Glutenintolerans, vanligare än man trott
|
|
- Åsa Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Glutenintolerans, vanligare än man trott Anneli Ivarsson Universitetslektor, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och global hälsa Vi har nu fått de riktigt stora vyerna och jag ska istället zooma in på ett begränsat område glutenintolerans som jag tycker är intressant. Jag ska visa att sjukdomen är vanligare än vad man tidigare har trott och att den har haft en speciell utveckling i Sverige de senaste 20 åren. Ett annat namn på glutenintolerans är celiaki och jag använder de båda orden växelvis. De står för att man inte tål de vanliga sädesslagen vete, råg och korn; närmare bestämt proteinet gluten. Det är en livslång sjukdom och personer som har celiaki bör hålla en glutenfri kost för resten av livet. Det handlar alltså om stora förändringar för dem som drabbas. Figur 1. Christoffer, åtta månader gammal på bilden t.v., kom in till barnkliniken i Umeå 1987 med diarréer och viktnedgång sedan ungefär en månad. Efter sex veckor med glutenfri kost hade han piggnat till radikalt, bilden t.h. 22
2 Figur 1 visar en av de första patienter som jag kunde ställa den här diagnosen på. Det var 1987 och jag hade precis börjat som läkare på barnkliniken här i Umeå. När Christoffer kom till oss var han åtta månader och ni ser ju på vänstra bilden att han mådde erbarmligt. Han föddes som en frisk pojke, ammades första månaderna och fick sedan vanlig mat. När han var ungefär sju månader började han få diarré, gick ner i vikt och blev gnällig. Han hade tidigare försöka dra sig upp i stående, men slutat med det. Föräldrarna var förstås jätteoroliga för att sonen skulle vara allvarligt sjuk och en av de diagnoser man ska fundera på i detta läge är just glutenintolerans, särskilt eftersom han inte visade några tecken på infektion. Vi tog ett prov från tarmen, ställde diagnosen celiaki och såg till att hans kost blev den rätta. Den högra bilden visar Christoffer bara sex veckor senare. På den tiden såg vi dramatiska symtom, men också mycket snabba förbättringar. Jag minns att jag som nyanställd läkare var orolig över att skicka hem den lilla pojken och att jag ringde efter en vecka för att fråga hur det gick. Föräldrarna var lättade och glada och sa att det är ju redan en helt annan unge!. Vad vi trodde oss veta om celiaki på den tiden var att man ska ha ett arvsanlag i botten, närmare bestämt HLA-DQ2 eller HLA-DQ8 som finns hos ungefär 30 % av befolkningen i Sverige. Om man sedan äter mjöl från vete, råg eller korn får man automatiskt sjukdomen och det finns inget att göra åt det, se Figur 2. En immunologisk reaktion i kroppen skadar lud- Figur 2. Synen på glutenintolerans under 1980-talet: Kombinationen av vissa ärftliga faktorer och gluten i maten ger oundvikliga skador i tarmslemhinnan. 23
3 Figur 3. Mikroskopibilder på Christoffers tarmslemhinna medan han var sjuk, bilden t.v., och när tarmen är läkt efter ett år med glutenfri kost, bilden t.h. den i tunntarmen så att slemhinnan blir platt och inte kan ta upp näring ordentligt. När man tar bort mjölet ur kosten läker slemhinnan. Det var så vi såg på celiaki på den tiden. Figur 3 visar Christoffers tarmludd på nära håll, avbildad med två olika metoder. Ett prov från tunntarmen kan låta dramatiskt, men det är ingen svår undersökning. I övre raden ser ni slemhinnan med svepelektronmikroskopi och i den undre raden som histologiska preparat, dvs. tunna snitt betraktade i vanligt optiskt mikroskop. De båda vänstra bilderna visar hur slemhinnan såg ut när Christoffer var sjuk platt och skadad med massor med inflammatoriska celler och bilderna till höger visar frisk slemhinna som togs efter ett år av följsamhet till en strikt glutenfri kost. De högra bilderna visar alltså att slemhinnan har läkt med vackert, böljande tarmludd som kan ta upp näringen. Men om Christoffer skulle börja slarva med kosten eller äta gluten på nytt, kommer tarmskadan tillbaka. Vid celiaki gäller det att hålla en strikt glutenfri kost under hela livet. Christoffer och alla andra med sjukdomen måste undvika all mat som inne- 24
4 håller mjöl, inte bara de lockande bullarna och bröden utan också t.ex. pasta och många såser. Men de kan ju ändå äta det mesta kött, fisk, majs och ris och en massa annat. Symtom i alla åldrar Idag vet vi att celiaki inte alltid startar tidigt i livet. Celiaki kan visa sig när som helst i livet och med nästan vilka symtom som helst, se Figur 4. Små barn får oftast problem som liknar Christoffers: Diarré, viktminskning eller kanske istället förstoppning. Hos skolbarnet kan sjukdomen visa sig som trötthet och ont i magen. Tonåringen går inte i pubertet ordentligt, får kanske blodbrist och sedan följer ett väldig varierande spektrum av symtom hos vuxna: Nedstämdhet, svårigheter att bli gravid, benskörhet, gaser i magen eller en hudsjukdom med kliande blåsor (dermatitis herpetiformis). Glutenintolerans är väldigt lurigt att känna igen. Än lurigare blir det genom att symtomen ofta varierar under livets gång. Det finns alltså en väldig variation av symtom också hos samma individ i olika ålder. Klas Hallert illustrerade en kvinnas liv med oupptäckt celiaki med Figur 5 på nästa sida: I barndomen har hon en tillväxtrubbning som Christoffers, sedan kanske hon växer hyfsat, får blodbrist som tonåring, Figur 4. Exempel på symtom på glutenintolerans i olika åldrar. 25
5 Figur 5. Sjuklighet och symtom hos en och samma person fram till dess att glutenintoleransen upptäcks i övre medelåldern (Tryckt med tillstånd av Hallert, Ica-förlaget) kanske missfall i 30-årsåldern, depression i medelåldern, sedan diarré och magbesvär innan diagnosen äntligen ställs någon gång efter 50 års ålder. Samma sjukdom tar sig alltså olika uttryck under åren, vilket gör att det kan vara väldigt svårt att sätta fingret på vad som är fel. Genomgående blir ändå de allra flesta ganska snabbt bättre när de får sin diagnos och ändrar kosten, men ju senare i livet det händer desto längre tid kan vändningen ta. Vi brukar säga att man som vuxen bör pröva ett helt glutenfritt år innan man ger upp. En sammanställning från USA har faktiskt glutenintolerans på topplistan med de 10 vanligaste diagnoser som läkare brukar missa. I stora drag kan den slutsatsen översättas också till Sverige: Många har celiaki utan att veta om det. Den svenska celiaki-epidemin Sverige har upplevt en alldeles speciell situation med den här sjukdomen i form av en klassisk epidemi. När Christoffer kom till sjukhuset i slutet av 1980-talet var sjukdomen ovanlig hos barn, och hos vuxna ännu ovanligare. Han var faktiskt en av de första som vi fick se i en kommande ström av barn 26
6 Figur 6. Från mitten av 1980-talet och ungefär tio år framåt ökade antalet fall av celiaki hos barn i Sverige yngre än två år så som vid en klassisk epidemi. (Grafik: Elin Brander, Dagens Medicin) med glutenintolerans. Vi såg den på Barnklinken i Umeå och andra barnläkare runt om i landet mötte också allt fler småbarn som var ordentligt sjuka i celiaki. Figur 6 sammanfattar utvecklingen. Ni ser att 1 till 2 per födda hade glutenintolerans vid 2 års ålder på 1970-talet och sedan ökade det dramatiskt upp till nära 5 per år i mitten av 1980-talet. Fortfarande var det dock fråga om ganska små tal, ungefär 0,5 % av tvååringarna. Christoffer diagnostiserades 1987 och i efterhand, med data från hela landet, kunde vi se att ökningen egentligen hade inträffat redan några år tidigare. Det är svårt att få överblick som enskild läkare på ett sjukhus och för att kunna göra sammanställningar som den på figuren krävs stora datainsamlingar. I efterhand kunde vi se en fyrfaldig ökning där Christoffer var ett av många fall och sedan en minskning efter ungefär ett årtionde, alltså en klassisk epidemi av den här kroniska sjukdomen. 27
7 Barnmatens betydelse När vi inledde forskningen i slutet av 1980-talet visste vi förstås inte hur framtiden skulle se ut utan tänkte: Vad händer? Kommer celiaki att öka hela tiden? Var är taket? Vi förstod förstås att det inte var så enkelt att bara arvet och gluten hade betydelse utan det måste finnas något annat i bilden. När ökningen kom hade ju inte genetiken plötsligt ändrats hos den svenska befolkningen. Som för de flesta sjukdomar måste det vara så att levnadsvanor betyder en hel del. Vi har senare kunnat visa att det bästa om man vill minska risken för glutenintolerans på befolkningsnivå är att amma barnen om det är möjligt och, oavsett om man ammar eller inte, börja med gluten i väldigt liten mängd, gradvis och helst redan under amningen. Dessa forskningsfynd avspeglade sig snart i svenska rekommendationer som gick ut på bred front och bidrog till minskningen. Vi kunde visa med vår forskning att ungefär hälften av epidemin troligen förklaras av ändringar i spädbarnskosten. I början av 1980-talet kom en rekommendation på europeisk nivå om att vänta med att ge barn gluten tidigt. Starten skulle förskjutas från 4 till 6 månader för att skona de minsta eftersom vi då trodde att de som har det genetiska arvet automatiskt skulle bli sjuka av gluten. Rekommendationen gjorde att de små mängder mjöl som fanns i modersmjölksersättningarna togs bort. I och med att man uppsköt starten av gluten till 6 månaders ålder blev följden att allt färre ammade när de förde in gluten i sina barns kost, eftersom det var vanligt att amningen avslutades ungefär i denna ålder. En annan faktor knyter an till Olle Hernells kommentar om för mycket protein i barnmaten, vilket också gällde vällingar och liknande produkter. Man drog ner mängden protein genom att minska mängden mjölk, som har en hög proteinhalt, och istället ökades mängden mjöl. Vid den tiden visste man ju inte att mjölmängden hade betydelse för glutenintolerans. Ganska plötsligt började alltså spädbarn få mer mjöl i sin barnmat och oftare än tidigare utan pågående amning. Senare, på 1990-talet ändrades rekommendationerna utifrån våra och andras fynd till en försiktig introduktion av glutenhaltig mat under pågående amning och mängden mjöl i produkterna drogs ner. Figur 7 visar samma utvecklingskurva som föregående figur vad gäller utvecklingen av celiakiförekomsten över tid, men mer vetenskapligt presenterad och förlängd in på 2000-talet. Ni ser den låga ingångsnivån, en dramatisk 28
8 Figur 7. Antalet nya fall av glutenintolerans varje år i Sverige per invånare i tre åldersgrupper under åren 1973 till2003 (Olsson et al; tryckt med tillstånd av Pediatrics, 122(3), , Copyright 2008 AAP) ökning till höga nivåer som låg kvar i ungefär 10 år och sedan en minskning. Puckeln på kurvan skapas av de årskullar som exponerades för den särskilt ogynnsamma spädbarnskosten. Ni ser också en långsammare ökning efter De båda nedre kurvorna visar utvecklingen hos de äldre barnen, där sjukdomen ökar gradvis och blir allt vanligare över tid. Än så länge tolkar vi det framför allt som en följd av mer uppmärksamhet vi är bättre på att hitta fallen idag. Kurvan bygger numera på det nationella registret för glutenintolerans. Alla barnkliniker i landet rapporterar sina nya fall till oss här i Umeå, så det är gedigna data. Vad finns under ytan? Är barnen som har fötts efter epidemin verkligen friska eller har de bara fått mindre symtom så att de inte hittas av den anledningen? Kan det vara så att de får sjukdomen senare i livet? Vi brukar använda isberget som visas i Figur 8 (se nästa sida) för att åskådliggöra problemet. Nu flyter verkliga isberg visserligen med den tjockare sidan uppåt, men vi visar vårt på det här sättet. Ovanför vattenytan ligger de fall som vi hittar på barnklinikerna runt i lan- 29
9 Figur 8. Celiaki-isberget vad döljer sig under ytan? det och under ytan finns det vi inte hittar, både de som har en tarmskada och de som ännu är friska. Ta inte fasta på proportionerna i bilden, det handlar inte om det. Frågan är bara: När det blev färre barn synliga uppe på toppen, är de friska i tarmen eller har de istället fått diskreta symtom och ligger kvar under ytan? Om de finns där utan att ha fått diagnos är det dåligt för folkhälsan, om de är friska är det förstås bra. Därför har vi gått vidare med studien ETICS Exploring the iceberg of celiac disease in Sweden som innebär att vi granskar isberget genom att testa många barn ute i landet för glutenintolerans, bl.a. här i Umeå. Det är mycket möjligt att ni har barn, barnbarn eller grannars barn som är med i den här studien. Totalt ingår fem orter med omnejd: Umeå, Norrtälje, Norrköping, Växjö och Lund. Där inbjuds i år alla sjätteklassare till undersökningen. Första gången vi gick ut var 2005/2006, då vi bjöd in sjätteklassare på de fem orterna för testning för celiaki. De fick komma till skolsköterskan för att väga sig, mäta sig och ta blodprover. Både föräldrar och barn svarade också på enkäter tackade ja att vara med i studien och bland dem hade 3 % glutenintolerans. Tidigare nämnde jag 0,5 % som mest under epidemin bland tvååringarna. Till vår stora förskräckelse såg vi att faktiskt 3 av 100 barn i årskullen har glutenintolerans, och bara ett av de tre var känt sedan tidigare. Det hade vi inte väntat oss. Det innebär grovt räknat att ett 30
10 barn i varje skolklass bland dem som är födda 1993 har glutenintolerans och att de flesta inte vet om det. På 1980-talet ansåg man att ungefär 1 per i befolkningen har celiaki och det ökade under epidemin till 4 per redan vid 2 års ålder. Sedan har man sagt att det nog i genomsnitt handlar om 1 %, dvs. 10 per 1 000, i de flesta befolkningar. När vi i ETICS-studien tittade på barn födda 1993, som då hunnit bli 12 år, hade mycket riktigt ungefär 1 % en känd celiaki, men vi hittade 2 % till. Totalt var det faktiskt 3 %, åtminstone i årskullen från Det är världsledande siffror när det gäller förekomst av glutenintolerans, vilket vi inte är glada över. Nästa fas av ETICS-studien genomförs nu 2009/2010. Nu går vi ut till barn som är födda 1997 alltså efter epidemin och som i allmänhet började äta gluten i mindre mängder under pågående amning. Återigen bjuder vi in alla sjätteklassare på de fem orterna. I den här gruppen 12-åringar har ungefär 0,5 % en redan känd glutenintolerans och vi undersöker nu hur mycket som finns under ytan. När vi har kommit ungefär halvvägs in i studien talar mycket för att vi landar på ungefär 2 % totalt. Det verkar därför bli färre än i den tidigare studien, vilket skulle tyda på spädbarnskosten verkligen har haft betydelse för att minska celiakirisken, men vi är inte tillbaka på den äldre nivån 1 per Vad gäller förekomsten av celiaki räknar vi idag med cirka 2 % i åldern 0 13 år, 3 % i åldern år och kanske 0,5 % bland dem som är äldre än 26 år, vilket betyder att totalt sett ca personer i Sverige har glutenintolerans och att väldigt många av dem inte vet om det. Om man översätter siffrorna till Umeå kommun innebär det att vi på 1980-talet hade ungefär 100 fall och nu är uppe på sammanlagt ca Det är med andra ord en väldigt dramatisk ökning. Andra orsaker måste finnas Celiaki beror förstås inte bara på spädbarnskosten. Visst spelar den roll det tyder våra resultat på och det stöds också av annan forskning men det måste finnas andra faktorer som har betydelse. Figur 9 visar en kraftig ökning av vetemjölkonsumtionen i USA, och Ingegerd Johansson kommer att visa hur det ser ut här i Västerbotten. Det finns ännu ingen forskning som visar att den ökade mjölkonsumtionen faktiskt har betydelse för ökningen av celiaki, men det är mycket möjligt att det är så. 31
11 Figur 9. Konsumtionen av vete (kg per inv.) i USA Modifierad utifrån United States Department of Agriculture. Economic Research Service: (May 30, 2007). Figur 10 visar några exempel på hur vanlig glutenintolerans är i andra delar av världen. Allt fler studier påvisar sjukdomen i stort sett över hela jordklotet, men i mycket varierande omfattning. I ett område i västra Afrika noteras 56 per (5,6 %) vilket än så länge är den högsta kända nivån och gäller en befolkning med väldigt speciella levnadsomständigheter. Annars ligger den vanligaste nivån omkring 1 %. De enda områden i världen där man ännu inte i vetenskapliga studier visat på celiaki finns i södra Afrika och Sydostasien men såvitt jag vet har man inte heller ännu letat där. ETICS-studien är en del av EU-projektet Prevent CD som ger oss finansiella möjligheter att genomföra vår forskning. Vi har också stöd från flera av de svenska forskningsråden som Vetenskapsrådet, FORMAS och FAS Jag vill särskilt nämna en av mina doktorander, Anna Myléus, som fått pengar från Drottning Silvias Jubileumsfond och som har gjort flera av de bilder jag visar idag. Jag är också ansvarig för SIMSAM, ett tvärvetenskapligt projekt vid Umeå universitet. Vi har fått finansiellt stöd av Vetenskapsrådet för att använda nationella register för att förstå mer om barns hälsa i ett livsloppsoch flergenerationsperspektiv, och här knyter vi förstås in celiakiregistret. 32
12 Figur 10. Exempel på förekomsten av glutenintolerans bland barn i olika delar av världen (kända fall per inv.). Om du själv sitter här eller har någon omkring dig som inte mår riktigt bra och tänker att det kan vara celiaki börja då inte med glutenfri kost på egen hand! Har man verkligen sjukdomen handlar det om en livslång behandling och i det läget ska man veta vad man sysslar med för att verkligen kunna hålla en strikt glutenfri kost. Vad du istället ska göra är att gå till vårdcentralen och ta ett blodprov så att man kan testa för glutenintolerans. Visar blodprovet förhöjt värde bör du slussas vidare till en tunntarmsbiopsi, alltså ett prov från tarmslemhinnan. Det är inte en undersökning som är speciellt besvärlig. Svenska Celiakiförbundet har medlemmar och är en väldigt bra patientorganisation som kan ge mycket tips och råd. Deras hemsida www. celiaki.se innehåller mer information för alla intresserade. Sverker Olofsson: Jag fastnar för det som du har sagt, att de flesta som har celiaki inte vet inte om det. Hur känner man sig när man borde gå och ta det där blodprovet? Anneli Ivarsson: Ja, som du såg på listan över symtom så är det ju en oerhört bred bild. Det är väl det klassiska lite buller i magen, lite trött och hängig, inte riktigt den där rätta energin men det finns också många andra symtom. Vi kan ju alla känna någonting av allt det där någon gång. Därför går det inte att svara rakt på din fråga. Jag tänker att om man inte mår riktigt 33
13 bra, har sökt hjälp hos läkare och försökt med de vanliga förklaringarna. Då, innan man ger upp och tänker att jag är väl bara en gnällspik, ska man se till att det här blodprovet tas. Sverker Olofsson: Men alltså rent krasst, man behöver inte genera sig. Man kan gå till sin doktor och säga: Du får ta det här blodprovet. Anneli Ivarsson: Det tycker jag absolut att man kan göra men man ska absolut inte börja med glutenfri kost på egen hand. Sverker Olofsson: Det var ju en förfärande siffra i Afrika, men den vi har här uppe är ju tillräckligt skrämmande den också. Vad beror det på att vi ligger så långt framme eller så långt bak? Anneli Ivarsson: Mycket talar för att det har att göra med de förändringar av spädbarnskosten som gjordes i början av 1980-talet utifrån den kunskap som då fanns. Man visste då inte om det var betydelsefullt hur man introducerade mjölet i spädbarnets kost. Mycket talar för att den abrupta starten av mjöl till många barn ofta utan pågående amning pressade upp de kommande årskullarna till en onödigt hög nivå av celiaki. Om bara den förklaringen gällde skulle vi i den andra testningsomgången i ETICS-studien vara nere på den låga nivån från 1970-talet igen, men vi är ju inte det. Vi ser ut att nå 2 %, men inte lägre. Det måste alltså finnas fler viktiga faktorer som vi inte känner till. Sverker Olofsson: Man brukar ofta koppla glutenintolerans till att det är en konsekvens av välfärden en välfärdssjukdom? Anneli Ivarsson: Vi ser mer och mer av tankegången att det är en välfärdssjukdom på samma sätt som diabetes och att vi i hela västvärlden är på väg mot en högre nivå. Den förändringen beror inte på en slump, utan vi måste ställa frågan Vad är det i vårt sätt att leva numera som gör att så många utvecklar glutenintolerans? Det skulle möjligen kunna vara så att den ökade mjölmängden i vår dagliga mat skulle kunna bidra. Detta är än så länge spekulation och är ännu inte utforskat, men vi får i oss mycket mer mjöl idag än under den tid när vi åt mer potatis och mindre pasta. Sverker Olofsson: Det är väldigt tydligt att sjukdomen börjar i späd ålder. Är barnmatsutbudet så mycket bättre idag att man som förälder tar mindre risker än tidigare eller ska man vara väldigt noga med vad man ger barnen? Anneli Ivarsson: Ja, många insjuknar i celiaki tidigt i livet, men i dag är det väl visat att man kan insjukna i vilken ålder som helst, även som äldre. Men för 34
14 att återgå till barnen.den barnmat vi har i Sverige oavsett om man lagar den själv eller köper färdigt är av hög kvalitet. Man behöver inte alls vara rädd för det utan fortsätta och följa de råd man får från Barnavårdscentralen. Om man vill tänka på någonting i sammanhanget är det väl att om det funkar att amma så är det bra. När man börjar med mjöl gäller försiktighet med mängden och de barnmatsprodukter som finns är anpassade till det tänkesättet. 35
Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Läs merFORSKNINGENS DAG 2010. Mat som medicin. En bok från Forskningens dag 2010 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet
FORSKNINGENS DAG 2010 Mat som medicin En bok från Forskningens dag 2010 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och Norrlands
Läs merElla Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:
Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner
Läs merCeliaki. ur TKM-perspektiv
Celiaki (glutenintolerans) ur TKM-perspektiv Ett examensarbete vid Akupunkturakademin Maria Mellander Nässjö ht 2007 Arbetet beskriver celiaki (glutenintolerans) dels ur västerländsk synvinkel och dels
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merApotekets råd om. Gaser och orolig mage
Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,
Läs merGlutenintolerans - celiaki
När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,
Läs merVi reder ut begreppen.
Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.
Läs merGlutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322
Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merceliaki Vilka av dina patienter har celiaki?
celiaki Vilka av dina patienter har celiaki? Under de senaste årtiondena har celiaki gått från att vara en ovanlig sjukdom hos barn till ett utbrett folkhälso problem i Sverige och resten av västvärlden.
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merOm projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg
Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merÖkar diabetes bland barn?
Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av
Läs merCELIAKI (glutenintolerans)
CELIAKI (glutenintolerans) - när immunförsvaret slår fel MARIE-LOUISE HAMMARSTRÖM Klinisk mikrobiologi, Immunologi Kunskapsveckan 2018-10-31 CELIAKI Glutenintolerans Gluten Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs mer1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt
1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt
Läs merMAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN
K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merEn liten bok om mjölk
En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merNationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård
Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård Utmaningar för en medicinsk redaktion Johanna Cederholm Specialist i allmänmedicin Medicinsk
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merMaten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever
Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Guiden är uppdelad i tre delar, där
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merCeliaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Läs merStörningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Läs merDRAFT. Annat land. utanför europa
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merGluten och mjölk Copyright 2012, Michael Håkansson Ansvarig utgivare: Michael Håkansson Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1353-8
1 2 Gluten och mjölk Copyright 2012, Michael Håkansson Ansvarig utgivare: Michael Håkansson Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1353-8 Inledning. "De lärde skola komma på skam" Som ni säkert lagt
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merApotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn
Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merTEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017
Nyhetsbrev 2017 TEDDY Kids Hej kära Juniorforskare! Vi på TEDDY skickar en liten hälsning till Dig med lite pyssel, information om studien och lite rolig fakta du kanske inte visste tidigare. Vi tycker
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI
10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning
TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merHypotyreos. Låg ämnesomsättning
Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merforskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund.
forskarporträtt Jag är länken mellan patienten och labbet Daniel Agardh delar sin tid mellan labbet och patienterna i Malmö och Lund. 30 I CeliakiForum #2 2016 Barnläkaren och celiakiforskaren Daniel Agardh
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merAtt leva med. Huntingtons sjukdom
Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merforskarporträtt Jonas Ludvigsson
forskarporträtt Jonas Ludvigsson Professorn och barnläkaren Jonas Ludvigsson publicerade sin första vetenskapliga artikel om celiaki för 15 år sedan. Sedan dess har det blivit ytterligare drygt 230 artiklar
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel
Läs merKolik. Distriktsveterinärerna tipsar
Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på
Läs merVärt att veta om urinvägsinfektion
Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBarnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27
Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merDigitaliseringens möjligheter och utmaningar
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merTuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02
Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merVid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.
Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs merKostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merExponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1
Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Information till barn Under lång tid har vattenledningsvattnet i Kallinge varit förorenat av rester från släckskum, som använts vid brandövningar.
Läs mer