstånd Motstånd 17

10 Det kan till en början kännas kul och smickrande att bli nominerad. Det ger bekräftelse och kan förstärka självförtroendet samtidigt kan det kännas förödmjukande då det är ens utseende som avgör om man blir omtyckt. Det kan också komma kommentarer som gör att man känner sig dålig och ful. Det är svårt att kontrollera vad som skrivs men oavsett om du lagt upp bilden frivilligt från början bär inte du ansvar för det som händer därefter. Om någon missbrukar din bild eller skriver taskiga saker om dig så är det den som skriver det som bär ansvaret! TIPS Fundera på om de peppande kommentarerna väger upp de som är mindre bra? Känner du dig kränkt? Anmäl det till Facebook, bloggportalen eller där det är skrivet så det tas bort. Är det en elev/elever på skolan som är inblandade så säg till skolan. De ska ta sitt ansvar! Bara lite skitsnack Man skulle kanske inte vilja ligga med en kille som legat med hela skolan, men han blir i alla fall inte kallad för luder Tjej 18 år. Tjejer kan få ett rykte om att de är horor, slampor eller luder. Om en kille lever ut sin sexualitet på samma sätt blir han istället kallad för player, casanova eller hingst. Tjejers och killars sexualitet värderas olika helt enkelt trots att det egentligen inte finns någon skillnad. Vi tjejer ska säga nej och bara ligga med dem som vi är kära i och killar förväntas vara kåta, ta för sig och ligga med alla. Tjejerna som vi träffat på skolor berättar att ryktesspridning är vanligt. Horrykten är vanligast men de kan också handla om att någon legat med väldigt få eller att någon är gravid. Många tjejer upplever att ryktesspridning är något som tjejer är lika delaktiga i som killar. Jag önskar att det skulle sluta snackas så mycket skit, det ska inte spela någon roll om en tjej ligger runt eller inte Tjej 16 år. ILLUSTRATION: 18 Motstånd Motstånd IDA ENGBLOM 19

11 Att bli utsatt av en lärare En lärare kom för att ge mig hjälp och han tittar mer på min urringning än på uppgiften som jag behövde hjälp med Tjej 16 år Sexuella trakasserier kan ske såväl mellan elev och elev och mellan lärare och elev. Ibland kan det kännas extra svårt just när det är en lärare. Det kan upplevas som att läraren har mer makt och har ett övertag medan du som elev inte har något att säga till om. Även om det känns så ska du veta att du har rätt till din kropp och din upplevelse är viktig. Hur skulle du kunna säga ifrån? Kan du säga till läraren Nu tittar du på mina bröst, jag gillar inte det så sluta upp med det! Anledningen till varför man snackar skit kan vara att man vill känna samhörighet med de man pratar med, vill få sig själv att framstå som bättre eller att man vill sätta dit någon. Gränsen mellan att dela med sig av fakta utan avsikt att vara taskig och skitsnack kan ibland vara hårfin. Det kan från början verka harmlöst, du skvallrar bara lite men det kan lätt få mycket större spridning än det var tänkt från början. Vi har tagit del av berättelser från tjejer som beskrivit hur kompisar bytt skola, flyttat och skadat sig själva för att försöka komma undan ryktena. Vid ryktesspridning är det vanligt att människor börjar prata om falska och sanna rykten. Typ att hon fick ett horrykte om sig fast hon bara haft sex med en person eller att hon är ju faktiskt en riktig hora. Det spelar ingen roll om en tjej haft sex med tusentals eller ingen, hon ska ändå inte bli kallad för hora. TIPS Hör du ett rykte? Sprid inte vidare, om ingen lyssnar så får de ingen röst heller. Ifrågasätt dom som sprider ryktet. Prata med tjejen som ryktet handlar om och visa henne ditt stöd. Ta stöd av kompisar eller någon annan som du litar på och möt läraren tillsammans och prata med rektorn. Rektorn och skolans ledning ska se till att trakasserierna slutar. Om skolan inte agerat som de ska och sett till att det slutar kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Då kan skolan behöva betala ett skadestånd. Detsamma gäller när det är trakasserier mellan elever. TIPS Konfrontera läraren och förklara vad den gjort mot dig och hur du upplevt det! Vänd dig till rektorn. Anmäl till Diskrimineringsombudsmannen ( 20 Motstånd Motstånd 21

12 Lägg ansvaret där det hör hemma De flesta kränkningar sker utanför lektionstid. Det händer i skolkorridoren, uppehållsrummet, skoltoaletten, matsalen, på väg till eller från skolan. Här är närvaron av lärare liten. Tjejer som vi pratat med berättar att de drar sig för att berätta för lärare om det som händer i skolan. Skolan ska varje år ta fram en likabehandlingsplan där det framgår hur de arbetar med sexuella trakasserier och de andra diskrimineringsgrunderna. Både elever och lärare ska vara inblandade i likabehandlingsplanen. För att skolan ska veta vilka åtgärder som behövs på skolan kan man behöva ta reda på hur elever och lärare mår på skolan. Det kan skolan göra genom enkäter, intervjuer eller en kartläggning av något slag. Oftast vill man försvinna genom jorden om något hänt. Då skulle det vara jobbigt om någon annan skulle lyfta upp det som hänt med en lärare Tjej 18 år Det får inte bli för mycket uppmärksamhet om det har varit en liten grej liksom. Det får inte blir värsta grejen om nån kallar en för nått så ingriper alla men om det är nått lite större så kan man göra det. Tjej 18 år. Att dra sig för att berätta för en lärare kan bero på att det som hänt känns jobbigt, pinsamt och svårt och att du inte vill ge det som hänt ännu mer uppmärksamhet än det redan fått. Istället vill du glömma och gå vidare. Det kan kännas skönt att känna själv få bestämma hur något ska uppmärksammas men väldigt mycket ansvar läggs då på varje enskild tjej om det är något som ska uppmärksammas eller inte. Ett ansvar som inte är ditt. Genom att berätta för lärare får skolan ansvaret. Skolan ska se till att sexuella trakasserier inte förekommer på din skola. De ska arbeta främjande och förebyggande, det vill säga se till att det är en skolmiljö där alla trivs och har lika förutsättningar och om det sker kränkningar ska skolan agera och se till att det slutar. Mer om det står det i 14 kapitlet skollagen och i diskrimineringslagen. TIPS Läs på om diskrimineringsgrunderna på Be att få granska skolans likabehandlingsplan. Vad finns det för svagheter i planen? Hur skulle den kunna göras bättre? 22 Motstånd Motstånd 23

13 Du är värd att försvara! Att stå upp och försvara sig själv har du rätt till. Det kan vara svårt, kanske är det ovant eller så vet du inte vad du ska säga eller göra? Har du en gång sagt ifrån så kommer det kännas lättare att göra det i framtiden. Att säga ifrån är skönt men du ska inte heller känna att du måste ta strid i alla lägen. Du är inte dålig om du låter något gå förbi, du kan välja dina strider. Det är lätt att du, i en situation där du vill säga ifrån, tänker att det är viktigt att det är en bra eller vass kommentar som ska sätta personen på plats. Det är ju grymt om du kommer på något men det viktiga är inte vad du säger. Använd din röst! Det finns situationer där du kan känna att du inte agerade tillräckligt snabbt. Du kan ha blivit förvånad eller för ledsen för att hinna agera precis då det hände. Det kan kännas som att stunden försvann och att det är försent att göra något. Kom ihåg att det aldrig är för sent. Du kan och har rätt att ta upp det senare och visa ditt motstånd. 24 Motstånd Motstånd 25

14 Om att ingripa Det går ofta att se på sin kompis om den tycker att det är något som är fel eller inte. Jag ser det på kroppsspråket eller om jag söker ögonkontakt så kan jag se om personen vill att jag ska ingripa. Det kan vara svårare om det är någon man inte känner men det behöver inte vara det. Tjej 18 år Om du hör ett rykte, ett taskigt skämt eller ser någon bli utsatt för en tafsning så ingrip. Det finns olika sätt att göra det på. Du kan gå in och avbryta på plats, hämta några kompisar som kan hjälpa till eller vända sig till en lärare eller vuxen som ser till att det slutar. Andra saker som du kan göra är att efteråt gå fram och fråga om hur tjejen mår och tillsammans med henne bestämma om ni ska ta det vidare till skolledningen. Det kan variera hur du skulle agera och är säkert beroende på situationen. Tjejer vi mött har ofta tyckt olika men gemensamt för alla är ändå en önskan om att man ska ingripa på något sätt. FUNDERA PÅ: Hur skulle du vilja att någon agerade om du var utsatt? Hur skulle du agera om du såg någon bli utsatt? 26 Motstånd Motstånd 27

15 Prata med någon Det finns andra vuxna runtomkring en som kan vara bra att bolla med om det som händer. Jag brukar prata med mina föräldrar. Tjej 18 år. Att prata med någon om det som hänt är bra för att förstå vad du varit med om och få stöd. Det kan vara en kompis eller en vuxen i din närhet. Att prata med en förälder kan för vissa vara självklart men för många är det inte tänkbart. Det kan handla om att du inte har några föräldrar, att du känner att de inte skulle förstå dig eller kan ge dig det stöd som du behöver. Många tjejer som vi träffar blir också utsatta för kränkningar av sina föräldrar. Det viktiga är inte vem det är utan att det är en person som du litar på. Kanske kuratorn, tränaren, en kompis, en kompis förälder, tjejjouren eller någon annan som du har förtroende för. Fler känner som du Du kan också välja att organisera dig tillsammans med andra tjejer. Om du upplever att din skolmiljö är tuff, jobbig eller att alla inte behandlas på ett bra sätt så finns det förmodligen fler än du som känner så. Du kan tillsammans med andra få stöd och kraft. Vi tjejer är oftare utsatta för sexuella trakasserier men vi är inte en passiv grupp. Ta reda på om det finns fler på din skola som vill vara med och starta ett nätverk där ni bevakar era rättigheter och driver era krav på en likvärdig skola för alla oavsett kön. Kontakta en tjejjour för att få tips, idéer och uppbackning i hur ni kan arbeta. Tjejjoursrörelsen är ett sådant nätverk, vi är tjejer som tillsammans är kraftfulla och arbetar för jämställdhet. Ett annat exempel är Dotterbolaget, som ritat alla illustrationer i det här häftet - ett feministiskt serietecknarnätverk för tjejer och transpersoner, för skapa en fristad där serieskapande icke-cis-män automatiskt får ta plats i en annars mansdominerad bransch. Många fler exempel finns och många fler behövs för att det ska bli mer jämställt! 28 Motstånd Motstånd 29

16 Hänvisningar och tips för att läsa vidare Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan Dahlén, S, RFSU, 2010, Metod-Handledning/Sexuella-trakasserier pdf?epslanguage=sv Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011, bryt_upplaga3.pdf Diskrimineringsombudsmannen(DO) Fula gubbar, nätflirtar och camsex om vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem page/0/2012/03/fulagubbarnatflirtarochcamsex_pdf_16444.pdf Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott Grände, J, Odén, N, Brå, _var_gar_gransen.pdf Stockholms Tjejjour Serienätverket Dotterbolagets blogg blog.dotterbolaget.com/#home 30 Motstånd Motstånd 31

17 32 Motstånd

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier Page 1 of 5 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier kan innebära allt från kränkande kommentarer och blickar till att någon sprider rykten eller tar på dig när du inte vill. Det är bara du som kan

Läs mer

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering

Läs mer

Mammor & döttrar att utforska kvinnlig identitet

Mammor & döttrar att utforska kvinnlig identitet Mammor & döttrar att utforska kvinnlig identitet DRAMA/ORD HÄRSKAR- TEKNIKER Vad behövs? Kopior av scenerna till alla deltagare. Gör så här: Förbered dig genom att läsa på om härskartekniker. Många tjejer

Läs mer

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Alla skolor ska ta fram en Likabehandlingsplan. Där ska det stå vad skolan ska göra för att alla elever ska behandlas lika och slippa bli kränkta. I den här tidningen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet

Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet SÖDERTÄLJE KOMMUN 2010 Ronnaskolan Ronnaskolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Låg- och mellanstadiet Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Förebyggande arbete mot sexuellt våld

Förebyggande arbete mot sexuellt våld Förebyggande arbete mot sexuellt våld Agendan Uppsala tjej- och transjour Utgångspunkter Hur vi jobbar med vuxna Hur vi jobbar med ungdomar Resultat Önske-/kravlista Frågor Utgångspunkter Genus- och maktanalys

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Reviderad 2015/2016 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen Hösten 2018 och våren 2019 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion

Maserskolan. Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret Elevversion Maserskolan Likabehandlingsplan för Maserskolan Läsåret 2016-2017 Elevversion 1 Vad är en likabehandlingsplan? Likabehandlingsplanen är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen Hösten 2018 och våren 2019 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering Carolina Engström Jacob Flärdh Asepgren Om Friends Grundades 1997 av Sara Damber - eldsjälen med egen erfarenhet av mobbning. Icke-vinstdrivande organisation

Läs mer

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se

Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Ses offline? Om sex, gränssä1ning och ungas utsa1het på nätet. Josefin Grände www.josefingrande.se Se mig Unga om sex och internet www.ungdomsstyrelsen.se Någon på nätet försökt få en att prata om sex/skicka

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Beckombergaskolan. Beckombergaskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version

Beckombergaskolan. Beckombergaskolans likabehandlingsplan Läsåret Förkortad och förenklad version 1 Beckombergaskolan Beckombergaskolans likabehandlingsplan Läsåret 2014-2015 Förkortad och förenklad version 2 Beckombergaskolans Likabehandlingsplan 2014-2015 På Beckombergaskolan ska alla känna sig trygga.

Läs mer

www.friends.se Karin Dungmar

www.friends.se Karin Dungmar Karin Dungmar Innehåll Presentation av föreläsare, Friends och skolans uppdrag Varför föräldrautbildning? Om att skapa ett vi Övning: Tala lyssna Övning: Case Ansvarsordning Var kan jag vända mig till

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Sida 1 Likabehandlingsplanen är ett dokument som förklarar hur vi ska behandla varandra på vår skola, hur vi jobbar i skolan för att alla ska må bra

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Reviderad oktober 2013 Plan mot kränkande behandling Vision Lillmons

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för verksamhetsåret 2016-17 Arlandagymnasiet Enligt diskrimineringslagen ska varje skola bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra skolor ska alla barn och vuxna respektera

Läs mer

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Götlunda skola Datum 2015-08-28 Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Sverige Mobbning Det man brukar kalla för mobbning är när någon kränks, vid upprepade tillfällen över tid och vid ojämna styrkeförhållanden.

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stamgärde skola F-6 2016-17 Revideras v. 44 2017 Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en Likabehandlingsplan medan det i

Läs mer

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola årskurs 1-6 och skolbarnomsorg Läsår: 2018 2019 Innehållsförteckning

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Herrgårdens förskola

Herrgårdens förskola Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen

Läs mer

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen

Läs mer

Frågor och svar kring kränkande behandling

Frågor och svar kring kränkande behandling Frågor och svar kring kränkande behandling Vad är en kränkning? Kränkning är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av handlingar som gör

Läs mer

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en

Läs mer

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Gäller för Strömsunds Kommuns förskolor 2014/2015 Norrskenets förskola Ansvarig förskolechef: Ann-Kristin Lindkvist,

Läs mer

Klass Kille Tjej. Härskartekniker i grupper och klasser

Klass Kille Tjej. Härskartekniker i grupper och klasser Klass Kille Tjej Härskartekniker i grupper och klasser I en grupp kan det finnas olika förtryck under ytan. Förtrycken kan ibland vara osynliga och svåra att ta på. Berit Ås som är en forskare har tagit

Läs mer

Förkortad och förenklad version

Förkortad och förenklad version Ålstensskolan Gör mot andra som du vill att andra ska göra mot dig! Likabehandlingsplan för Ålstensskolan 2017 Förkortad och förenklad version Sida 2 (6) Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen är

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer