Broskolans röda tråd i So-ämnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Broskolans röda tråd i So-ämnen"

Transkript

1 Broskolans röda tråd i So-ämnen Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta uttrycks i strävansmålen. I detta häfte beskriver vi en möjlig väg för våra elever att nå dessa mål. Reviderad

2 GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett samhällsorienterande perspektiv, utgör tillsammans med kursplanerna för de olika ämnena en helhet vars delar skall stödja och komplettera varandra. De olika delarna bildar tillsammans det nationella uppdraget för utbildningen i de samhällsorienterande ämnena. I den gemensamma texten behandlas ämnenas gemensamma innehållsliga perspektiv, vad som utmärker processen vid arbete med frågor inom perspektivet och den handlingsberedskap som avses bli effekt av utbildningen. Texten för varje enskilt samhällsorienterande ämne utgör en fördjupning av den gemensamma so-texten utifrån det enskilda ämnets aspekt och specifika innehåll. Studier inom det samhällsorienterande kunskapsområdet skall kopplas samman med kunskaper och uttrycksformer inom skolans andra ämnen. Ämnenas syfte och roll i utbildningen Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling. Huvuduppgiften för de samhällsorienterande ämnena är att utveckla elevens kunskaper om människan och hennes verksamheter samt om förändringar i landskapet och i samhället på skilda platser och under skilda tider. Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald. Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden, förstår centrala begrepp som gör det möjligt att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor, utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt förhållningssätt till dessa, utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle, deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön, förvärvar insikter om hur såväl naturgivna och materiella förutsättningar som centrala idéer och livsåskådningar format och formar samhällen,

3 utvecklar förståelse av grundläggande existentiella och etiska synsätt och kan använda sin förståelse vid egna ställningstaganden, utvecklar kunskap om och förmåga till inlevelse i olika livsmönster och ser orsaker till variation i tid och rum men även det gemensamma i olika kulturer, utvecklar respekt för andra människors ställningstaganden men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar, gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet, utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden och handlingar, utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser, utvecklar förståelse för hur verksamheter och kulturer avspeglas i och påverkas av konst, litteratur och musik.

4 DEMOKRATI - Eleven skall känna till och kunna resonera kring grundtankar i ett demokratiskt system och praktisera demokrati i vardaglig handling Fsk: Kunna berätta sina tankar, lyssna på varandra. År1: Veta hur ett klassråd är organiserat d vs vem som gör vad. År2. Kunna framföra egna åsikter och respektera andras. Kunna vara med och fatta beslut samt vara med och diskutera olika frågor som rör dig själv och din närmiljö. År3: Känna till barns rättigheter och skyldigheter i närsamhället och i jämförelse med andra länder. Diskutera: vem som bestämmer vad med fokus på närmiljön (ex polis, skola, hemma, könsperspektiv) År4: Diskutera vem som bestämmer vad med fokus på omvärlden (ex val, partier, könsperspektiv). Diskutera skillnaden mellan demokrati och diktatur. År5: Kunna beskriva hur människan förr och nu har påverkat demokratiska processer, i Sverige och i jämförelse med andra länder. Eleven skall förstå grundläggande begrepp och företeelser i ett demokratiskt system och kunna problematisera demokratiska förhållningssätt i vardagen År 6: Känna till innebörden av demokrati, diktatur och kunna resonera kring detta. Känna till svens säkerhets och utrikespolitik ur ett historiskt och nutida perspektiv, samt organisationer som berör dessa områden, ex EU, FN, NATO, Rädda Barnen osv. Känna till de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna och utifrån dessa kunna diskutera och resonera ditt och andras ställningstagande / åsikt. År 7-8: Känna till att det finns val och partier. Kunna uttrycka dina åsikter och känna till hur massmedia och reklam indirekt och direkt påverkar dig. Känna till hur Sverige styrs inom kommun, landsting och riksdag. Känna till hur de ekonomiska resurserna fördelas. Känna till demokratins historia ur ett genusperspektiv och från olika epoker och tider. Ha kunskap om Sveriges lagar och värderingar. År 9: Förstå demokratibegreppet i ett individuellt, lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ha grundläggande kunskaper om hur Sverige styrs och hur samhället är uppbyggt. Ha kunskaper om internationella förhållanden och hur samarbete sker över gränserna. Känna till demokratins framväxt och alternativa samhällsskick som finns och har funnits. Känna till vilka faktorer som påverkat och påverkar Sveriges norm och rättssystem. Känna till kristendomens påverkan på det svenska samhället.

5 SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR - Eleven skall känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället och dess miljö Fsk: Känna till sin närmaste omgivning och kunna berätta i någon form om sitt rum, sin familj och sitt hem År1: Känna till sin närmaste omgivning, sin närmiljö. Känna till årstider samt veta några enkla begrepp om klimat och väder. Kunna källsortera papper samt kompostera fruktrester. År2: känna till något om byns och socknens historia samt känna till närmiljöns läge på kartan och i universum. Känna till källsortering. År3: Känna till sin närmaste omgivning och kunna jämföra med andra miljöer, platser och tider. Känna till hur väder och klimat påverkar miljön. Kunna källsortera. År4: Känna till hur olika handlingar påverkar och har påverkat miljön. Känna till våra vanligaste miljösymboler. Känna till vad som händer i vår miljö då vi använder miljöfarliga produkter. År5: Känna till hur olika historiska händelser i Sverige och Norden har påverkat varandra. Känna till händelser och förhållanden som format och formar närsamhället. Känna till någon händelse som fått konsekvenser för vår miljö. Eleven skall kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem År 6: Känna till någon eller några historiska epoker och vad som var typiskt för dessa. År 7-8: Utifrån styrelseskick, organisation, religion, ekonomi, kultur och genusperspektiv kunna göra enkla jämförelser mellan dagens samhälle och tidigare epoker. Kunna göra enkla jämförelser mellan olika platser och länder. År 9: Ha insikt i hur stora samhälleliga förändringar har inverkat på människors livsvillkor. Känna till hur globaliseringen påverkar individen och samhället. Känna till hur den historiska utvecklingen har inverkat på dagens samhälle. Känna till hur propaganda, massmedier och reklam har påverkat och påverkar oss. Känna till hur politiska och ekonomiska beslut berör oss lokalt, nationellt och internationellt.

6 MÄNNISKANS VILLKOR FÖRR OCH NU - Eleven skall kunna jämföra de egna livsvillkoren med livsvillkor i andra miljöer och i olika tider Fsk: känna till sina egna livsvillkor, vad behövs för att må bra, kunna leva, traditioner. År1: Kunna samtala om hur vi skall vara mot varandra. Känna till sina egna livsvillkor, traditioner, hemförhållanden, hälsa och kunna diskutera följderna av detta. År2: Kunna samtala om hur vi skall vara mot varandra och konsekvenserna av vårt handlande. Känna till andra människors livsvillkor med fokus på vår närmiljö och nutid. År3: Känna till andra människors livsvillkor med fokus på närmiljön och i jämförelse med stad, land. År4: Känna till människors livsvillkor med fokus på närmiljön i jämförelse med andra länder och kulturer och i andra tider / epoker. Känna till hur naturfenomen påverkar människans livsvillkor. År5: Kunna undersöka människors livsvillkor på olika sätt samt sammanställa och redovisa dessa. Kunna diskutera hur vi kan förändra våra livsvillkor och vilka konsekvenser det får. Eleven skall känna till förutsättningar för, pröva antaganden om och jämföra människors livsvillkor förr och nu och i olika delar av världen Eleven skall förstå och kunna resonera kring möjligheter och svårigheter som uppstår i ett samhälle med kulturell mångfald Eleven skall kunna samtala om och bearbeta etiska, estetiska och existentiella frågor och förstå hur de kan vara beroende av tid och kultur År 6: Känna till olika religiösa och kulturella riter och symboler. Kunna samtala om viktiga livsfrågor och kunna se och respektera andras uppfattning. Kunna samtala kring dessa frågor utifrån konst, musik, litteratur, film och teater. Känna till samernas historia. År 7-8: Känna till vad som menas med etiska och existentiella frågor. Känna till hur dessa frågor varierar under olika tider och i olika kulturer t ex samer, inuiter, romer indianer. Kunna samtala kring dessa frågor utifrån konst, musik, litteratur, film och teater. Kunna reflektera kring viktiga livsfrågor och kunna uttrycka en åsikt. År 9: Känna till hur naturens inre och yttre krafter har format och formar landskapet och människors livsvillkor och levnadsvillkor. Känna till klimat och vegetationszonernas betydelse för människans livsvillkor. Ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn och läges och storleksrelationer. Kunna dra slutsatser med hjälp av olika typer av kartor. Kunna redogöra för viktiga händelser och känna till personer, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder. Kunna resonera kring hur religion, genus och kulturella arv kan innebära möjligheter och svårigheter för oss att förstå och tolka omvärlden och andra kulturer, samt vilka konsekvenser vårt handlande får.

7 MILJÖ-,LIVS-,OCH SAMHÄLLSFRÅGOR - Eleven skall kunna samtala om viktiga livsfrågor som berör den enskilda individen och relationer mellan människor Fsk: Känna till olika traditioner. År1: Samtala och arbeta kring kristna seder och bruk. Samtala om enkla etniska frågor och problem såsom liv och död År2: Samtala om andra religioner och deras traditioner och i samtal jämföra de kristna traditionerna med varandra. År3: Kunna något om kristendomen och andra religioner och deras traditioner. Kunna samtala om hur synen på människors livsvillkor har sett ut och förändrats. År4: Känna till hur synen på människors livsvillkor har sett ut och förändrats under olika epoker och platser. År5: Kunna göra enkla jämförelser mellan människors livsvillkor och livsfrågor i jämförande mellan plats och tid och utifrån jämförelserna kunna samtala och göra egna ställningstaganden. Kunna samtala om etniska frågor och kunna motivera sina ställningstaganden. Eleven skall förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenser av olika handlingsalternativ i miljö-, livs- och samhällsfrågor År 6: Förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och konsekvenserna av olika handlingssätt med fokus på närsamhället. Veta om hur inre och yttre krafter påverkar jordytan. Känna till olika klimat och vegetationszoner i världen. År 7-8: Förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och konsekvenserna av olika handlingsalternativ i ett globalt perspektiv. Kunna olika klimat och vegetationszoner i världen. Förstå vad som utgör resurser i naturen och kunna föra en diskussion om fördelningen av världens resurser och konsekvenserna av detta. År 9: Kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamhet. Kunna reflektera och diskutera hur vi kan påverka och..kunna diskutera om vad som krävs för att ett samhälle skall vara både ekologiskt och ekonomiskt hållbart.

8 INFORMATIONSÖKNING OCH REDOVISNING - Eleven skall kunna söka och bearbeta information samt göra sammanställningar för att belysa eller besvara frågor om människan och hennes verksamheter För att eleven skall kunna nå målet bör pedagogen använda sig av olika metoder och redskap. Eleven bör lära sig hantera atlas, kartbok, jordglob, lexikon, Internet och bibliotek. Eleven bör få uppleva saker med alla sina sinnen såsom genom drama, samtal, bilder, musik, idrott, studiebesök och exkursioner. Eleven skall även kunna läsa, skriva och formulera sig om samhället utifrån olika källor. Eleven skall kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser. År 6: På egen hand kunna söka information ur olika källor. Tillsammans med andra kunna jämföra och sammanställa information. Kunna muntligt och skriftligt redovisa information. År 7-8: På egen hand kunna söka och jämföra information ur olika källor samt kunna sammanställa och redovisa dessa på olika sätt. År 9: Kunna söka information i olika källor och kunna granska, jämföra, värdera och välja ut information. Kunna redovisa på olika sätt.

9 Bedömningens inriktning Bedömningen gäller elevens förmåga att utveckla och tillämpa kunskaper om människan, hennes verksamheter och omvärld. Den skall ske med utgångspunkt dels i de för ämnena gemensamt utformade texterna, dels i texterna för respektive ämne. Elevens förmåga att utifrån sina kunskaper orientera sig i samhället och analysera skeenden såväl i förfluten tid som i nutid är en grund för bedömningen. Särskild vikt skall läggas vid förmågan att ur ett samhällsorienterande perspektiv uppfatta helheter och samband och vid förmågan att urskilja såväl likheter som skillnader i tid och rum. Bedömningen gäller också elevens förmåga att bearbeta information till egen kunskap. Elevens förmåga att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika källor för att söka, samla, sovra och strukturera information utgör en del i detta, liksom elevens kritiskt granskande förhållningssätt vid analys av olika källors sanningshalt och relevans. Bedömningen skall vidare uppmärksamma elevens användning av sina kunskaper genom att i samtal, studier och handling ta stöd både i för ämnena relevanta begrepp och teorier och i sina egna tankar, känslor och erfarenheter.

10

11 Som din lärare ska jag tala om för dig vad du ska kunna för att nå ett visst mål. Som din lärare ska jag erbjuda dig rättvisande och ibland flera möjligheter att visa mig vad du kan. Som din lärare ska jag tala om för dig, vilka slutsatser om ditt kunnande, jag har dragit utifrån de underlag (=kriterier) som du har gett mig. Så här kan vi se att eleverna har nått målen: Ge utmaningar där eleven får visa på kunskaper i att söka, granska, värdera och jämföra fakta. Ge utmaningar där eleven får använda sina kunskaper i reflekterande sammanhang. Ge eleven utmaningar att visa på förståelse av sammanhang och att ta ställning i viktiga frågeställningar, genom diskussioner och argumentationer. Ge eleven många olika sätt att redovisa sin kunskap. Detta sker i olika arbetsformer: enskilt arbete, gruppuppgifter, längreeller kortare projektarbeten, diskussioner och demokratiska processer ( klassråd, elevråd m.m.).

12 Kvalitetsord och begrepp som förklarar bedömning i grundskolan G VG MVG Mål att uppnå Kunna beskriva Kunna använda Känna till Ha kunskap om Kunna redogöra Aktivt kunna delta Kunna göra sig förstådd Reflekterar Föreslår och genomför Göra bedömningar Förklarar och motiverar Jämför och finner särdrag...bidrar till utvärdering Planerar, utför och dokumenterar Formulerar och löser problem Visar säkerhet i sina bedömningar Hanterar oförutsedda situationer Tolkar och värderar Arbetar självständigt, målmedvetet och kreativt Uttrycker sig säkert och välformulerat Reflekterar och drar slutsatser

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Geografi Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008

Mål att sträva mot. Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Mål att sträva mot Hämtat ur Grundskolans kursplaner och betygskriterier år 2000 reviderad version 2008 Bild sid 2 Engelska sid 3 Hem- och konsumentkunskap sid 4 Idrott och hälsa sid 5 Matematik sid 6

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Broskolans. röda tråd i Slöjd Broskolans röda tråd i Slöjd Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(8) religion kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från barn och ungdomslitteraturen kunna samtala

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta SO år - Geografi Mål eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret förstå vad en karta är och hur den används, vara förtrogen med globen och känna till olika platsers och områdens lägen i förhållanden

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Norm och rättssystem respekterar och följer skolans regler Empati reflekterar över sina handlingar känner till FN och barnens rättigheter Samhällskunskap Steg: 2 Empati sätter

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige. LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer