KAPITEL 1. SL 02, Ekonomisk kunskap

Transkript

1 SL 02, Ekonomisk kunskap Def. NATIONALEKONOMI: Undersökning av hur samhällets ekonomiska problem löses i olika samhällen (enl. en snävare def. undersökningen av fördelningen av knappa resurser). GRUNDPROBLEM: Vad är förmögenhet och var har den sitt ursprung? Vilken betydelse har aktivitet (handel) som inte förändrar varornas materiella form? Vilken är kapitalets andel i produktionen. Priser Hur påverkar priset produktonen och inkomstfördelningen. Hur fungerar marknaderna? Värde Pris Marknader Samhällelig rättvisa kan man utjämna välståndets fördelning? Pengarna Kan välståndet mätas med pengar. Hur påverkar pengarna ekonomin. Orsaker till inflation (penningvärdets försämring). Efterfrågan hur garantera lönsam försäljning (undvika arbetslöshet). Utrikeshandel borde den regleras eller inte (tullar, skatter). Nytta eller skada? Vilken borde statens roll vara i en ekonomi? apr 7 09:19 EKONOMI? valen av begränsade resurser privatekonomi individens konsumtions, investerings eller sparval. företagsekonomi vad, var och hur mycket skall produceras. Pris och maximal profit. samhällsekonomi summan av privat och företagsekonomi. Hur påverka de ekonomiska besluten. KAPITEL 1 apr 7 09:27 1

2 Nationalekonomins infallsvinkel de ekonomiska aspekterna av samhälleliga fenomen Granskar mänskans beteende som ett förhållande mellan hennes målsättningar och knappa medel som kan användas på alternativa sätt. mikro användningen av knappa resurser; hur enskilda individer o företag fattar beslut om konsumtion produktion av enskilda nyttigheter. makro studerar totalekonomiska problem; alla marknader, producenter o konsumenter adderas ihop. Ekonomin analyseras som en helhet. apr 13 13:13 SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDBEGREPP Behov och nyttigheter; Avskiten med den ekonomiska verksamheten är att tillfredsställa mänskliga behov. Men behoven förändras oavbrutet och det är inte möjligt att tillfredsställa allas behov oavbrutet. Sina behov tillfredsställer man genom att konsumera nyttigheter. Antingen materiella (varor) eller immateriella (tjänster). Behoven ökar och förändras medan de ekonomiska resurserna förblir begränsade. I produktionen kombineras de ekonomiska resurserna (produktionsfaktorerna=råvara, arb.kraft, kapital) i syfte att framställa nyttigheter. KNAPPHET Mängden av produktionsfaktorer varierar men den är begränsad. Man kan välja mellan att konsumera eller investera. Knappheten tvingar oss till att göra val. apr 13 13:17 2

3 NÄRINGSGRENAR PRIMÄRPRODUKTION Jord och skogsbruk, fiske och gruvdrift SEKUNDÄRPRODUKTION Industrin TERTIÄRPRODUKTIONEN Tjänster apr 13 12:45 apr 13 13:01 3

4 EKONOMISKA SYSTEM Knapphet och alternativkostnader existerar i alla samhällen. Man måste alltid på något sätt besluta VAD som skall produceras, med HURUDAN produktionsteknik samt VEM som skall få de producerade nyttigheterna. Marknadsekonomier blandekonomier planekonomier. Samtliga utvecklade ekonomiska system baserar sig på specialisering. Nyttan; 1) effektiviteten som beror på naturliga skillnader i Finland lönar det sig att producera trävaror 2) stordriftsfördelarna 3) de anställda kan specialisera sig Nackdelar; 1)Specialiseringen delar upp ekonomin i små åtskilda delar vilket gör den ömtålig för störningar 2) Arbetet är ofta enformigt och tungt Den typiska marknadsekonomin är en bytesekonomi där man använder pengar. Det existerar ett kretslopp mellan företagen och hushållen. apr 13 13:05 EKONOMISKA SYSTEM De viktigaste moderna ekonomiska systemen är 1 MARKNADSEKONOMIN och 2 PLANEKONOMIN. I marknadsekonomin besluter inte någon enskild människa eller något ämbetsverk om grundfrågorna utan dessa får sitt svar via marknadernas prismekanism. I en planekonomi åter uppgör de politiska beslutsfattarna en plan på basen av vilken problemen löses. Eftersom det i många länder finns tecken både på marknader och planmässighet, talar man ofta om 3 BLANDEKONOMIN som ett sorts mellanform. apr 13 13:39 4

5 1 MARKNADSEKONOMI I en marknadsekonomi är det konsumenternas behov det vill säga efterfrågansom avgör vilka varor och tjänster som skall produceras., Företagen skall oavbrutet konkurrera med varandra vilket tvingar dem att utveckla produktionen. Detta leder alltså till effektivare tillverkningsmetoder, ett bättre uttnyttjande av råvaror och lägre priser. Jämvikt skall uppstå mellan produktion och konsumtion. Samma strävan till jämvikt kommer också att styra prisbildningen, som anpassar sig till ett läge där tillgång motsvarar efterfrågan. Den kritik som har framförts mot marknadsekonomin hävdar att den utgå från orealistiska förutsättningar. "Den perfekta konkurrenssituationen" finns inte och konkurrenskrafterna kan följaktligen inte verka med full effekt. Marknaderna styrs dessutom ofta av stora företag som ensamma kan påverka priserna. Därtill finns det olika former av monopol och karteller som snedvrider konkurrenssituationen. Reklam är också ett störande fenomen. Ändå betonar nyliberalismen den rena marknadsekonomins fördelar. apr 13 13:39 3 BLANDEKONOMI Fri marknad och konkurrens samtidigt som den offentliga sektorn påverkar ekonomin i högre eller lägre grad. De flesta ekonomier idag är någon form av blandekonomier. Diskussionen gäller ofta graden av statlig inblandning. Finland är ett glest befolkat och kapitalfattigt land vilket återspeglas i vårt ekonomiska system. Man har ansett att en statlig inblandning och styrning av ekonomin har varit nödvändig. Enskilda individer och företag har inte möjligheter att samla in tillräckligt investeringskapital för att göra de mest krävande investeringarna inom t.ex transportsektorn. Vår samhällssyn och den s.k. välfärdspolitiken återspeglas också inom ekonomin. Vi förverkligar vår uppfattning om regional rättvisa och inkomstutjämning. apr 13 13:41 5

6 MARKNADER OCH PRISER Produktionsstrukturen förändras enligt konsumenternas önskemål. Prisförändringarna påverkar besluten. Alla är beroende av alla i det ekonomiska kretsloppet FINLAND en blandekonomi Många olika typer av företag existerar men marknaderna styrs i ganska hög grad av storföretagen. Fackföreningarnas betydelse är stor då vi pratar om löneutvecklingen. Den offentliga sektorns betydelse är stor 1/3 av totalproduktionen. Lagstiftningen begränsar företagens och hushållens verksamhet. Statsmakten reglerar den ekonomiska politiken. Finansieringsmarknaden strävar till att balansera ekonomin. Finland är en liten, öppen ekonomi där de internationella ekonomiska relationerna har en stor betydelse. apr 13 13:19 Blandekonomi Marx klass samhälle apr 13 13:21 6

7 Planekonomi Marknadsekonomi apr 13 13:21 Idag är i praktiken alla länder blandekonomier. Vissa nyttigheter produceras av privata företag medan andra av den offentliga sektorn. Man talar ändå oftast om dessa blandekonomier som marknadsekonomier. Det finns nyttigheter som inte är lönsamma men ändå behövs (försvar, rättsväsende, hälsovård). Välfärdssstaten utgår från att det skall finnas ett socialpolitiskt 'skyddsnät' som upprätthålls med allmänna medel. apr 13 13:27 7

8 UPPGIFT: Lånealternativ, ta reda på kostnader, återbetalningsvillkor, räntor, begränsningar, risker o.s.v Studielån, välj ett utbildningsalternativ och ta reda på studielånmöjligheterna. Räntor+återbetalningsvillkor. Bostadslån, bestäm er för en lägenhet ni vill köpa. Ta reda på lånevillkoren samt gör upp en åtgerbetalningsstrategi. Räkna ut den verkliga slutsumman för bostaden. Bil lån, välj en bil ni vill investera i och utred låne/kreditvillkoren. Vilken blin bilens realpris? Flexkrediter/avbetalning, bestäm er för en vara ni vill införskaffa och utred alternativa betalningsformen. Räkna ut det slutgiltiga priset. Snabblån, jämför räntor samt återbetalnikngsvillkor hos olika snabblåneföretag. okt 19 14:17 DET EKONOMISKA KRETSLOPPET EKONOMISKA KRETSLOPP Den typiska marknadsekonomin är en bytesekonomi där man använder pengar. Där är hushållen konsumtionsenheter, då produktionsverksamheten har tilldelats företagen. Hushållen äger produktionsfaktorerna (arbetskraften, kunnandet), som de säljer till företagen via de privata faktormarknaderna. Med de inkomster hushållen får köper de i sin tur av företagets producerade nyttigheter. En dylik enkel marknadsekonomi med två typer av ekonomiska subjekt hushåll och företag samt två typer av marknader, kan avbildas som ett kretsloppsschema. Produktionsfaktorer omvandlas till varor och tjänster, vilka säljs vidare till hushållen. Åt andra hållet går en penningström; företagen betalar löner och delar ut delar av vinsten, och hushållen använder dessa inkomster för att köpa varor och tjänster av företagen. apr 13 13:36 8

9 Inom dessa ekonomiska ramar finns tre grundfrågor; VAD SKALL PRODUCERAS? HUR SKALL DET PRODUCERAS? HUR SKALL PRODUKTIONSRESULTATEN FÖRDELAS? apr 13 13:45 I marknadsekonomin avgörs produktionsresultatets fördelning av hur de olika hushållens produktionsfaktorer värderas på den så kallade FAKTORMARKNADEN det vill säga å ena sidan av vad företaget vill betala för den arbetskraft, det kapital och de naturresurser som hushållen förfogar över, och å andra sidan av vad hushållen begär för att ställa dessa produktionsresurser till företagets förfogande. apr 13 13:46 9

10 Då sektorn offentliga sammanslutningar kommer kompliceras kretsloppet. Den indriver skatter av hushållen och företagen, erlägger transfereringar (stöd till hushållen) och subventioner (stöd till företagen). Dessutom betalas åt de företag för varor som konsumeras och åt hushåll för den arbetsinsats man köper. apr 13 13:48 Utlandet kommer med via exporten och importen. Företagssektorn får försäljningsintäkter från utlandet. Å andra sidan erlägger företagen och hushållen betalningar till de utländska säljarna. apr 13 13:51 10

11 Finansieringsinstituten utgör den femte sektorn. Hushållen placerar sina besparingar och de offentliga företagen sina eventuella överskott i dem. Också en skuld som tagits i utlandet kanaliseras till ekonomin via finansieringsinstituten. Företagen, som är den viktigaste underskottssektorn i ekonomin, lånar från finansieringsinstituten. apr 13 13:52 Med en modell av utbyggt ekonomiskt kretslopp är det möjligt att beräkna olika åtgärders effekt på samhällsekonomin. Om man analyserar de ekonomiska sambanden kan man förstå varför och hur de nationella ekonomierna är sårbara, och varför vi är så beroende av de internationella konjunkturerna. apr 13 13:54 11

12 KAPITEL 2 Företagsekonomi apr 15 21:57 Definition av lönsamhetsbegreppet (inkomsterna överskrider utgifterna). Ett affärsföretag kan på kort sikt minska utgifterna genom att skära ned på utgifterna; arbetskraften, produktionen, hyran, leasing, bonusförmåner etc. Lönsamheten kan man också försöka höja genom att höja produktpriserna eller öka försäljningen (t.ex. reklamkampanjer). Företagets produktivitet (alltså att öka produktionen med samma insats) kan uppnås t.ex. genom att investera i ny teknologi, produktutveckling, de anställdas utbildning. Produktionskostnaderna kan minskas genom rationalisering eller genom att använda sig av freelansare. Produktions eller försäljningskostnader skärs ner (t.ex. billigare utrymmen, distributionskanaler, större volymer). Lönsamheten kan höjas genom att höja prisen i förhållanden till produktionskostnader. Tankar kring expansion, globalisering. apr 27 07:57 12

13 apr 28 13:13 3. Kukin alakohta samanpainoinen. Kysyntään ja tarjontaan vaikuttavia seikkoja eri alakohdissa ovat esim. alla olevat; päättelyketjut voivat olla perustellusti myös toisenlaisia: a) Kysyntään vaikuttavat vuodenajat ja sesongit sekä Suomen hintatason edullisuus ulkomaalaisten matkailijoiden kannalta (euron heikkous suhteessa muihin valuuttoihin) sekä muut houkuttelevuustekijät (esimerkiksi markkinointi, turvallisuus, palvelutaso). Kotimaiseen kysyntään vaikuttaa kotitalouksien ja yritysten taloustilanne. Suhdannevaihtelujen vaikutus arvioon tulevista asiakasmääristä vaikuttaa tarjontaan. b) Kysyntään vaikuttaa rakentamisen suhdannetilanne Suomessa sekä vientimaissa. Tarjontaan vaikuttaa kysynnän lisäksi järeän raakapuun saatavuus Suomessa ja lähialueilla (esim. kotimaisen raakapuun hintataso, verohelpotukset ja tullit). Tarjontaan voi vaikuttaa myös ulkomailta tuotavan kilpailevan sahatavaran saatavuus ja hinta (euron arvo) Suomen markkinoilla. Suomalaisten sahojen käyttökustannukset vaikuttavat kilpailutilanteeseen. c) Kysyntätekijänä on lähinnä asuntokannan vanheneminen ja siitä johtuva korjaustarve. Lisäksi kysyntään vaikuttaa kiinteistöjen/taloyhtiöiden taloudellinen tilanne sekä korjausten toteuttamiseksi tarjottu valtion tuki korjaustyölle. Tarjontaan vaikuttaa alan kotimaisen ja ulkomaisen työvoiman saatavuus. apr 28 13:18 13

14 apr 28 13:16 4. a) Osinko on osakeyhtiön osakkaille jakama voitto osuus (suhteutettuna osakkeiden määrään), joka päätetään yhtiökokouksessa. Taulukon yhtiöistä osinkotuotto vuodelta 2008 oli kurssien vallitessa alin Finnlinesilla ja kaikkein paras Sanomalla. b) 1 2 p.: Sijoittajan on tunnettava yhtiön toimialaa (toimialojen tulevaisuudennäkymät Suomessa ja maailmalla). Harkittava sijoituksen riskialtiutta (vakaat yritykset, kasvuyritykset) ja osattava hajauttaa sijoituksensa. 3 4 p.: Sijoituksen riskialttiuteen vaikuttaa sen suunniteltu kesto (lyhyt vai pitkäaikainen). Osakkeesta maksettujen osinkojen suuruus suhteessa osakkeen hintaan. Osakesijoituksista aiheutuvat kulut (pienimuotoisessa osakesijoituksessa kulut suhteellisesti suuremmat). apr 28 13:18 14

15 FÖRETAGSFORMER 1)aktiebolag aktieägare, ansvarar med investeringen 2)kommanditbolag ansvariga bolagsmänfullständigt ansvar tysta bolagsmän ansvaret begränsat till insatsen 3)öppna bolag obegränsat personligt ansvar för bolaget 4)enskild näringsidkare apr 23 16:47 FÖRETAGETS MÅLSÄTTNING profit sälja produkten dyrare än tillverkning marknadföringsoch distributionskostnaderna. apr 23 16:57 15

16 INKOMSTER OCH UTGIFTER den optimala produktionsvolymen=den mängd som maximerar vinsten gränsintäkt=hur mycket inkomsterna ökar med en produktionsenhet gränskostnad=hur mycket kostnaderna ökar med en produktionsenhet Så länge gränsintäkten överstiger gränskostnadenlönar det sig att öka produktionen och vice versa apr 23 17:01 SLUTSATS Då gränsintäkten=gränskostnaden uppnås det optimala läget. GI=GK Hur kan en företagare komma fram till denna optimala situation? apr 23 17:08 16

17 Lönar sig produktionen? fasta kostnader (t.ex. hyra) oberoende av produktionsvolymen rörliga kostnader (t.ex. råvaror) förändras med volymen rörliga kostnaden/produktionsvolymen =rörliga styckkostnaderna de rörliga kostnaderna/enhet täckningsbidrag=skillnaden mellan det företaget får/enhet och de rörliga styckekostnaderna Ifall täckningsbidraget är positivt lönar det sig att fortsätta producera eftersom de fasta kostnaderna ändå måste betalas apr 23 17:17 3. Du jobbar som försäljningschef på en hamburgerkedja och har fått i uppgift att bedöma hur olika faktorer påverkar efterfrågan på hamburgare. Vilka av följande faktorer kan förväntas ha en positiv effekt på efterfrågan på hamburgare, och vilka kan förväntas ha en negativ effekt? Motivera dina svar. a. En höjning av studiestödet med 20 procent b. En rapport från Världshälsoorganisationen WHO som påstår att regelbunden konsumtion av hamburgare och annan snabbmat ökar risken för hjärt och blodkärlssjukdomar med 50 procent. c. En höjning av priset på nötkött med 30 procent d. En höjning av priset på pizza med 30 procent e. En rapport från Greenpeace som påvisar att boskapsuppfödning bidrar till klimatförändringen genom att röjningen av ny betesmark förstör regnskogen i Amazonas apr 23 18:21 17

18 2. Nedan ges gränsintäkten GI och gränskostnaden GK för ett företag vid ett antal olika produktionsvolymer. I vilka fall lönar det sig för företaget att öka sin produktion, och i vilka fall lönar det sig för företaget att minska produktionen? Produktionsvolym GI GK apr 23 18:23 1. Tabellen nedan visar ett företags totala intäkter och kostnader vid olika produktionsvolymer. Vilken är företagets optimala produktionsvolym, och hur stor blir företagets vinst vid den optimala produktionsvolymen? Produktionsvolym antal producerade enheter Totala intäkter EUR Totala kostnader EUR apr 23 18:24 18

19 Definiera lönsamhetsbegreppet (intäkter >utgifter). Förslag till hur profiten kan maximeras. Skära ner utgifter och maximera inkomster. Vilken typ av marknadsföring lönar det sig att satsa på? När lönar sig nyinvesteringar? Produktutveckling och fortbildning av de anställda. Lönenivån. Globalisering. Var sker produktutveckling och tillverkning. apr 27 08:29 PRISBILDNINGEN För att analysera hur resurserna fördelas i en marknadsekonomi brukar man använda en speciell modell av verkligheten. I den studerar man hur UTBUD och EFTERFRÅGAN samspelar på marknaden. I modellen är det detta samspel som avgör vad konsumenter och producenter bestämmer sig för. Detta avspeglar ju inte exakt verkligheten men leder fram till klara slutsatser, som på en rad olika sätt kan tillämpas vid analysen av olika ekonomiska problem som; varför stiger eller sjunker priserna på olika varor, vad händer med produktionen av en viss vara om marknaden regleras på ett visst sätt, vad inträffar om ny teknik införs i produktionen. Modellen förmår på ett enkelt sätt beskriva en del av de krafter som verkar och därmed skildra viktiga aspekter av verkligheten. Se även filmen på: och de övriga relaterade filmerna. maj 3 11:43 19

20 Antag nu att vi vill analysera marknaden för en viss vara till exempel saxar. Den marknaden består av två sidor; konsumenter och producenter. Om vi börjar med att titta på köparna; Vi utgår ifrån ett förenklat antagande; det är enbart priset på saxarna som påverkar efterfrågans storlek. Det troliga sambandet är då att efterfrågan sjunker då priset stiger medan man kan tänka sig att köpa fler ifall priset sjunker. Om konsumenten upplever att han får successivt allt mindre nyttotillskott från varje sax han köper krävs det att han lockas med ett lägre pris för att han skall köpa ytterligare saxar. Det samband som då framkommer mellan pris och efterfrågan kan uttryckas i en efterfrågekurva. På den vertikala axeln mäts priset på saxar och på den horisontella mäts den efterfrågade kvantiteten (ju längre ut desto större efterfrågan). Varje punkt på kurvan visar den mängd saxar konsumenterna på skjortmarknaden vill köpa till ett visst pris; att kurvan lutar nedåt innebär med andra ord att konsumenterna efterfrågar fler saxar då priset sjunker. Efterfrågan Efterfrågan handlar om hur många som vill ha en viss produkt. Efterfrågan styrs av pris, kvalitet, smak, intresse, inkomst mm. maj 3 11:58 nov 5 13:20 20

21 På samma sätt kan vi analysera vad som händer på utbudssidan av marknaden. Även här brukar man göra förenklade antaganden för att kunna dra entydiga slutsatser. Given teknik, frikonkurrens, alla företag likvärdiga. Då är det troligt att priset stiger för att utbjudna kvantiteten skall öka. För att öka produktionen måste man nyanställa. Priset måste höjas ifall företagen skall ha råd att tillverka mer. På samma sätt som vi konstruerade en efterfrågekurva kan vi nu härleda en utbudskurva. Varje punkt på den kurvan visar den mängd saxar fabrikanterna vill tillverka till ett visst pris. I det här fallet lutar alltså kurvan uppåt. Det innebär att om producenterna skall tillverka mera, måste de lockas med högre priser. Utbud Priset bestäms också av hur stort utbudet är, det vill säga hur många produkter det finns till försäljning. Om priset är högt och lönsamheten är stor ökar nästan alltid utbudet. maj 3 12:00 JÄMVIKT Nästa steg är att kombinera båda kurvorna så att de skär varandra vid en punkt, vid kvantiteten k(1) och priset p(1). Den mängden saxar och det priset är intressant, därför att det bara är där som konsumenter och producenter samtidigt kan förverkliga sina planer på marknaden. Producenterna och konsumenterna vill köpa respektive sälja lika mycket och till samma pris. Priset kallas jämviktspris. Det märkliga med en fri marknad är, att man kan visa att den av sig själv, under vissa antaganden, söker sig mot jämvikt. Jämvikt Dessa båda kurvor kommer någonstans att korsa varandra. Precis där det gör det blir det jämvikt. Det är där som priset kommer att hamna. Om priset t ex skulle vara lägre än denna punkt kommer det att finnas fler kunder än du har varor att sälja. maj 3 12:01 21

22 Antag till exempel att priset ligger högre än jämviktspriset, p(2). Vid det priset tycker konsumenterna att saxarna är för dyre och vill inte köpa lika mycket som producenterna vill sälja. Det uppstår då ett UTBUDSÖVERSKOTT, lagren av osålda skjortor växer i affärerna vilket tvingar producenterna att sänka priset för att bli av med saxarna. Samtidigt producerar de mindre eftersom det vid det lägre priset inte är lika lönsamt som förut att tillverka. De rör sig alltså neråt längs utbudskurvan. När priset sjunker, ökar samtidigt konsumenternas efterfrågan; de rör sig utåt nedåt längs efterfrågekurvan. Processen pågår tills producenter och konsumenter stöter på varandra och utbud och efterfrågan möts vid jämviktspriset igen. Om priset i stället är lägre än jämviktspriset vill producenterna inte tillverka lika mycket som konsumenterna är beredda att köpa. Det EFTERFRÅGEÖVERSKOTT som då uppstår pressar upp priserna. Det gör att lagren minskar och vinsterna stiger vilket lockar producenterna att sälja mer. Samtidigt gör det höjda priset att konsumenterna minskar den efterfrågade kvantiteten. Också denna process pågår tills producenterna och konsumenterna stöter på varandra vid jämviktspriset p(1) igen. maj 3 12:03 Substitut och komplementvaror Efterfrågan påverkas också av andra varor. Om det t ex blir missväxt i potatisskörden kan det leda till att efterfrågan på pasta ökar. Substitutet, eller alternativet, till en vara påverkar alltså efterfrågan. Likadant kan en ökad efterfråga på pasta även öka efterfrågan på ketchup. Komplement, eller tillbehör, till en vara påverkar alltså efterfrågan. maj 3 12:21 22

23 ELASTICITETERNA känsligheten för förändringar. EFTERFRÅGANS PRISELASTICITET De inkomster ett företag får bestäms helt av efterfrågan. En tillräcklig efterfrågan är a och o för all framgångsrik företagsamhet.. Elasticitet Vissa varor köper vi i princip oavsett pris. Det är varor som vi verkligen behöver, t ex salt, mjölk eller pasta. Många andra varor som man kanske inte egentligen behöver är mycket känsligare för priset. Först om man ser ett jätteerbjudande köper man en produkt, t ex ett mobilsmycke, en äggkokare eller ett pastamått. Man brukar säga att produkter som pasta har låg elasticitet och produkter som pastamått har hög elasticitet. maj 3 12:22 Ex; Efterfrågans känslighet för prisförändringar är direkt relaterad till prisförändringarnas inverkan på företagets försäljningsintäkter. I exemplet kan vi tänka oss en ishockeymatch. Företaget är arrangörerna som funderar på vilket pris man skall sätta på biljetterna. Vi antar att de vill få så stora biljettintäkter som möjligt. En marknadsundersökning har gjorts och man har fått fram följande siffror för hur stor efterfrågan är vid olika biljettpriser: Biljettpris Efterfrågad mängd (1000b.) totala inkomster De totala inkomsterna har beräknats genom att multiplicera biljettpriset med den efterfrågade mängden. Den efterfrågade mängden anges i tusentals biljetter och de totala inkomsterna i hundratusentals euro. Utgående från informationen i tabellen kan vi sluta oss till att från ett pris på 70 euro neråt fram till 10 euro/biljett leder en 10 euros sänkning i biljettpriset alltid till en ökning i efterfrågan med 2000 biljetter. maj 3 12:25 23

24 Arrangörerna är förstås mest intresserade av hur mycket pengar de får in på en match. I tabellen kan vi se att arrangörerna skall sätta priset på biljetterna mellan 30 och 40 euro för att maximera de totala inkomsterna. Vi kan också observera en annan intressant sak, nämligen att om priset höjs när det ligger under 30 euro kommer de totala inkomsterna att öka men om vi höjer priset när det ligger över 40 euro kommer de totala inkomsterna att minska. En prissänkning ger motsvarande resultat. Prisförändringens effekt på de totala inkomsterna är relaterad till hur stor den procentuella inverkan på den efterfrågade mängden är. Vad arrangörerna är intresserade av sammanhänger alltså med den procentuella effekten av en given procentuell prisförändring. Den här procentuella effekten är just det som vi kallar för efterfrågans priselasticitet. Ju större denna elasticitet är, desto mer kommer den efterfrågade kvantiteten att förändras. Om en enprocentig prishöjning på en vara förorsakar en enorm procentuell försäljningsminskning säger man att efterfrågan på denna vara är mycket elastisk, och om en prisökning inte förorsakar någon större procentuell nedgång i försäljningen är varan relativt inelastisk. maj 3 12:29 Arbetsuppgifter Sp1d Prisbildning, utbud och efterfrågan Uppgift 1 Utbuds och efterfrågekurvor Utbuds och efterfrågekurvor skattas ofta rent empiriskt1. Följande exempel på utbud och efterfrågan på äpplen illustrerar ett tänkbart utseende på sådana kurvor. På en fri marknad, som torghandel kan vara ett exempel på, finns ett jämviktspris. PRIS, e UTBUD, kg EFTERFRÅGAN, kg a Gör om nedanstående tabell till ett diagram b Hur högt är jämviktspriset? c Vad händer med efterfrågekurvan på äpplen om päronskörden slår fel? sep 4 10:20 24

25 . Lite striktare sett definieras efterfrågans priselasticitet som DEN PROCENTUELLA KVANTITETSFÖRÄNDRINGEN DIVIDERAD MED DEN PROCENTUELLA PRISFÖRÄNDRINGEN SOM FÖRORSAKAT DEN HÄR FÖRÄNDRINGEN I DEN EFTERFRÅGADE MÄNGDEN EFTERFRÅGANS PRISELASTICITET = % förändring i kvantitet : % förändring i pris. Ex. Om priset på mjölk stiger med 10 % och det förorsakar en försäljningsminskning på 5%, hur stor är då efterfrågans priselasticitet = 5/10 =0,5 maj 3 12:30 PRISKÄNSLIGHET Exempel på hur; a)efterfrågan påverkas av prisförändringar b) efterfrågan på substitut förändras av prisförändringarna Priset= 90c Priset stiger med 1 euro. 1 kg finska tomater= 2 e Priset stiger med 2 euro/kg sep 11 10:45 25

26 1 kg fairtrade bananer=2 e Priset sjunker med 1 euro/kg Nike promenadskor=70 e DVD film=20e Priset stiger med 25 euro Priset stiger med 5 euro Hoover damsugare = 200 euro 1 regionbiljett=4 e priset sjunker med 100 euro priset stiger 1 euro 1,5 L Pepsi=2,75 Priset stiger med 0,50 1 paket gevalia kaffe=2,75 priset stiger med 1 euro/paket sep 11 10:51 Sällskapsresa till Thailand 1200 e/pers Priset stiger med 600 e/pers BMW X euro Priset stiger med 5000 euro Tågbiljett H:fors Vasa H:fors 52,50 euro Priset sjunker med 50% Inre filé 40 euro/kg Priset på erbjudande 20 euro/kg Priset stiger med 20 euro/kg sep 11 10:51 26

27 Priselasticitet Efterfrågan förändras när priset ändras. 1. Hur mycket förändras efterfrågan när priset sjunker från 50: till 30: a. Från 1000 till 1500 b. Från 1500 till 1000 c. Från 4500 till 1000 Klicka på rätt alternativ! 2. Hur mycket är prisändringen (från 50: till 30: ) i %? Klicka på rätt svar! a. 10% b. 25% c. 40% 3. Hur mycket ändras efterfrågan i % när priset sjunker från 50: till 30:? Klicka på rätt svar! a. 100% b. 50% c. 25% 4. Om du dividerar talen du fått fram enligt formeln till höger, så har du fått fram priselasticiteten för varan i det prisintervall som anges i punkten 1. Vilket blir priselasticitets talet? a. 0,80 b. 2,50 c. 1,25 Varor som har priselasticitets tal som är större än 1 är priskänsliga varor (varor med hög priskänslighet) Varor som har priselasticitets tal som är mindre än 1 är inte priskänsliga varor (varor med låg priskänslighet) maj 3 12:32 Den här enkla modellen förklarar alltså prisrörelser med utbuds respektive efterfrågeöverskott på marknaderna. Om en varas pris stiger jämfört med andra varors pris betyder det att den är starkt efterfrågad; det är det faktum att den efterfrågade kvantiteten är större än den utbjudna som pressar upp priset. Om priset faller, beror det på att den efterfrågade kvantiteten är mindre än den som är tillgänglig. Uppgifter; På vilket sätt förändras efterfrågan ifall konsumenternas inkomstnivå stiger och hur visar du det grafiskt. maj 3 12:04 27

28 Olika konkurrensformer 1) Fullständig konkurrens En perfekt marknad är en marknad där fullständig konkurrens råder, det finns många säljare och många köpare av identiska produkter som är perfekt jämförbara. En perfekt marknad karaktäriseras av att inget företag på denna marknad kan sätta ett eget pris. Det marknadspris som gäller på en marknad som är en perfekt marknad är det pris som varje enskilt företag måste acceptera. Företagen på en perfekt marknad möter en horisontell efterfrågekurva. Om ett företag har ett högre pris än marknadspriset så kommer detta företag inte sälja några produkter överhuvudtaget. En perfekt marknad är den ultimata marknaden för att skapa välstånd och effektivitet i ett land. Tyvärr så är det få marknader som är perfekta marknader. maj 3 12:36 2) Monopol Monopol är en marknadsform där det bara finns en säljare av en eller flera produkter som saknar bra substitut och många köpare. Ett monopol uppstår på grund av att det finns etableringshinder på marknaden. Etableringshinder som kan skapa monopol är lagliga hinder, patent, stordriftsfördelar och höga etableringskostnader. Ett monopol har hela efterfrågan på marknaden och kan påverka produktionsvolymer och priser helt på egen hand. En marknad med monopol har högre priser än en marknad där fullständig konkurrens råder. Orsaker: lagstiftarens avsikt, t.ex. social och hälsovårds politiska utrymme för bara ett företag på marknaden (t.ex. SJ) maj 3 12:05 28

29 maj 12 08:54 maj 12 08:54 29

30 maj 12 08:55 maj 12 08:55 30

31 3) Oligopol Oligopol är en marknadsform med ett fåtal företag som säljer både homogena och differentierade produkter till många köpare. När det är oligopol kan alla företag påverka marknadspriset. Oligopol kännetecknas av att konkurrenterna följer varje prisförändring som ett företag vidtar. Oligopol innebär att konkurrenterna sänker sina priser när ett företag sänker priset men håller priserna oförändrade då ett företag höjer sina priser. Oligopol innebär högre priser för konsumenterna jämfört med en perfekt marknad och monopolistisk konkurrens men lägre priser jämfört med monopol maj 4 20:02 EKONOMISK TILLVÄXT PRODUKTION Med produktion avses framställning av varor och tjänster. För att kunna producera måste man ha tillgång till så kallade produktionsfaktorer; arbetskraft naturtillgångar energi kapital (kan indelas i realkapital maskiner, byggnader och finanskapital pengar, aktier etc.) företagsamhet "know how" (kan också klassas som arbetskraft eller kapital) maj 4 20:08 31

32 PRODUKTIVITETEN berättar hur mycket man producerar av en viss nyttighet genom att utnyttja en viss mängd produktionsfaktorer. Produktiviteten = avkastningen : arbetsinsatsen Kapitalets produktivitet = avkastningen : kapitalinsatsen Helhetsproduktiviteten = avkastningen : produktionsfaktorernas antal Dess tillväxt avspeglar den teknologiska utvecklingen Totalproduktivitetens tillväxt innebär att man med samma antal produktionsfaktorer erhåller en större produktivitet. Dess tillväxt avspeglar den teknologiska utvecklingen som kan förklaras genom arbetskraftens fortbildning, utveckling av organisationen och/eller kvalitativa förbättringar i produkterna eller produktframställningen. Utvecklingen av totalproduktiviteten inom kommunernas och samkommunernas utbildning, hälsovårdstjänster och socialtjänster efter näringsgrenar åren (2002=100) maj 4 20:13 BRUTTONATIONALPRODUKTEN (BNP) Det viktigaste måttet på ekonomins totalproduktion, Bruttonationalprodukten, är den i pengar utryckta summan av de slutprodukter som ekonomin producerat under en viss tid, oftast ett år. Alltså värdet av alla färdiga produkter. De materiella och immateriella nyttigheterna räknas ihop med hjälp av sina pris. Nyttigheter som inte har något pris (t.ex. en lektion i nationalekonomi i gymnasiet) räknas enligt sina produktionskostnader. I nationalprodukten inbegrips endast slutprodukten. En del av nyttigheterna, de s.k. mellanprodukterna, är nämligen avsedda att användas vid framställningen av någon annan nyttighet t.ex mjölets pris ingår som en kostnadsfaktor i brödets pris. Därför räknas inte mellanprodukterna med i BNP. Man beaktar endast slutprodukterna, sådana produkter som den slutliga förbrukaren har köpt för konsumtions eller investeringsändamål. I praktiken sker denna svåra uppdelning i slutprodukter och mellanprodukter via beräkningen av det s.k. förädlingsvärde. Försäljningsvärdet minus inköp av råvaror och halvfabrikat = förädlingsvärdet = det bidrag som företaget har bidragit med för att öka värdet av (förädla) den produkt det tillverkar. Det betyder definitionsmässigt att förädlingsvärdet är vad företaget betalar ut i ersättning löner, vinster och räntor till dem som arbetar i eller äger företaget eller som ställer kapital till företagets förfogande. Bruttonationalprodukten är summan av dessa förädlingsvärden. Endast de marknadsförda nyttigheterna kommer med i beräkningarna. Tex. de tjänster som produceras i hemmen eller brottslig verksamhet faller utanför. Summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika stor som summan av alla inkomster i ekonomin. Alltså gäller att: NATIONALPRODUKTEN = NATIONALINKOMSTEN maj 4 20:15 32

33 Välfärdsmätare hur jämföra den nationella välfärden Genomsnittsinkomster Brottslighet Självmordsstatistik Arbetslöshet Livslängd Drogkonsumtion Trygghet Rent vatten/luft Inflyttning/Utflyttning Hälsovård Utbildning nov 9 13:33 nov 9 13:39 33

34 Ett högt BNP tal antyder att det ekonomiska välståndet är högt men det är en dålig indikator att jämföra t.ex. välfärden eftersom det inte berättar något om hur landets invånare har det i genomsnitt. Däremot kan det berätta mycket om den ekonomiska utvecklingen i landet. För att illustrera levnadsstandarden brukar man använda BNP/capita men inte heller detta är speciellt tillförlitligt (t.ex. Kuwait har mycket högt BNP/capita). Nettonationalproduktion är detsamma som BNP minus avskrivningar, alltså avskrivningar som motsvarar förslitningen på det fasta kapitalet. Även om nettonationalprodukten skulle ge en riktigare bild av den ekonomiska situationen i ett land har man beslutat sig för att använda BNP eftersom det är svårt att bestämma den riktiga nivån på förslitningen medan det är lätt att beräkna storleken på totalinvesteringarna. maj 4 20:16 maj 4 20:18 34

35 PRODUKTIONSSTRUKTUREN Produktionens struktur förändras kontinuerligt, ett fenomen vi kallar strukturförändring. Strukturförändringen beror på förändringar i efterfrågan, förändringar i produktiviteten samt förändringar i nyttigheternas pris. Då inkomsterna stiger ökar efterfrågan på endel nyttigheter mera än på andra. T.ex efterfrågan på underhållnings elektronik ökar kraftigt medan man inte konsumerar mera mjölkprodukter. Ekonomins struktur förändras då livsmedelsindustrins andel i produktionen minskar medan elektronikindustrins andel ökar. Den tekniska utvecklingen är snabbare inom vissa sektorer vilket förbättrar kvaliteten på vissa produkter samtidigt som det sänker priserna på samma produkter. Den förbättrade kvaliteten tillsammans med de lägre priserna resulterar i en ökad efterfrågan. T.ex mobiltelefoner har under de senaste året utvecklats enormt samtidigt som priserna har rasat. Det samma har inte hänt med t.ex kläder. Telekommunikationsindustrin har expanderat medan klädesindustrin tampas med omfattande problem. Strukturförändringen är i dagens värld en av de främsta förklaringarna till den alltjämnt stigande produktionen. maj 5 15:48 KONJUNKTURER; Hög stigande löner stigande priser hög sysselsättning. Omfattande investeringar optimism. Fara inflation sjunkande penningvärde Låg stigande arbetslöshet låg investeringsverksamhet sjunkande efterfrågan (konkurser) maj 5 15:51 35

36 INFLATION (1988) Vilka faktorer åstadkommer inflation och hur kan den hållas nere? (3) Inflation beroende på efterfrågan och kostnader. Penning, finans eller inkomstpolitik som medel för att stävja inflationen. (5) En mera detaljerad framställning av ovanförda. Ett berömligt svar förutsätter behandling av samtliga delområden. (1992) Inflationen förekommer ofta som ett fenomen i nationalekonomins utveckling. Vilka olika faktorer förorsakar inflation och vilka konsekvenser har inflationen för näringslivet i Finland? (3) Huvuddragen i kostnads och prisinflation. Något om inflationens inverkan på vår internationella konkurrensförmåga, på sparandet och skuldsättningen och på realinkomsten. (5) Fördjupad behandling av de föregående och inflationens inverkan på bytesbalansen, devalvering och på arbetsmarknadsavtal. maj 5 15:54 FÖRKLARINGAR TILL INFLATION; 1) Kvantitetsteori Penningmängden bestämmer den allmänna prisnivån. Ju mer pengar det finns i omlopp i förhållande till nyttigheterna desto mindre kan man få av en nyttighet för en enhet pengar = Ju lägre pengarnas värde är desto högre är prisnivån (t.ex. hyperinflationen i Tyskland 1923 eller situationen i Ryssland idag) maj 7 12:52 36

37 2) Efterfrågeinflation En alltför stor efterfrågan resulterar i att priset stiger och inflation (t.ex. såsom i Finland i slutet av 1980 talet). Oftast under högkonjunkturer då totalefterfrågan närmar sig gränsen för totalefterfrågan vilket resulterar i brist på material och arbetskraft vilket resulterar i att man är villig att betala mera för dessa vilket sedan avspeglar sig i produktens pris. Ekonomin "överhettas". Omvänt kan man säga att ju mindre arbetslöshet desto större efterfrågetryck och desto högre inflationstryck. Enligt denna syn måste man balansera mellan arbetslöshet och inflation. Bägge goda sakerna går inte att uppnå samtidigt (ett monetaristiskt sätt att se på saken). Ibland händer det värsta möjliga, då arbetslösheten ökar accelererar inflationen = STAGFLATION. Detta har förklarats på många olika sätt. Inflationsförväntningarna: Då arbetsmarknadsparterna kommer överens om lönerna tar de i betraktande den förväntade inflationen. Ju större den antas bli desto högre måste den nominella lönen vara för att uppnå den uppställda målsättningen rörande reallönen. maj 7 12:56 3) Kostnadsinflation Enligt denhär förklaringsmodellen kan inflationen inte alltid förklaras med hjälp av efterfrågesituationen. Denna förklaring betonar kostnadernas inverkan på penningvärdet. Det kostnadstryck som förorsakar inflation kan härstamma från många olika faktorer. Då man betonar arbetskraftskostnaderna (lönerna) överflyttar man en stor del av inflationsansvaret på fackföreningsrörelsen = inflationen en följd av för stora lönekrav. Å andra sidan kan vilken som helst kostnadsökning resultera i att prisen stiger eftersom företagaren alltid är intresserad av att gardera sin vinst. Under 1970 talet var det oljeprisstegringarna som satte igång en global inflation. För att bekämpa kostnadsinflation har man oftast rekommenderat prisreglering och inkomstpolitik. Under många år sökte ekonomerna göra en distinktion mellan sådana höjningar som kom från kostnadssidan respektive efterfrågesidan i ekonomin. Men oftast är det så gott som omöjligt av avgöra vad som är vad. Om efterfrågetrycket i hela ekonomin är starkt, kommer ju, enligt vad teorin om utbud och efterfrågan säger, också prisnivån att pressas uppåt. Inte minst gäller detta på arbetsmarknaden. Full sysselsättning medför vanligen en press uppåt på lönerna. Detta kan se ut som en kostnadsinflation, även om det i själva verket är det starka efterfrågetrycket som utlöst kostnadsstegringen. Risken finns också att priser och löner, då de väl börjar stiga på detta sätt, driver på varandra i en "pris löne spiral". Risken för inflation är särskilt stor, om det ovanpå lönepåslagen i avtalen lagras olika typer av indexeringar, såsom "förtjänstutvecklingsgarantier" som garanterar att inkomsten följer någon annan grupps. Då kan man hamna i en "löne löne spiral", där påslagen för en viss grupp leder till ökningar för de andra, varpå den första gruppen igen kräver nya påslag. maj 7 12:58 37

38 4) Utbudsstörningar Ifall råvarans pris plötsligt stiger kan det resultera i att efterfrågan minskar (p.g.a priset stiger) samtidigt som arbetslösheten ökar (p.g.a att den producerade mängden minskar). Dilemmat i ett samhälle är då att för att få ner inflationen borde totalefterfrågan minskas och för att få ner arbetslösheten borde den ökas. maj 9 14:43 5) Utrikeshandeln En liten och öppen ekonomi som Finland är ytterst beroende av utrikeshandeln. Vi kan sällan påverka Världsmarknadspriset på de produkter vi säljer eller köper. Prisfluktuationerna på export och importvaror har därför stor betydelse för inflationen. Höjda importpriser förvärrar inflationen och arbetslösheten. Reallönerna sjunker. Om man då försöker korrigera detta genom att höja de nominella lönerna kan man lätt fastna i en pris löne spiral. Det enda sättet att mer eller mindre avskärma sig från denna utländska niflation är att gradvis revalvera, det vill säga skriva upp värdet av valutan. Nackdelen med revalveringen är dock att den gör exportprodukterna dyrare. maj 9 14:44 38

39 6) Marknadsstrukturens roll Prishöjningar kan också äga rum genom att marknadsstrukturen rör sig bort från den rena konkurrensmarknaden, i riktning mot monopol eller oligopol, det vill säga marknader där det finns företag som är stora nog att självständigt höja sina priser. Om arbetsgivarna mera fritt kan höja priserna på sina produkter utan att mötas av hård konkurrens, minskar ju deras motstånd mot lönehöjningar. Också den offentliga sektorns skatter och utgifter kan förändra marknaderna så att de blir mindre priskänsliga. Restaurangbranschen är ett belysande exempel. Tillåts avdragsrätt för stora representationskostnader, samtidigt som höga marginalskatter gör det attraktivt för bolagen att belöna allt fler anställda med representationsmöjligheter i tjänsten i stället för med högre lön, kommer resultatet att bli en kraftig ökning av restauranbesöken. Eftersom måltiderna betalas av företagen och skattebetalarna, kommer gästerna inte att avskräckas av högre priser. Därmed sätts de vanliga marknadsmekanismerna ur spel; i plastkortens epok får ingen av de direkt inblandade något intresse av att hålla tillbaka priser och kostnader. Allmänt gäller, att på marknader där konsumtionen inte betalas av konsumenten utan av skattebetalaren eller arbetsgivaren, får varken konsumenten eller säljaren intresse av att begränsa prisstegringarna. Ju fler marknader som dras in i den här typen av representationsekonomi, desto mindre blir ekonomins priskänslighet och desto sämre fungerar priskonkurrensen. maj 9 14:44 7) Förväntningarnas betydelse maj 9 14:45 39

40 INFLATIONENS SKADEVERKNINGAR _En allmän stegring av prisnivån. Penningvärdet försämras. En låg och någorlunda stabil inflation, som människor kan förutse och räkna med, skapar knappast några större problem. Svårigheterna uppstår när inflationen är hög och samtidigt varierande på ett sätt som gör den oväntad och svår att räkna med. Det blir svårare att planera på lång sikt. Riskerna blir större och kraven på högre vinster och räntor som ersättning för riskerna stiger. Välståndet och sysselsättningen är hotade på lång sikt. Under 1970 talet fick hela västvärlden uppleva både hög arbetslöshet och hög inflation. Erfarenheterna från denna "stagflation" visar att hög inflation på sikt undergräver möjligheterna på lång sikt. Om inflationen är högre än i konkurrentländer betyder det att exportvarorna relativt sett blir dyrare. Konkurrenskraften försämras. Om inte valutans värde då faller, blir det svårare för näringslivet att sälja sina produkter utomlands liksom det blir alltmer lockande att köpa importerade, billigare varor. Därmed slås de nationella företagen ut vilket kan resultera i högre arbetslöshet. Grupper, i samhället, som har sina förmåner (löner, pensioner) indexerade kan undgå att drabbas men detta drabbar någon annan grupp. Spararna missgynnas av inflationen genom att värdet av deras sparande urholkas. Genom att värdet av skulder samtidigt minskas blir istället låntagarna gynnade. maj 9 14:45 BEKÄMPNING AV INFLATIONEN Stora meningsskiljaktigheter har existerat och existerar i hur man borde bekämpa inflationen. Alla inflationsbekämpningsmetoder har sina negativa konsekvenser. a)monetarismen Betonar främst efterfrågeinflation och därav följande åtgärdsrekommendationer. Penningmängden har vuxit för snabbt vilket är en följd av slapp penningpolitik och växande offentliga utgifter. Enligt monetaristerna bör man då eliminera överskottsefterfrågan vilket förutsätter att penningstockens tillväxttakt fås ner till en nivå som överensstämmer med produktionstillväxten. Detta kan resultera i arbetslöshet (vilket medges) men monetaristerna anser att inflationen är ett större ont än arbetslösheten eftersom det med tiden undergräver möjligheterna att upprätthålla sysselsättningen. Man betonar också att marknadskrafterna skall få fungera fritt vilket kommer att motarbeta arbetslösheten (man uttalar sig dock inte om faktumet att detta inte resulterar i ett jämställt samhälle). Man motsätter sig allt som förhindrar marknadskrafternas fria rörelse såsom fackföreningsrörelser, minimilöner, utrikeshandelshinder (tullar, acciser et.c.) Statsmaktens uppgift är att befrämja marknadskrafternas funktion och skapa fasta spelregler härför. maj 9 14:46 40

41 b)keynesianerna Förnekar inte efterfrågeinflationen men betonar också andra orsaker såsom utbudsstörningar. Oberoende av orsakerna kritiserar Keynsianerna monetaristernas bekämpningsåtgärder. Man anser att arbetslösheten är ett större ont än inflationen. Spekulationen med "tillfällig arbetslöshet" förhåller man sig mycket kritiskt till eftersom man betonar att arbetslösheten är av självförstärkande natur. Det leder till pessimism, minskar investeringarna, gör hushållen försiktiga och minskar på det sätt totalefterfrågan vilket förvärrar sysselsättningsläget ännu mera. Istället rekommenderar man inkomstpolitiska lösningar. Avtal som omfattar hela ekonomin och som tar sikte på att stabilisera utvecklingen i de nominella inkomsterna en reglering av de nominella lönerna tillika med prisreglering för att garantera reallönerna. Dessutom kan man försöka förstora överenskommelserna till "samhällskontrakt" (det som Sorsa försökte) som inbegriper till exempelvis skatter, den offentliga sektorns avgifter. Men internationell inflation kan omintetgöra dylika avtal. Lämpar sig bäst då man vill bekämpa kostnadsinflation. Endel Keynsianer anser att det är bättre att vänja sig att leva med inflationen och att mildra dess skadliga effekter. Man har föreslagit indexvillkor lönerna (+andra inkomster) binds till den allmänna prisnivån. Motståndarna till detta påpekar att detta enbart skulle förstärka inflationen. maj 9 14:47 INFLATIONEN ÄR INDIVIDUELL Vi får inflation för att vi har statistiker som noggrant mäter hur mycket olika varor går upp eller ner i pris men liksom all statistik finns det ett stort mått av lögn över alltihop. Inflation och deflation handlar ju om hur en mängd olika varor rör sig upp eller ner. Beroende på vilka varor som stiger respektive sjunker kan alltså olika personer i samma land drabbas helt olika. Säg att t.ex räntorna sjunker vilket drar ner inflationen. Det gynnar nu mest de som har stora lån i lägenheter och mindre de som bor på hyra. Men om matpriserna sjunker medan bilpriserna stiger gynnar det mer låginkomsttagare vars lön till stor del går till mat. Men när siffran presenteras i media så är det en genomsnittlig inflation vi talar om. När någon säger att hushållen har fått det bättre så måste vi granska vilka hushåll. Men inflationen kan också variera beroende på vem som räknar ut den. Inflationen är ett statistiskt genomsnitt av urval, men verkligheten vi lever i är aldrig något genomsnitt. Inflationen är även personlig i en annan bemärkelse. Ifall inflationen stiger p.g.a politiska beslut, t.ex. att höja skatten på tobak eller sprit av hälsoskäl så är det bara vissa grupper i samhället som lider sviterna men det syns inte i statistiken. När detta politiska beslut syns i statistiken, kommer det att heta att inflationen stiger oroväckande snabbt, vilket är att problem, vilket gör att centralbanken måste strama åt och lönerna bör sänkas och Trots att det är en vald inflation för att genomföra något vi vill. Inflation är alltså alltid politik. Idag kan vi också köpa och sälja inflation genom handel med s.k inflationsterminer, Finansmarknaden kan alltså spekulera i inflationen. Om man köper en termin tjänar man pengar om inflationen blir högre än förväntat och förlorar om den blir lägre. maj 9 14:47 41

42 DEN GLOBALA INFLATIONEN På 70 talet hände något märkligt i världen. Industrinationerna fick högre inflation samtidigt som antalet arbetslösa ökade. Den gamla teorin om att inflationen sjunker om arbetslösheten stiger, stämde inte längre. Inom OECD steg inflationen med 8% varje år mellan samtidigt som de arbetslösa blev fler. Man hittade på ett ord för fenomenet. STAGFLATION. Stagnerande ekonomi och samtidigt inflation. Den nya orsaken man hittade var GLOBALISERINGEN. De multinationella bolagen hade blivit ett nytt maktcentra som genom sina internationella privata banker helt enkelt kunde skapa egna pengar i en hittills oanad mängd. De stora bankerna i framförallt USA och Europa lånade ut pengar fritt på den internationella marknaden, på några år flerdubblades världslikviditeten (alltså mängden pengar) på 70 talet. Statslösa dollar svämmade över världen. Till slut var summorna så stora att inte bara företagen finansierade sina investeringar och lån på det sättet, utan staterna upptäckte att det var billigare att låna den vägen än att höja skatterna eller skapa fler nationella pengar för att finansiera offentliga satsningar. Hela världen började låna pengar som ingen stat egentligen gett ut (pengarna kallades eurodollar eftersom de räknades i dollar men aldrig gavs ut i USA). De internationella storbankerna kunde låna ut på den internationella marknaden utan att ta hänsyn till nationella begränsningar (bankreserven). Teoretiskt kunde alltså lånen öka hur mycket som helst. Multinationella bolag lånade av multinationella banker samtidigt som de satte in sina vinstpengar i bankerna som kunde låna ut dem igen och en expanderande spiralrörelse sattes igång. Detta skapade inflation eftersom det resulterade i att producenterna höjde priserna. Om företagen har låga vinster och ändå lånar för att expandera i en alltmer internationell konkurrens så kan ju lånen bara betalas genom högre vinster. Under 70 talet kunde man också se att stora monopol och karteller helt enkelt höjde priserna när efterfrågan på deras varor sjönk. Ju mer en marknad var koncentrerad till några få internationella aktörer, desto mer ökade priserna i lågkonjunkturerna. Inflationen fortsatte i lågkonjunkturerna genom att priserna kunde fortsätta höjas inom delar av ekonomin. För att få bukt på problemet borde man ha infört internationell politisk kontroll över kreditgivningen men det motsatta har skett; krediterna släpps allt friare, valutaregleringen har avskaffats och kapitalmarknaden har gjorts alltmer internationell Idag är det inte längre företagen som lånar mer och mer pengar för att investera och utveckla utan pengarna går till valutamarknaden och börserna. Och det märkliga händer att lån som går till spekulation inte skapar en synlig inflation utan göms i en allt större bubbla. När allt fler pensionsmiljarder och försäkringsmiljoner går till aktieköp så minskar ju företagens behov att låna. Stigande börser och nyemissioner ger företagen billigare pengar. Det är inte längre priset på varorna till andra producenter eller till konsumenterna som stiger utan priset på aktier och optioner. Vi har ju egentligen haft en otrolig inflation de senaste åren om vi skulle räkna in priset på aktier i konsumentindex. Det som ägt rum är ju egentligen en prisökning men vi kallar det värdestegring. Och det hela går ju bra tills den dag bubblan spricker. Varför diskutera nationell politik och ekonomi om de stora globala krafterna ändå sätter inflationens normalstandard till tio, fem eller två procent. Stora bolag ropar ofta högljutt efter skattesänkningar för att minska deras egna lönekostnader. Det är ju nämligen så att lönekraven inte är lika stora ifall man istället kan få lägre skatt. Men lägre skatter ökar samtidigt inkomstskillnaderna, resulterar i en krympande offentlig sektor, lägre välfärd. De låga löneökningarna motiveras ofta med inflationshotet. maj 9 14:53 maj 10 20:10 42

43 maj 10 20:11 maj 10 20:11 43

44 PENNINGPOLITIK Centralbanken idkar penningpolitik. Centralbankerna har ensamrätt för emissionen av sedlar. Varje stat har sin egen centralbank, som tar hand om landets penningpolitik. Kreditgivning Bankerna har inte likvärdig mängd kontanter som depositioner, för att dess verksamhet kunde vara lönsam. En rationell bank lånar en del av sina depositioner, vilket leder till så kallad kreditutvidgning. Kassareservkrav och diskontränta reglerar kreditgivningen. Kassareservkravet reglerar bankens möjligheter att skaffa pengar, t.ex. ett större kassareservkrav reducerar pengens utbud. Ju högre räntan är, desto mindre är pengens efterfrågan, eftersom alternativa investeringsobjekt med ränteintäkt är då mer lönsamma än lågproduktiv, men riskfri peng. maj 9 14:54 Europas ekonomiska och monetära union Med Europas ekonomiska och monetära union (EMU) behövde man en gemensam centralbank för hela euroområdet. Den här uppgiften började Europas centralbank ta hand om sedan år Europas centralbank är ansvarig för hela euroområdets penningpolitik. Nuförtiden kan nationella banker inte idka självständig penningpolitik, utan de fungerar som en del av Europascentralbanksystem. Centralbanken och räntor Centralbanken kan inte placera både räntan och pengens utbud, utan pengens efterfrågan bestäms på grund av räntan. Penningpolitikens mål ansluter sig inte ofta direkt till att kontrollera pengens mängd, utan att nå en stadig prisnivå. Till exempel Europas centralbanks primära mål är att garantera att konsumentpriserna stiger under 2 %. För att nå målet, behöver centralbanken penningpolitikens medel. Räntan är en av centralbankens medel. Med räntor kan centralbanken verka på både produktion och sysselsättning. I sluten ekonomi verkar realräntans förändringar på konsumtions och investeringsefterfrågan, vilket leder till ändringar i produktionen och i sysselsättningen. Till exempel en del av konsumtionen är finansierad med lånade pengar, vars förmånlighet och tillgång inverkar på penningpolitiken. En hög räntenivå höjer priset på lånet, eftersom banker kan bjuda lån mindre än tidigare. Räntorna verkar också på investeringsefterfrågan, när höga räntorna reducerar intäkters nuvärde och ökar alternativa användningsbruks intäkt. Räntorna har en viktig roll i ekonomi och särskilt i penningpolitiken. Centralbanker har möjlighet att verka på räntor med penningpolitiken och genom det på hela ekonomin. maj 10 18:02 44

45 maj 10 20:13 maj 10 20:14 45

46 Penningpolitikens medel Penningpolitikens medel är alltså kassareservkravet, diskonträntan och öppenmarknadsoperationer.kassareservkravs, d v s kassareservens relation till depositioner, åtstramning reducerar alltså pengens utbud. Diskonträntan betyder räntan, som centralbanken lånar pengar till affärsbanker med. Om kassareserv minskar under vad som krävs, måste banken låna från centralbanken. Vi kan alltså se diskonträntan som ett straff för för små reserver. Ju högre diskonträntan är, desto större är bankernas sporre för att ha extrareserver. Extrareserverna förminskar pengfaktorn och reducerar på det här sättet pengens utbud. Nuförtiden är centralbankens viktigaste medel ändå öppenmarknadsoperationerna. Till exempel när centralbanken säljer värdepapper, reducerar det pengens mängd, vilket leder till reducering av pengens utbud. Det här verkar igen på hela ekonomin. maj 10 18:03 Huvudmålet för penningpolitiken är prisstabilitet Finland är en del av euroområdet. Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och genomförs av Eurosystemet. Till systemet hör euroländernas nationella centralbanker och Europeiska Centralbanken ECB i Frankfurt. Som medlem i Eurosystemet deltar Finlands Bank i utformningen och genomförandet av penningpolitiken och är med och fattar de penningpolitiska besluten. Huvudmålet för Eurosystemets penningpolitik är att bevara prisstabiliteten i euroområdet och på så sätt försvara eurons köpkraft. Prisstabilitet definieras som en årlig ökning under 2 % i konsumentpriserna. Prisstabilitet skall upprätthållas på medellång sikt. De viktigaste penningpolitiska instrumenten är styrräntorna. Styrräntorna påverkar marknadsräntorna och den makroekonomiska utvecklingen. Eurosystemets styrräntor fastställs av ECB rådet, med Finlands Banks chefdirektör som en av medlemmarna. De penningpolitiska besluten grundar sig på bedömningar av riskerna mot prisstabiliteten i euroområdet. Finlands Bank redogör för sin syn på det ekonomiska läget runt om i världen och Finland i tidskriften Euro & talous. Makroekonomiska prognoser publiceras två gånger per år. Källa: Bof.fi maj 10 20:08 46

47 FINANSPOLITIK ekonomi FINANSPOLITIK Allt dystrare ekonomi ökar statsskulden Publicerad: 18/11 13:40 uppdaterad: 18/11 15:49 Regeringen har enats om extra stimulansåtgärder för att stödja byggbranschen och exportindustrin. De ekonomiskt allt dystrare tiderna tvingar också statten att ta nya lån på cirka 2 miljarder euro. Den hotande ekonomiska recessionen tvingar regeringen till specialåtgärder. Det finanspolitiska ministerutskottet har gjort omfattande ändringar i budgetförslaget. Staten tar nya lån på cirka 2 miljarder euro eftersom skatteintäkterna väntas bli 1,6 miljarder mindre än man tidigare beräknat. De tidigare överenskomna skattesänkningarna genomförs trots att staten tvingas låna pengar. Skattesänkningarna avstår vi inte från. De är en viktig del av stimulanspolitiken, säger statsminister Matti Vanhanen (c). Byggbranschen antas drabbas hårt av recessionen och som förebyggande åtgärder riktar staten extra anslag bland annat till bostadsbyggen och renoveringar. Varje dag växer antalet permitterade, förklarar näringsminister Mauri Pekkarinen (c). Också exportindustrin får extra pengar av staten. HBL Politiska målsättningar genom ekonomiska beslut. maj 10 18:04 Regeringens stimulansåtgärder stimulansåtgärder som ingår i budget och tilläggsbudgetpropositionerna Regeringens budgetproposition för 2009 som presenterades i september 2008 var stimulerande: beskattningen lättades med 1,8 miljarder euro, förmåner som riktats till barnfamiljer och låginkomsttagare förbättrades, nybyggande och renovering av bostäder understöddes. Dessutom beslutade man under hösten 2008 om nya stimulansåtgärder i III tilläggsbudgeten för 2008, samt i kompletteringen till budgetpropositionen för Riksdagsgrupperna kom också överens om att foga stimulerande åtgärder till budgeten. Man beslöt att stödja byggandet av hyresbostäder och att tidigarelägga offentligt renoveringsbyggande. Finansieringen av företag och exportprojekt förbättrades, liksom även tillgången till riskfinansiering. Tilläggsbudgetpropositionen för 2009 inkluderar stimulerande åtgärder som sätter igång projekt värda 1,6 miljarder euro. Budgetekonomins balans försvagas med ca 0,7 miljarder euro år I propositionen utökas satsningarna bl.a. i grundläggande väg och banhållning, tidigareläggning av farledsprojekt, nybyggande och renovering, utbildning samt forsknings och utvecklingsverksamhet. Arbetsgivarnas FPA avgift slopas gradvist, och avdragsrätterna höjs tillfälligt. Dessutom ska exportfinansieringen utökas. Allt som allt kommer dessa stimulerande åtgärders budgetinverkan att vara ca 1,7 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Källa:Finansministeriet maj 10 18:09 47

48 Läs artikeln på: 5/globaliseringens_ansikten.pdf Globalieringen av världsekonomin maj 10 20:31 PENGAR BETALNINGSMEDEL VÄRDEMÄTARE VÄRDEBEVARARE MYNT, SEDLAR, PANKPENGAR, CHECKER, KREDITER INGET EGET VÄRDE VÄRDET EN ÖVERENSKOMMELSE SOM BYGGER PÅ FÖRTROENDE nov 18 16:42 48

49 EURO gemensam värdemätare inom EU Stabiliserar och förstärker valutan för Europeiska Unionen EU:s alternativ till USD Togs i bruk årsskiftet 2002 Danmark, Sverige, England bevarade egen valuta Mynt från 1 cent till 2 euro Sedlar (5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500) Identiska i alla euroländer nov 18 16:43 Fördelar med gemensam valuta Ingen valutaväxling (kursförluster, avgifter, kursvariationer) Snabba och billiga internationella överföringar Priserna enkla att jämföra, konkurrensen tydligare vilket gynnar konsumenten Stabil valuta Låg ränta Risken för kortsiktiga politiska beslut för ekonomin borta (t.ex. devalvering eller upprätthålla för stark valuta) nov 18 16:44 49

50 Europeiska Central Banken (ECB) Sköter EU:s penningpolitik ( innebär att styra penningmängden i ekonomin så att räntan anpassas i önskad riktning). Kontrollerar de nationella centralbankerna (dessa besluter om valutareserver, transaktioner). KONSEKVENSER Lägre räntor, större investeringar, bättre sysselsättning och starkare tillväxt. Stabilitet på penningmarknaden (devalveringshotet borta spekulationen försvunnit) nov 18 16:44 nov 18 16:45 50

51 nov 18 16:45 nov 18 16:45 51

52 nov 18 16:45 nov 18 16:45 52

53 nov 18 16:45 nov 18 16:46 53

54 nov 18 16:46 nov 18 16:46 54

55 nov 18 16:46 nov 18 16:46 55

56 nov 18 16:46 nov 18 16:47 56

57 nov 18 16:47 nov 18 16:47 57

58 nov 18 16:47 nov 18 16:47 58

59 nov 23 08:15 nov 23 08:16 59

60 nov 23 08:17 nov 23 08:18 60

61 nov 23 08:18 nov 23 08:18 61

62 nov 23 08:19 nov 23 08:19 62

63 nov 23 08:20 nov 23 08:20 63

64 nov 23 08:21 nov 23 08:22 64