Ett forum för skydd av metallytor

Transkript

1 En tematidning om januari, Arken, Göteborg Ett forum för skydd av metallytor Ny auktorisation för rostskyddsmålning Termisk sprutning, metod med möjligheter Kompositer räddar ytorna Program och föredragshållare se mittuppslaget!

2 Skyddade metallytor = ökad livslängd och högre driftsäkerhet Tack vare sina egenskaper används metaller som bekant i mycket stor utsträckning inom bland annat industriella utrustningar, konstruktioner och anläggningar, och inte minst inom infrastruktur. Metalllernas svaghet är att ytorna korroderar, oxiderar och slits på grund av kontakt med fukt, partiklar, syre och ibland också kemikalier. De här skadorna på metallytor kostar mångmiljardbelopp varje år. Om metallytorna kunde skyddas bättre skulle utrustning och anläggningar kunna användas längre, med mindre störningar och väldigt mycket pengar skulle kunna sparas. Tekniken för detta finns och har funnits länge, men tyvärr så är det långt ifrån alla som känner till vilka alternativ som står till buds. Den här kunskapsbristen bland främst beställare innebär ofta att fel beslut tas gällande vilka metoder som ska användas, både när nya konstruktioner ska skyddas och när äldre ska renoveras. Ovanpå detta finns det i såväl näringsliv som offentlig förvaltning en kultur som premierar kortsiktigt lägre priser vid inköpstillfället, framför en lägre totalkostnad utslaget över hela livslängden. För det är ju så att lägger man ut lite mer pengar på ytskyddet när nånting är nytt, desto längre tid tar det innan skyddet behöver åtgärdas och det blir ju en avsevärt bättre totalekonomi. Det är mot den bakgrunden som tidningen Underhåll & Driftsäkerhet för tredje året i rad arrangerar en stor konferens och utställning på temat renovering och ytskydd av metall. Ytskydd 2013, som vi genomför tillsammans med Swerea Kimab, blir ett forum för alla som på något sätt arbetar med, eller har intresse av renovering och ytskydd av utrustningar, anläggningar och konstruktioner. Föredragshållare och utställare hör till de kunnigaste i branschen och en lång rad olika metoder och teknologier kommer att presenteras på konferensen. Det handlar om metoder som bevisligen sparar stora belopp och ökar driftsäkerheten hos användarna. Renovering och ytskydd av metaller är ett komplext område och det krävs en hel del kunskap för att välja rätt metod till rätt applikation. Så oavsett om du tillverkar utrustning och produkter för ytskydd, är entreprenör inom området, konsult, kopplad till någon organisation, eller är ansvarig för ytskyddsfrågor inom industri, kommun, energiverk eller något annat, så ska du inte missa Ytskydd 2013 i Göteborg! Förutom att vara en konferens är Ytskydd 2013 också en utställning där deltagarna kan bekanta sig med de metoder och lösningar som presenteras i föredragen. Konferensen är alltså en chans att träffa rmarknadens kunnigaste personer och aktörer, för såväl allmänna som enskilda diskussioner om skydd av ytor och problem relaterade till detta. Det kompletta programmet för konferensen återfinns på annan plats i den här tidningen. Anmäl dig och dina kollegor redan idag till Ytskydd 2013, det viktigaste forumet för alla som på något sätt är involverade i renovering och ytskydd av metaller. Peter Olofsson, chefredaktör Underhåll & Driftsäkerhet 2

3 Ny förening för auktoriserad rostskyddsmålning Auktorisation för rostskyddsmålning, så lyder namnet på den ekonomiska förening som sedan en tid driver frågor kring just rostskyddsmålning och inte minst själva auktorisationen av rostskyddsmålande företag. Lars Svedje, ordförande i nybildade Auktorisation för rostskyddsmålning Ordförande i den nya föreningen är Lars Svedje. Vilken är bakgrunden till föreningen? Den är helt enkelt att arbetet med detta tidigare skedde i en organisation som av olika skäl mer eller mindre upphörde att fungera som det var tänkt. I och med det så kan man säga att auktorisationen lite grann tappade i betydelse på marknaden och det ledde till att ett antal aktörer, såväl rostskyddsföretag som beställare samlades till ett möte för att diskutera att eventuellt blåsa liv i auktorisationen igen, säger Svedje och fortsätter: Kontentan av det mötet blev att alla tyckte att det borde göras ett försök och så bildades den ekonomiska föreningen Auktorisation för Rostskyddsmålning med syftet att driva det här på ett bra sätt. Verksamheten är fortfarande under uppbyggnad. Det stämmer. Glädjande nog är så gott som alla rostskyddsföretag som tidigare var auktoriserade med i föreningen, liksom de beställare som också var med, så vi känner att stödet för det här är starkt, konstaterar Lars Svedje. Har man tagit fram en egen specifikation för vad som krävs av ett auktoriserat företag? Det har vi inte hunnit med ännu, så för närvarande är det så att det är de gamla kravspeficifkationerna som gäller. Så kommer det att vara under 2012, men det är en av de saker vi nu jobbar intensivt med, att ta fram en ny kravstandard som ska vara enkel att följa. Det ska den vara både för rostskyddsföretagen och för beställarna/kunderna, samt inte minst för övriga som av olika skäl har intresse av de här frågorna. Inte minst kvalitetsrevisorerna ska ju kunna se vad de olika kraven betyder, säger Lars Svedje och tillägger att revisorerna kommer att anlitas externt. Vilka är föreningen öppen för? - Den är öppen för alla som stöder tanken på en auktorisation av rostskyddsföretag. Idag finns alltså de flesta rostskyddsföretag med som var auktoriserade av den tidigare organisationen, samt ett antal beställarorganisationer med. Vi ser ju gärna att fler sådana kommer med, liksom vi undersöker möjligheterna att låta leverantörer av färgsystem och appliceringsutrustning att vara med i föreningen, säger Lars Svedje vidare. Idag handlar det enbart om rostskyddsmålning, men i framtiden kan även andra typer av ytskydd bli aktuella. Det har vi inte diskuterat ännu, men det är naturligt att den diskussionen kommer framöver. Däremot är det inte riktigt sant att vi idag enbart sysslar med rostskyddsmålningen. Även förbehandlingen, vanligtvis blästring, faller inom området för auktorisationen, säger Svedje. Hur ser det då ut med beställarkompetensen när det gäller rostskyddsmålning idag? Det är helt enkelt så att det är ett problem av ganska stor omfattning och där finns en stor uppgift för föreningen, att sprida information till hela inköpssidan hos beställarna. Det finns ett problem med att det blir fel saker som beställs helt enkelt, man tittar bara på priset och bryr sig för lite om hur det ekonomiska utfallet blir i slutänden, säger Lars Svedje och fortsätter: Man måste ju titta på prislappen på helheten och slå ut den över den förväntade livslängden. Då ser man att det är ekonomiskt vettigt att köpa det som kostar mer i början, eftersom man inte behöver utföra underhållsmålning eller ommålning med lika täta intervaller. Men, så tänker i allmänhet inte inköparen. Han eller hon får istället en fjäder i hatten för att inköpet blir billigt och ser inte att det blir någon annan enhet eller funktion som får bekosta konsekvenserna. Detta måste vi försöka komma åt och informera kring. Man har beställare med i medlemskåren och de är väldigt kunniga. 3

4 De representerar vattenkraft, skogsindustrier, sjöfartsverk och alla dessa sektorer är ju stora användare när det gäller rostskydd. De har också det gemensamt att de drabbas av stora kostnader när det uppstår stillestånd, då det finns en vana att titta på de här frågorna på rätt sätt. Nu hoppas vi få med fler representanter, konstaterar Lars Svedje Tekniskt sett, hur är nivån på de auktoriserade företagen? I föreningen kommer vi att titta på det generellt. En del rostskyddsföretag ligger väldigt långt framme både vad gäller system och utrustning, medan andra inte riktigt gör det. Inom auktorisationen så kommer vi att arbeta med att sprida kunskaper till alla företag som är verksamma i det här gebitet. Auktorisationen ska ju dels säkerställa att miniminivåer uppfylls med avseende på arbets- och ytter miljö, men också försöka främja kvalitetsnivån på företagen. Beställarna Exempel på rostskyddsmålning. Här från byggnationen av Stockholm Waterfront. ska kunna känna en stor trygghet när man anlitar ett auktoriserat företag, avslutar Lars Svedje. Peter Olofsson Kompositer räddar pappersvalsar På Stora Ensos bruk i halländska Hylte var man tidigt ute med att börja titta på möjligheterna att renovera metallytor med kompositmetoder började man att använda tekniken på ledvalsar och resultaten är mycket goda. På Stora Enso Hylte talar vi med Dan Hedin, tekniskt ansvarig för valsar, som inleder med lite bakgrund. Ledvalsarna i en pappersmaskin är belagda med gummi och ett generellt problem är att det börjar rosta från kanterna, in under gummibeläggningen. Rosten spränger loss gummit i kanten som reser sig och bildar en liten uppförsbacke. Det här innebär dels risker att bitar lossnar och åker in i maskinen, men också att schabrade valsar, alltså sådana där en schaberklinga går fram och tillbaka, inte fungerar optimalt. Valsbelaget måste vara helt rakt på en sådan vals, säger Dan Hedin. Historiskt fanns det inget att välja på. Det enda man kunde göra var att att ta valsen ur maskin och skicka iväg den för nybeläggning. Men så fick man här på företaget nys om kompositmetoden och inledde försök med att ta bort yttersta kanten av gummibelaget och sedan blästra och slipa efter konstens alla regler. Därefter lades två kompositskikt på och efter härdning så sattes valsen tillbaka i maskinen, berättar Dan Hedin och fortsätter: I början befarades att det skulle bli vatteninträngning mellan metallen och kompositen och att den här lösningen så att säga bara skulle flytta på problemet, men dessa farhågor kom helt på skam. Det har visat sig fungera fantastiskt bra och inte i ett enda fall har det uppstått något problem. De första valsarna som åtgärdades 1995 är fortfarande intakta. De goda erfarenheterna av de här kantlagningarna har lett fram till att man öven gör andra kompositbaserade åtgärder på valsarna. 4

5 Det stämmer. Vi har gått vidare så att vi ny målar valsgavlar och axeltappar med kompositmaterial, hela vägen fram till den första, kritiska kälen där labyrinttätningen sitter. På det sättet förseglar vi valsänden, från gummikanten och fram till lagerhuset kan man säga, och därmed eliminerar vi risken för korrosion. Anledningen till att vi gör detta är säkerheten. Blir det korrosion i kälar kan det uppstå sprickor som sprider sig i värsta fall blir det axelbrott och risk för såväl maskin- som personskador. Men, kan man eliminera risken för korrosion så har man i princip tagit bort risken att en tapp går av och man har därmed en mycket säker situationen med avseende på valsar. På bruket är man nu inne i ett långsiktigt projekt som går ut på att i stort sett alla valsar i maskinen ska behandlas och/eller repareras. Totalt har vi 800 valsar i våra fyra maskiner, samt 100 valsar i reserv. När det gäller gummibelagda valsar handlar det om ca 170 stycken och 95 av dessa har hittills genomgått kantlagningar, säger Dan Hedin. En anledning till att det är möjligt att genomföra en sådan är systematisk satsning är att bruket har en egen valsverkstad, komplett med en valsslipmaskin. Därmed kan vi förbereda renoveringsjobben själva på området. Sedan är det också så att vi har ett samarbete med företaget Newtec som här på området har en specialutrustning i form av en container försedd med ett hål och gummimanschetter etc, så att valsändarna kan blästras etc i en anpassad och bra miljö. De har också speciella valsrullställ som håller valsen i rullning under det att kompositmaterialen läggs på och det är allså de som utför själva kompositbeläggningen. Det gör vi och anledningen är att vi förebygger korrosion vilket i förlängningen innebär en säkrare drift och arbetsmiljö. En tanke är att om vi har ett bra korrosionsskydd som man så att säga kan se med ögonen, så är det också lätt att hålla koll på detta ute på maskinen. Så länge kompositbeläggningen är hel och utan skador så vet man att man inte behöver vara orolig för valsen, utan den kan sitta kvar i maskinen. Därmed kan valsarna sitta längre i maskinen än om vi inte gjort någonting, samtidigt som säkerheten ökar och risken för haverier och oplanerade stopp minskar. Det innebär i sin tur att vi sparar pengar, konstaterar Dan Hedin. Dan Hedin har räknat lite på besparingarna. Generellt kostar det oss ca :- att kantlaga en vals samt att belägga gavlar och tappar. Att byta valsbelag kostar däremot ca :- generellt sett (valsdiametern har stor betydelse för denna kostnad) så besparingspotentialen är alltså stor. Dessutom så förebygger vi haverier och stillestånd och det är förstås svårt att räkna ut vad det betyder i pengar. Men, jag är säker på att vi undvikit åtskilliga akuta valsbyten och problem kring dessa och därmed ökat tillgängligheten, avslutar Dan Hedin. Peter Olofsson Dagens situation är alltså att man dels reparerar valsar genom kantlagning, dels att man behandlar valsar som är intakta, genom att belägga gavlar och tappar med kompositmaterial. Man lägger med andra ord rätt mycket resurser i form av tid och pengar på detta. Ett speciellt rullställ har tagits fram för att hålla valsarna i rullning när kompositbeläggningen läggs på. Arrangör: Medarrangör: I samarbete med: 5

6 Onsdag 23 januari* Peter Olofsson, U&D Tommy Thörn, SKIU Därför arrangeras Ytskydd 2013 Presentation föredragshållare Presentation utställare Orsaker metallförstörelse Kostnader metallförstörelse Legeringar Renoveringsmetoder Livstidskostnad ( LCC ) Ytskyddsgruppen.se Anders Källström, SMGC Hållbarhet - En klyscha eller vår räddning SMGC Patrik Reuterswärd, Swerea Kimab Bekämpa kostnaden för korrosionen De åtta viktiga verktygen Kaffe Lars Svedje, Auktorisation i Rostskyddsmålning Varför auktorisation Historik Utbildning Kompetens Normgaranti Dan Hedin, Stora Enso Hylte Magnus Johansson, Newtec Valsrenoveringar med kompositer 10-års erfarenhet Utförande förarbete, applicering, härdning Ekonomiskt resultat Tom Sörensen, Fyra Ess Kenneth Jönsson, International Färg Renovering vattentub 900 meter invändigt Produktval och orsak Utförande förarbete, applicering, härdning Kontroller under arbetet Besiktning efter 15 år Stig Beltov, Anti-Corrosion Sverige AB Utrustning för effektiv ventilation Transport/återvinning av blästermedel Flexibilitet Utrustningar Teknologi Lars Lundström, Voullerim Måleri Renovering utskovsluckor med komposit Utförande förarbete, applicering, härdning Besiktning efter 10 år Kaffe Jens Johannisson, Garnet, Anders Brink, Tello Maskin, Tom Arne Baan, RPR och Jan Hellstedt, SIU Miljöblästringsmetoderna Kolsyreis - Garnet blästring RPR Induktion Sponge blästring Ekonomiska och miljömässiga användningsområden 2012 Jordnötter, chips och dricka Middag och utnämning av Årets Ytskyddare 2013 Lunch 6

7 Torsdag 24 januari* Årets Ytskyddare 2012 Lars Andersson, Vattenfall Ringhals Omgummering kylvattenrör Möjliga alternativ Planering Genomförande Utfall Årets Ytskyddare 2012 Tommy Karlsson, Preem raffinaderi Historik Orsak korrosionsutbildning all personal Planering Genomförande Utfall Kaffe Swerea Kimab Korrosion rostfritt stål Materialval kritiska miljöer Ingvar Persson, Skandinavisk Ytförädling Ordförande svetskommissionens arbetsgrupp termisk sprutning Över 20 år med termisk sprutning Teknologi Ekonomiska användningsområden Begränsningar Orsak mer användning på ny utrustning Lunch Håkan Ejneborn, Impreglon Avancerad ytbehandling med metall, keramik, teflon och xylan (t.ex PTFE, PFA, FEP eller andra polymerer) Rätt produkt på rätt plats Appliceringsteknik Värmehärdning Ekonomiska användningsområden Lars Hansson, EuroService Vattenbehandling Teknologi Energirenovering och optimering vatten-, värme, och kylsystem Erfarenheter Begränsningar Nils-Erik Jonasson, Recond concept Teknologi Ekonomiska vinster kyl-, värmeväxlare kyl-, värmefläktar kyltorn Förstudie Begränsningar Swerea Kimab Testrapporter Korrosionsprovning Intressanta resultat *Med reservation för eventuella ändringar. 7

8 Termisk sprutning, metod med många möjligheter Skydd av metallytor, det handlar inte bara om rostskyddsmålning och liknande. Termisk sprutning av antingen metalliska eller keramiska tillsatsmaterial är en metod som visserligen är gammal, men som ändå inte är så väldigt spridd inom industrin. Ingvar Persson är grundare till Skandinavisk Ytförädling i Eslöv men han är även ordförande i arbetsgruppen AG42 C inom Svetskommissionen. Vad är det för arbetsgrupp? Det är en grupp som jobbar just med termisk sprutning. Ett drygt 20-tal företag är med och gruppen träffas ett par gånger per år för att prata om sådant som nya utrustningar, nya material och applikationer, utbildning av personal, standarder och mycket annat. Just nu arbetar vi med att ta fram en film som på ett lättfattligt sätt ska beskriva termisk sprutning och fördelarna med metoden, säger Ingvar Persson. Vilka är då fördelarna? I stort sett kan de sammanfattas i att det går att förlänga livslängden avsevärt hos maskindelar och -komponenter med metoden. Termisk sprutning som sådant uppfanns 1902, så det handlar om en riktigt gammal metod. Trots det jobbar vi fortfarande på att sprida kunskapen om metoden säger Ingvar Persson och tillägger att man nu tydligt ser metoden göra intåg hos maskintillverkare redan vid nytillverkningen. Tidigare var det vanligast att reparera och renovera med metoden, men det blir allt vanligare att belägga nya delar för att säkerställa en lång livslängd. När jag drog igång mitt företag i slutet av 80-talet så kanske 10 till 20 % av uppdragen gällde nya delar. Idag är fördelningen 50/50. Termisk sprutning kan användas för att åstadkomma flera funktioner, eller kombinationer av funktioner. Det kan gälla hårdbeläggningar för att öka slitagetåligheten, eller skikt som skyddar mot korrosion eller en kombination av de här. Det går att belägga med både metalliska och keramiska material. De senare är vanliga om man vill ha elektriskt och/eller värmeisolerande skikt, säger Ingvar Persson och tillägger att man med metoden kan skapa egenskaper på ytan som inte går med andra metoder. Till exempel går det att göra en metallyta lite sträv så att den fungerar som en friktionsyta. Vi lägger sådana skikt på tryck- erivalsar till exempel, då sådana valsar både ska kunna dra fram och bromsa en pappersbana. Även bultförband till vindkraftverk beläggs med friktionsskikt för att säkerställa att förbandet inte lossnar. Som ett exempel på livslängdsökning nämner Ingvar Persson ett case från snustillverkaren Swedish Match. Vi behandlade ett speciellt hjul som är väsentligt i tillverkningen av snuspåsar och som tidigare höll ca ett år. Efter keramisk beläggning ökade livslängden till tre år och när den tiden gått så görs behandlingen bara om. Enligt uppgift har underhållskostnaderna för den speciella maskinen minskat med 90 % så för dem var det en ytterst lönsam åtgärd. Principen för termisk sprutning är att man smälter en metalltråd, metallpulver eller ett keramiskt pulver i en gaslåga, ljusbåge eller en kombination av båda. Det smälta materialet sprutas därefter med flera hundra meter per sekund mot ytan som skall beläggas och biter sig fast med så kallade mikrosvetsar. Det finns några varianter av metoden termisk sprutning. De första sprut utrustningarna smälte tillsatsmaterialet med acetylen och syrgas och den metoden kallas flamsprutning. Sedan kom ljusbågssprutning och där är det elektrisk ljusbåge som smälter materialet. Sedan 20-talet år finns också plasmasprutning och principen för den är att smältning sker med ljusbåge i en gasblandning av argon/väte. Den senaste utvecklingen kallas för höghastighetsflamsprutning och den använder väldigt mycket syrgas tillsammans med gasol, väte eller diesel. Hastigheten på flamman blir väldigt hög med den här metoden och hastigheten har en viss betydelse för hållbarheten hos det sprutade skiktet. Ju högre hastighet, desto bättre sitter skiktet, berättar Ingvar Persson och tillägger att den senaste metoden också är den som är dyrast att använda. Man klarar sig långt med de två första metoderna, det gäller att analysera behoven innan man bestämmer sig för vilken metod som ska användas. Tillsatsmaterialen för termisk sprutning kommer från ett antal leverantörer på den europeiska marknaden. Det är företag som Sulzer Metco, Castolin, H C Starck, Höganäs AB med flera, leverantörer som har en stor kunskapsbank och väldigt många referenser. Det är bra, för vi kan diskutera lämpliga lösningar med de här företagen. Sannolikheten att de löst liknande problem tidigare är ganska stor och det är också de som har koll på den i stort sett oändliga mängd legeringar som går att använda för de här metoderna, avslutar Ingvar Persson. Peter Olofsson 8

9 Pionjär inom komposittekniken Det var i slutet av 80-talet som tekniken att renovera metall och betongytor genom att belägga dem med kompositmaterial kom till Sverige. En av pionjärerna var Newtec och som så ofta när något är nytt, så upplevde man en enorm skepsis i början. Björn Nordgren, Newtec Björn Nordgren är en av delägarna i företaget. När vi började i slutet av 80-talet var vi något av innovatörer på marknaden när det gällde slitage, korrosion, kavitation, och kemikalieangrepp på betong och metall. Inledningsvis så sålde vi material, men vi började snabbt dokumentera arbeten vi gjorde. I dagsläget skulle jag tro att vi gjort något tiotusental applikationer ute i industrin, i branscher som papper, cellulosa, petrokemi, energiverk, raffinaderier och kärnkraft med flera. Det har gällt allt från valsar, pumpar, skruvar och transportutrustning. I samband med ökande krav kom vi alltmer till insikt att sälja totallösningar för kundens bästa. Vi har byggt upp en väldigt omfattande dokumentation vilket bevisar förbättrad livslängd på utrustning och konstruktion, säger Björn Nordgren. En gemensam nämnare i de flesta av de här projekten är att de resulterat i att kunderna kunnat spara pengar. Att renovera är ju ett alternativ till att köpa nytt och i tider som dessa är företagen generellt sett väldigt intresserade av att minska sina kostnader. I många applikationer är det dessutom så att energiförbrukningen minskar efter en renovering. Det är mest påtagligt i applikationer som pumpar och fläktar. Detta hänger samman med att ytan på kompositbeläggningen har lägre friktion samt högre ytenergi än de rena metallytorna. Exempelvis en pump som renoveras får en lägre energiförbrukning när de tekniska måtten återställts till sitt ursprung, säger Björn Nordgren. Det finns idag pumptillverkare som skickar nya pumpar till företaget för kompositbeläggning. Om kompositmetoderna idag är allmänt accepterade, så har det inte alltid varit så. Nej, i början var det en enorm skepsis. Många tyckte att detta var plast och lek och vi var ett fåtal företag som höll på med detta. Men, vi höll ut och fick många bra referensprojekt och idag kan vi konstatera att det finns många aktörer på marknaden. Det kommer nya idéer och tankar inom ytbeläggningar, nivån har lyfts ett antal steg och det här börjar bli mer och mer intressant för fler företag. I botten ligger att det finns enorma belopp som kan sparas genom rätt ytbehandling, konstaterar Björn Nordgren. Ett av de företag som var tidigast ute med att testa och anamma komposittekniken var Stora Ensokoncernen (idag Billerud), Gruvöns Bruk som i Grums etablerade en egen verkstad för detta så outsourcade man den till Newtec och vi driver den fortfarande. Där gör vi många jobb åt olika bruk runt om i landet. Ett annat exempel är hos Stora Enso i Hylte där vi finns på plats med speciellt framtagen utrustning. Överhuvudtaget så har vi som företag utvecklat oss mycket med avseende på metoderna. Från början var det handpåläggning som gällde, sedan blev det sprutning och nu har vi en utvecklad patenterad lösning i verkstaden i Grums som gör att vi inte får något spill. Det blir alltså en kostnadseffektiv beläggningslösning och vi är de enda som faktiskt har tillgång till Pump före och efter renovering med komposit 9

10 patentet för beläggning av dessa material, säger Björn Nordgren. Kompositmetoderna och materialen är inte Vals före och efter kompositrenovering det enda man arbetar med i företaget. Nej, vi ser de som en del av en helhetslösning. Vi kan ta en bark/ flisskruv som exempel. Där kan det handla om kompositmaterial på tuben och gänga, påsvetsning av hårdmetall på skruvens ytterperiferi och kanske också utbyte av rivartänder till en annan typ för att vi ska kunna åstadkomma en totallösning till kunden. Vi har samarbeten med olika aktörer med spetskompetens, men det är vi som får uppdragen och håller ihop dem, säger Nordgren. Hur ser då framtiden ut för de här metoderna? Jag menar att den ser mycket ljus ut. Vi och våra konkurrenter/kollegor har nu byggt upp en mycket stor samlad erfarenhet och idag är det här fullt accepterade metoder inom många branscher. När det dessutom går att spara pengar så talar det för en ökad användning och ovanpå det har det skett en teknisk utveckling som gör att fler applikationer blir möjliga att utföra i framtiden, säger Björn Nordgren. Vad är det för teknisk utveckling han pekar på? Historiskt har svagheterna hos kompositmetoderna varit temperaturtåligheten och känsligheten för slag och stötar. Idag finns det dock nyutvecklade materialkvaliteter som tål betydligt mer. Temperaturtåligheten samt kemikalieresistensen har också ökat och därmed öppnas applikationer upp som tidigare inte var möjliga, avslutar Björn Nordgren. Peter Olofsson Följande företag ställer ut på Ytskydd

11 Slitageskydd på dammluckor Där allt annat som provats gått bet, där visade sig kompositbeläggning stoppa för påfrestningarna. Miljön är inte precis snäll, då det handlar om dammluckor i vattenkraftverk. Vuollerim är en liten ort vid Lule Älv. Där ligger Vuollerims Måleri, ett rostskyddsföretag specialiserat på applikationer inom vattenkraft. Här i regionen har vattenkraften byggts ut i stor omfattning och inom någon timmes radie har vi ett 15-tal stora kraftstationer, så den specialiseringen har fallit sig naturlig för oss. Det är inte speciellt mycket vi gör som inte har kopplingar till vattenkraften, säger Lars Lundström på Vuollerims Måleri. En speciell problematik karakteristisk för det här området är det slitage som sker på dammluckor, under de vajrar som lyfter luckorna. Vajrar vrider sig när de belastas och därmed nöter de på luckornas ytbehandling. Efter rätt mycket experimenterade, bland annat med olika typer av färger med hög hållfasthet, så stod det klar att det enda som visat sig fungera och hålla har varit epoxibaserade kompositmaterial. De tidigaste exemplen på den typen av applikationer är från början av 90-talet och de fungerar fortfarande utan problem, säger Lars Lundström. Vajerinfästningarna befinner sig på vattensidan av dammluckorna. Tidigare såg vi ju att korrosionsskadorna som uppstod alltid var som värst och djupast just under vajrarna och det är ju inte konstigt, eftersom skyddet i allmänhet var helt borta på dessa ställen. Nu klarar sig luckorna utan angrepp väldigt länge. Uppstår det inga mekaniska skador på kompositbeläggningen så ska det mycket till innan det blir någon korrosion nu, säger Lars Lundström. Behandlar man själva luckorna också? Nej, det gör vi inte. Det skulle sannolikt bli alldeles för dyrt. Kompositerna ska man använda där det behövs, inte överallt bara för att de skyddar bra. Därmed kommer vi över till vanlig rostskyddsmålning som ju företaget också sysslar med. Hur står det till med kunskaperna hos beställarna? Tyvärr är det väl så att många ser det som ett nödvändigt ont att man måste göra något för att skydda mot rost. Det är inte helt ovanligt att vi hör kommentaren men det är väl bara att måla på något och det tyder ju inte på att man är insatt i problematiken precis. Vi har till och med varit med om tillfällen då beställaren tyckt att det räcker med att måla om en halv dammlucka eftersom det bara rostat på halva luckan. Men, så vill man ju inte göra och framförallt går det ju inte att lämna garantier på ett sådant jobb. Vi kan ju inte bedöma kvaliteten på en 30 år gammal målning där vi inte har en aning om hur förarbetet är utfört, säger Lars Lundström. Kunskapsnivåerna beror förstås på vilken typ av beställare det handlar om. En del har ganska klart för sig både vad som finns att välja på och vilka olika resultat man kan få beroende på vilken väg man väljer, säger Lars Lundström och avslutar med en jämförelse han brukar göra: Tänk att det gäller att måla om det egna huset. Vad är bäst, att måla ett varv när målningen blivit matt, eller att vänta tills man måste skrapa fasaden också? Det är samma sak med rostskyddsmålning. Det är bättre att göra det innan det blivit en massa gropar och skador. Peter Olofsson Epoxibaserad komposit har visat sig vara det enda som stoppar för det slitage som lyftvajrarna åstadkommer på dammluckor inom vattenkraft. 11

12 Konferens och utställning om hållbart ytskydd januari Arken, Göteborg Arrangör: Medarrangör: I samarbete med: Partners: