Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning
|
|
- Berit Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Källa: Tekniska museet, NASA- A Human Adventure, lärarhandledning
2 SKOLAN OCH UTSTÄLLNINGEN Skolor är välkomna att besöka utställningen på egen hand. Då har läraren ansvaret för sin klass under besöket. FÖR GRUNDSKOLAN För grundskolan är det utmärkt att använda utställningen på ett ämnesövergripande sätt, exempelvis genom att låta samhällsorienterade ämnen och naturämnen samverka för att få en bredare syn på forskningen om rymdfärdernas roll för människan och den samhälleliga utvecklingen. Om man arbetar med rymden som tema eller är intresserad av några särskilda aspekter av rymden så går det också utmärkt att använda utställningen som plattform. De av Skolverket uppsatta mål för grundskolan inom naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen går utmärkt att arbeta med vid ett besök i utställningen. Under rubriken Målen för skolan kan man se vilka ämnen och mål som är lämpade att arbeta med. Gemensamt för dessa ämnen i grundskolan är att eleverna ska få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. FÖR GYMNASIET För gymnasiet kan man innehållsmässigt välja flera olika ingångar. Till exempel kan man arbeta mot gymnasiets mål i de naturvetenskapligt inriktade kurserna. Teknik Samhälle Människa, Naturkunskap B, och Fysik B är exempel på kurser vars kursplaner är lämpliga för att arbeta med i utställningen. I utställningen kan man också med fördel arbeta med Samhällskunskap A och B samt Historia A och B för att skapa en förståelse för den ekonomiska, politiska och historiska utveckling som till stor del har avspeglats i forskningen om rymden. Givetvis kan man även på gymnasial nivå kombinera kurserna och få till ett brett och spännande ämnesövergripande projekt.
3 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH ÖVNINGAR Följande frågeställningar kan användas oavsett årskurs i grundskolan och gymnasiet, men anpassas med fördel efter respektive ämnesmål och kursmål. Här finns också tips på konkreta övningar och uppgifter man kan göra med eleverna under besöket på museet. Frågeställningarna lämpar sig också bra att arbeta med innan eller efter besöket på museet och kan på så sätt införlivas med skolans ordinarie undervisning. Det kan också vara fruktbart för en lärare att dela upp frågeställningarna i flera delfrågor som behandlar olika aspekter av utställningen. Frågeställningarna är uppställda efter fem tematiska om råden; Samhälle, människa och miljö, Innovationer, Forskning, Framtidsperspektiv och Genus. FÖR GRUNDSKOLAN Samhälle - Hur har man i olika tider och kulturer förklarat rymden som fenomen? Vilka sagor och myter finns det till exempel om stjärntecken? Varför trodde man förr att Jorden var rymdens centrum? Hur trodde man att rymden såg ut och vad den bestod av innan det fanns stjärnkikare och andra instrument för att studera rymden. Människa och miljö Tänk er att ni ska resa i en rymdfärja eller leva i en rymdstation. Ni kommer att resa långt och länge och kan inte få några leveranser från jorden. Hur ska ni lösa det? Vad behöver människan för att överleva? - Hur är det att leva på en rymdstation och arbeta i tyngdlöshet: hur äter man och sover, hur tvättar man sig och hur går man på toaletten? Tänk på några saker som ni gör varje dag (borstar tänderna, äter frukost, tvättar håret, gå på toaletten etc). Skulle några av dessa saker vara lättare att utföra i tyngdlöshet eller skulle de vara svårare? - Vilken sorts mat äter man i rymden? Varför är den förpackad som den är? Kom på några maträtter som skulle passa för att ätas i rymden. Tänk på att det skall vara gott och nyttigt men också praktiskt. Finns det andra maträtter som inte passar i rymden? - Diskutera med varandra och kom överens om fem saker som ni anser är viktiga att ta med på en rymdexpedition. Vad behöver människor för att överleva? Astronauter på ISS får välja ett personligt föremål att ta med ut i rymden. Christer Fuglesang valde till exempel att ta med sig en frisbee. Vad skulle du ta med dig?
4 Innovationer - Varför ser rymddräkterna ut som de gör? Vilken uppgift har den? Vad ska den skydda människan mot? Vad skulle hända om astronauten tog av sig den? Hur skulle det kännas att arbeta med hela kroppen täckt av en tjock rymddräkt? Gör ett försök i skolan med att låta eleverna ta på sig tjocka arbetshandskar och till exempel skruva med skiftnyckel.. - På rymdstationen ISS finns det massor av datorer, lampor, experimentstationer mm som behöver elektricitet. Hur har man löst problemet med elektricitet ombord? Forskning - En stor del av forskningen om rymden går ut på att skapa förutsättningar för att människan ska kunna resa ännu längre ut i rymden. Om människor ska bo i rymden en längre tid kan det vara bra att ta reda på hur olika saker fungerar i tyngd löshet. Fundera på hur tyngdlösheten, temperaturskillnader, olika dygnsrytmer med mera skulle kunna påverka våra liv. - Föreställ dig att du är forskare och ska åka till ISS. Vilket område/ämne skulle du forska i? Beskriv ett experiment som du skulle vilja utföra? - Det är inte bara så att människor utför experiment i rymden utan människan är också försökskaniner själva. Muskler, blodomlopp och skelettet är exempel på saker som påverkas av tyngdlösheten. Fundera på varför det är så och klura ut ett eget experiment man kan göra med kroppen när man är i rymden. - I Rymdstationen ISS forskar man bland annat med att odla grönsaker. Varför gör man det? - Vilka förutsättningar för liv finns det på Jorden som människan är anpassad efter? Finns dessa förutsättningar på andra platser i rymden? Vad tror ni? Rita eller beskriv hur andra varelser kan se ut på andra planeter som är anpassade för en helt annan miljö. Hur skulle liv kunna se ut på Mars till exempel? Framtidsperspektiv - Se en film eller tv-serie som utspelar sig i rymden i framtiden och jämför med hur det är nu? Kommer dessa föreställningar att besannas? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Hur väl stämmer dessa framtidsvisioner överens med rymdforskarnas mål med den forskning som de bedriver? - Tror du att människor i framtiden helt och hållet kommer att kunna leva på andra planeter i rymden? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Kommer vi att kunna lösa problem med vatten, mat och lufthushållning på planeter där dessa saker inte finns?
5 Genus - Vilka egenskaper söker man efter när man ska utbilda en astronaut? Vad tänker man på när man tänker på en astronaut? En kille eller tjej? Varför? Vilka kvinnliga och manliga förebilder finns det när det gäller rymdresenärer i science fiction och i verkligheten? - Traditionellt sett så har piloter och rymdfarare till störst del varit män. Av de hundratals rymdfarare som hittills har rest ut i rymden har endast 40 varit kvinnor. De kvalifikationer som man tar hänsyn till vid antagningen till rymdprogrammet är till exempel utbildning, fysisk hälsa och mental hälsa. Diskutera varför så få kvinnor har blivit astronauter. FÖR GYMNASIET Samhälle - Kalla kriget och rymdkapplöpningen. Den senare delen av 1950-talet präglads av de två supermakterna USA och Sovjet och deras maktkamp. Vad har detta kalla krig lett fram till? Kan vi se några paralleller i dagens värld? - Jämför världsbilder från olika tider och kulturer. Kommer vår världsbild att förändras? Människa och miljö - Hur kan rymdforskningen ge oss verktyg för att lösa jordens miljöproblem? - Ni har fått ett uppdrag att planera en rymdstation på Mars. Vilka problem måste man lösa? Vad behöver en människa för att överleva? Innovationer Rymdtekniken sedan länge tagit plats i vår vardag med allt från sladdlösa borrmaskiner, temper foam madrasser och repfria glasögon till blickstyrd datorinteraktion och GSM-satelliter. Kan ni hitta fler produkter som kommer från rymdforskningen Kan ni fundera kring vilka innovationer som kan komma i framtiden? Forskning - En stor utmaning för den moderna rymdforskningen är att sätta människor på Mars. Uppskatta hur lång tid resan till Mars och tillbaka skulle kunna ta? En rymdraket kan resa i ca km/h och avståndet till Mars varierar mellan 56 och 400 miljoner kilometer. Ta med i beräkningen att när vi en gång landat på Mars så ska vi invänta punkten då Jordens och Mars banor är så nära varandra som möjligt igen. - När ni uppskattat hur lång tid denna resa skulle ta, kan ni fundera på vad som man skulle behöva för att överleva på ett rymdskepp under en så lång tid? Hur stora volymer mat, vatten och luft behöver en person under denna tid? Hur skulle man bäst lösa problemet med dessa förnödenheter under en så lång resa?
6 - Föreställ dig att du är forskare och ska åka till ISS. Vilket område/ämne skulle du forska i? Vad vill du undersöka? - Det är inte bara människor som utför experiment i rymden utan människor är också försökskaniner själva. Muskler, blodomlopp och skelettet är exempel på saker som påverkas negativt av tyngdlösheten. Förklara varför det är så? Fundera också egna experiment man skulle kunna utföra på/med sin egen kropp i rymden? - De cirka 700 miljarder kronor som ISS stationen hittills har kostat skulle kunna användas för förbättra förutsättningarna för livsvillkoren i U-länder - är rymdforskningen värt det? Ta reda på vad man forskar om på ISS och vad rymdforskningen har gett för resultat. Diskutera för och nackdelar med rymdforskningen. Vad är bra och varför? - Det finns många faktorer som gör att människan så småningom kan dö som art på Jorden: miljöförstöring, kärnvapenkrig etc. Om inte annat så kommer solen att slockna om många miljarder år. Hur ska människor kunna tillgodose sina behov för överlevnad i rymden? Går det att skapa ett ekosystem i miniatyr i en rymdstation? Hur skulle det se ut i sådana fall? Diskutera om det är bättre att satsa resurser på att skapa en bättre miljö på jorden eller att utforska rymden? - Är det sannolikt att vi är ensamma i den oändliga rymden? Om det finns liv på andra planeter där miljön är annorlunda än på Jorden, hur skulle dessa djur kunna vara anpassade för det livet de lever där? Studera förhållanden på andra planeter och fundera hur livet skulle kunna se ut där. Framtidsperspektiv - Läs en science fiction roman, av till exempel Jules Verne. Hur har olika framtidsscenarion om vår tid sett ut på till exempel 1800-talet? Hur väl stämmer det överens med hur det är idag? Hur ser våra framtidsscenarier ut idag i science fiction och i forskningsvärlden? Vilka typer av tekniska hjälpmedel finns där? Tror du/ni att de kommer att förverkligas? - Till vilken utsträckning kommer människan med hjälp av tekniken att kunna anpassa sig till rymden? Kommer vi helt och hållet att kunna anpassa oss till den extrema miljö som finns i rymden? - De astronauter som hittills har varit i rymden har haft utbildningar inom fysik, medicin, biologi och teknik. Men om rymdfärder blir vanligare i framtiden så kommer andra yrkeskategorier också att behövas. Vilka yrkeskategorier tror ni kommer att finnas representerade i rymden i framtiden?
7 Genus - Vilka egenskaper söker man efter när man ska utbilda en astronaut? Vad tänker man på när man tänker på en astronaut? En man eller kvinna? Varför? Vilka kvinnliga och manliga förebilder finns det när det gäller rymdresenärer i science fiction och i verkligheten? - Traditionellt sett så har piloter och rymdfarare till störst del varit män. Av de hundratals rymdfarare som hittills har rest ut i rymden har endast 40 varit kvinnor. De kvalifikationer som man tar hänsyn till vid antagningen till rymdprogrammet är till exempel utbildning, fysisk hälsa och mental hälsa. Diskutera varför så få kvinnor har blivit astronauter.
8 SKOLMATERIAL TILL UTSTÄLLNINGEN På vår skolwebb kan du ladda ner pedagogiskt material för skolan. Förutom vårt eget material finns där material som kommer från NASA och är anpassat för utställningen NASA - A Human Adventure. Här har vi också samlat länkar och tips på annat skolmaterial på tema rymden. MÅLEN FÖR SKOLAN Nedanför finns utdrag från grundskolans respektive gymnasiets läroplan Lpo 94. Utdragen är valda för att visa att ett besök i utställningen kan användas och appliceras direkt på ordinarie skolverksamhet. Följande mål är områden som med fördel kan beröras under ett besök av NASA - A Human Adventure samt inom ramarna för medföljande frågeställningar. GRUNDSKOLAN Teknik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. - kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, både förr och nu, och ange några tänkbara drivkrafter bakom denna. - kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens livsvillkor. Fysik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. - känna till några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, - ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, till exempel världens uppkomst,livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna, - kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild.
9 Samhällskunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv. Historia Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. - känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker, - ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor, - kunna identifiera och reflektera kring några olika historiska händelser och skeenden med betydelse för vår egen tid, GYMNASIET Naturkunskap A - kunna beskriva miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen, - ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Naturkunskap B - ha kunskaper om användning av naturvetenskap och teknik i samhället, - kunna beskriva några vardagliga tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp. Geografi A - ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden, - förstå hur tekniska och ekonomiska drivkrafter inom näringslivet påverkat och påverkar lokal, regional och global arbetsfördelning och därmed sysselsättning och levnadsvillkor i olika områden.
10 Fysik B - kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken. Teknik, samhälle och människa - ha kunskap om teknikens sociala, kulturella och ekologiska sammanhang och betydelse, - ha kunskap om viktiga händelser och förlopp i teknikens historia och deras betydelse för människors liv och samhällsutveckling, - ha kunskap om olika drivkrafter bakom och samhälleliga villkor för teknisk utveckling, - ha kunskap om och förmåga att diskutera etiska problem som kan uppstå både i lokalt, regionalt och globalt perspektiv på grund av tekniska förändringar. Samhällskunskap A - kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället, - kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, - kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor. Samhällskunskap B - vara förtrogen med hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden formar såväl vårt eget som det internationella samhället, - kunna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsfrågor och samhällets utveckling, - kunna använda ett grundläggande samhällsvetenskapligt perspektiv för att analysera olika frågor och vara medveten om hur orsaker, konsekvenser och åtgärder hänger ihop. Historia A - kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser, - kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv. Historia B - kunna skildra och jämföra händelser och företeelser i dagens värld lokalt, regionalt, nationellt och globalt utifrån ett historiskt perspektiv, - kunna göra historiska jämförelser över tid och rum.
11 INSPIRATIONS MATERIAL Litteratur: Glover, David: Stora boken om rymden Fuglesang, Christer: Människan i rymden, från Sputnik till Mars Ovaldsen, Jan-Erik: Rymden - som du aldrig sett den förut Lindström, Jonathan: Till Månen Utbildningsmaterial på webben: - Vi rymmer till rymden, ett äventyr i tyngdlöshet (åk 3-5) (PDF) - Att arbeta på ISS (åk 2 7 och åk 8 - gymnasiet (PDF) Båda finns på: Rymdfakta på webben: (NASA:s hemsida) (den officiella hemsidan för utställningen) (Europeiska rymdorganisationen på svenska) (har bland annat en frågelåda om rymden) (lärorikt om astronomi och rymdforskning) På vår skolwebb hittar du också mer material och inspiration på temat rymden :
MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.
MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merFysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merKLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Geografi Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merLärarhandledning Rymdresan
Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte För att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskningen
Läs merGlobalisering. Ur olika olika perspektiv
Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merDenna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.
NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merIntroduktion till tidningsprojektet
Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merNO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17
NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt
Läs merProgramkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap
Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan
Läs merLärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: En stund på jorden Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T48717 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9 Speltid: 58 min Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Syfte och centralt
Läs merIllustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011
Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merLärarhandledning Rymdresan
Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte Att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskning
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merMITT I RYMDEN. Lärarhandledning
MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de
Läs merBroskolans röda tråd i So-ämnen
Broskolans röda tråd i So-ämnen Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merLÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merVälkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad
Välkomna till En konferens i 3 delar Från modeller till mainstream Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad Del 3 HUR och VEM ska gör det? 1 Håkan Wirtén Världsnaturfonden WWF, generalsekreterare
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
Läs merKURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merVi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.
Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger
Läs merHur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna?
etwinning i skolan etwinning etwinning är ett program från Europeiska kommissionen. Det ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. Det skapar
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merGEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merKretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Läs merLEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?
LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merPresentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning
ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,
Läs merLärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merProjektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Läs merLÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merTvå sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)
Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merKoppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merEleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merLärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs mer