Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla"

Transkript

1 1 Handläggare Anna-Karin Hjalmarsson E.ON Värme Sverige AB Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

2 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar Fjärrvärmenät i Storstockholm Fjärrvärmesystemen i Järfälla och Upplands-Bro Regionala och lokala planer Stockholms län Lokala energiplaner Förutsättningar för lokaliseringsstudien för en ny kraftvärmeanläggning Principiella utgångspunkter Största behoven av värme finns i Järfälla Tillräckligt stor yta Produktion av elkraft är viktigt Logistiskt välplacerad Begränsad omgivningspåverkan Alternativa lokaliseringar Järfälla kommun Norr om Rotebroleden Västra Slammertorp Östra Slammertorp Säbyverket Skarprättarvägen Elektronikhöjden Nettovägen Barkarby flygfält Upplands-Bro kommun Högbytorp Norrboda Brunna industriområde Norra Pettersborg Sammanfattning av översiktlig jämförelse Jämförelse av lokalisering i Högbytorp och vid Rotebroleden Miljömässigt Tekniskt och ekonomiskt Slutsats av jämförelsen... 40

3 3 1 Bakgrund och syfte E.ON äger sedan ett antal år energi- och fjärrvärmeverksamheten i Järfälla. Verksamheten övertogs av E.ON (tidigare Sydkraft) via Graninge, som förvärvade den från Järfälla kommun. De nuvarande produktionsanläggningarna för fjärrvärme består främst av eldrivna värmepumpar vid Slammertorp och Säbyverket som eldas med förädlade biobränslen (träpulver) och olja. Med befintliga anläggningar blir det svårt att kunna möta den efterfrågan som finns på fjärrvärme och samtidigt också bygga ut fjärrvärmen när Järfälla växer. E.ON planerar därför att bygga en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla, baserad på i huvudsak förnyelsebara bränslen och återvunna bränslen. Vidare utreds möjligheten att koppla samman fjärrvärmenätet i Järfälla med närliggande nät med E.ONs närliggande nät i Kungsängen och Bro. Syftet med den planerade anläggningen är att kunna producera miljömässig och kostnadseffektiv fjärrvärme till kunder i Järfälla och Upplands-Bro kommuner samt att möjliggöra ytterligare fjärrvärmeanslutning i dessa kommuner. En ny kraftvärmeanläggning möjliggör även en samtidig produktion av fjärrvärme och el. Vidare är tanken att den planerade anläggningen ska ersätta befintliga värmepumpar som är ålderstigna och slitna. Anläggningen behöver lokaliseras i närheten av befintliga och planerade fjärrvärmekunder. E.ON har utgått från gällande översiktsplaner och har fört diskussioner med planavdelningar i Järfälla och Upplands-Bro kommuner för att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ. Dessutom har förslag och synpunkter i samband med samrådsprocessen framkommit, vilka också har studerats översiktligt. Alternativen har bearbetats enligt följande metod. En översiktlig bedömning har gjorts av respektive lokaliseringsalternativ utifrån gällande restriktioner och kommunala bedömningar. Vidare har de olika alternativen värderats utifrån E.ONs principiella utgångspunkter för lokalisering av en ny kraftvärmeanläggning. 2 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar I Storstockholm finns flera olika fjärrvärmenät och ett antal produktionsanläggningar. I vissa av anläggningarna produceras el samtidigt som fjärrvärme, i så kallade kraftvärmeanläggningar. Trots att flera av fjärrvärmenäten är sammankopplade, behövs nya produktionsanläggningar i hela Storstockholm, dels för att ersätta uttjänta anläggningar, dels för att det behövs ny produktionskapacitet för den ökade efterfrågan. Den ökade efterfrågan beror till stor del på ett omfattande bostadsbyggande i många delar

4 4 av Storstockholm, med även på ökad anslutning av befintliga bostäder och lokaler till fjärrvärme. 2.1 Fjärrvärmenät i Storstockholm I Storstockholm finns ett flertal aktörer som producerar och levererar fjärrvärme till kunder. E.ON har fjärrvärmeanläggningar i Järfälla, Kungsängen, Bro och Bålsta. Genom förvärv äger E.ON, sedan 2005 även anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Vallentuna, Åkersberga och Vaxholm, se Figur 1. E.ON... grön Fortum blå Vattenfall... svart Norrenergi gul Sollentuna... röd Södertörn rosa Telge Energi... grå Figur 1 Fjärrvärmeproduktion och distribution i Storstockholm 2.2 Fjärrvärmesystemen i Järfälla och Upplands-Bro De olika fjärrvärmenäten och produktionsanläggningarna i Järfälla, Kungsängen och Bro, visas schematiskt i Figur 2.

5 5 Fjärrvärmenät Figur 2 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar i Järfälla, Kungsängen och Bro I fjärrvärmenätet i Järfälla produceras fjärrvärme i värmepumpsanläggningen Slammertorp, som är huvudproduktionsenheten och i hetvattencentralen Säbyverket. Det finns dessutom tre separata fjärrvärmenät i Upplands-Bro kommun. Ett fjärrvärmenät i Kungsängen/Brunna med tre anläggningar för fjärrvärmeproduktion, Hallonvägen, som spets- och reservanläggning och en anläggning i Brunna. Genom ett samarbete med Kabi Fresenius i Brunna utnyttjar E.ON spillvärme från industrin. Kabi Fresenius har dessutom levererat fjärrvärme från sin ångcentral vid anläggningen i Brunna. Hetvattencentralen i Bro är huvudproduktionsenheten för värme till fjärrvärmenätet i Bro. COOP värmecentral förser COOP Specialvarulager samt SLs depå och avisningsanläggning med värme. Dessutom finns ett samarbete med AB Fortum Värme i Stockholm beträffande fjärrvärmeleveranser mellan E.ONs fjärrvärmenät i Järfälla och Fortums västra fjärrvärmenät. Samarbetet går i båda riktningarna dvs under vissa förutsättningar levererar E.ON fjärrvärme till Fortum och under andra förutsättningar tar E.ON emot

6 6 fjärrvärme från Fortums produktionsanläggningar. Fortum Värme är för närvarande beroende av reservkapacitet i Järfälla för att producera fjärrvärme i Stockholms västra fjärrvärmenät. 3 Regionala och lokala planer 3.1 Stockholms län Regionplane- och trafikkontoret har i skriften Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen (RUFS) beskrivit de tekniska försörjningssystem som har byggts ut och utformats under lång tid. Referat från RUFS I Stockholms län uppgår den totala energianvändningen till cirka 50 TWh/år, vilket är ungefär 10 procent av den totala energianvändningen i landet. I länet bor cirka 20 procent av landets befolkning. Energitillförseln fördelas på cirka 20 TWh el/år och cirka 30 TWh bränslen/år. Av bränslena är cirka 2/3 oljeprodukter. Energin används till följande: cirka 11 TWh/år för drift av bostäder, lokaler och service (främst elenergi) cirka 21 TWh/år uppvärmning av bostäder, lokaler, service och industri, varav cirka 50 procent är fjärrvärme cirka 5 TWh/år till industri (el och bränslen) cirka 11 TWh/år för transporter (främst bensin och diesel) cirka 3 TWh/år utgörs av förluster (pannor, fjärrvärme- och elnät) Av dessa siffror framgår att fjärrvärmen har en betydande roll i regionens energiförsörjning. Storstockholm har mycket goda förutsättningar för fjärrvärme med stora sammanhängande bebyggelseområden och relativt stor värmetäthet. Användningen av fjärrvärme ökar ständigt och de senaste åren har fjärrvärmenät som tillhör olika företag kopplats samman. Samkörning ger både effektivisering och miljöfördelar. Stora eldrivna värmepumpar svarar för basproduktionen i flera fjärrvärmesystem i länet. Användningen av biobränslen och avfallsbränslen har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden och ersatt främst olja, kol och el. För att regionen ska kunna möta det ökade behovet av elenergi kommer ett antal nya anläggningar för kraftvärmeproduktion att behövas, inte minst i det södra Stockholmsnätet där det idag endast finns en mindre kraftvärmeanläggning i Högdalen. Med ett allt mer sammankopplat fjärrvärmenät behöver mark reserveras endast för ett fåtal nya produktionsanläggningar. Enligt RUFS bör mark för biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar reserveras på följande platser:

7 7 Brista, Sigtuna kommun Rosersberg, Sigtuna kommun Vällsta, Upplands Väsby kommun Lövsta, Stockholms stad Sofielund, Huddinge kommun Jordbro, Haninge kommun Igelsta, Södertälje kommun Därutöver behövs ytterligare en anläggning i nordöstra regionen. Regionplanekontoret har gjort en aktualitetsprövning av RUFS 2001 (PoF 2006:1). Det anges där följande: Utvecklingsplanen har fortsatt aktualitet vad gäller inriktningen av energiförsörjningen i regionen. Förutom utbyggnad och sammankoppling av fjärrvärmenäten behöver mark reserveras för biokraftvärmeanläggningar, vilket är i linje med planens inriktning att i första hand satsa på biobränslen för uppvärmning. Samarbetet mellan regionens fjärrvärmeaktörer bör utvecklas för att utnyttja näten effektivare och därmed utnyttja näten effektivare och därmed minska miljöpåverkan. Ett arbete för att fördjupa kunskapen kring regionens energimarknader, särskilt fjärrvärmeförsörjningen har inletts. Det omfattar även avfallsfrågorna eftersom avfall är regionens största bränsleresurs. Regionens tillgång på biobränsle har utretts i ett Mälardalsperspektiv (Mälardalsrådet 2002:6). En slutsats är att Mälardalen inte skulle vara självförsörjande med biobränsle vid en storskalig omställning av energisystemet. Kommentarer till RUFS Flera energiföretag har haft synpunkter på och kommenterat RUFS. E.ON Värme Sveriges kommentarer till RUFS E.ON delar RUFS uppfattning att en ökad tillväxt i Stockholm kommer att resulterat i en ökad efterfrågan av främst el och fjärrvärme inom regionen. E.ON anser dock att en ökad efterfrågan från främst fjärrvärmemarknaden inte enbart är kopplad till regionens urbaniserade tillväxt utan sker även starkt inom befintlig bebyggelse vilket även bör tas i beaktande. RUFS uppfattning att en sammankoppling av olika fjärrvärmesystem i norra Stockholm är tillräcklig för att tillgodose behovet och efterfrågan av miljöriktig fjärrvärme i regionen är inte tillräcklig. Den starka tillväxtutveckling som sker i Stockholm i kombination med en förändrad politisk viljeinriktning mot energiproduktion baserad på återvinning och/eller förnyelsebara bränslen gör också att ett flertal befintliga energiproduktionsanläggningar uppförda på 70 och 80-talet kommer att behöva ersättas med ny produktionskapacitet. De nya energiproduktionsanläggningarna ska förutom att ersätta befintlig produktion även trygga energiförsörjningen under kommande års period. Detta gör att en situation med effektbrist har uppstått vilket kräver att ett flertal nya kraftvärmeanläggningar kommer att behöva uppföras på flera olika platser i Stockholm.

8 8 Den utveckling som nu sker är att flertalet värmeaktörer planerar eller har redan påbörjat denna byggnation av nya kraftvärmeanläggningar. De projekt som befinner sig i startskedet är t.ex. Fortums planerade utbyggnad av Värtaverket och Brista, Söderenergis beslutade utbyggnad av Igelstaverket samt E.ONs planerade projekt att bygga en kraftvärmeanläggning i Järfälla för försörjning av nordvästra Stockholm. E.ON ser positiv på denna utveckling vilket tekniskt förbättrar möjligheten till samarbeten mellan olika produktionsenheter och bolag för att höja leveranssäkerheten vilket också skapar en bättre kund- och marknadssituation med fler starka aktörer vilket i slutänden gynnar slutkonsumenterna i Stockholm. För att kunna möjliggöra detta krävs tillgång till mark i anslutning till platser med goda logistikmöjligheter för framförallt försörjning och lagring av bränslen. De markområden som ska nyttjas för detta bör vara i nära anslutning till befintliga regionkärnor med hänsyn taget till regionkärnornas framtida utveckling och närhet till övrig infrastruktur och teknisk försörjning. RUFS har inte tagit hänsyn till detta för utrymmeskrävande anläggningar avsedda för avfallsklassade och våta biobränslen i erforderlig omfattning. 3.2 Lokala energiplaner Järfälla kommuns energiplan är från 1986 och är inte aktuell. I samband med utarbetande av översiktsplanen under senare delen av 1990-talet togs ett underlag i energifrågor fram med hjälp av Stoseb. Enligt det underlaget svarar fjärrvärmen för ungefär hälften av all uppvärmning i Järfälla. Översiktsplanen har som mål och inriktning att kommunen ska verka för att minska användningen av el som uppvärmningsform och medverka till att alternativa energiformer utnyttjas. Det är kommunernas ansvar att ta fram energiplaner, och inte enskilda energibolag.

9 9 4 Förutsättningar för lokaliseringsstudien för en ny kraftvärmeanläggning 4.1 Principiella utgångspunkter E.ON har ställt följande principiella förutsättningar för val av lokalisering av den nya kraftvärmeanläggningen. 1. Central placering i fjärrvärmenätet i förhållande till fjärrvärmekunderna. 2. Tillräckligt stor yta för kunna bygga en bränsleflexibel anläggning. 3. Samtidig produktion av el och värme ska kunna ske. 4. Logistiskt väl placerad, vilket innebär goda transportvägar. Transporter till och från anläggningen ska dessutom kunna ske på ett sätt som ger låg påverkan på omgivningen. 5. Produktionen av fjärrvärme och el ska ske med tillämpning av bästa tillgängliga miljöteknik och med begränsad omgivningspåverkan eller risk för sådan Största behoven av värme finns i Järfälla För fjärrvärmeproducerande anläggningar gäller att de bör ligga förhållandevis nära förbrukarna. Figur 3 visar att den största förbrukning idag är i centrala delarna av Järfälla, cirka 300 GWh per år. Fjärrvärmeförbrukningen i Kungsängen är cirka 60 GWh per år och i Bro cirka 30 GWh per år. Inom den närmaste 5-10 årsperioden bedömer E.ON att leveransvolymerna kan öka med upp mot 200 GWh per år. I dessa volymer ingår då både en nyanslutning av kunder i våra nät Järfälla, Kungsängen och Bro och dessutom ett utökat samarbete med andra aktörer på värmemarkanden i Stockholmsregionen, exempelvis Fortum.

10 10 30 GWh 60 GWh +200 GWh 300 GWh Figur 3 Fjärrvärmeförbrukning i Järfälla och Upplands -Bro Fjärrvärme konkurrerar med andra energibärare och kostnaderna för fjärrvärmens distribution är en betydande faktor för dess konkurrenskraft. Det är tekniskt möjligt att anordna fjärrvärmeproduktionen för Järfälla på mer avlägsna platser, men då tillkommer betydande kostnader för fjärrvärmeledningar i form av längre ledningar samt ledningar med större dimensioner. Vidare så ökar förbrukningen av el till distributionen av fjärrvärme, vilket indirekt medför ökad miljöbelastning samt ökade driftskostnader. Dessa merkostnader måste enligt miljöbalkens lokaliseringsprincip kunna motiveras av miljöfördelar. Lokaliseringsalternativ för den planerade kraftvärmeanläggningen har varken sökts i Sollentuna eller Upplands Väsby kommuner eftersom E.ON inte levererar fjärrvärme i dessa kommuner Tillräckligt stor yta En viktig förutsättning för att bygga en anläggning som ska kunna använda biobränslen och olika utsorterade returprodukter från samhället, är att det finns tillräckligt stor yta. För att kunna bygga en bränsleflexibel anläggning krävs möjligheter att lagra och bearbeta olika bränslen. Utrymmesbehovet för en kraftvärmeanläggning i Järfälla för ansökta bränslen bedömer E.ON vara cirka m Produktion av elkraft är viktigt Enligt målsättningar inom EU och nationella intressen är det viktigt att utnyttja fjärrvärmenät för samtidig el- och värmeproduktion (kraftvärmeproduktion). I E.ONs fjärrvärmenät i västra delarna av Stockholmsområdet finns idag inte någon kraftvärmeanläggning med elproduktion, detta innebär att all el som konsumeras (betydande elkonsumtion bland annat i värmepumpsanläggningen i Slammertorp) importeras från andra produktionsanläggningar. Det är därför av största vikt, för att reducera nettoutsläppen av koldioxid globalt sett, att utnyttja värmeförbrukningen i

11 11 fjärrvärmenäten i Järfälla och Upplands-Bro kommuner för samtidig produktion av el och värme Logistiskt välplacerad De bränslen som är planerade att användas är till största delen skrymmande, vilket gör att verksamheten är transportintensiv. Det är därför viktigt att anläggningen är logistiskt väl placerad, vilket innebär goda transportvägar. Transporter till och från anläggningen ska dessutom kunna ske på ett sätt som ger låg påverkan på omgivningen Begränsad omgivningspåverkan Produktionen av fjärrvärme och el ska ske med tillämpning av bästa tillgängliga miljöteknik och med begränsad omgivningspåverkan eller risk för sådan. Viktiga faktorer i detta avseende är dels val av tekniska lösningar för anläggningen, dels avstånd till närmaste bostäder. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd 95:5 Bättre plats för arbete. Syftet med de allmänna råden är i huvudsak att användas som riktlinjer vid fysisk planering. Generella skyddsavstånd anges för olika typer av industriell verksamhet. Boverket betonar vidare att skyddsavstånd vid planläggning enligt Plan- och bygglagen (PBL) bör bedömas långsiktigt och allsidigt. Industrin ska garanteras utvecklingsmöjligheter och kunna fungera väl också när verksamheten ändras. I Boverkets allmänna råd anges riktvärden för generella avstånd till energianläggningar. För en anläggning som har en tillförd effekt mellan 100 och 250 MW gäller att då bränslet utgörs av olja är riktvärdet för skyddsavstånd 200 meter och då bränslet utgörs av fasta bränslen är riktvärdet för skyddsavstånd 500 meter. I rådstexten framhålls dock följande: "Om hanteringen av fastbränsle inte ger störningar t ex genom inbyggnad kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån". De angivna skyddsavstånden ska användas som riktlinjer, som utgår från en konventionell och typisk industriell verksamhet. De allmänna råden understryker betydelsen av miljökonsekvensbeskrivningar och riskanalyser för bedömning av vilka skyddsavstånd som bör tillämpas i det enskilda fallet. Dessa utredningar kan visa på att skyddsavstånden kan kompletteras eller ersättas av tekniska lösningar som ger samma effekt för omgivningen som det föreslagna generella avståndet. Vid analysen av lämplig lokalisering tas hänsyn till möjligheterna att genom tekniska lösningar kompensera för att avstånd till närboende är lägre än det som Boverket rekommenderat. En lokalisering nära bostäder kan komma att medföra en dyrare anläggning för att minska påverkan av de miljöeffekter som påverkar närboende, såsom buller, damning, lukt och anläggningens utseende.

12 12 5 Alternativa lokaliseringar E.ON har utgått från gällande översiktsplaner och har fört diskussioner med planavdelningar i Järfälla och Upplands-Bro kommuner för att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ. Dessutom har förslag och synpunkter i samband med samrådsprocessen framkommit, vilka också har studerats översiktligt. Totalt har femton olika förslag på lokaliseringar framkommit inom Järfälla och Upplands-Bro kommuner, se Figur 4. I Järfälla kommun: 1. Söder om Rotebroleden (huvudalternativet) 2. Norr om Rotebroleden 3. Östra Slammertorp a. Värmepumpanläggning b. Arla Foods tomt 4. Västra Slammertorp a. Lädersättra b. Lilla Kärrboda 5. Utbyggnad av Säbyverket 6. Skarprättarvägen 7. Elektronikhöjden 8. Nettovägen 9. Barkarby flygfält I Upplands-Bro kommun: 10. Högbytorp 11. Norrboda-Tibbleskogen 12. Pettersborg 13. Brunna Industriområde

13 13 Figur 4 Alternati va lokaliseringar för en ny kraftvärmeanläggning som studerats Alternativen har bearbetats enligt följande metod. En översiktlig bedömning har gjorts utifrån gällande restriktioner och kommunala bedömningar för respektive lokaliseringsalternativ. Exempel på restriktioner och kommunala bedömningar är: områden planerade för annat än industriverksamhet, riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården,

14 14 naturreservat, fågelskyddsområden, områden som omfattas av biotop- eller strandskydd, ekologiskt särskilt känsliga områden och områden med höga naturvärden, samt parker och grönstråk. Vidare har de olika alternativen värderats utifrån E.ONs principiella utgångspunkter för lokalisering av en ny kraftvärmeanläggning. En mer detaljerad jämförelse har gjorts av de alternativ som framstått som mest realistiska efter den översiktliga bedömningen. De alternativ som har jämförts då är lokalisering i Högbytorp och vid Rotebroleden. E.ON Värme har kommit fram till att den föreslagna lokaliseringen, söder om Rotebroleden vid trafikplats Stäket är mest lämplig. Den föreslagna lokaliseringen beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen i kapitel Områdesbeskrivning. Följande avsnitt beskriver alternativa lokaliseringar till söder om Rotebroleden. Detta kapitel avslutas med en summerande jämförelse där även den föreslagna lokaliseringen ingår. 5.1 Järfälla kommun Norr om Rotebroleden Området är beläget norr om Rotebroleden intill Stäkets trafikplats och öster om E18. I Figur 5 visas ett möjligt läge för en kraftvärmeanläggning inom utredningsområde 2, U2, enligt gällande översiktsplan från 2001.

15 15 Figur 5 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning norr om Rotebroleden Tekniska och ekonomiska förutsättningar Det finns tillräckligt utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen. Kostnader för anläggningen och erforderliga anslutningar bedöms vara lika som för huvudalternativet, dvs lokalisering söder om Rotebroleden. Planbestämmelser Enligt Översiktsplan 2001 för Järfälla kommun ligger det aktuella området inom en delmängd av ett utredningsområde för utbyggnad av verksamheter, U2. Området är inte detaljplanelagt. Kommunen har fattat beslut om att detaljplanelägga området U2 för olika typer av verksamheter inklusive en energianläggning. I Figur 6 visas utredningsområdet enligt översiktsplanen och föreslagen justering av utredningsområdet enligt förstudien till detaljplanearbetet.

16 16 Figur 6 Justerat planområde för U2 norr och söder om Rotebroleden, enligt förstudie till detaljplanearbetet (notering, bostäder på Stäkethöjden finns inte inlagda på denna karta) Rådighet Marken ägs av Järfälla kommun. Markförhållanden/nuvarande användning Marken används i dag för skogsbruk, utifrån Mångbruksplan Järfälla kommun Knallboda Avstånd till bostäder Närmaste bostäder är i nordväst, drygt 150 meter nordväst om anläggningen. På ungefär samma avstånd kommer de planerade bostäderna på Stäkethöjden.

17 17 Naturmiljö och friluftsliv Området gränsar i norr till ett natur- och friluftsområde, Häradsallmänningen. Behovet av skydd för Häradsallmänningen utreds av Järfälla kommun. De stora naturområdena Görvälnområdet samt Järvafältet och Häradsallmänningen - är delar i de regionala grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen. Kulturmiljöer Inga bosättningar eller spår av äldre mänskliga aktiviteter kan skönjas i området. En känd fornlämning finns registrerad i omgivningen, dock inte inom området som studerats för en kraftvärmeanläggning. Infrastruktur Det är goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via E4 eller E18 och Rotebroleden. Det saknas dock idag av- och påfarter från Rotebroleden. Förslag till nya av- och påfarter har tagits fram av kommunen. I Vägverkets länsplan ingår en utbyggnad av Rotebroleden till fyra körfält med start Avståndet till järnväg är drygt 1 km. Det är dock stora svårigheter att anlägga ett stickspår från järnvägen beroende på befintlig bebyggelse. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är mycket fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Det finns tillräckligt utrymme för en kraftvärmeanläggning. Det finns goda möjligheter till transporter med lastbil till anläggningen utmed de stora vägarna. Området planeras för industriverksamhet. Läget är gynnsamt i förhållande till fjärrvärmenätet. Avståndet till närmaste bostäder är mindre gynnsamt än vid lokalisering söder om Rotebroleden Västra Slammertorp Området är beläget i Kallhäll. Två områden har studerats, dels ovanför E.ONs befintliga värmepumpsanläggning, dels på en tomt som ägs av Arla Foods, se Figur 7.

18 18 Arla Foods Värmepumpanläggning Figur 7 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning i västra Slammertorp Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar, alternativ 1 och 2 Västra Slammertorp Det finns tillräckligt utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen. Rådighet, alternativ 1 Västra Slammertorp Marken ägs av kommunen. Rådighet, alternativ 2 Västra Slammertorp Arla Food äger marken och expanderar för närvarande sin verksamhet i området. Bland annat bygger företaget för närvarande ut den befintliga byggnaden. 1 Se Figur 8. Figur 8 Tillbyggnad av Arla Foods huvudbyggnad på fastighet Slammertorp 4:1 Planbestämmelser, alternativ 1 Västra Slammertorp Området är en del av Görvälns naturreservat. 1 Aktuella byggprojekt, Järfälla Kommun

19 19 Planbestämmelser, alternativ 2 Västra Slammertorp Området är planlagt som industri- och verksamhetsområde enligt Järfällas översiktsplan Området är detaljplanelagt för en industrianläggning 3. Markförhållanden/ nuvarande användning, alternativ 1 och 2 Västra Slammertorp Skogsbeklädd bergsmark. Avstånd till bostäder, alternativ 1 Västra Slammertorp Närmaste bostäder är belägna cirka 700 meter i nordost om området, i norr samt i nordväst (Bolinders strand). Avstånd till bostäder, alternativ 2 Västra Slammertorp Närmaste bostäder är belägna cirka 200 meter. Naturmiljö och friluftsliv, alternativ 1 Västra Slammertorp Hela ytan är inom Görvälns naturreservat. Naturmiljö och friluftsliv, alternativ 2 Västra Slammertorp Området angränsar till Görvälns naturreservat. Kulturmiljöer, alternativ 1 Västra Slammertorp Det finns inga kända skyddsobjekt. 4 Kulturmiljöer, alternativ 2 Västra Slammertorp Det finns inga kända skyddsobjekt inom området. Strax öster om området finns boplatslämningar, eller by- och gårdstomter. 4 Infrastruktur, alternativ 1 och 2 Västra Slammertorp Det saknas trafikplats från E18. Det finns endast avfart i närheten för trafik från söder. Transporter från norr kommer via avfarten vid Stäket, Enköpingsvägen, Kallhällsleden, Passadvägen och Slammertorpsvägen. Största mängden av bränsletransporter bedöms komma norr ifrån. Transportbelastningen Slammertorpsvägen, sträckan mellan Passad och Mejerivägen är vardagar, totalt antal fordon: 3150, varav 28 % tung trafik. Motsvarande siffror på helger, totalt antal fordon: är 1920, varav 14 % tung trafik. Avstånd till järnvägstransporter via Mälarbanan är cirka 700 meter. Möjligheter att anlägga ett stickspår har utretts av SWECO. Trafiken på Mälarbanan utgörs av flera olika trafikslag: pendel-, regional-, fjärr- och godståg. På en del av sträckan mellan Västerås och Stockholm går det idag max fyra godståg per dygn. Godstågen får inte framföras under högtrafik utan får tillgång till banan nattetid mellan kl I dagsläget är banan maximalt utnyttjad. Banverket utreder möjligheten att bygga ut sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll från två till fyra spårsystem. 2 Översiktsplan 2001, Järfälla Kommun 3 Kjell Wikström, Järfälla Kommun 4 Översiktsplan för Järfälla kommun, kulturmiljö 2001

20 20 En översiktlig bedömning av om man ansluter med industrispår norr ifrån in till alternativ placering av kraftvärmeanläggningen (alternativ 1, västra Slammertorp) kommer man att få göra ingrepp på befintlig tunnel på Mälarbanan norr om Kallhälls pendelstation för att kunna anlägga en växelförbindelse samt att flera fastigheter påverkas direkt. Marknivån är väldigt varierande i området så schaktnivåerna kommer att variera från 2 m till 25 m. Vid ett schaktdjup på 20 m kommer bredden på dagöppningen att vara från 30 m upp till m beroende på vilket djup bergnivån ligger. Ett industrispår inom korridoren kommer att bli ett direkt fysiskt intrång i Görvälns naturreservat. Industrispåret kommer att göra intrång på värdefullt friluftsområde med spår och leder inom Görvälns naturreservat. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är mycket fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Det finns tillräckligt med utrymmen för en kraftvärmeanläggning i båda alternativen i västra Slammertorp. Alternativet ovanför värmepumpsanläggningen ligger i ett naturreservat. Det andra alternativet ligger på Arlas fastighet. Arla expanderar sin verksamhet och behöver sin tomt för egen verksamhet. Transporter till området riskerar att medföra störningar. Områdena bedöms inte vara några direkta alternativ för lokalisering av en kraftvärmeanläggning i Järfälla, utifrån gällande restriktioner och de uppsatta kriterierna Östra Slammertorp Två områden i östra Slammertorp har studerats, Lilla Kärrboda och Lädersättra 1:14, se Figur 9. Lädersättra 1:14 Lilla Kärrboda Figur 9 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning lokaliserat i östra Slammertorp Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft

21 21 Tekniska och ekonomiska förutsättningar, referens 1, Lilla Kärrboda Önskat utrymme saknas. Områdets area uppgår till knappt m 2. Det skulle i så fall vara aktuellt att bygga en mindre anläggning, med lägre flexibilitet beträffande bränslen och utbyggnadsmöjligheter. Tekniska och ekonomiska förutsättningar, Lädersättra 1:14, kartreferens 2 Den totala ytan för markerat område är tillräckligt stor för en kraftvärmeanläggning, men hela ytan kan inte utnyttjas eftersom området delas utrymmet av Slammertorpsvägen. Denna norra respektive södra delens area uppgår till knappt m 2 vardera. Tillräcklig stor yta för en kraftvärmeanläggning kan därför inte erhållas. Rådighet, Lilla Kärrboda, kartreferens 1 Området gränsar till SCA's lager och det är privatägt. Rådighet, Lädersättra 1:14, kartreferens 2 Området ligger dels på kommunens tomt Lädersättra 1:14, dels på privatägd mark. Planbestämmelser, Lilla Kärrboda, kartreferens 1 Området är planlagt för industriverksamhet. Planbestämmelser, Lädersättra 1:14, kartreferens 2 Slammertorpsvägen, som bland annat är tillfartsleden till Arla Foods, går genom området. Kraftvärmeanläggningen skulle således behöva delas upp i två mindre områden, på vardera sidan om Slammertorpsvägen. Enligt översiktplanen är områdets norra och västra del planerat för verksamheter och dess sydöstra del, Lilla Kärrboda, är planerat för bostäder. 5, 6 Markförhållanden/nuvarande användning, Lilla Kärrboda och Lädersättra 1:14, kartreferens 1 och 2 Kuperad skogsbeklädd bergsmark. Avstånd till bostäder, Lilla Kärrboda, kartreferens 1 Avståndet till närmaste bostäder är cirka 200 meter åt öster. Avstånd till bostäder, Lädersättra 1:14, kartreferens 2 Närmaste bostadsområde finns 80 meter norr om anläggningen. Det finns också ett bostadsområde cirka 120 meter sydost om området. Naturmiljö och friluftsliv, Lilla Kärrboda och Lädersättra 1:14, kartreferens 1 och 2 Direkt väster om det studerade området, på andra sidan järnvägen, finns Görvälns naturreservat. Kulturmiljöer, Lilla Kärrboda och Lädersättra 1:14, kartreferens 1 och 2 Det finns inga kända skyddsobjekt i närheten. 5 Översiktsplan Järfälla kommun 2001, sid 25 6 Kjell Wikström, Järfälla kommun

22 22 Infrastruktur, Lilla Kärrboda och Lädersättra 1:14, kartreferens 1 och 2 Det saknas trafikplats från E18. Det finns endast avfart i närheten för trafik från söder. Transporter från norr kommer via avfarten vid Stäket och Enköpingsvägen. Största mängden av bränsletransporter bedöms komma norr ifrån. Transporterna sker sedan via Kallhällsleden och Passadvägen. Transportvägarna utgör idag störning för närliggande bostäder. Området är direkt i anslutning till järnvägen. Svårigheterna att bygga en anslutning till järnvägen med stickspår beskrivs under Västra Slammerstorp. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är mycket fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Tillräckligt utrymme saknas för en fjärrvärmeanläggning inom båda studerade områdena. Det finns planer för utbyggnad av bostäder inom området. Transportvägarna är inte lämpliga, eftersom de redan idag utgör störning för närliggande bostäder. Kommunen anser inte att dessa områden är lämpliga för en kraftvärmeanläggning på grund av de planerade bostäderna och transportvägarna Säbyverket Säbyverket är lokaliserat i Jakobsberg, direkt väster om E18. E.ON Värme äger tomten, se Figur 10.. Säbyverket Figur 10 Lokalisering av Säbyverket Källa: Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft

23 23 Tekniska och ekonomiska förutsättningar Önskat utrymme saknas helt och hållet för en fastbränsleeldad kraftvärmeanläggning. Befintliga anläggningar behövs för reservkapacitet. Även om samtliga befintliga anläggningsdelar togs bort, finns inte önskat utrymme. Planbestämmelser Området är planlagt för energianläggning Markförhållanden/ nuvarande användning Etablerade ytor. Avstånd till bostäder Avståndet till närmaste bostäder är cirka 150 meter åt väster. Naturmiljö och friluftsliv Cirka 100 meter väster om området ligger Järvafältets naturreservat. Kulturmiljöer Det finns inga kända skyddsobjekt i närheten. Infrastruktur Det finns avfart från E18 för både norr- och södergående trafik. Transporterna går därefter på Enköpingsvägen till anläggningen. Avstånd till järnvägen är drygt 1 km. Möjligheter saknas till stickspår. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Utrymme saknas för att bygga planerad anläggning Skarprättarvägen Det studerade området ligger på obebyggda fastigheten 9:34 och fastigheten 9:1, se Figur 11. Området är lokaliserat direkt intill E18 strax söder om Stäkets trafikplats.

24 24 Skarprättarvägen Figur 11 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning vid Skarprättarvägen Källa: Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Områdets area uppgår till knappt m 2. Det går dock en väg genom området som begränsar möjligheten att utnyttja hela denna yta. Det vill säga önskat utrymme saknas. Det skulle i så fall vara aktuellt att bygga en mindre anläggning, med lägre flexibilitet beträffande bränslen och utbyggnadsmöjligheter. Rådighet Det sydöstra hörnet av området ägs av kommunen. Övriga delar är privata. Den norra delen av området ägs av K-Rauta som planerar att bygga en ny handelsplats. 7 Planbestämmelser Enligt översiktsplanen är det ett verksamhetsområde, lämpligt för verksamheter med tunga och omfattande transporter. 8 Markförhållanden/ nuvarande användning Skogsbeklädd bergsmark. Avstånd till bostäder Närmaste bostadsområde finns 150 meter sydväst om anläggningen. Det finns också ett bostadsområde cirka 350 meter öster om området. Naturmiljö och friluftsliv Området ligger inte inom ett ekologiskt känsligt område eller naturreservat. Kulturmiljöer Det finns inga kända skyddsobjekt på området 9. 7 Kjell Wikström, Järfälla Kommun 8 Översiktsplan Järfälla kommun 2001, sid 25 9 Översikts plan för Järfälla Kommun, kulturmiljökarta, sid 57.

25 25 Infrastruktur Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via stora vägar. Från E4 eller E18 via avfarten vid trafikplats Stäket och Skarprättarvägen. Avståndet till järnväg är cirka 600 meter. Det är dock stora svårigheter att anlägga ett stickspår från järnvägen beroende på befintlig bebyggelse. Läget i förhållande till förbrukningarna av fjärrvärme är mycket fördelaktigt eftersom de största förbrukningarna finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Tillräckligt utrymme saknas för en kraftvärmeanläggning. Området ligger i övrigt fördelaktigt till i förhållande till fjärrvärmenätet och vägnät. Enligt kommunen finns det dock långtgående planer på att expandera området som handelsplats Elektronikhöjden Området är beläget i norra Veddesta i korsningen Viksjöleden och Järfällavägen, se Figur 12. Elektronikhöjden Figur 12 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning på Elektronikhöjden Källa: Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Önskat utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen saknas. Områdets area är knappt m 2. Rådighet Elektronikhöjden, även kallad IBM-höjden är uppdelad i två fastigheter och har två olika ägare. Den norra delen ägs av ELFA, den södra delen har precis fått en ny ägare Kjell Wikström, Järfälla Kommun

26 26 Planbestämmelser Den västra delen av området är planlagt för industri- och företagsverksamhet, den östra för grönområde. 11 Markförhållanden/ nuvarande användning Större delen av området är idag obebyggt. Området har en stor lutning med en höjdskillnad på mer än 20 meter och består av delvis skogsbeklädd terräng. Avstånd till bostäder Närmaste bostäder är belägna cirka 200 meter nordost om området, Söderhöjdens bostadsområde. Bostadsområdet är ett av de mest tätbefolkade områdena i Järfälla kommun. Naturmiljö och friluftsliv En cykel- och gångväg finns direkt nordost om området. För övrigt påverkas inte naturmiljö eller friluftsliv. Kulturmiljöer Det finns inga kända skyddsobjekt på området. Infrastruktur För närvarande saknas nordriktade avfarter från E18 vid Barkarby trafikplats. En fullständig trafikplats söder om den nuvarande trafikplatsen är under planering. När den nya trafikplatsen är färdig kommer det att finnas goda möjligheter för vägtransporter från E18 via Viksjöleden till anläggning Området ligger direkt intill järnvägen. Trafiken på Mälarbanan utgörs av flera olika trafikslag: pendel-, regional-, fjärr-, och godståg. På en del av sträckan mellan Västerås och Stockholm går det idag max fyra godståg per dygn. Godstågen får inte framföras under högtrafik utan får tillgång till banan nattetid mellan kl I dagsläget är banan maximalt utnyttjad. Banverket håller nu på med att ta fram en utredning där man vill bygga ut delen Tomteboda Kallhäll från 2-spår till 4-spår system. Vidare analys av förutsättningarna för stickspår ha inte gjorts. Läget i förhållande till förbrukningen är fördelaktigt, eftersom den största förbrukningen finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Tillräckligt utrymme saknas för kraftvärmeanläggningen. Delar av området är grönområde. Kommunen anser inte att marken är lämplig att bygga på, dels på grund av den starka lutning, dels på grund av relativ närhet till Söderhöjden, ett av de mest tätbefolkade områdena i Järfälla kommun. 11 Översiktsplan 2001, Järfälla Kommun

27 5.1.7 Nettovägen 27 Lokaliseringsalternativet Nettovägen (den så kallade Kodaktomten) är beläget i Norra Veddesta, direkt väster om järnvägen och öster om Nettovägen, se Figur 13. Nettovägen Figur 13 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning vid Nettovägen. Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Det finns tillräckligt med utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen. Rådighet Nettovägen 2-4, den så kallade Kodaktomten ägs idag av CA Fastigheter, övriga delar av området ägs av kommunen. På norra delen av områden finns en logistiklokal. Den södra delen av Kodaktomten var vid början av september ledigt för uthyrning. Såväl CA Fastigheter som kommunen önskar få in handel i området. 12 Planbestämmelser Den västra delen av området är planlagt för industri- och företagsverksamhet, den östra för grönområde 13&15. Kommunen anser att detta grönområde ska bevaras, eftersom det skapar en naturlig gräns mellan bostadsområde och industriområde 12. Markförhållanden/ nuvarande användning Den västra delen är en industritomt, den östra delen består av sluttande, delvis skogsbeklädd terräng. Avstånd till bostäder Närmaste bostäder är belägna cirka 200 meter nordost om området, Söderhöjdens bostadsområde. Bostadsområdet är ett av de mest tätbefolkade områdena i Järfälla kommun. 12 Kjell Wikström, Järfälla Kommun 13 Översiktsplan 2001 Järfälla Kommun

28 28 Naturmiljö och friluftsliv En cykel- och gångväg finns direkt nordost om området. För övrigt påverkas ej naturmiljö eller friluftsliv. Kulturmiljöer Det finns inga kända skyddsobjekt på området. Infrastruktur För närvarande saknas nordriktade avfarter från E18 vid Barkarby trafikplats. En fullständig trafikplats söder om den nuvarande trafikplatsen är under planering. När den nya trafikplatsen är färdig kommer det att finnas goda möjligheter för vägtransporter från E18 via Viksjöleden till anläggning. Området ligger direkt intill järnvägen. Trafiken på Mälarbanan utgörs av flera olika trafikslag: pendel-, regional-, fjärr-, och godståg. På en del av sträckan mellan Västerås och Stockholm går det idag max fyra godståg per dygn. Godstågen får inte framföras under högtrafik utan får tillgång till banan nattetid mellan kl I dagsläget är banan maximalt utnyttjad. Banverket håller nu på med att ta fram en utredning där man vill bygga ut delen Tomteboda Kallhäll från 2-spår till 4-spår system. Vidare analys av förutsättningarna för stickspår ha inte gjorts. Läget i förhållande till förbrukningen är fördelaktigt, eftersom den största förbrukningen finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Kommunen anser att denna plats är olämplig för en kraftvärmeanläggning. Målsättningen är att utvidga området för handel Barkarby flygfält Området ligger på den östra delen av Barkarby flygfält, öster om E18, se Figur 14.

29 29 Barkarby flygfält Figur 14 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning vid Barkarby flygfält Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Det finns tillräckligt med utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen. Kostnader för anläggningen och erforderliga anslutningar bedöms vara lika som för huvudalternativet, dvs lokalisering söder om Rotebroleden. Rådighet Marken ägdes tidigare av kommunen, men kan vara såld. Exploatering pågår. Planbestämmelser Området är detaljplanelagt för handel, kontor och bostäder, enligt plan som beslutades Detaljplanen kommer inte att göras om för att inrymma en kraftvärmeanläggning. 14 Markförhållanden/ nuvarande användning Öppna fält, delar är flygfältsområde. Avstånd till bostäder Närmaste bostäder är belägna cirka 300 meter sydost om området. Enligt detaljplanen för Barkarbyfältet finns bostadsområden planerade direkt i anslutning till det studerade lokaliseringsalternativet för en kraftvärmeanläggning. Naturmiljö och friluftsliv Området ligger inte inom ett ekologsikt känsligt område. Kulturmiljöer Området gränsar till kulturlandskap i norr enligt ÖP Kjell Wikström, Järfälla Kommun

30 30 Infrastruktur Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen, då området ligger i anslutning till E18. Avståndet till järnväg är cirka 300 meter. Trafiken på Mälarbanan utgörs av flera olika trafikslag: pendel-, regional-, fjärr-, och godståg. På en del av sträckan mellan Västerås och Stockholm går det idag max fyra godståg per dygn. Godstågen får inte framföras under högtrafik utan får tillgång till banan nattetid mellan kl I dagsläget är banan maximalt utnyttjad. Banverket håller nu på med att ta fram en utredning där man vill bygga ut delen Tomteboda Kallhäll från 2-spår till 4-spår system. Vidare analys av förutsättningarna för stickspår ha inte gjorts. Läget i förhållande till förbrukningen är fördelaktigt, eftersom den största förbrukningen finns i Järfälla och lokaliseringen blir relativt central i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Sammanfattning Området är planerat för bostäder, handel och kontor och området är under exploatering. Därför är det enligt kommunen inte lämpligt för en kraftvärmeanläggning. 5.2 Upplands-Bro kommun Tekniskt sett innebär en lokalisering i Upplands-Bro kommun att det krävs en fjärrvärmeledning av större dimension jämfört med en lokalisering i Järfälla. Detta beroende på att förbrukning av fjärrvärme är betydligt större Järfälla än i Kungsängen och Bro. Diametern på fjärrvärmeröret som förbinder nätet i Kungsängen med det i Järfälla blir cirka mm istället för 300 mm, om anläggningen placeras i Upplands-Bro, vilket innebär en merkostnad. En ledning med den större dimensionen mellan Kungsängen och Järfälla medför också betydande problem vid förläggning. En mindre ledning kan dras längs landsvägs- eller järnvägsbron, via Stäksön medan däremot en större ledning blir både för tung och för stor i diameter för att möjliggöra en sådan lösning. En lokalisering av produktionsanläggningen i Upplands-Bro innebär också ökade krav på produktionsreserv i Järfälla beroende på att huvuddelen av värmen kommer att förbrukas i Järfälla men produceras i Upplands-Bro. Vid en störning i distributionsnätet blir konsekvenserna annars väldigt stora för huvuddelen av kunderna. Det längre avståndet till huvuddelen av fjärrvärmeförbrukningen innebär även större energiförbrukning i form av energi för att pumpa fjärrvärme och större värmeförluster i fjärrvärmeledningar.

31 5.2.1 Högbytorp 31 Ett lokaliseringsalternativ i Upplands-Bro kommun är vid Högbytorp. Ragnsells har en deponi där. Ragnsells äger en större del av marken och kommunen en mindre del. Figur 1 visar en möjlig lokalisering i Högbytorp. Avfallsanläggning Högbytorp Figur 15 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning i Högbytorp Ragnsells avfallsanläggning är också markera Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Det finns tillräckligt utrymme för en kraftvärmeanläggning i Högbytorp. Planbestämmelser Området är inte detaljplanelagt. Markförhållanden/ nuvarande användning Lätt kuperad skogsbevuxen mark.

32 Avstånd till bostäder Avståndet till närmaste bostäder är cirka 500 meter åt sydost. 32 Naturmiljö och friluftsliv Området ligger inte i närheten av naturreservat eller ekologiskt känsligt område. Kulturmiljöer Området ligger i utkanten av Önsta gård som bedöms vara av kulturhistoriskt intresse på grund av den välbevarade agrara kulturmiljön och ett gravfält från järnåldern 15. Infrastruktur Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen, då området ligger i anslutning till E18. Avstånd till järnväg är cirka meter. Möjligheter att anlägga ett stickspår har utretts av SWECO. Trafiken på Mälarbanan utgörs av flera olika trafikslag: pendel-, regional-, fjärr-, och godståg. På en del av sträckan mellan Västerås och Stockholm går det idag max fyra godståg per dygn. Godstågen får inte framföras under högtrafik utan får tillgång till banan nattetid mellan kl I dagsläget är banan maximalt utnyttjad. Banverket håller nu på med att ta fram en utredning där man vill bygga ut delen Tomteboda Kallhäll från 2-spår till 4-spår system. En översiktlig bedömning är att om man ansluter med ett industrispår väster ifrån, alternativ A och B enligt Figur 16 in till en alternativ placering av kraftvärmeanläggningen kommer man att få göra ingrepp på fastigheter och jordbruksoch kulturmarker. Det kommer även att innebära plankorsningar med det befintliga vägnätet. Från öster har tre alternativa lösningar tagits fram, C, D och E för att ansluta industrispåret till en alternativ placering av kraftvärmeanläggningen. Alternativ C gör ingrepp på fastigheter och jordbruks- och kulturmarker. Detta alternativ kommer även att innebära plankorsningar med det befintliga vägnätet. Alternativ D gör ingrepp på fastigheter och jordbruks- och kulturmarker. Alternativet kräver även att man bygger om vägnätet för att klara de planskilda korsningarna med industrispåret. Alternativ E kommer att göra ingrepp i bebyggelse och industriområde, samt kräver en ombyggnation av vägnätet för att klara de planskilda korsningarna med industrispåret. I alla alternativ behöver man lägga in växlar på huvudspåret för att kunna växla in och ut på huvudspåret. Om man kombinerar alternativ A och C samt B och D kan man växla ut både västerut och österut. Samtliga alternativ har en längd på cirka meter. Det är inga större höjdskillnader så rent tekniskt är det inga svårigheter att bygga industrispåret. Mer komplicerat är plankorsningar med befintliga vägnätet och intrången i boendemiljön. Ungefärlig kostnad för alternativen varierar från cirka miljoner kronor med en osäkerhet på ± 30 %. 15 Upplands Bro Översiktsplan 2000, sidan 65

33 33 Högbytorp Figur 16 Illustration av alternativa sträckningar av stickspår från Mälarbanan till anläggningen. De fyr a alternativen är markerade som svarta streck, samt markerade med A, B, C respektive D. En placering vid Högbytorp är ofördelaktigt i förhållande till fjärrvärmenätet. Lokaliseringen i förhållande till de större fjärrvärmeförbrukningarna är mindre gynnsamt, eftersom dessa är i Järfälla. Sammanfattning Det finns tillräckligt utrymme för en kraftvärmeanläggning i Högbytorp. Det finns goda möjligheter till transporter till och från anläggningen genom närheten till avfarter norr och söder ifrån E18. Området är inte planlagt för någon annan typ av verksamhet. Det är cirka 500 meter till närmaste bostäder Norrboda Detta område heter Norrboda Tibblesskogen och är ett lokaliseringsalternativ i Kungsängen, Upplands-Bro kommun, se Figur 17.

34 34 Norrboda Figur 17 Lokaliseringsalternativ för en kraftvärmeanläggning i Norrboda Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande I2006/1120, bearbetning Miljökraft Tekniska och ekonomiska förutsättningar Det finns tillräckligt utrymme för den planerade kraftvärmeanläggningen. Mer kostsam förläggning av fjärrvärmerör jämfört med huvudalternativet, dvs lokalisering vid Rotebroleden. Rådighet Marken ägs av HSB. Planbestämmelser Området är enligt Upplands-Bro översiktsplan 2000 avsett för arbetsplatser. Enligt detaljplan 1 för del av Tibbleskogen, områdesbestämmelser för Norrboda arbetsområde, är området reserverat för framtida utbyggnad av arbetsplatser i form av småindustri, kontor och handel. Verksamheter som genom sin art kan vålla sanitär olägenhet genom buller eller luftutsläpp får enligt detaljplanen ej förkomma inom området. Markförhållanden/ nuvarande användning Relativt kuperad skogsbevuxen bergmark med gyttjepölar Avstånd till bostäder Bostäder håller på och byggas på cirka 100 m avstånd till det studerade lokaliseringsalternativet. Ytterligare bostäder kan bli aktuella i direkt anslutning till området för lokaliseringsalternativet. Naturmiljö och friluftsliv Området ligger cirka 500 meter väster om naturområdet Örnnässjön och Lillsjön. Kulturmiljöer Det finns inga kända skyddsobjekt i närheten av området.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1. 2 Vision och syfte 2

Innehåll. 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1. 2 Vision och syfte 2 Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1 2 Vision och syfte 2 3 Bakgrund 2 3.1 E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen 2 3.2 Ökat behov 3 4 Lokalisering 5 4.1 Alternativa lokaliseringar

Läs mer

Myndigheter och bolag som lämnat informationer och bistått med kompetens som grund för våra kommentarer

Myndigheter och bolag som lämnat informationer och bistått med kompetens som grund för våra kommentarer Myndigheter och bolag som lämnat informationer och bistått med kompetens som grund för våra kommentarer SVEBIO (Svenska Biobränsleföreningen) Enegimyndigheten Banverket Miljödepartementet Green Cargo Regionplanekontoret

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla 1 Handläggare Anna-Karin Hjalmarsson E.ON Värme Sverige AB Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla 2 3 Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Värme Sverige AB avser

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts sammanträde den 22 februari 2012

Handlingar till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts sammanträde den 22 februari 2012 Handlingar till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts sammanträde den 22 februari 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Elisabeth Mårell 08-581

Läs mer

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2016/104 Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN 2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

Lokaliseringsutredning BILAGA A2 2009-04-20. Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeenhet för att förse Örebro med fjärrvärme

Lokaliseringsutredning BILAGA A2 2009-04-20. Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeenhet för att förse Örebro med fjärrvärme BILAGA A2 2009-04-20 1 Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeenhet för att förse Örebro med fjärrvärme 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Syfte och bakgrund... 5 2 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg 1084 Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde Antagen SBN 2010-09-07, 97 Laga kraft 2010-10-06 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för kvarteren Järnet och Malmen Tofta industriområde,

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun D 1 (7) Datum 2018-06-27 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby

Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2011-10-17 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby Förslag

Läs mer

Energi ur avfall - Kraftvärme- och biogasanläggning planeras

Energi ur avfall - Kraftvärme- och biogasanläggning planeras Energi ur avfall - Kraftvärme- och biogasanläggning planeras i Upplands-Bro kommun Underlag för samråd enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB Augusti 2011 Innehåll 1 Inledning

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg

Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg Agenda 1 Vi börjar med mingel och fika. 2 Kort presentation av Örtoftaverket 3 Miljötillstånd och lokaliseringsutredning 4 Rundvandring

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Kommunala beslut. Sida 2 av 7

Kommunala beslut. Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Figur 1 Planområdets ungefärliga läge (markeras med röd ring) BEHOVSBEDÖMNING en bedöms vara av begränsad betydelse och inte av allmänt intresse. Då planen också är förenlig med översiktsplanens

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Wennerbergsvägen SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN-BYGG Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Handlingsförteckning Detaljplanen består av följande

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING 1. Inledning Enligt miljöbalkens 2 kap 6 ska det för en verksamhet som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2014-10-29 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-508 273 52 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

PL AN BES K R I VN I N G

PL AN BES K R I VN I N G 1 Nordanstigs kommun, Gävleborgs län Laga kraft PL AN BES K R I VN I N G Planförfarande Prövning av detaljplanen sker genom enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen. Förfarandet tillämpas eftersom

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget

Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget ÅF-Infrastructure AB, SE- 169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun D 1 (9) Datum 18-08-16 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Granskningshandling Reviderad 2018-08-16 (ändringar är i granskningshandlingen markerade i

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN 1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Väla 7:4 med flera Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra vidare utveckling av Väla

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda

Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda Datum 2017-08-30 Diarienummer 2017-000326 1(8) Planbeskrivning Detaljplan för E20 förbi Vårgårda Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1

Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr Kst 2018/885 Planuppdrag för fastighet Jakobsberg 18:19 och del av Jakobsberg 18:1 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen ÅKERSTA 26:6 M.FL (TOMT VID KYRKSJÖN) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen ÅKERSTA 26:6 M.FL (TOMT VID KYRKSJÖN) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Samhällsutvecklingsförvaltningen Datum Dnr 2013-01-10 KS 27/11 DETALJPLAN ÅKERSTA 26:6 M.FL (TOMT VID KYRKSJÖN) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2

Detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Anneli Sundin 2016-05-20 PBN 2015-3178 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för nytt kyllager på del av Boländerna 13:2 BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad GRANSKNINGSHANDLING

PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad GRANSKNINGSHANDLING Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m vid Gröndalsvägen i Södertälje 2015-00193-214 Upprättad 2016-11-17 GRANSKNINGSHANDLING Planen hanteras enligt PBL 2010:900, i dess lydelse

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSNUMMER PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING LÖVSTA KRAFTVÄRMEVERK

PM TRAFIKUTREDNING LÖVSTA KRAFTVÄRMEVERK 3-06-14 9-01-23 Inledning Stockholm Exergi, planerar att anlägga en ny kraftvärmeanläggning i Lövsta, beläget i nordvästra Stockholm. Kraftvärmeverket kommer i stor utsträckning att förses med bränsle

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Upphävande av Bp 12 för Vålan

Upphävande av Bp 12 för Vålan Samrådshandling Dnr: MK BN 2017/00958 Färnäs, Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING September 2018 Handlingar Planbeskrivning Gällande detaljplan Bp 12 Övriga handlingar Fastighetsförteckning med registerkarta

Läs mer

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8 INNEHÅLL Syfte och inledning...4 Planändringens syfte...4 Bakgrund...4 Planprocessen efter samrådet...4 Planområdet...5 Planändringens avgränsnig...5 Markägoförhållanden...5 Nuvarande markanvändning...

Läs mer

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bagaren 10 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE PLANBESKRIVNING 2

Läs mer

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018 Detaljplan- Samrådshandling För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor Fasighetsförteckning Grundkarta Genomförandetid

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning

Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R N AT I V Korridorernas namn och indelning Delen Jakobsberg Kallhäll Jakobsberg Kista Vattmyran Barkarby Spånga Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Beskrivningen omfattar sträckan från strax

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare: Datum: Diarienummer: Sara Lindh 2016-01-15 PBN 2015-000522 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan för Brillinge 2:2 och 4:4 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R AT I V Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Tomteboda Solna E18 Spårområde Hagalund Kallhäll Jakobsberg Frösunda Kista Barkarby Spånga E4 Solna Sundbyberg

Läs mer

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde Tranås kommun Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Upprättad i december 2009 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/09 Planområde Antagen av byggnadsnämnden

Läs mer

Planbeskrivning. Sätra 10:1 m fl, Kv Prickskytten. Detaljplan för industri m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Sätra 10:1 m fl, Kv Prickskytten. Detaljplan för industri m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2014-03-28 HANDLÄGGARE: HENRY GREW Planbeskrivning Sätra 10:1 m fl, Kv Prickskytten Detaljplan för industri m.m. Gävle kommun, Gävleborgs län Samrådstid: 29 april

Läs mer

Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser för fastigheten Kolmilan 5 inom Obbola i Umeå kommun, Västerbottens län

Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser för fastigheten Kolmilan 5 inom Obbola i Umeå kommun, Västerbottens län Tillägg till planbeskrivning samrådshandling Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2014/00386 Datum: 2015-11-25 Handläggare: Sandra Thomée Ändring av stadsplan 2480K-P O A1/4, genom tillägg till planbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Tälje 2:48 och Stenbocken 3 i Norrtälje stad Dnr: Ks: PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av fastigheterna Tälje 2:48 och Stenbocken 3 i Norrtälje stad Dnr: Ks: PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-06-04 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheterna Tälje 2:48 och Stenbocken 3 i Norrtälje stad Dnr: 10-10059.214 Ks: 10-509 PLANBESKRIVNING Röd markering

Läs mer

Förstudierapport för Tråsättra 1:94 m.fl.

Förstudierapport för Tråsättra 1:94 m.fl. Förstudierapport för Tråsättra 1:94 m.fl. Projektbeställare Projektledare David Lanthén Sofia Holmgren Datum 2015-11-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2013/0026-218 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun 2012-03-02 Dnr 2012-0133-214 / 203 Laga kraft 2012-06-01 PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret. PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m Vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad

Samhällsbyggnadskontoret. PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m Vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m Vid Gröndalsvägen i Södertälje 2015-00193-214 Upprättad 2016-08-12 Planen hanteras enligt PBL 2010:900, i dess lydelse efter 1 januari

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING

Samhällsbyggnadskontoret P Program för Väghyveln 10 i Södertälje. Upprättad SAMRÅDSHANDLING Samhällsbyggnadskontoret PROGRAMHANDLING P 2010-01159-21 Program för Väghyveln 10 i Södertälje Upprättad 2011-08-11 SAMRÅDSHANDLING Program för Väghyveln 10 Programmets syfte och huvuddrag Programmet syftar

Läs mer

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 ' {, IS / A talsbilaga 4 Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 Projektets nummer och namns A70 Förstudie - Sammankoppling av fjärrvärmesystem

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid kv. Tanklocket i stadsdelen Rågsved

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid kv. Tanklocket i stadsdelen Rågsved Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-11-17 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö

Läs mer

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv Förvaltning Lars Anshelm 0413-621 27 KS.2010.0088 2010-12-21 Kommunstyrelsen i Eslöv Yttrande angående ansökan om tillstånd för anläggande och drift av ett kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8 1(8) 2017-05-15 Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för del av Troxhammar 5:8 Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning enligt ansökan ungefärligt markerad. Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer