Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad"

Transkript

1

2 R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

3 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen ISSN: Onkologiskt centrum Göteborg 2004

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Vårdkedjan...4 Kontaktsjuksköterska...5 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom...6 Kirurgisk behandling...6 Cytostatikabehandling...8 Strålbehandling...13 Hormonell behandling...16 Lymfödem...17 Nutrition...20 Sexualitet vid gynekologisk cancer...22 Smärta...24 Fatigue...26 Omvårdnad inom palliativ vård och livets slut...27 Palliativ vård...27 Vård i livets slut...28 Symtomlindring/kontroll...28 Psykosocialt stöd...35 Närståendestöd...35 Kurator...36 Sjukhuskyrkan...37 Psyko-onkologiska enheten...37 Patientundervisning...37 Referenser...38 Bilaga PLISSIT- en metod för samtal...44 Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 1

5 Arbetsgruppen medlemmar Eva Andersson Kvinnokliniken, SÄS Borås Pia Andersson Kvinnokliniken, Sjukhuset i Varberg Maria Carlman Onkologmottagningen, Sjukhuset i Lidköping Eva Gunnarsson Kvinnokliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Rose-Marie Haraldsson Enheten för kvinnosjukvård, SU/Sahlgrenska Sofie Jakobsson Enheten för onkologi, SU/Sahlgrenska Britt-Marie Kinander Kvinnokliniken, SÄS Borås Gunvor Lackdahl Kvinnokliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Anita Lindström Kvinnokliniken, NU-sjukvården NÄL Franciska Lundberg Enheten för gynekologisk onkologi, SU/Sahlgrenska Eva Mannesson Kvinnokliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Ingalill Martinsson Kvinnokliniken, NU-sjukvården NÄL Pilar Mc Conell Enheten för gynekologisk onkologi, SU/Sahlgrenska Inga Niklasson ordförande Kvinnokliniken, NU-sjukvården NÄL Annelie Nordner Enheten för gynekologisk onkologi, SU/Sahlgrenska Marita Olsson Kvinnokliniken, NU-sjukvården NÄL Christina Stigsson Enheten för kvinnosjukvård, SU/Sahlgrenska Författare Strålbehandling Malin Samuelsson Lymfödem Johanna Tallbacka Enheten för strålbehandling, SU/Sahlgrenska Sjukgymnastiken, Kärnsjukhuset, Skövde Röda tråd grupp Sofie Jacobsson Eva Gunnarsson Pilar Mc Conell Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 2

6 Inledning Inledning I Västra sjukvårdsregionen nydiagnostiseras årligen cirka 500 kvinnor med gynekologisk cancer. Behandling av dessa kvinnor sker genom ett samarbete inom regionen. Ofta diagnostiseras sjukdomen på hemortssjukhuset och därefter läggs en individuell behandlingsplan upp av specialistläkare på Enheten för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Kvinnorna behandlas oftast på flera sjukhus och kommer i kontakt med olika vårdgivare. Att drabbas av cancer kan leda till fysisk, psykisk, social och existentiell problematik. Framtiden blir oviss och svår att bemästra. Stora krav ställs på omhändertagandet för att optimalt välbefinnande skall kunna uppnås där kontinuitet mellan vårdtagare och olika vårdgivare är av avgörande betydelse. En av Onkologiska centrums huvuduppgifter är att utarbeta vårdprogram för olika cancersjukdomar. Syftet med detta vårdprogram är att förbättra och kvalitetsutveckla omvårdnaden för de över 2000 kvinnorna som årligen vårdas i regionen. Vårdprogrammet syftar även till att underlätta för sjuksköterskan att informera och undervisa denna patientgrupp och kan ses som ett komplement till de medicinska vårdprogrammen. För att möjliggöra en kvalitetsutveckling och förbättring av onkologiskt omvårdnad krävs kontinuerlig fortbildning, tid och resurser. Det är också viktigt att ta till vara specialistkompetensen hos olika yrkesgrupper. Möjlighet skall finnas för professionell handledning. Arbetsgruppen som utarbetat vårdprogrammet är sjuksköterskor representerande kvinnoklinikerna inom regionen och Enheten för onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Varje deltagare är ansvarig att inom sin verksamhet implementera vårdprogrammets arbetssätt. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 3

7 Vårdkedjan Vårdkedjan Cancerpatienten och hennes närstående kan träffa sjukvårdspersonal på fyra olika vårdinstanser: regionsjukvård, länssjukvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. En förutsättning för samverkan mellan dessa är god kommunikation, ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov och förutsättningar. För att patienten och hennes närstående skall känna trygghet i olika vårdsituationer krävs ett väl fungerande teamarbete och en stabil vårdkedja. Vårdteamets insatser skall underlätta för patienten att byta vårdinstans. Med sluten vård avses hälso- och sjukvård som ges när patienten är inskriven på sjukhus, se 5 HSL. Här ingår regions- och länssjukvård. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en säker vård och kontinuitet i omhändertagandet, när en patient skrivs in på sjukhus, behöver socialtjänsten och den öppna hälso- och sjukvården förse den slutna vården med information om aktuella vård- och omsorgsinsatser. Möjligheten att överföra sådan information förutsätter att patienten lämnar sitt medgivande. Särskilt viktigt är att aktuella uppgifter om vem som ansvarar för olika vård- och omsorgsinsatser delges den slutna vården. Med öppen vård avses hälso- och sjukvård som inte kräver inskrivning på sjukhus, se 5 HSL. Öppen vård delas upp i primärvård och övrig öppen vård. Primärvård innefattar basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande verksamhet, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. Primärvård är knuten till vårdcentraler dit patienten kommer för vård. Till övrig öppen vård hör hemsjukvården och de palliativa team som kan bli aktuella när patienten behöver sjukvård i hemmet. Målen för de palliativa teamen som finns i regionen är att erbjuda specialistkunskap i palliativ vård till sjukhus, hemsjukvård och primärvård. Teamen har en konsultfunktion och kontaktas av ordinarie vårdgivare då det finns behov. I vissa delar av regionen kan patienten själv kontakta teamet. Kontaktsjuksköterskan har den samordnande funktionen i vårdkedjan. Hon samordnar vårdplanering för patienter som är i behov av fortsatt omvårdnad vid utskrivning. Information som sänds till biståndsbedömaren skall beskriva patientens fysiska och psykiska funktionsförmåga, aktuella åtgärder, beräknad vårdtid och behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Biståndsbedömaren tar kontakt med sjukhuset och former för vårdplanering bestäms och genomförs. Berörda parter såsom närstående, läkare, sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut och dietist informeras av kontaktsjuksköterskan om tidpunkt för vårdplanering. Vid utskrivning är det ibland svårt att avgöra om sjukdomsförloppet kommer att innebära behov av ytterligare sjukvård. En överenskommelse om direkt inskrivning på vårdavdelning, så kallad öppen retur, utan att först söka akutmottagning innebär en stor trygghet för patienten och hennes närstående. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 4

8 Kontaktsjuksköterska Kontaktsjuksköterska Upplevelsen av cancersjukdomen kan avsevärt lindras genom ett bra omhändertagande och en god omvårdnad. För att kunna ge en god omvårdnad är kontinuitet i kontakten med sjuksköterskan av stor vikt. Många patienter inom cancervården saknar dock möjligheten att träffa samma personal. Genom att ha en kontaktsjuksköterska ökar kontinuiteten och patienten får en mer individuellt anpassad omvårdnad. Kontaktsjuksköterska innebär att en sjuksköterska har primäransvar för ett begränsat antal patienter, vilket innebär ansvar för både den direkta omvårdnaden och planläggningen av patientens fortsatta vård. Kontaktsjuksköterskan lär känna patienten och hennes närstående vilket innebär att eventuella problem och symtom förebyggs eller upptäcks, åtgärdas och följs upp. När patienten kommer för planerade besök måste tid avsättas för att kontaktsjuksköterskan ska ha möjlighet att ge en god omvårdnad. Kontaktsjuksköterskan bör genomföra ankomstsamtalet vid första inskrivningstillfället. Eftersom patienten ofta misstänker eller redan vet att hon har en cancer läggs stor vikt vid att skapa en relation utifrån patientens behov. Redan nu är det önskvärt att börja planera så att närstående kan vara med vid diagnosbeskedet. När diagnosbeskedet lämnas bör, förutom kontaktsjuksköterskan, också närstående närvara. Avsikten med kontaktsjuksköterskans närvaro är att stödja patienten samt att kunna förtydliga och återupprepa det som sagts. Innan patienten skrivs ut skall kontaktsjuksköterskan lämna sitt namn och telefonnummer/visitkort och uppmana patienten att ringa om hon har frågor eller behov av stöd. Under vårdtiden ska kontaktsjuksköterskan informera muntligt och skriftligt angående cytostatika- och strålbehandlingen om patienten förväntas behandlas med detta samt informera om de biverkningar som kan förekomma. Vid recidivbesked är det viktigt att kontaktsjuksköterskan är närvarande i samma syfte som vid diagnosbeskedet. I de fall patienten har svårt att öppet tala med sina närstående bör kontaktsjuksköterskan, med patientens tillåtelse, främja denna kommunikation. Kontaktsjuksköterskan ska i samband med varje vårdtillfälle och vid behov mellan vårdtillfällen revidera omvårdnadsstatus samt följa upp och utvärdera tidigare åtgärder. Att vara kontaktsjuksköterska innebär tillvaratagande av sjuksköterskans omvårdnadskompetens. Dessutom blir ansvarfördelningen tydligare och arbetstillfredsställelsen ökar. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 5

9 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Behandling vid gynekologisk cancersjukdom innefattar både kirurgi, cytostatika- stråloch hormonell behandling. Val av behandling grundar sig på cancersjukdomens ursprung, utbredning och histologi. Man tar även hänsyn till patientens allmäntillstånd och önskemål. Målet för varje behandling måste vara största möjliga kurativa effekt med samtidigt så få biverkningar och bestående skador som möjligt samt bibehållande av god livskvalitet. Kirurgisk behandling Kirurgisk behandling sker kurativt, för att bota sjukdom eller palliativt, för att lindra symtom. De kirurgiska ingreppen kan vara av olika omfattning. Det krävs ett stort engagemang samt goda kunskaper i kirurgisk omvårdnad hos dem som vårdar dessa patienter. Kontaktsjuksköterskan måste förstå och kunna förklara vilka fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser de olika ingreppen kan medföra. Preoperativa förberedelser och postoperativ omvårdnad vid kirurgisk behandling av corpuscancer, ovarialcancer, cervixcancer, vulva- och vaginalcancer sker enligt lokala PM. Om cancersjukdomen diagnostiseras i ett tidigt skede finns det ofta möjlighet att avlägsna hela tumören. Vid palliativ kirurgi kan det operativa ingreppet vara av stort värde för patienten då lokala besvär kan minska eller helt försvinna och patientens allmäntillstånd förbättras. I många fall växer tumören över på tarm och orsakar en tarmobstruktion, varvid en avlastande stomi kan komma ifråga. Vid multipla hinder kan man tvingas lägga en ileostomi. Det palliativa värdet av en ileostomi kan dock diskuteras, eftersom den är relativt svårskött och påverkar livskvaliteten betydligt. Hos patienter med proximala tarmhinder som besväras mycket av kräkningar kan en gastrostomi eller Witzel-fistel vara av stort värde. Corpuscancer Corpuscancer behandlas i de flesta fall med kirurgi. Man opererar bort uterus, ovarier och tubor. Ingreppet kan ske abdominellt via ett medellinjesnitt eller som laparoskopisk assisterad vaginal hysterektomi (LAVH). Ovarialcancer Kirurgin vid ovarialcancer omfattar total abdominell hysterectomi, bilateral salpingoooforectomi, omentectomi och frikostiga provexcisioner från peritonealytor. Cytologi på buksköljvätska, ascites och eventuellt exstirpation av misstänkta lymfkörtlar i buk och bäcken görs. Vid ovarialcancer stadium III IV är det inte alltid möjligt att avlägsna hela tumören. Målet med den kirurgiska behandlingen blir då att reducera tumörmassorna så mycket som möjligt. I vissa fall behandlas patienten preoperativt med cytostatika och därefter utförs tumörreducerande kirurgi. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 6

10 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Cervixcancer Stadium 0 Cancer in situ behandlas genom att den förändrade vävnaden tas bort. Olika metoder tillämpas så som excision med diatermislynga, laserexcision och knivkonisering. Ingreppet kan ske polikliniskt eller inneliggande. Stadium IA Normal behandling är enkel hysterectomi antingen vaginalt, abdominellt eller laparoskopiskt med 1cm vaginalmanschett för att undvika vaginaltoppsrecidiv. Hos yngre kvinnor som vill bevara sin fertilitet kan enbart konisering vara ett alternativ. Vid kärlinväxt utförs modifierad radikal hysterectomi med lymfkörtelutrymning. Stadium IB och IIB Behandlas med abdominell radikal hysterektomi med lymfkörtelutrymning enligt Wertheim-Meigs kirurgi, som utförs på Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus. Kirurgisk behandling genomförs i vissa fall efter genomgången cytostatikabehandling. Stadium III-IV Kurativ kirurgisk behandling genomförs inte. Cervixcancer vid pågående graviditet Patienter med invasiv cancer under pågående graviditet remitteras till enheten för gynekologi vid SU/Sahlgrenska för ställningstagande. Ställs diagnosen i tidig graviditet blir det ofta fråga om primär Wertheim-Meigs operation. Om cancern upptäckts först efter graviditetsvecka 20 kan för det mesta fostermognad inväntas och kvinnan förlösas med sectio omedelbart följt av radikal hysterektomi. Vulvacancer Stadium 0 Stadium IB: Lokal radikal excision utförs med minst 1 cm marginal. För perineala lesioner nära anus kan man överväga preoperativ strålning. Vid invasionsdjup > 1 cm görs även ytlig lymfkörtelutrymning i ljumsken. Stadium II Radikal vulvektomi utförs med bilateral lymfkörtelutrymning i ljumskarna. Kirurgisk behandling vid vulvacancer stadium II-IV utförs på Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Stadium III Radikal vulvektomi samt bilateral lymfkörtelutrymning utförs. När cancern växer över på vagina, uretra eller anus görs resektion av dessa organ så kallad bäckenexentration. Detta kan innebära en större defekt i analsfinktern och/eller uretrasfinktern. I dessa fall måste man vara beredd att lägga en sigmoideostomi och/eller avlasta urinblåsan med urinkateter alternativt operativ urindeviation. Om tumören växer djupt in i bäckenbottenmuskulaturen måste även denna reseceras, på grund av detta kan patienten få en vaginalprolaps, som kräver plastikkirurgiska åtgärder. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 7

11 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Stadium IV Preoperativ strålning eller cytostatika kan underlätta kirurgin. Bäckenexentration kan bli aktuell. Vilka åtgärder som görs beror på tumörutbredning och patientens allmänna tillstånd. Vaginalcancer Kirurgisk behandling är lämplig endast för vissa tumörer i tidiga stadier. Strålbehandling är primärbehandling vid avancerade tumörstadier. Beslut om fortsatt behandling När det patologiska anatomiska diagnossvaret (PAD) är klart meddelas patienten av sin ansvarige läkare (PAL) om ytterligare behandling behövs. Om så föreligger remitteras patienten till Enheten för gynekologisk onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Patienter som remitteras till Enheten för gynekologisk onkologi kommer där att genomgå en palpation i narkos (PIN). Patientens PAL tar utifrån undersökningsresultat och PAD svar beslut om vilken behandling patienten skall erbjudas. Patienten informeras om undersökningsresultat och framtida behandlingsupplägg planeras i samråd med patienten. Om cytostatikabehandling skall ges påbörjas denna under detta vårdtillfälle. Skall behandlingen fortsättningsvis ges på Enhetens för gynekologisk onkologi får patienten ny tid för behandling vid utskrivningen. Om patienten skall fortsätta behandlingen på hemortssjukhuset kommer hon att kallas därifrån. Om det är aktuellt med strålbehandling remitteras patienten till Strålbehandlingen, Enheten för onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Cytostatikabehandling Arbetet med cytostatika finns reglerat i Arbetarskyddsstyrelsen AFS 1999:11. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1995:19 skall lokala föreskrifter med skriftliga rutiner för de arbetsmoment som förekommer på avdelningen finnas. Inom gynekologisk onkologisk vård ges cytostatika intravenöst, intramuskulärt, intraperitonealt eller per oralt. Syftet med behandlingen bör klargöras för patienten innan behandlingsstart. Behandling med cytostatika sker kurativt, för att bota sjukdom, adjuvant, som understödjande behandling, palliativt, för att lindra symtom. Firstlinebehandling är den första cytostatikaregim patienten får efter att man ställt diagnos. Second-linebehandling är den andra cytostatikaregim som ges vid progress under primärbehandlingen eller vid tumörrecidiv. Third-line och Fourth-line är tredje respektive fjärde cytostatikaregim som ges vid upprepade recidiv eller vid progress under föregående regim. Extravasering av cytostatika De flesta cytostatika är vävnadsretande och kan ge vävnadsskador med svåra nekroser som följd om de extravaseras. Cytostatika är grupperade efter risk för hur svår vävnadsskada den ger. Tecken på att cytostatika har extravaserats kan vara smärta eller en brännande, svidande känsla i armen/kärlet, svullnad eller rodnad. Dropptakten blir långsam eller avstannar och det går inte att få något backflöde. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 8

12 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Vid extravasering skall patienten informeras om det som inträffat och vad åtgärderna syftar till. Åtgärder vid extravasering, se lokala PM. Vid lindrig vävnadsskada resorberas ett eventuellt ödem och rodnaden lägger sig. Detta sker ofta relativt fort och det blir oftast inga bestående skador. Då högriskcytostatika har extravaserats kan det utvecklas blåsbildning som följs av sår och allt tydligare nekrotisering av hud och underliggande vävnad. Såren som uppstår är ofta både smärtande och svårläkta. På underarmen kan senor och andra djupt liggande strukturer engageras med bestående men som följd. Detta kan uppstå från en vecka till fjorton veckor efter extravaseringen. Nekrosen beror sannolikt på att cytostatika binder sig till subkutan vävnad och kan ligga kvar där veckor upp till månader. Vid extravasering med ett högriskpreparat bör en plastkirurg kontaktas för bedömning av en eventuell aktiv åtgärd. Ansvarig läkare bedömer åtgärder från fall till fall. Biverkningar Benmärgen De flesta cytostatika påverkar benmärgens produktion av celler. Denna påverkan begränsar dosen av läkemedel och utgör även den största risken för patientens hälsa. Innan cytostatikabehandling påbörjas skall patientens röda och vita blodkroppar samt blodplättar kontrolleras. I de flesta fall kontrolleras därefter blodvärdena regelbundet för att följa hur behandlingen påverkar benmärgen. Sjunker blodvärdena under en viss nivå kan detta innebära att man vid nästa behandlingstillfälle sänker dosen eller väntar med behandling tills benmärgen återhämtat sig och blodvärdena normaliserats. Anemi Anemi innebär sällan att patienten behöver avstå från behandling eftersom den kan åtgärdas med hjälp av blodtransfusion eller läkemedel som stimulerar benmärgens produktion av röda blodkroppar. Anemi behandlas om den utgör en hälsorisk, ger försämrad livskvalitet eller hindrar patienten från att fortsätta sin cytostatikabehandling. Omvårdnad vid anemi innebär att patienten informeras om symtom på anemi, orsaken och hur de kan åtgärdas. Ge kostråd om järnrika livsmedel. Leukopeni Minskningen av antalet vita blodkroppar och förekomst av infektioner relaterade till detta är ofta den allvarligaste biverkan för patienten. Om antalet vita blodkroppar sjunker under en viss nivå finns det möjlighet att ge läkemedel som ökar nybildningen av vita blodkroppar. Dessa läkemedel kan ges profylaktiskt, när svår leukopeni och risk för infektioner kan förväntas eller terapeutiskt, vid leukopeni och infektion. Omvårdnad vid leukopeni innebär att patienten informeras om att hålla god hygien och att vara uppmärksam på tecken på infektion. Vid feber över 38 grader skall avdelningen kontaktas. Patienten skall undvika större folksamlingar och kontakt med infekterade personer då värdet på de vita blodkropparna förväntas vara lägst. Patienten skall informera sin tandläkare om att hon behandlas med cytostatika. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 9

13 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Trombocytopeni Blåmärken och petekier, små röda punktformiga blödningar under huden, kan uppstå vid trombocytopeni. Risken för inre blödningar ökar också. Eventuella blödningar kan bli svåra att stoppa. Trombocytkoncentrat kan ges om trombocytantalet sjunker under en viss nivå men effekten är kortvarig. Omvårdnad vid trombocytopeni innebär att patienten informeras om att blåmärken eller petekier lätt kan uppstå liksom att små blödningar från slemhinnorna kan uppkomma. Det kan vara fördelaktigt att använda mjuk tandborste alternativt enbart skölja munnen. Patienten skall informera sin tandläkare om att hon behandlas med cytostatika. Förstoppning skall undvikas. Vid blödning som inte avstannar skall akut vård sökas. Illamående och kräkningar Olika cytostatika har olika emetogen effekt. Det finns flera faktorer som påverkar illamåendet: kombinationsbehandling med flera preparat, dosering, administreringssätt, grundsjukdom och individuell känslighet. Yngre kvinnor besväras i högre grad av illamående än äldre. Åksjuka, graviditetsillamående eller en allmän benägenhet att må illa i olika situationer medför troligtvis ökad risk för att må illa under cytostatikabehandling. Man skall utgå från att alla patienter kan må illa av behandlingen och därför redan vid första behandlingen ge antiemetika i adekvat dos. Det är alltid lättare att förebygga illamående och kräkningar än att behandla det som redan uppkommit. Akut illamående uppkommer vanligtvis 4-6 timmar efter avslutad behandling men kan även uppträda kort efter cytostatikabehandlingen och ibland redan under pågående behandling. Fördröjt illamående kan komma timmar efter avslutad behandling och kan pågå upp till 7 dagar. Gränsen mellan akut och fördröjt illamående är flytande. Fördröjt illamående är oftast svårare att behandla än akut. Det är därför viktigt att inte minska den antiemetiska behandlingen för tidigt. Fördröjt illamående är vanligt vid behandling med platinumpreparat. Betingat illamående kan uppstå om patienten upplevt ett kraftigt illamående vid tidigare cytostatikabehandling då föreställningen om behandlingen kan framkalla illamående och kräkningar. Sådant illamående är svårt att behandla. Omvårdnad vid illamående innebär att patienten informeras och undervisas om orsakerna till illamåendet samt hur patienten själv kan förebygga och lindra det. Kostråd vid illamående och/eller kräkningar ät små måltider, men ofta salt mat kan dämpa illamåendet. Prova ansjovis, kaviar, buljong eller salta kex drick mycket, helst klara drycker kolsyrade drycker kan dämpa illamåendet stekt mat ger matos som kan upplevas som obehagligt. Välj hellre kokt mat, ugnsstekt mat eller kalla rätter undvik, om det är möjligt, att laga maten själv undvik favoritmat under de dagar illamående förekommer, annars finns risk för att man senare förknippar illamåendet med det man ätit Läkemedel mot illamående och kräkningar Det finns flera olika läkemedel för att förebygga eller behandla illamående och/eller kräkningar. Mot det akuta illamåendet ger man oftast 5-HT3-receptorblockerare i kombination med kortikosteroider. Dessa läkemedel har även effekt mot det fördröjda illamåendet och ordineras av ansvarig läkare utifrån given behandling. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 10

14 Vid otillräcklig effekt kan den antiemetiska behandlingen förstärkas med t ex dixyrasin, prochlorperazin eller metaclopramid. Se lokala PM. Alopeci Flera cytostatikapreparat kan orsaka alopeci. Detta beror på att cellbildningen i hårsäckarna skadas vilket leder till att de växande hårstråna blir tunna, sköra och lätt går av. Det vanligaste är håravfall på huvudet men även övrig kroppsbehåring som ögonfransar, ögonbryn och könsbehåring kan falla av. Håravfallet uppkommer oftast 2-3 veckor efter behandling. Det kan komma plötsligt eller ske gradvis, beroende på behandlingsregim. Håravfallet är temporärt och efter avslutad cytostatikabehandling växer det ut igen. Håret kan även börja växa under pågående behandling. När håret växer ut igen kan det få en annorlunda färg, bli tjockare eller tunnare, rakt hår kan bli lockigt och tvärtom. För att minska eller förhindra håravfallet kan kylmössa användas under vissa behandlingar. Denna kyler ned hårbotten, blodcirkulationen minskar i huden och cytostatika når inte ut i hårsäckarnas fina blodkärl. Omvårdnad vid alopeci innebär att patienten informeras när det finns risk för håravfall och att detta är temporärt. Det är individuellt när håret kommer tillbaka. När håret faller av och när det växer ut igen kan hårbotten ömma. Patienten bör undvika permanent, färgning eller toning direkt före, under och en tid efter behandlingsperioden. Hon kan med fördel använda milt schampo, inpackning och mjuk hårborste. Vid risk för håravfall skall patienten erbjudas utprovning av peruk. Lämna remiss och informera patienten om kostnader och vart hon kan vända sig. Det är lämpligt att prova ut peruken så fort som möjligt för att denna ska bli så lik det egna håret och frisyren som möjligt. En kosmetolog kan hjälpa till med makeupförändring, till exempel dölja förlust av ögonbryn. Diarré Diarré kan förekomma på grund av generell påverkan på tarmslemhinnan. Omvårdnad vid diarré innebär att patienten informeras om att dricka rikligt, gärna buljong eller mineralvatten för att ersätta vätske- och elektrolytförluster. Kryddstark eller gasbildande mat bör undvikas. Patienten bör äta ofta, fiberfattigt och små måltider. Produkter som innehåller en hög koncentration av dofilus, bifidus eller andra bakteriestammar har en normaliserande effekt på tarmen. Erbjud kontakt med dietist för kostråd. Uppmana patienten att kontakta avdelningen om diarréerna blir rikliga och långvariga. Antidiarroika kan då bli aktuellt. Förstoppning Förstoppning kan orsakas av cytostatika eller av de antiemetika (5-HT3- receptorblockerare) som ofta ges i samband med behandlingen. Laxantia ges ofta profylaktiskt. Omvårdnad vid förstoppning innebär att patienten informeras om att dricka rikligt och äta fiberrik kost eller andra livsmedel som är lösande som t.ex. katrinplommon och färsk eller torkad frukt. Erbjud kontakt med dietist för kostråd. Fysisk aktivitet kan hjälpa tarmen att komma igång. Uppmana patienten att kontakta avdelningen om förstoppningen skulle bli långvarig. Ytterligare laxantia kan då bli aktuellt. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 11

15 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Påverkan på urinvägar När stora mängder tumörvävnad bryts ner under kort tid, frigörs rikligt med urinsyra. Detta kan ge njurskador och det är därför viktigt att patienten dricker rikligt för att få en hög diures. Vissa cytostatikapreparat, i synnerhet platinumpreparat, är njurtoxiska. Andra preparat, till exempel ifosfamid, är urotoxiska. En del cytostatika kan missfärga urinen. Omvårdnad vid biverkningar från urinvägarna innebär att patienten informeras om att dricka rikligt för att upprätthålla en god diures. Informera också om att färgade cytostatika missfärgar urinen. Vid risk för hematuri, uppmanas patienten att kontakta avdelningen. Neuropati Cytostatika kan påverka perifera nerver. Detta kan yttra sig som stickningar, domningar, känselbortfall och en brännande känsla i händer och fötter. Biverkningarna är vanligen bestående eller endast partiellt reversibla efter lång tid. Omvårdnad vid neuropati innebär att patienten informeras om att neuropati kan uppkomma. Om svår neuropati uppkommer kan dosreducering eller byte av behandlingsregim bli aktuell. Kalla hand- och fotbad kan lindra symtomen. Erbjud kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast för eventuella hjälpmedel. Hörselpåverkan Vissa cytostatika är ototoxiska och kan orsaka hörselnedsättning eller tinnitus. Omvårdnad vid dessa biverkningar som påverkar hörseln innebär att informera patienten om att hörselnedsättning eller tinnitus kan orsakas av cytostatika. Uppmana patienten att berätta om hörselproblem uppstår. Muskel- och ledvärk Ledvärk, muskelvärk eller muskelsvaghet kan uppkomma efter cytostatikabehandling och kan kvarstå upp till en vecka efter behandlingen. Omvårdnaden innebär att patienten informeras om att besvären kan komma efter cytostatikabehandlingen och hur länge denna biverkan vanligtvis kvarstår. Paracetamol kan ha effekt mot smärtan. Uppmana patienten att kontakta avdelningen för recept på annat analgetikum om smärtan blir svår och ihållande. Påverkan på hud och naglar Hudceller påverkas av cytostatika. Huden kan bli torr och ibland uppkommer utslag och eksem. Utslagen är ofta reversibla och är framför allt lokaliserade till händer och fötter, men de kan även förekomma på armar, ansikte och bröstkorg. Dessa utslag ger ofta upphov till klåda. Under behandlingens gång kan även naglarna påverkas med reversibla symtom som t.ex. förändring av pigment, ömhet, smärta samt nagellossning i form av sköra, skiviga naglar. Omvårdnad vid dessa biverkningar innebär att patienten informeras om att förändringar på hud och naglar kan uppkomma efter behandlingen. Hon bör också undvika parfymerad, uttorkande tvål samt använda mjukgörande hudkräm och smörja in sig ofta. Dusch- eller badolja kan motverka att huden blir torr. Slemhinnepåverkan Cellerna i slemhinnorna förnyas ofta och de är därför extra känsliga för cytostatika. Biverkningar från slemhinnorna som kan förekomma är grusiga ögon, blödande tandkött, sår och blåsor i munnen samt näsblod. Smak- och luktförändringar kan också uppstå. Ibland förekommer även gastrit, cystit och diarréer. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 12

16 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Svampinfektioner i munhåla och underliv är också vanliga. Hos kvinnor kan sköra slemhinnor i underlivet orsaka småblödningar, framför allt vid samlag. Se separat kapitel om sexualitet vid gynekologisk cancer. Omvårdnad vid biverkningar som påverkar slemhinnorna innebär att patienten informeras om att dessa biverkningar kan uppkomma. Grusiga och irriterade ögon kan lindras med kalla koksaltkompresser. Ögonen kan sköljas med koksaltlösning eller receptfria ögondroppar. Patienten bör använda glasögon i stället för kontaktlinser. Munhygienen är viktig. Föreslå patienten att byta till en mjuk tandborste och undvika tandkräm. Sur och starkt kryddad mat kan förvärra besvären och det är viktigt att dricka rikligt. Fatigue Fatigue är ett vanligt problem i samband med och efter cytostatikabehandling. Detta problem kan orsakas av flera olika faktorer. För definition av problemet och omvårdnadsåtgärder, se separat kapitel om fatigue. Strålbehandling Målet med strålbehandling är att åstadkomma tumörregression eller symtomlindring. Tumörcellerna är i större utsträckning under tillväxt än friska celler, och är därför känsligare för strålning. Tumörcellerna har inte samma förmåga att reparera skador i sin cellstruktur som de friska cellerna och detta utnyttjas vid strålbehandling. Därför ger man upprepade behandlingar. Strålbehandling vid gynekologiska tumörsjukdomar kan ges som extern-, intrakavitär- eller interstitiell behandling. Stråldosen mäts i Grey (Gy). Extern strålbehandling Extern strålbehandling ges med hjälp av fotonstrålning som liknar röntgen fast med betydligt högre energi. Denna används då man vill nå tumörceller som ligger djupare i kroppen. Behandlingen kan även ges med hjälp av elektronstrålning, vilket används då man vill nå ytligt belägna tumörområden (huden och strax under huden). Extern strålbehandling kan ges från flera håll, t ex bak- och framfält eller fyrfältsteknik. Behandlingen tar 4-6 veckor. Vanligen ges en behandling per dag, måndag till fredag, de första fyra veckorna. Första behandlingstillfället tar längre tid än de övriga, ungefär 45 minuter. De följande behandlingarna tar 15 minuter. Själva behandlingstiden är ett par minuter medan resterande tid ägnas åt inställning av behandlingsfält och omvårdnad. Under behandlingen är patienten ensam i behandlingsrummet och övervakas med hjälp av TV-monitorer och mikrofon. De patienter som har en icke operabel cervixcancer, genomgår ungefär i mitten av strålbehandlingsperioden en palpation i narkos för ställningstagande till eventuell intrakavitär behandling. Skall patienten ha ytterligare behandling övergår man ofta till lägre dos per fraktion och två gånger per dag för att minska den totala behandlingstiden. Patienter som får sin behandling polikliniskt får möjlighet till ett läkarbesök i mitten och i slutet av behandlingsperioden. Inneliggande patienter kontrolleras på respektive avdelningar, för att kontrollera eventuella biverkningar och gå igenom frågor som patienten har. Blodstatus kontrolleras i början av behandlingen och en gång i veckan. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 13

17 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Förberedelser Patienter med cervixcancer som ej är opererade har varit på diagnostisk datortomografi (CT) för att bedöma den ursprungliga tumörutbredningen (innan eventuell kemoterapi givits). Datortomografin ligger också till grund för den tredimensionella dosplaneringen av strålbehandlingen (CT-dosplan). Inför CT-planundersökningen ges patienten kontrast intravenöst så att urinblåsan syns på bilderna. En agraff (metallclips), som markerar tumören på CT-bilderna, sätts på portio. En vecka senare kommer patienten till simulatorn. Detta är en röntgenapparat, där läkaren med hjälp av genomlysning och dosplan bestämmer var och hur behandlingen skall ges. Man markerar några streck på huden med tuschpenna, dessa markeringar används sedan för orientering och inställning av behandlingsfälten. På patienter med corpus- och cervixcancer, som är opererade, planeras strålfälten utifrån CT-snitten i ett Visionsprogram. Tekniken innebär att patienten inte behöver göra ett besök på simulatorn utan behandlingsfälten ställs in på behandlingsapparaten med hjälp av förflyttningsparametrar och översiktsbilder. Strålfälten markeras med tuschpenna på huden, och ersätts senare under behandlingen med små bläcktatueringar. Patienter med vulvacancer får behandling med elektronstrålning. Dessa behandlingsfält ställs in direkt på behandlingsapparaten, och behöver således inte gå via CT eller simulator i planeringssyfte. Under behandlingen får patienten ligga på en brits med benen i gynstöd. Applikatorn som hängs på behandlingsapparaten, kommer väldigt nära behandlingsområdet. Ibland läggs en bolusplatta över behandlingsområdet, detta för att strålningen skall komma ända ut i huden. Biverkningar Det är viktigt att patienter som genomgår strålbehandling är välinformerade angående behandlingens biverkningar. Är patienten medveten om vilka problem som kan dyka upp under och efter behandlingstiden är det lättare att hantera dessa. Biverkningar kommer oftast efter cirka 10 behandlingar, främst i form av gastrointestinala besvär, vattenkastningsbesvär, hudreaktioner och fatigue. Besvären avtar oftast inom ett par veckor efter avslutad behandling. Tarmslemhinnan är känslig för strålning, men graden av gastrointestinala besvär är individuella. Diaréer är den vanligast förekommande biverkningen. Dessa behandlas med antidiarroika. Även besvär med illamående kan uppkomma till följd av retning av tarmslemhinnan. Vid behov ges antiemetika. Illamåendet lindras med hjälp av ökat saltintag och genom att äta flera små måltider. För kostråd se separat kapitel om nutrition. Erbjud patienten dietistkontakt. Även besvär från urinblåsan och urinröret kan förekomma i form av trängningar och sveda vid miktion. Besvären kan lindras genom att patienten använder intimdusch vid toalettbesök. Vid behandling av vulva, vagina samt ljumskarna kommer biverkningar i form av hudreaktioner som uppträder som rodnad, svullnad, sprickor och sår. För att lindra strålreaktioner i huden lägger man på kompresser indränkta i kamomillavkok, som är svalkande och klådstillande. Man kan bland annat använda mjukgörande salvor. Det är viktigt att inte smörja in huden precis innan behandlingen, då det kan ge mer irritation i huden. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 14

18 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Fatigue under strålbehandlingen är vanligt. För definition av problemet och omvårdnadsåtgärder, se separat kapitel om fatigue. Beträffande sexuella förändringar se kapitel Sexualitet vid gynekologisk cancer. Intrakavitär strålbehandling med Ir-192 Högdosrat Behandlingen ges till patienter med cervixcancer. Här behandlas cervix och vaginaltopp eller vagina. Behandlingen ges med hjälp av en strålkälla, Iridium-192 som förs in med applikator i vagina eller cervix. Med denna behandling ger man en hög stråldos lokalt. Patienten övervakas under behandlingen av narkospersonalen via monitor. Behandlingen kan avbrytas om patienten skulle behöva tillsyn. Patienten får strålning i ca 3-15 minuter beroende på hur stort behandlingsområdet är och strålkällans ålder. Med information, förberedelser och dosplanering tar det minuter. Vaginal behandling med Ir-192 Ges till patient som opererats för corpus- eller cervixcancer. Det krävs inga förberedelser eller sedering. Efter en kort gynekologisk undersökning förs en avlång, slät plastcylinder upp i slidan. Cylindern kopplas via slang till behandlingsapparaten och behandlingen ges till vaginans slemhinna. Strålbehandlingen tar cirka 3-15 minuter. Patienten får tre behandlingar med en veckas mellanrum. Vid första behandlingstillfället är patienten inneliggande, de övriga genomförs polikliniskt. De patienter som fått extern strålbehandling får sin första strålbehandling i vagina med Ir-192 en vecka efter sista externa strålbehandlingen. Biverkningar Lokala biverkningar förekommer såsom urinträngningar och vaginal flytningar. Vid behandling i cervix och corpus kan det förekomma blödningar eller blodiga flytningar under de närmsta dagarna efter behandlingen. Interstitiell strålbehandling Denna behandling ges till patienter med vulva- och vaginalcancer, oftast som recidivbehandling. Vid interstitiell behandling appliceras nålar eller slangar i tumören. Detta görs under narkos eller spinalbedövning. Läkaren för genom en plastmatris in ett bestämt antal nålar i det området man vill behandla. Dessa laddas sedan med Iridium-192 och ges med pulsdosrat. Behandlingen ges på applikationsavdelningen dagtid, varannan timme i 10 minuter under 4 7 dygn. Under behandlingen förs total vätskebalans och uppgifter om patientens kaloriintag. Patienten får äta slaggfri kost eventuellt med tillägg av slaggfria näringsdrycker eller intravenös infusion. Patienten behöver regelbunden hjälp med att vända sig och ändra läge. Hon behöver också någon form av förströelse, till exempel TV, video, tidningar, böcker, samt möjlighet att få telefonen inkopplat. Biverkningar En vecka efter avslutad behandling kan lokala strålreaktioner uppstå i form av smärta, rodnad och svullnad. Besvären lindras med analgetika eller lokalbedövning. Beträffande sexuella förändringar se kapitel Sexualitet vid gynekologisk cancer. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 15

19 Behandling vid gynekologisk cancersjukdom Hormonell behandling Hormonell behandling kan vara ett alternativ för patienter med corpuscancer som inte är aktuella för kirurgi eller strålbehandling eller som befinner sig i ett sent stadium av sjukdomen. Vid recidiv är hormonell behandling att betrakta som en palliativ åtgärd. Denna kan ges som progesteron, gestagener, antiöstrogener eller selektiva receptormodulatorer. Behandlingsresultatet är korrelerat till förekomst och nivåer av hormonreceptorer samt tumörens differentieringsgrad. Vid ovarialcancer kan behandling med hög dos gestagener och antiöstrogener väljas som en skonsam palliativ behandling i fall där man vill undvika cytostatikans toxicitet. Varierande responssiffror har rapporterats, men i många fall har dessa varit jämförbara med vissa cytostatikaalternativ men med gynnsammare biverkningsprofil. Biverkningar vid hormonell behandling kan ses i form av vätskeretention och viktuppgång. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 16

20 Lymfödem Lymfödem Lymfödem kan definieras som en synlig och förnimbar svullnad i en kroppsdel. Det innebär en ökad mängd vätska i vävnaderna som beror på att lymfsystemet inte klarar av att transportera bort vätska i tillräckligt snabb takt. Vid cancersjukdomar kan lymfödem uppstå primärt på grund av tumörinväxt eller tryck från tumörer i lymfsystemet eller sekundärt efter en genomgången cancerbehandling, såsom operation och strålning. Den vanligaste lokalisationen för lymfödem vid gynekologisk cancer är i ljumsken, underlivet och benen. Tidiga tecken på lymfödem är inte alltid svullnad utan kan vara symtom såsom ökad trötthets-, tyngd- eller spänningskänsla i benet. Tidigt uppträdande av lymfödem, inom 2 månader efter operation, kan orsakas av avskurna lymfbanor, sårsvullnad och ibland infektion. Denna svullnad är mjuk och går vanligen helt tillbaka. Senare uppträdande lymfödem, 6 månader till flera år efter operation, orsakas av förstörda eller ärrade lymfbanor, som trots att lymfproduktionen är normalstor, inte kan upprätthålla transportkapaciteten. Ett obehandlat lymfödem kan på sikt medföra rörelseinskränkning, kläd- och kosmetiska problem samt rosfeber. Behandling Lymfödem är lättast att behandla i ett tidigt skede. Behandlingen kan delas in i träning, hudvård, kompression och manuellt lymfdränage eller pulsatorbehandling och skall ges i samråd med sjukgymnast/lymfterapeut. Bra träning för benen är promenader, bassängträning eller lättgympa. Ansamling av proteinrik vävnadsvätska retar till fett- och bindvävsutveckling i ödemområdet. En försämrad cirkulation i detta område bidrar till nedsatt immunförsvar och ökad känslighet för infektioner och svampangrepp. Minsta lilla hudspricka eller sår kan bli inkörsport för annars oskyldiga hudbakterier, vilket i sin tur kan ge rosfeber. Eftersom huden över den ödematösa vävnaden undergår förändringar med tiden och blir torr, tjock och oelastisk måste avsevärd uppmärksamhet läggas ned på hudvård. Manuellt lymfdränage Behandling med manuellt lymfdränage utförs alltid av en specialutbildad lymfterapeut. I allmänhet försöker man koncentrera behandlingen till ett begränsat antal veckor. Under denna tid kan man ofta uppnå ett mätbart resultat och en klart märkbar effekt för patienten. Behandlingen syftar till att genom ytlig massage öka aktiviteten i de kvarvarande friska lymfbanorna. Det låga trycket mot vävnaden påverkar transportkapaciteten framför allt i de hudnära lymfkärlen. Kännedom om lymkörtelstationer, lymfbanor, territorier och avflödeshinder bestämmer terapeutens upplägg. Trots att denna behandling upplevs som behaglig finns kontraindikationer. Pågående infektion av exempelvis rosfeber eller svampangrepp ska behandlas innan manuellt lymfdränage påbörjas. Vidare kan ett kardiellt ödem förvärras och arytmier påverkas negativt. Gynekologiska tumörsjukdomar; Omvårdnad 17

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Välkommen till Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Innehåll Onkologens dagvårdsenhet... 1 Cytostatikabehandling... 2 Så här går det till... 2 Biverkningar... 3 Vanliga biverkningar...

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI ÖREBRO-REGIONEN

OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI ÖREBRO-REGIONEN OMVÅRDNADSPROGRAM GYNONKOLOGI 2005 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp Wenche Järhede, Kliniken för Gynekologisk onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Lisa Nygren, Kliniken för Gynekologisk onkologi, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar

Apotekets råd om. Svamp i hud och naglar Apotekets råd om Svamp i hud och naglar Svamp i huden och naglarna är en av de vanligaste infektionerna man kan drabbas av. Infektionen orsakas oftast av jäst- och trådsvampar. De ger upphov till en inflammation

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Bröstcancer. strålreaktioner på huden Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

till dig som behöver lokal östrogenbehandling.

till dig som behöver lokal östrogenbehandling. till dig som behöver lokal östrogenbehandling. PATIENTINFORMATION 1 INNEHÅLL Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4 Behandling med Oestring... 5 För vem passar Oestring?... 7 Finns det

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer