Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor"

Transkript

1 Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Bakgrund Tidigare forskning om personlighet och alkohol har fokuserat på män, man har inte vetat så mycket om samband mellan personlighet och alkoholproblem hos kvinnor. Dessutom har de flesta studier gjorts på personer i behandling; få studier har gjorts i allmänna befolkningen, vilket är viktigt för att få en helhetsbild. Långt ifrån alla kvinnor med alkoholproblem söker ju vård, och det är viktigt att få kunskap även om de kvinnor som aldrig söker vård. Syfte Syftet med den forskning som jag har varit involverad i har varit att studera samband mellan personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor i allmänna befolkningen. Mer precist så har syftet också varit att analysera samband mellan personlighet och depression och ångest, som ofta förekommer samtidigt. Vidare har vi velat belysa samband mellan personlighet och vårdsökande hos kvinnor med alkoholproblem, samt hur stabil personligheten är per se, samt relaterat till förändring i psykiatriska diagnoser. Metod Forskningsresultaten baseras på data från den populationsbaserade longitudinella studien Kvinnor och Alkohol i Göteborg (WAG). Vi har slumpmässigt valt ut kvinnor från olika födelseår och först bett dem besvara en enkät angående alkoholfrågor. Kvinnorna som valdes ut var mellan 25 och 65 år. I ett nästa steg har en del av dessa kvinnor slumpmässigt valts ut till en längre intervju. De första enkäterna besvarades av ungefär 2500 kvinnor, varav ca 400 kvinnor senare intervjuades. Detta var intervjuades dessa kvinnor igen, dessutom skickades enkäter ut till kvinnor som var 20 och 25 år, varav ett slumpmässigt urval intervjuades. År 2000 gjordes proceduren om; man lade då till kvinnor födda 1980, som då var 20 år gamla. Följander resultat baseras på svar vi har fått från 7663 kvinnor som besvarat en enkät om alkoholfrågor varav 1592 kvinnor intervjuats om sina alkoholvanor och sin livssituation. De som har varit med från början har alltså intervjuats tre gånger. Psykiatriska diagnoser ställdes enligt diagnossystemet DSM-III-R. De diagnoser som har analyserats är alkohol/beroende missbruk, depression och ångest. Jag använder i den här beskrivningen för enkelhets skull termen alkoholproblem; men jag menar då kvinnor som uppfyller kriterierna för antingen missbruk och/eller beroende enligt DSM-III-R.

2 I samband med intervjuerna så fick kvinnorna själva fylla i ett personlighetstest, Karolinska Scales of Personality (KSP) och ett test för att mäta genusidentitet; Masculinity/Femininiyt Questionnaire (M/F-Q). Personlighetstestet är speciellt utvecklat för att mäta personlighetsdrag som antas ha betydelse för psykiatriska sjukdomar, så det är inte ett personlighetstest som på ett rättvisande sätt försöker beskriva en människas hela personlighet. Alltså finns det t ex fem olika skalor som mäter olika aspekter av ångestbenägenhet, t ex psykisk ångest som oro och ängslan eller kroppslig ångest som exempelvis hjärtklappning. När det gäller genusidentitet så har vi velat mäta aspekter som i vår kultur och i vår tid hittills har kopplats ihop med maskulinitet, att vara man, och femininitet, att vara kvinna. Men vi har inte velat ytterligare cementera dessa begrepp, utan visa på att de är kulturellt bundna inte könsbundna. Därför har vi inte delat upp frågorna i två dimensioner, maskulin och feminin, istället har vi gjort en indelning utifrån vad testet mäter; då har vi kommit fram till fyra dimensioner; ledarskap, självhävdande omvårdnad, och emotionalitet. Resultat Kvinnor med alkoholproblem uppgav att de är mer ångestfyllda, spända, impulsiva och irriterade än kvinnorna utan alkoholproblem. De hade också mer skuldkänslor, en starkare önskan att vara till lags, de var mindre nöjda med sin nuvarande livssituation och sina barndomserfarenheter och de blev lättare uttröttade än kvinnor utan problem. Skillnaderna var tydligast hos kvinnor som dessutom hade andra psykiatriska diagnoser som depression eller ångest. Betyder det att kvinnors personlighet förändras av att de får alkoholproblem? Eller är det så att vissa personlighetsdrag är en riskfaktor för att utveckla problem? Ja, man kan bara svara på en sån fråga om man får följa kvinnorna över tid, dvs i det här fallet göra dessa tester innan kvinnorna har alkoholproblem för att sen göra om dem när de har utvecklat alkoholproblem. Det var också så vi tänkte göra från början, men det var alltför få som hade utvecklat alkoholproblem vid uppföljningen 1995 för att det skulle vara möjligt att studera. Vi hade tidigare kunnat jämföra kvinnor som hade pågående alkoholproblem med kvinnor som hade blivit av med sina problem. De kvinnor som hade pågående alkoholproblem hade mer ångest, var mer spända, impulsiva, irriterade osv än kvinnor som hade blivit av med sina problem. Men de kvinnor som hade blivit av med sina problem var ändå mer ångestfyllda, spända och impulsiva än de kvinnor som aldrig hade haft problem. Hur skulle man tolka det här? Vi tolkade det så att kvinnor som utvecklar alkoholproblem troligtvis redan tidigare har personlighetsdrag som innebär en risk, t ex att en person är mer benägen att reagera med ångest i större utsträckning än en annan person skulle vara i samma situation, och att alkoholproblemen ytterligare förstärker dessa personlighetsdrag. Om man blir av med alkoholproblemen så återgår man till tidigare nivå, och har alltså fortfarande kvar en riskpersonlighet. Problemet var att vi inte hade intervjuat kvinnorna innan, vi hade bara intervjuat dem en gång, och kunde alltså bara jämföra kvinnor med pågående problem och kvinnor som inte längre hade alkoholproblem. Vi kunde därför inte säkert dra denna slutsats, bara formulera en hypotes. Frågan kvarstod; dricker kvinnor alkohol för att självmedicinera, pga t ex ångest? När det gäller genusidentitet fann vi att kvinnor med alkoholproblem skattade sin genusidentitet annorlunda än andra kvinnor. Med genusidentitet menas hur en person

3 uppfattar sig som kvinna eller man. Traditionellt har ledarskap och självhävdande uppfattats som mer manliga egenskaper, medan känslomässiga egenskaper som att gråta lätt, vara impulsiv eller inkännande traditionellt har betraktats som mer kvinnliga egenskaper. I jämförelse med kvinnor utan alkoholproblem skattade fler kvinnor med alkoholproblem sig lägre när det gällde ledarskap och förmåga att hävda sig själva. Men de skattade sig oftare som mer känslomässiga än kvinnor utan alkoholproblem. I nästa steg gick vi vidare och studerade personlighet och vårdsökande, vi fann då att så lite som 20% av alla de kvinnor som hade alkoholproblem hade sökt vård för sina problem. Det kunde ju vara så att en del av dessa kvinnor inte hade kommit till den punkt ännu att de sökte hjälp men vi fann också att bara 20% av dem som hade blivit av med sina alkoholproblem hade sökt vård pga sina problem. I vår studie hade vi ingen möjlighet att gå vidare och se om de som sökt vård också fullföljde behandling, eller kände sig hjälpta av behandlingen. Vi kunde inte heller att veta om övriga kvinnor med alkoholproblem istället hade sökt vård för annat än just alkohol, t ex för depression eller ångest. Det vi fann var att de kvinnor som hade sökt vård var mer ångestfyllda och irriterade och hade mer skuldkänslor, medan de som blev bra utan behandling personlighetsmässigt liknade kvinnor som aldrig hade haft alkoholproblem. Igen drog vi slutsatsen att det troligen finns två olika grupper av kvinnor, de som har en riskfylld personlighet, som kanske söker sig till alkoholen som medicin mot oro och ångest, och en grupp som kanske hamnar i ett missbruk pga olika omständigheter. Kanske för att man umgås i kretsar på arbete eller fritid där det finns mycket alkohol, eller att man i en tillfällig livskris, separation eller annat, använder alkohol som tillfällig ångestdämpare. Då är det troligtvis lättare att sluta, om själva missbruket inte var ett försök att komma tillrätta med några djupare problem. Men igen är det så att vår studie var en tvärsnittsstudie, dvs att vi inte kunde följa kvinnorna över tid; innan de fick alkoholproblem, under och efter när de slutat att överkonsumera alkohol. Igen får vi nöja oss med att säga att detta är troligt, vi kan inte säga att det är säkert. Vi ville inte ge upp så lätt; för att komma runt problemet så bestämde vi oss för att studera hur stabil personligheten är hos vuxna kvinnor i allmänna befolkningen generellt, och specifikt för kvinnor med alkoholproblem, depression eller ångest. Efter undersökningen år 2000 så hade vi tillräckligt många kvinnor för att det skulle vara meningsfullt att jämföra över tid. Det vi fann var att personligheten generellt sett är stabil, men att vissa personlighetsdrag faktiskt förändras när man får alkoholproblem. Kvinnor som inte längre hade alkoholproblem vid uppföljningen hade inte längre lika mycket kroppslig ångest (som t ex hjärtklappning och rastlöshet), de var också mindre spända och irriterade. För dem som hade utvecklat alkoholproblem vid uppföljningen var det inte så mycket som hade ändrats, de var dock mer impulsiva och mer verbalt aggressiva än de hade varit innan de hade problem. Men på de fem olika ångestskalorna, hade de inte förändrats nämnvärt de låg redan högt innan de utvecklade sitt missbruk. De hade alltså mer kroppslig ångest, var mer oroliga, spända, lättare uttröttade och hade svårt att hävda sig själva i sociala situationer. Så här fick vi till slut ett svar, åtminstone det bästa svar som idag kan ges. Det verkar vara så att vissa personlighetsdrag är en riskfaktor för att utveckla alkoholproblem hos kvinnor, och för de kvinnor som ligger högt när det gäller olika aspekter av ångest, irritabilitet och skuldkänslor är benägenheten att söka hjälp som störst. Här är det också viktigt att inte bara behandla missbruket och se det som att ångesten och irritabiliteten är en konsekvens av missbruket. Det har förmodligen förstärkts av missbruket men är kanske en del av orsaken till att kvinnorna i första hand har sökt sig till alkohol för att få lindring.

4 Konklusion Kvinnor med alkoholproblem skattar sin personlighet och genusidentitet annorlunda än kvinnor utan alkoholproblem. De uppger bl a att de har mer ångest, aggression och är mer emotionella, men de skattar sig lägre när det gäller självhävdande och ledarskap. Endast 20 % av de kvinnor som hade alkoholproblem sökte vård för detta, och av dem som blivit av med sina problem var det även här endast 20 % som hade sökt vård. Generellt visade sig personligheten vara stabil hos vuxna kvinnor; men kvinnor som hade blivit av med sina alkoholproblem hade mindre ångest och irritation, och de var mindre spända. De som utvecklade alkoholproblem under uppföljningstiden förändrades inte så mycket; de låg högt på alla ångestskalor redan innan de hade alkoholproblem. Relevans Dessa studier ger information om alkoholproblem hos kvinnor i den allmänna befolkningen, inte bara för gruppen kvinnor som söker hjälp. Detta är otroligt viktigt, eftersom vi har visat att endast en minoritet av de kvinnor som har alkoholproblem söker hjälp för detta. Det är viktigt att uppmärksamma hur få som faktiskt fångas upp i vården idag, och att fundera på vad det egentligen beror på. Betyder det att alla andra kvinnor - majoriteten som aldrig söker vård - inte heller behöver det? De blir ju ändå bra till slut? Eller betyder det att det inte finns vård i den utsträckning som behövs, så man söker den inte? Eller att man skäms så mycket över sina problem så man vågar inte söka vård? Eller att man inte tycker att det är alkoholproblemen som är det primära, så man kanske söker vård för andra saker, depression eller ångest t ex? Jag har inget svar på den frågan. Jag tror att det kan vara en del av allt detta. Däremot tror jag inte att man ska dra slutsatsen att de kvinnor som inte sökt vård inte hade haft behov av det. Alla dessa kvinnor har betydande problem med alkohol, vilket en diagnos visar, och det är viktigt att försöka reducera dessa problem. Ofta finns familjer inblandade som även de lider av konsekvenserna av missbruket. Även om det har luckrats upp, framförallt i yngre åldrar, så är det en skamstämpel för en kvinna att ha alkoholproblem eller berusa sig alltför mycket, framförallt om hon skulle bli aggressiv (mer än vad som är fallet för en man). Genom min egen erfarenhet som psykoterapeut har jag också erfarenhet av att det även efter en längre tids terapi kan vara svårt och kännas skamfyllt att erkänna och tala om att man inte klarar av att hantera sin alkoholkonsumtion. Mot bakgrund av dessa studier kan man också säga att det verkar vara av stor betydelse att kvinnor utvecklar självständighet och förmåga att sätta gränser om sin person som ett sätt att förebygga risken för alkoholproblem. En sådan gräns kan till exempel vara att stå emot grupptryck när det gäller konsumtionsnivåer av alkohol. Kvinnor som har en personlighet som innebär att de är mer känsliga och emotionella är mer i riskzonen och behöver uppmärksammas inom vården. De kan ha större behov av professionell hjälp för att kunna komma ur sina alkoholproblem. Det är också viktigt att uppmärksamma att de kvinnor som har en riskpersonlighet, dvs kvinnor som bl a har mycket ångest och aggressivitet, troligtvis behöver mer hjälp. Avslutningsvis vill jag säga att jag tror att det är viktigt för kvinnor att bli av med efterdyningen av skam som fortfarande finns i större utsträckning för kvinnan som dricker

5 lite för mycket jämfört med mannen som gör det. Utan skammen kan visserligen kvinnor dricka som män men efter den första frihetsberusningen kanske kvinnor kan välja lite mer klokt. Och framförallt våga söka vård när hon behöver det. Utan skammen att tappa ansiktet och bli anklagad för att vara en dålig kvinna och mamma eller kanske till och med riskera att förlora kontakten med sina barn. Tänk om vi kunde ge varandra en hjälpande hand när det finns möjlighet, men sluta ägna oss åt att utesluta alla grupper som inte beter sig enligt en osynlig mall för hur vi ska vara. Detta är återgivet med tillstånd från redaktör Claudia Fahlke, och finns tryckt i bokform: Riskbruk, missbruk, beroende. Forskning & Vård. En rapport från Göteborgs universitet och Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Intellecta DocuSys AB, Västra Frölunda, Sverige, Redaktör Claudia Fahlke och Ann-Gerd Melin. ISBN (10) (sid ) Den forskning som finns beskriven i detta avsnitt finns också mer utförligt presenterat på engelska i min doktorsavhandling: Östlund A (2006) Personality and alcohol-related problems epidemiological findings including gender identity, anxiety and depression in women. Doctoral Thesis, Department of Social Medicine, Institution of Community Medicine, Göteborg University, Sweden.

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Pressmeddelande 2011-06-XX

Pressmeddelande 2011-06-XX Pressmeddelande 2011-06-XX Inför midsommar Var sjunde anställd i Stockholms län dricker alkohol minst tre i veckan Var sjunde anställd i Stockholms län, 14 procent, dricker alkohol tre dagar i veckan eller

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Att göra genus genom att dricka alkohol

Att göra genus genom att dricka alkohol Att göra genus genom att dricka alkohol Gunnel Hensing Professor i socialmedicin vid Sahlgrenska akademin Det förebyggande perspektivet Hur mycket dricker vi i Sverige? Alkoholförsäljning, liter ren alkohol

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer

Östgötens psykiska hälsa. Om barnfamiljer Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Linköping februari 2006 Marika Wenemark Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Östgötens psykiska hälsa Om barnfamiljer Rapport 2006:1 Marika

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

En livsstilsförändring som ger vinst för alla

En livsstilsförändring som ger vinst för alla En livsstilsförändring som ger vinst för alla Ett gemensamt utvärderingsprojekt av Tetra Pak OHS och Nämndemansgården Missbruksbehandling kan det löna sig? Vad kostar missbruksproblem på en arbetsplats

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claudia.Fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Kvinnors hemliga sjukdom

Kvinnors hemliga sjukdom Kvinnors hemliga sjukdom Vad är Allergisk Feminin Reaktion (AFI)? Åtta av tio kvinnor (79%) har aldrig hört talas om AFI, trots att miljoner lider av det någon gång. Gynekologer i Storbritannien uppger

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer