- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare

Transkript

1 - Medlemmar - Seniora forskare Claudia Fahlke sida 2 Jan Balldin sida 2 Ulf Berggren sida 3 Kristina Berglund sida 3 Ann-Sophie Lindqvist sida 4 Solveig Olausson sida 4 Anna Söderpalm Gordh sida 5 Doktorander Mattias Gunnarsson sida 5 Lena Lundholm sida 6 Elisabeth Punzi sida 6 Jonas Stålheim sida 7 Hanna-Linn Wargelius sida 7 Assistenter, projektledare Jenny Simson Rangmar sida 8 Ann-Sofie Medin sida 8 Angelica Dahlgren sida 9 1

2 Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Läste till filosofie kandidatexamen i psykologi vid Göteborgs universitet och disputerade 1994 på en avhandling om alkohol och stresshormoner. Blev docent 1998 och professor i psykologi 2006 vid institutionen. Är legitimerad psykolog och innehar för närvarande en kombinationstjänst vid Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi och andra kollegor bedriver jag klinisk forskning inom området missbrukspsykologi med särskild fokus på psykologisk och neurobiologisk sårbarhet för utveckling av missbruk, strategier för tidig upptäckt av missbruk och utfall efter olika behandlingsinsatser vid missbruk. Ansvarar för merparten av de projekt som beskrivs under. Tfn: E-post: Claudia.Fahlke@psy.gu.se Jan Balldin, docent, leg läkare Legitimerad läkare (1975), med. doktor i psykiatri (1981) och docent i allmän psykiatri (1984). Varit överläkare för avdelning 242 (avgiftning) vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet/psykiatriska klinik, SU/Mölndal fram till År 1979 startade jag klinisk missbruksforskning i Göteborg vid universitetskliniken S:t Jörgens sjukhus. Har sedan dess bedrivit psykiatrisk forskning om alkoholism. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi arbetar vi för närvarande med studier rörande psykologiska och neurobiologiska aspekter vid alkoholism. E-post: Jan.Balldin@gmail.com 2

3 Ulf Berggren, docent, leg läkare Legitimerad läkare (1979), med. doktor i farmakologi (1986) och docent i allmän psykiatri (1989). Är sedan 1994 överläkare vid Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus. Har tillsammans med docent Jan Balldin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap bedrivit omfattande studier rörande alkoholberoende sedan slutet av 1980-talet. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi arbetar vi för närvarande med studier rörande psykologiska och neurobiologiska aspekter vid alkoholism. E-post: Ulf.Berggren@vgregion.se Kristina Berglund, fil dr, universitetslektor Född Blev färdig med filosofie kandidatexamen i psykologi vid Göteborgs universitet Disputerade 2009 med en avhandling om socialt etablerade personer med alkoholproblem. Har för närvarande lektorstjänst vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet i kombination med ett externfinansierat forskningsuppdrag. Jag forskar huvudsakligen om psykobiologiska faktorers betydelse vid alkoholberoende. Syftet med forskningen är att öka kunskapen om psykobiologiska mekanismer till varför ett alkoholberoende uppkommer, hur ett alkoholberoende gestaltar sig för olika människor och vilka konsekvenser det får för individen och dess omgivning. Jag undersöker också vilka effekter behandling ger för olika grupper av alkoholberoende individer. Tel: E-post: Kristina.Berglund@psy.gu.se 3

4 Ann-Sophie Lindqvist, fil dr, PTP-psykolog Född Blev fil. dr. i psykologi 2004 vid Göteborgs universitet inom området biologisk psykologi med avhandlingen: Nandrolone decanoate, behaviour and brain: animal experimental studies. Har sedan dess haft externfinansierad forskartjänst vid institutionen, finansierad av Centrum för Idrottsforskning (CIF). Undervisar och handleder vid institutionen i biologisk psykologi och personlighetspsykologi. Examinerades som psykolog 2009 och gör för närvarande PTP-tjänstgöring vid Anorexi- & bulimimottagning för vuxna, Sahlgrenska universitetssjukhus. Mitt forskningsområde är drogers påverkan på personlighet och centrala nervsystemet. Är involverad i tre forskningsprojekt: (1) undersökning av långtidseffekter efter steroid bruk hos före detta elitidrottare under åren inom grenarna; brottning, friidrott och lyftning och (2) undersökning av psykiska och fysiska korttidseffekter under och/eller efter steroidmissbuk hos män som idag brukar steroider. (3) longitudinell undersökning av personer med fetalt alkohol syndrom (FAS) med avseende på deras psykosociala situation, psykiatriska hälsa, personlighet och neuropsykologiska fungerande. E-post: ann-sophie.lindqvist@psy.gu.se Tel: Solveig Olausson, fil dr, leg psykolog Född Utbildad vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Fil. kand. 1975, psykologexamen 1980, leg. psykoterapeut 1988, fil. lic och fil. dr Arbetat som psykolog sedan 1976 och inom psykiatrisk missbruksvård sedan I min nuvarande anställning inom Beroendekliniken SU/Område 2 som specialistpsykolog ingår forsknings- och utvecklingsarbete. Min forskning utgår från frågeställningar som väckts under mitt kliniska arbete vid en psykiatrisk missbruksmottagning för kvinnor. Mitt intresse är personer med substansmissbruk och psykiska ohälsa. Vad kan vara hjälpsamt vid behandling och vad kan förändras över tid i den multipla problematiken för dessa personer? Jag använder mig av både kvalitativ och kvantitativ metod. Telefon: E-post: Solveig.Olausson@vgregion.se 4

5 Anna Söderpalm Gordh, fil dr Född Har läst till en magisterexamen i psykologi och disputerade 2000 på en avhandling om biologiska orsaksmodeller och alkohol vid Göteborgs universitet. Arbetar för närvarande vid Sahlgrenska akademin där jag studerar alkohol humanexperimentellt i laboratoriemiljö. Har erfarenhet både av djurexperimentella och kliniska studier och jag är utbildad vid University of Michigan and University of Chicago, USA. Är även steg 1 utbildad kognitiv psykoterapeut. Jag forskar om subjektiva effekter av alkohol och interaktionen mellan stress, genetisk ärftlighet, gen-miljöinteraktioner och könsskillnader på friska individer. Vi människor upplever inte alkoholens effekter på samma sätt beroende på olika faktorer som t.ex. stress och eller pga. på vilka gener vi har. Detta gör att vi är olika känsliga för alkoholens belönande effekter. Ett annat spår handlar om hur alkohol påverkar det episodiska minnet (minne för konkreta händelser), dvs. vad och hur mycket minns man efter eller under pågående en alkoholberusning. Särskild fokus ägnas åt att studera hur alkohol påverkar ögonvittnes minnesprestationer och i vilken utsträckning minnesprestationen kan förbättras med hjälp av en kognitiv intervjumetodik. Anna.Soderpalm@neuro.gu.se Mattias Gunnarsson, doktorand, fil lic Licentiat i psykologi 2008 med uppsatsen Psychological risk factors associated with substance use in adolescents. Civilekonomexamen 1995, har läst bland annat organisationspsykologi och allmänpsykologi, men har fokuserat på att undersöka psykobiologiska riskfaktorers betydelse för att kunna predicera potentiell framtida substansanvändning hos ungdomar. Arbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i samarbete med Karolika institutet där vi undersöker psykobiologiska riskfaktorers (personlighet, psykisk hälsa, självbild m.m.) betydelse för ungdomars och unga vuxnas val att prova droger eller inte, samt betydelsen av dessa faktorer för ungdomarnas eventuellt fortsätta användning av droger. Mattias.Gunnarsson@psy.gu.se 5

6 Lena Lundholm, doktorand, leg psykolog Psykologexamen vid Uppsala universitet PTP-tjänstgörning vid Beroendecentrum i Stockholm. Är doktorand vid Uppsala universitet sedan 2009 och har en anställning vid kriminalvårdens FoU i Stockholm. Arbetar med min doktorsavhandlingsarbete som handlar om hur alkohol, steroider och andra droger påverkar aggressivt och kriminellt beteende (The acute impact of alcohol, illicit drugs and anabolic androgenic steroids on violent crime and selfdirected violence). Lena.lundholm@gmail.com eller lena.lundholm@sursci.uu.se Elisabeth Punzi, doktorand, leg psykolog Har varit verksam som legitimerad psykolog inom missbruks- och beroendevården sedan Arbetar nu på Järntorgsmottagningen, dels kliniskt med personer med narkotikamissbruk och psykiska svårigheter, och dels med metodutveckling och kliniknära forskning. Är också doktorand vid Psykologiska institutionen. Centralt i min forskning är dels förekomsten av psykiska problem hos individer med narkotikamissbruk, och dels hur man inom missbruksvården ska kunna utveckla metoder för att upptäcka och förstå vilka problem olika individer har. Syftet med detta är ökad kunskap om vilka behandlingsbehov som finns både hos enskilda individer och i patientgruppen. Ett område jag har studerat extra är svårigheter med att reglera olika beteenden såsom matintag, sexuella aktiviteter, träning, och shopping och hur sådana problem förhåller sig till substansmissbruk. Elisabeth.Punzi@vgregion.se 6

7 Jonas Stålheim, doktorand, leg psykolog Psykologexamen/fil mag Leg psykolog Antagen till forskarutbildning i psykologi Genomför forskningen på halvtid och arbetar resterande tid vid Linnéteamet, Beroendekliniken/SU, en öppenvårdsmottagning för personer med nydebuterad psykos och samtidigt missbruk. Mitt forskningsområde är patienter med psykos och missbruk, speciellt nydebuterade. Jag är framför allt intresserad av behandlingsforskning och de frågeställningar som väcks av det kliniska arbetet, där psykoterapin har en central roll. Jag är också intresserad av teoretiska psykopatologiska frågeställningar samt av hur missbruk och psykisk ohälsa interagerar. Min hemvist är inom den kliniska psykologin och en viktig drivkraft för mig är att bidra till ett närmande mellan forskning och klinik. jonas.stalheim@vgregion.se Hanna-Linn Wargelius, doktorand, fil mag Stationerad i Uppsala. Läste molekylärbiologi vid Uppsala Universitet. Fil mag Arbetade sedan som projektassistent vid Institutionen för neurovetenskap i Uppsala. Påbörjade doktorandstudier 2006 inom neurovetenskap och kombinerar forskningen med läkarstudier. I min forskning tittar jag på biologiska markörer för personlighetsdrag eller avvikande beteende (t.ex. kriminalitet, aggressivitet och alkoholvanor). Har en del personer en medfödd biologi som gör dem känsligare för vissa psykosociala faktorer? Fokus ligger på markören MAOB som kan mätas i blod och som anses spegla monoaminerg aktivitet i hjärnan. Vi tittar även på monoaminerga kandidatgener i relation till psykologiska mått och beteende. Hanna-Linn.Wargelius@neuro.uu.se 7

8 Jenny Simson Rangmar, forskarssisten, fil kand Född Filosofie kandidatexamen i psykologi (2001) och gymnasielärarexamen i psykologi och svenska (2002). Medverkar i det forskningsprojekt som studerar hur det har gått för de alkoholskadade barnen. Syftet är att få fördjupad kunskap om vilka konsekvenser prenatal alkoholexponering får för den vuxna personen, framförallt med avseende på psykosocial och neuropsykologisk funktion Ansvarar för datainsamling till projektet. E-post: jrangmar@hotmail.com Ann-Sofie Medin, projektledare, socionom Socinomexamen 1988 och fil mag examen Sedan socionomexamen arbetat som socialsekreterare, psykiatrihandläggare, avdelningschef samt de sista fem åren som enhetschef inom Göteborgs kommuns socialtjänst. Är för närvarande tjänstledig från enhetschefsarbete och projektledare för en studie som rör implementering av en modell för tidig upptäckt av riskbruk. Det projekt jag leder prövar en modell för att tidigt upptäcka riskabla alkoholvanor hos patienter som sökt akut vård vid en akut medicinsk vårdavdelning. Målet är att få i gång en fungerande samverkan mellan de enheter som möter personer med alkoholproblem och de enheter som kan ge vård och behandling för alkoholproblem. E-post: ann-sofie.medin@socialresurs.goteborg.se 8

9 Angelica Dahlgren, masterstudent, fil kand Född 1985 i Göteborg. Filosofie kandidatexamen i sociologi med inriktning mot socialpsykologi Filosofie kandidatexamen i psykologi Är för närvarande masterstudent i psykologi och skriver på ett arbete om Craving as a predictor for alcohol relapse, grundat på data från Göteborg Alcohol Research Project (GARP) som är tvärvetenskaplig och longitudinell projekt. E-post: gusdaang@student.psy.gu.se 9