Ett forum för skydd av ytor

Transkript

1 En tematidning om Hotell Arken Göteborg januari 2011 Ett forum för skydd av ytor Därför en konferens om ytskydd Rostskydd, en faktor att räkna med Utveckling ställer krav på kompetens Alla tider och föredragshållare se mittuppslaget!

2 Ytskydd en nyckel till bättre driftsäkerhet Som bekant används metall i mycket stor utsträckning i såväl industriella som kommunala utrustningar och konstruktioner. Metallen ger styrka, men har svagheten att dess yta korroderar, oxiderar och slits på grund av kontakt med fukt, partiklar, syre och/eller kemikalier. Skadade metallytor kostar industri, stat och kommuner mångmiljardbelopp varje år. Om metallytorna skyddades bättre, skulle utrustningen kunna användas längre och väldigt mycket pengar kunna sparas, samtidigt som driftsäkerheten förbättras. Varför ser det då ut så här? En viktig anledning är nog att väldigt många av de som äger, driver och underhåller utrustning inte på långa vägar känner till alla alternativ som finns för renovering och skydd av metallytor. Saker och ting rullar på i invanda hjulspår, strukturer målas om när behovet blir uppenbart, korroderade pumpar byts ut och så vidare, utan att någon egentligen ställer sig frågan: Kan vi göra på något annat sätt, finns det rostskyddsprodukter som håller längre, kan man belägga med något material. Kort sagt, de som drabbas av skador, driftproblem etc som kan sättas i samband med ytskydd, eller bristen på sådant, behöver skaffa sig kunskap. Kunskap om vad man kan göra för att komma tillrätta med problemen, kunskap om vad man absolut inte bör göra med sina ytor och kunskap om alla de metoder och material som finns på marknaden för att ge metallytor ett effektivt skydd med lång livslängd. Därför arrangerar tidningen Underhåll & Driftsäkerhet en stor konferens och utställning på temat renovering och ytskydd av metall. Idén var från början inte vår, det ska villigt erkännas. Vi blev kontaktade av eldsjälen Tommy Thörn på Skandinavisk Industriutveckling som undrade om inte vi skulle kunna vara intresserade av att arrangera en ytskyddskonferens, Tommy Thörn eftersom vi gör så mycket andra underhållsrelaterade konferenser. Efter lite funderande och sonderande på denna för oss delvis nya marknad, bestämde vi oss för att göra ett försök. Nu, med knappt två månader kvar till genomförandet står det klart att Ytskydd 2011 blir ett stort forum för alla som på något sätt arbetar med renovering och ytskydd av utrustningar och konstruktioner. Föredragshållarna och utställarna hör till de kunnigaste i branschen 2

3 och på konferensen kommer en mängd olika metoder och teknologier att presenteras, metoder som bevisligen sparat pengar och ökat driftsäkerheten ute hos användarna. Att renovera och ytskydda metaller är ett väldigt komplext område och det krävs mycket kunskap för att välja rätt metod till rätt applikation. I arbetet med att ställa samman det mycket digra programmet har Tommy Thörn verkligen iklätt sig rollen som bollplank, idéspruta och allmänt kontaktskapande och utan detta benägna bistånd hade vi haft betydligt svårare att nå dit vi faktiskt kommit idag med Ytskydd. Jag kan redan nu avslöja att vår ambition är att göra Ytskydd till ett årligen återkommande forum. Så oavsett om du tillverkar utrustning och produkter för ytskydd, är entreprenör inom området, konsult, hör till någon organisation, eller är ansvarig för ytskyddsfrågor inom industri, kommun, energiverk eller något annat, är Ytskydd 2011 ett forum och en mötesplats du bör komma till. Vi erbjuder alla deltagare en chans att träffa marknadens kunnigaste personer och aktörer för såväl allmänna som enskilda diskussioner om ytskydd och ytskyddsrelaterade problem. Förutom att vara en konferens är Ytskydd 2011 också en utställning där deltagarna kan bekanta sig med de metoder och lösningar som presenteras i föredragen. Det kompletta programmet hittar du på annan plats i den här tidningen och vi är mycket stolta över att invigningstalaren är C M Fowler, president i NACE, National Association of Corrosion Engineers, den internationellt mest erkända auktoriteten när det gäller korrosionsskydd. Vi ser det som något av ett kvitto på att Ytskydd 2011 är det viktigaste forumet för alla som på något sätt är involverade i renovering och ytskydd av metaller. Peter Olofsson chefredaktör Underhåll & Driftsäkerhet 3

4 Rostskydd Rostskyddets livslängd, en faktor att räkna med Rostskyddsmålning är ett område där det idag, till skillnad från hur det var för tio, femton år sedan, i princip saknas expertis i beställarledet. Det här har lett till en situation där det är svårt att veta vad man får och det kan leda till att förväntningar på målningens livslängd inte uppfylls. En som vet mer om detta är Roger Strömvall vid färgtillverkaren International. Vad är problemet, som du ser det? Idag är det så att generellt rostskydd är standardiserat via Boverket vars standard BSK 07 i sin tur bugger på en internationell standard kallad ISO Problemet är att om man går in i en tabell för en speciell korrosivitetsklass, så kan den exempelvis innehålla 14 olika system att välja mellan. Som beställare kan man då luras att tro att alla 14 har samma livslängd, men så är det inte. En sådan tabell kan innehålla system som ger allt mellan sju och trettio års livslängd och det tycker vi som färgtillverkare är en fälla för beställarna. Är man inte insatt i hur tabellerna ska läsas så blir det ofta fel och det är ett stort problem tycker jag, säger Strömvall. För tio, femton år sedan så hade de flesta av de stora beställarna på rostskyddsområdet en egen expert på rostskydd. Denne hade en förståelse för problematiken och var någon som man kunde föra en dialog med angående såväl val av system, som förväntad livslängd med mera. Men, i dagens slimmade organisationer finns dessa experter inte kvar och därmed finns ingen naturlig samarbetspartner hos beställaren att Roger Strömvall diskutera med. Istället lägger de ofta ut det här på konsultbasis och där kan jag säga att det inte heller finns några jättekunskaper om detta, med några få undantag, fortsätter Roger Strömvall. Hur fungerar det i dag då? Det har ju blivit så att beslutet kring vilka system som ska väljas ofta hamnar hos entreprenören/utföraren och då kan det vara så att de krav och önskemål som denne har i viss mån är motstridiga gentemot de som beställaren kan tänkas. Pris och produktionstid har högre prioritet för en entreprenör som ska välja målningssystem än långsiktiga saker som framtida underhållskostnader och förväntad livslängd, frågor som en beställare kanske funderar mer kring, konstaterar Strömvall och fortsätter: I och med att beställarledet i viss mån tappat greppet om den här frågan så är man i mångt och mycket i händerna på entreprenörerna. Som färgtillverkare känner vi att visst kan vi tillverka billigare färger som är snabba att producera med, men vi vill ju att det ska vara en lång livslängd på produkterna också. Det är ju till oss färgtillverkare som missnöjda beställare kommer när de förväntat sig trettio års livslängd, men fått sju. Vi ser ett budskap här som alla i branschen bör ha med sig när man pratar med beställarna. Det stora hotet är ju nämligen att dessa tröttnar på rostskyddsmålning och väljer andra material och lösningar och det gagnar ju varken färgtillverkarn eller entreprenörerna. På sikt är detta ett hot mot industrin och därför menar jag att vi måste få upp en förståelse för det här med livslängder och långsiktigt tänkande. Idag finns det ett auktorisationssystem för rostskyddsmålande företag i Sverige. Det kom till under 80-talet och bland annat var Vägverket och Banverket drivande i detta. Det blev en rejäl uppsnäppning av branschen och det var bra. Men, det där har blivit lite lite urvattnat på senare år, bland annat som en följd av det här med offentlig upphandling. Det kan uppfattas som konkurrensbegränsande att kräva auktoriserade företag och det svenska auktorisationsförfarandet blev dessutom ifrågasatt hos en del stora beställare med multinationella projekt. Så nu har man släppt lite på kraven och börjat arbeta mer med standardiserade system. Då kan det här med skillnader i livslängd inträffa, trots att man valt system enligt en standard, konstaterar Roger Strömvall och lägger till att det inte gagnar någon att branschen utvecklas i den riktningen. Ytskydd 2011 är ett bra initiativ där ett antal aktörer nu kommer att vara med och där det kan bli bra diskussioner om ett öka fokus på livslängder och hur man bör tänka kring detta. Är det då verkligen så illa att beställarna inte vet någonting om detta längre? Nej, så är det inte. Inom exempelvis offshore finns det verkligen expertis kring detta och det hänger 4

5 samman med denna sektors extremt hårda krav på livslängd. Att göra om något ute på Nordsjön kostar ju enormt mycket pengar och det där har bland annat lett till utveckling av såväl speciella testmetoder som speciella produkter som kan ge väldigt lång livslängd om de används rätt, säger Roger Strömvall. De materialen blir ju med automatik dyrare, men skulle mycket väl kunna användas också inom generellt rostskydd av infrastuktur. Dock, på en marknad som exempelvis den svenska är det svårt att sälja dessa, då beställarna anger en önskad korrosivitetsklass, istället för att speca vilka material man vill ha. Det blir entpreprenörerna som väljer och då blir det pris och produktionshastighet som väger tyngst. För oss som färgtillverkare innebär detta att vi rätt vad det är har en massa olika produkter. Dels billiga och snabbtorkande produkter för hög produktionshastighet och dels ett beställarsortiment som är dyrare men ger längre livslängd. Krasst uttryckt ett sortiment för de som kan det här. En enkel analys visar oftast att det är dessa alternativ som blir billigast i längden. Tar vi målning av en bro som exempel, så brukar kostnaden för färgmaterialet ligga på fem till sju procent av totalkostnaden. Om man lade ut dubbelt så mycket på färgen, alltså att den stod för 10 % av totalkostnaden, så kan livslängden fördubblas och detta till endast en liten merkostnad totalt sett. Det säger sig självt att det skiljer en massa i kostnad om du ska ställa av något för att måla om vart tolfte eller vart tjugofemte år. En annan sak som kan ha stor påverkan på rostskyddets livslängd är den konstruktiva utformningen av strukturer. Frågar du en nyutbildad stålkonstruktör hur många timmar korrosionslära han eller hon läst så blir svaret noll. Korrossionsskador på infrastruktur och offentliga byggnader/ miljöer kostar 90 till 100 miljarder skattekronor per år och ändå satsas inga pengar på korrosionsutbildning av våra ingenjörer Till sist, vad sker inom produktutvecklingen av färgsystem? Vi har idag en hel del vattenburna färgsystem, bland annat baserade på epoxi. I medelkorrosiv miljö så är det möjligt att måla mycket med vattenburna system, betydligt mer än vad som görs idag. De flesta i branschen verkar vänta med att gå över till dessa vattenburna färger tills det blir ett krav. De är lite omständligare att använda och ställer lite högre krav på förbehandlingen. Man kan säga att de kräver lite mer av processen, avslutar Roger Strömvall. Peter Olofsson 5

6 PROGRAM Torsdag 20 januari* inledning Tommy Thörn, SKIU, och Peter Olofsson, U&D Därför arrangeras Ytskydd 2011 Presentation av föredragshållare Presentation av utställare Orsaker metallförstörelse Kostnader metallförstörelse Legeringar Renoveringsmetoder Livstidskostnad (LCC) President NACE International Dr C M Fowler FIMMM C.Eng NACE Tester och resultat Kunskap att förmedla Arne Finman, Swerea IVF De mest använda förarbetsmetoderna såsom: Blästring med mineraler, metaller, polymerer och övriga material Vatten Handverktyg Var och när ovanstående metoder är bäst Var och när de INTE ska användas Kravsättning och Förväntningar Tom Arne Baann, RPR Technologies RPR-teknologin Maskiner Ekonomiska och miljömässiga vinster Wally Mirgorod, Sponge-Jet Int Sponge-Jet teknologin Maskiner Media Ekonomiska och miljömässiga vinster Miljöblästring Reducerar deponin med 80-95% Referenser Lunch Roger Strömvall, International Färg Konventionellt rostskydd C3 till olika pris och resultat Vilka produkter/teknologier ska användas var? Krav på förarbete, applicering och härdning Tommy Thörn, Skandinavisk Industriutveckling Kompositteknologin SSG 1908 EU-projektet Safecoat Krav på förarbete, applicering och härdning Pumpar, ventiler, rör, fläktar, skorstenar Tankar, cykloner, omrörare, transportskruvar Valsar, värmeväxlare, stup etc Jan-Erik Djuplin, Folla Tech Potentiella energibesparingar i pumpar Diagnosticering Beräkning Renovering Optimering Bevisade kapacitetsförbättringar och energiinbesparingar Bernt-Åke Johansson, Inspecta Svetsfogar Skademekanism Lämpliga ytskydd ytskydd Förarbetets inverkan patrik reuterswärd, Swerea KIMAB Korrosionsklasserna Val av material Val av ytskydd Citybanan Stockholm Avslutning Middag och underhållning 6

7 PROGRAM Fredag 21 januari* inledning Lars Lundén, SödraCell Mönsterås SSG ytskyddskommitté Upphandling av ytskydd i krävande industrimiljö Krav Målningssystem Kontroll Vad kan gå fel Termisk sprutning Teknologi Förarbete Applicering david garcia simao, Ceram-Kote Nordic Långtidsverkande skydd mot anaerob korrosion Korrosion orsakad av sulfatreducerande bakterier SRB Tio ggr snabbare korrosionsförlopp jämfört med konventionell korrosion Teknologi Testresultat Tor Gunnar VinkA, Swerea Kimab Katodiskt korrosionsskydd Lämpliga användningsområden Projektering Viktiga punkter vid upphandling Kontroll Kostnader Richard Lindberg, Ulinco Vulctech Gummilining som korrosionsskydd Teknologi Förarbete Applicering Härdning Stefanie Römhild, Swerea Kimab Glasfiberarmerad plast, GAP Teknologi Applicering Härdning Lunch Kenneth Jönsson, International Färg Korrosion under isolering (CUI) Zink och järn byter polaritet vid höga temperaturer och hög kloridhalt Renoveringsmetoder 10 års utvecklingsarbete i laboratorie och verklighet Temperaturresistens 400 C Kan appliceras på 120 C varm metall Förarbete, applicering, härdning Referenser Andra produkter för konventionellt rostskydd mot CUI Roger Gustafsson, Inspecta Digitalröntgen av metall och plast Teknologi Demonstrationer De förarbetsmetoder som diskuterats och som finns på plats demonstreras för de som vill se hur de fungerar och vilka skillnader i resultatet som finns mellan de olika metoderna Avslutning *Med reservation för eventuella ändringar. 7

8 Kompetens Utveckling och miljökrav ställer krav på kompetensen På Swerea IVF ägnar man mycket tid och resurser åt att forska och prova ut olika system och metoder för ytbehandling och ytskydd av konstruktioner. Arne Finman är konstaterar att det kommer att hända mycket med system och produkter under de kommande åren. Detta kommer att öka kraven på att aktörerna vässar sin kunskap och kompetens. Saknas det då kompetens idag? Det vill jag inte säga, men däremot är det så att man idag tar mycket för givet. Det är lätt att rulla på i gamla invanda hjulspår, men de nya produkter för ytskydd som idag kommer ut på marknaden har lite andra förutsättningar än de hittillsvarande. Ett exempel är ju detta att lösningsmedel används i allt mindre utsträckning på grund av miljökrav. Därmed har vi nu fått en ny produktgrupp på marknaden, baserad på vattenburna system. Dessa kräver oftast en betydligt noggrannare förbehandling än tidigare lösningsmedelsburna system som var mer förlåtande i detta avseende. Om man då av vana kör på som man brukar, så leder ju det till sämre resultat, konstaterar Arne Finman. Han menar också att industrin i sig är lite obenägen att ställa krav på de system och metoder man redan har. Det är så att säga lätt att säga a, men det är svårt att definiera hur det där a:et ser ut. Vilken livstid har systemen, vilka cykler ska ytbehandlingen klara, vilka krav har slutkunden ställt och så vidare. Har man inte ställt rätt krav från början så kan man heller inte ställa rätt följdfrågor när det gäller färgsystemen, utan då går det mer på slentrian. Därmed tappar man lite av kontrollen över vad man får för slutresultat, säger Finman och fortsätter: Ofta refererar man till olika provningsmetoder och artificiella testcykler, utan att vara helt insatt i vad dessa innebär. Då finns risken att man tolkar dessa på fel sätt. Det finns alltså mycket att vinna på att verkligen sätta sig in i vad som begärs av ytskyddet. En sak som han saknar i dagens förhållningssätt till standarder och krav är att förbehandling/ rengöring inte ingår där. För mig är förbehandlingen en del av ett ytbehandlingssystem. Jag menar att det inte går att diskutera dessa bitar enskilt, utan alla borde ingå i Arne Finman begreppet ytbehandlingssystem, säger han och fortsätter apropå standarder: Jag skulle gärna se en diskussion om vissa förändringar när det gäller standarder för ytskydd. Dessa lägger ofta fast ett system, ett antal skikt etc. Som exempel: Om en leverantör utvecklar en superprodukt baserad på något tekniskt genombrott, som fungerar utmärkt med endast ett skikt på 120 my, ja då platsar inte den i dagens standard. Jag menar att standarder borde innehålla kvalitetskrav på olika system för att de ska ge ett visst skydd, inte speca upp ett antal skikt, hur tjocka de ska vara och så vidare. Detta borde mer vara en fråga om ett ansvar från leverantörer, utförare med flera. För att komma tillbaka till det här med kompetens, 8

9 hur ser det ut idag? Det finns en hel del kurser och utbildningar att ta del av, från olika håll. Inte minst leverantörer av färgsystem och utrustningar arrangerar sådana. Sedan finns den så kallade Diplommålarutbildningen inom entreprenadsidan. Det är en veckolång utbildning med ett mycket gott anseende och det är inte ovanligt att man i entreprenadarbeten från beställarens sida kräver att en viss andel av målarna ska vara diplommålare. Det ger en trygghet, säger Arne Finman vidare. Sedan finns det också en auktorisation för företag som sysslar med rostskyddsmålning och det är något som behövs och som är bra. Det är viktigt att alla involverade känner sitt ansvar och kan sina saker. Det kräver att man hela tiden håller sig a jour med vad som händer på marknaden, och det är faktiskt en hel del. Utvecklingen går mot mer miljöanpassade system som oftast dessutom fungerar bättre än de system de ersätter. - Ja, det hänger lite ihop och det är väsentligt att man hänger med i detta. Nya produkter kan kräva en helt annan omsorg när det gäller renheten på ytan man applicerar på och det kan också vara så att själva appliceringen ska utföras på ett annat sätt. Man måste alltså vara observant på sådant för att man ska få de resultat man vill uppnå, säger Arne Finman och ger sedan ett målande (om uttrycket tillåts) exempel på allt som driver utveckling och som man måste ha koll på: Vi jobbar en hel del mot fordonsindustrin och där strävar man hela tiden efter att få ner vikten och därmed bränsleförbrukningen. Detta innebär att nya material kommer in i processen, till exempel aluminium i olika former, kompositmaterial, plaster med flera. Allt detta kan betraktas som störningar som ändrar hela paketet man tidigare jobbat med, plus att det kommer nya ytskyddsprodukter på marknaden samtidigt. Det är tydligt att det behövs en dialog över hela banan så att säga. Färgleverantörer, tillverkande industri, målande och ytbehandlande personal med flera, allt detta hänger samman och med utgångspunkt från det får man sedan sätta samman nya paket som klarar de nya kraven. Jag menar att företagen nog behöver intensifiera sin utbildning, inte stanna upp i den och se den som en kostnad. Det här handlar om kompetensutveckling som man måste bedriva i dynamiska företag. Man måste ta till sig de nya tekniker som finns, inte bara stanna kvar i gamla spår. Vi ser också att teknikutvecklingen idag är gränsöverskridande mellan många tekniker. Vad tror du om konferensen Ytskydd 2011? Det ska bli väldigt spännande. Målsättningen är ju att kombinera kortare föreläsningar med exponering av tekniska nyheter och inte minst med möjligheten att diskutera och utbyta information. Det är så pass många yrkeskategorier som berörs av det här med ytbehandling och på konferensen får man en möjlighet att träffa kunniga personer från många olika branscher. Att kunna sitta ner och diskutera och försöka lösa de svårigheter man kan stöta på i verkliga livet, det blir en väsentlig fördel med konferensen. Den typen av kommunikation behövs, avslutar Arne Finman. Peter Olofsson 9

10 Kompositbeläggning Ytbehandla istället för att köpa nytt Pumpsystem hör till de vanligaste systemen i de flesta industrigrenar. Pumpar dras också med korrosionsproblem som drar ner verkningsgraden och till sist gör att pumpen inte längre går att använda. När det gått så långt står valet mellan att renovera eller köpa nytt. En intressant metod är då att belägga pumpens vitala delar med kompositmaterial som skyddar ytorna. Ett företag som besitter stor kompetens inom detta är Folla Tech Sverige i Motala. Vi har talat med vd Jan-Erik Djuplin. Inledningsvis, vilka är ni och vad består er verksamhet av? Folla Tech Sverige är ett dotterbolag till Folla Tech i Norge och sysselsätter normalt fyra personer. Vi jobbar med ytskydd och renovering av vätskepumpar och vakuumpumpar, något som vi har ca 20 års erfarenhet av. Vi var med ganska tidigt när tekniken att använda kompositmaterial kom och har varit med i hela den utvecklingen, säger Jan- Erik Djuplin. När den här tekniken kom så blev det ett viktigt genombrott. Det visade sig Jan-Erik Djuplin vara ett väldigt effektivt sätt att bygga tillbaka slitna pumpar till ursprungsmått så att man kan få tillbaka kapacitets- och effektvärden motsvarande en ny pump. Man får ett ytskydd, ett slitageskydd och ett korrosionsskydd med den här tekniken. Vi har använt tekniken i ca tusen pumpar i olika typer av applikationer och den fungerar väldigt bra, speciellt på gjutjärnspumpar, säger Djuplin och fortsätter: Idag finns det en lång rad olika typer av kompositmaterial för skydd mot olika saker, så det gäller att välja rätt. Gör man det har man väldigt bra möjligheter. Finns den kompetensen på beställarsidan? Det har blivit mycket bättre på senare år. I början kan man säga att det var mycket begränsat, men nu vet man ganska mycket och många har också gjort den här typen av renoveringar själva. Det är lättare idag att tala om kompositmaterial och många begär att man ska använda det vid pumprenoveringar för att man ska få ett bättre skydd, helt enkelt. Så där har det hänt väldigt mycket, säger Jan-Erik Djuplin och tillägger att det rent tekniskt skett en hel del materialutveckling på kompositsidan. Den stora begränsningen tidigare var temperaturtåligheten. Idag klarar man betydligt högre temperaturer och metoden går att använda i de flesta vakuum- och centrifugalpumpsapplikationer. Man måste komma ihåg att det inte rör sig om någon universalmetod, utan det är viktigt att ta reda på vad det är för media som pumpas och vad kompositbeläggningen ska skydda emot. Korrosion, kemikalier, temperaturer, slitage och så vidare, det gäller att välja rätt kompositmaterial för sin applikation. Det är väldigt viktigt, säger Djuplin. Ofta kommer man in i ett skede där kunden står inför valet att antingen livslängdsförlänga genom en renovering, eller köpa nytt. Det stämmer och genom åren har vi ibland fått möjligheter att göra mätningar på pumpar både före 10

11 och efter renovering. För ett par år sedan testade vi en drygt 20 år gammal pump. När den var ny hade den en verkningsgrad på 80 %. Sedan hade den gått ner till ca 60 %. Genom att använda kompositmaterial och bygga tillbaka geometrin i pumpen till funktionsmått igen, så kunde vi testa den och då fick vi faktiskt en verkningsgrad på 84 %. Kunden ifråga hade fyra likadana pumpar och valde att renovera även de övriga, säger Jan-Erik Djuplin. Hade det inte varit idé att använda kompositbeläggning även på nya pumpar, innan de tas i drift? I vissa fall gör man det, men det beror lite på vad det är för typ av pump. Kompositmaterialet behöver lite plats. Man bygger upp ett skikt på åtminstone en halv mm och finns inte den platsen så kanske man måste bearbeta pumpens delar. Att plocka isär en ny pump och bearbeta delarna kostar pengar och då blir det svårt att räkna hem. Det effektivaste idag är att köpa en ny pump och låta den gå tills den blir korroderad och sliten. Då tar man ut den och renoverar med kompositmaterial och så har man ett bättre skydd. Standup på Ytskydd På Ytskydd 2011 blir det förstås en konferensmiddag och den förgylls förutom av själva maten också av två namnkunniga underhållare i standup-genren. Det handlar om Niklas Andersson och Emma Knyckare. Niklas Andersson är en kille med glimten i ögat och ett helt gäng rävar bakom båda öronen! När tävlingen GT-skrattet gick av stapeln 2004 kvalade han in till finalen genom att springa ner på lunchen till restaurangen där tävlingen hölls. Det gjorde han så bra att han slutligen vann hela tävlingen! Han har alltid många järn i elden och förutom en civil karriär som kvalitetsingenjör/kvalitetschef har han gjort ett stort antal uppskattade framträdanden åt både företag och privatpersoner. Under vintern 2007 medverkade han i radioprogrammet "Rallys julshow på restaurang Trädgår'n i Göteborg tillsammans med Mia & Klara. Han har också medverkat i programmet Veckans Nyheter med Henrik Schyffert på Kanal 5, i P3 i Sveriges Radio och de senaste åren haft ett eget sommarradioprogram på MixMegapolCity. Nu hörs han varje måndag hos MixMegapols "Nya Morgongäng" i Göteborg under vinjetten "Äntligen måndag med Niklas. Emma Knyckare är tjejen som tros bli nästa stjärna på standup-himlen. Under sina två år på standupscenerna runt om i Sverige han hon tagit publiken med storm! Emma kan också höras som krönikör morgonpasset P3 och är även krönikör på tidningen ETC. Sedan är det förstås viktigt att man håller koll på sin pump. Kompositmaterialet slits också med tiden och har man koll på detta så att man åtgärdar innan man är nere och sliter på grundmaterialet igen, så kan man nästan få en evighetsmaskin. Hur lång tid tar det då för en kompositbeläggning att slitas ner? Det går inte att säga generellt, det beror helt på pumpens förutsättningar. Vi vill gärna vara med och ta fram en tidsplan för varje pumpindivid där vi förebyggande kan gå in och titta och se hur eventuellt slitage utvecklas. På det viset kan man få fram en långsiktig plan för när man behöver göra åtgärder, konstaterar Djuplin och tillägger att man i många fall jobbar på det viset när det gäller vakuumpumpar inom massa- och pappersindustri. Förutom pumpar, går det använda tekniken på andra komponenter? Det är fullt möjligt. Vi gör även en del ventilrenoveringar, framförallt större ventiler. Även andra applikationer där man har korrosionsproblem går att åtgärda med den här tekniken. Vi har till exempel gjort flera renveringar av skruvpumpar på reningsverk, så kallade arkimedesskruvar, som flyttar stora mängder vatten. De ligger i en betongränna och själva skruven är en svetsad plåtkonstruktion. Den slits och korroderar och därmed ökar spelet mellan skruven och betongen, den senare får skador som frostsprängningar etc och så tappar man kapacitet. Man använder då betongkompositer för själva rännan och ger den ett bättre skydd så att risken för framtida frostsprängningar minskar. Skruven skyddas med kompositmaterial för ett få ett ordentligt korrosionsskydd, säger Djuplin. Korrosion och slitage är ett stort problem, den saken är klar menar Jan-Erik Djuplin. Genom att skydda ytorna kan man spara mycket pengar. Det visar sig ju också att man genom sådana här åtgärder kan slippa att nyinvestera. Det är viktigt då att ha koll på hur pumparna mår, så att man gör åtgärderna i tid, avslutar Jan-Erik Djuplin. Peter Olofsson Niklas Andersson och Emma Knyckare 11

12 KONFERENS och UTSTÄLLNING Hotell Arken, Göteborg, januari 2011 Skadade metallytor kostar industri och kommuner miljardbelopp varje år Rätt ytskydd sparar pengar och ökar livslängden. Att renovera och ytskydda metaller är ett väldigt komplext område och det krävs mycket kunskap för att välja rätt metod till rätt applikation. I deltagandet ingår 2 luncher, kaffe samt middag med liveunderhållning från scenen med spännande gästartist. Pris 4 495:-/person inkl måltider och dokumentation. Moms tillkommer. Inledningstalare är Dr C M Fowler, President NACE International, en världsledande auktoritet inom lösningar för korrosionsskydd. Träffa marknadens kunnigaste personer och aktörer Följande utställare kommer bl a att vara med: Ceram-Kote Nordic, Folla Tech Sverige, SSG, G A Lindberg, ChemTec, Inspecta, Kontrollmetod, International Färg, Miljöblästring, Rydbergs, Solid Energy Sweden, Swerea, Tello Maskin, Ulinco och Underhållsföretagen. För mer information och anmälan Vi har reserverat ett antal rum på hotellet: Best Western Arken Hotel & Art Garden Spa Tel: Fax: E-post: info@arkenhotel.com Ange Bokningsnr: så erhåller ni rabatterat pris 1 087:-/natt exkl moms för enkelrum. Fotograf: bj Arrangör: I samarbete med: Partners: 12