Underlag för miljöstrategi för Dem Collective Livscykelanalys av t-shirt 2006 Marcus Wendin

Transkript

1 Sid 1 av 71 Underlag för miljöstrategi för Dem Collective Livscykelanalys av t-shirt 2006 Marcus Wendin

2 Sid 2 av 71 Sammanfattning En miljöstrategi för Dem Collective AB bygger på trovärdig kommunikation med intressenterna, leverantörer såväl som kunder. Produkten är t-shirt med rättvis handel och en ekologisk produktion. Denna studie visar på områden som kräver extra fokus, för att leva upp till förväntningarna. De mest relevanta miljöaspekterna har identifierats genom en studie av litteratur. Alla processer längs en t-shirts livscykel har inventerats avseende dessa aspekter. Informationen har sedan utvärderats med metoden Livscykelanalys, LCA (ISO 14041). Dokumentet är en verifikation på kunskapen om miljöaspekterna och även ett underlag för kommunikation om miljöförbättringar. Dem Collective s värdegrund bygger på konceptet People, Planet och Profit. Den har kommunicerats till alla huvudleverantörer för att ytterligare förbättra och stärka samarbetet. De anställda på syenheten Dem Lanka har fått en fördjupad utbildning som skall stärka dem som ambassadörer för den gemensamma värdegrunden. Resultatet av utvärderingen av de relevanta miljöaspekterna per alla t-shirts levererade till Dem Collective 2006, samt nyckelparametrar per t-shirt, redovisas nedan per t-shirt och per kg bomullstextil: Miljö - Grundvatten går det åt 342 liter per t-shirt alternativt 2.46 ton per kg bomull jämfört med konventionell produktion, 4-7 ton världsmedel. Miljö - Kemikalier går det åt 60 gram per t-shirt alternativt 0.4 kg per kg bomull jämfört med 1kg per kg bomull i konventionell produktion. Miljö - farligt avfall skapas det 8 gram per t-shirt alternativt 60 gram per kg bomull Miljö - koldioxid (CO2-equivalenter) släpps det ut 1 kg per t-shirt alternativt 7 kg per kg bomull. Nyckel - Energi, går åt 52 KWh per t-shirt alternativt 373 KWh per kg bomull Nyckel - Spill av bomull 326 gram per t-shirt alternativt 2,34 kg per kg bomull Nyckel - transport, t-shirten reser km och arbetsresor km Nyckel - Eco-indicator 99/H, sammanvägd miljöbelastning är 1.8 eco points per t-shirt vilket motsvarar 62 km i bensindriven personbil. Störst del av Eco-indicator: Markanvändning för bomullsodling (som annars skulle ha använts till odling av mat). Transporter och resor med flyg är nästa stora miljöbelastning genom klimatpåverkan. Skaleffekter av 10 gånger större produktion: sammanvägd miljöbelastning sänks med 85 % till 0,26 eco points per t-shirt! vattenförbrukningen sänks med 77 % till 77 kg per t-shirt! De områden som kräver särskilt fokus är import och effektivitet i hela livscykeln. Det behövs bättre kontroll och kommunikation med underleverantörer för att säkerställa miljökraven. Resultatet är i första hand en verifikation som kan användas i kontakt med investerare, inköpare, certifieringsorgan och myndigheter. Det kan också användas som underlag för marknadsföring. Resultatet är också en lista med rekommendationer över vad som kan kommuniceras kontinuerligt för att åstadkomma förbättringar.

3 Sid 3 av 71 Abstract An environmental strategy for Dem Collective AB builds on reliable communication with all the stakeholders, suppliers as well as clients. The product is t-shirt with faire trade and an ecologic production. This study shows areas that require extra focus, to live up to the expectations. The most relevant environmental aspects have been identified by a study of literature. All the processes along the life of t-shirt, has then been investigated in terms of these aspects. The information was then assessed with the method Life Cycle Assessment LCA (ISO 14041). This document is a verification of the knowledge about the environmental aspects and a basis for communication on how to achieve environmental improvements. Dem Collective s core values are based on the concept People, Planet and Profit. It has been communicated to all main suppliers to further improve and strengthen the cooperation. The employees on the sewing unit Dem Lanka have had an education that will strengthen their role as ambassadors for the common core values. The result of the assessment of the relevant environmental aspects per all t- shirts delivered to Dem Collective during 2006, and key parameters per t-shirt, are listed below, per t-shirt and per kg cotton textile: Enviro - Ground water it is consumed 342 litre per t-shirt alternatively 2.46 ton per kg cotton compared to 4-7 ton world average, in conventional production Enviro Chemicals it is consumed 60 gram per t-shirt alternatively 0.4 kg per kg cotton compared to 1kg per kg in conventional production. Enviro - Hazardous waste is 8 gram per t-shirt alternatively 60 gram per kg cotton Enviro - Carbon dioxide (CO2-equivalents) emission is 1 kg per t-shirt alternatively 7 kg per kg cotton Key - Energy 52 KWh per t-shirt alternatively 373 KWh per kg cotton Key - Waste cotton: 326 gram per t-shirt alternatively 2,34 kg per kg cotton Key - Transport: a t-shirt travel km and persons travel km Key - Eco-indicator 99/H (weighted environmental load): is 1.8 eco points per t-shirt corresponding to 62 km in gasoline driven car. Hot spots in the Eco-indicator: Use of land for cotton farming (that would otherwise been used for food). Transports and travelling by air is the next hot spot due to the effect on climate change. Effect of 10 times larger scale production: Weighted environmental load is lowered by 85 % to 0.26 pt per t-shirt! Consumption of ground water is lowered by 77 % to 77 kg per t-shirt! The areas that require extra focus is import and efficiency in the whole life cycle. Better control and communication with the suppliers is needed to secure the environmental requirements. The results are first of all a verification that can be used in contact with investors, purchasers, certifying bodies and controlling bodies. It can also be used as a basis for marketing. The result is also a list of recommendations on what can be communicated continuously with the suppliers to make improvements.

4 Sid 4 av 71 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Abstract 3 Innehållsförteckning 4 Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Metod 5 Omfattning och antaganden 6 Inventering 9 Agro Cel 11 1) Bomullsodlare 11 2) Agro Cel s fabrik i Koday 14 3) Kardning 14 4) Spinning 15 Dem Lanka 15 1) Import Sri Lanka ) tillverkning av textil Cotton fabric Oacianic 16 3) tillverkning av tillbehör auxillary dem lanka 18 4) Neck tag 19 5) Tryck 20 6) Egen tillverkning t-shirt 22 Dem Collective AB 22 Användare 24 Sluthantering 24 Bedömning av miljöpåverkan (LCIA) 26 Vatten 26 Kemikalier 28 Energi 29 Avfall, avlopp 30 Utsläpp till luft 30 Effektivitet 32 Transport 33 Eco-indicator 99 H 34 Tolkning av resultat och rekommendationer 48 Dem Collective AB 48 AgroCel 49 Dem Lanka 49 Oacianic 49 Pride Labels 50 Ultra Print 50 Kund 50 Litteraturstudie 50 Utbildning 53 Referenser 54 Litteratur 54 Personlig kontakt 55 Internät 57 Förteckning över bilagor, tabeller och bilder. 58 Bilagor 59

5 Sid 5 av 71 Bakgrund DEM Collective AB har sedan 2003 utvecklat produktion av kläder på Sri Lanka. Tillverkningen av t-shirts har hittills varit småskalig men ska nu skalas upp. I samband med det så växer behovet av att göra verksamheten mer effektiv och professionell. Satsningen som nu görs handlar om att säkerställa kvalitén och standardisera arbetet med rutiner etc. för verksamhetens olika faser. Det innefattar hantering av uppdrag, produktion och säkerställande av miljökrav. MILJÖGIRAFF har satsat på ett långsiktligt samarbete genom ett inledande första besök på syenheten på Sri Lanka våren Därefter har planer diskuterats om miljöstrategier för Dem Collective. En gemensam ansökan om finansiering av detta arbete beviljades av Nutek/Almi inom ramen för Start Syd. Syfte och mål Syftet är att ha en strategi för det kontinuerliga arbetet med kvalitetssäkring som rör miljöfrågor. Målet är att ha underlag om miljöaspekterna för säkerställande av miljökrav 2007 och förslag på rutiner för kontinuerligt arbete. Ett mål är också att ha underlag för en Miljövarudeklaration 1 (typ I) som kan användas gentemot kunder. Resultatet behöver förankras väl i Dem Lanka på Sri Lanka och därför ingår även utbildning av personal och stöd i rekryteringsprocessen av miljökompetens på Sri Lanka. Metod Tillvägagångssätt är inledningsvis en litteraturstudie (se sidan 44). Den görs för att veta vad som har gjorts tidigare och för att fokusera på rätt miljöaspekter. Miljöaspekter som har valts ut för att fokusera på i inventeringen är följande: Vatten (användning, källa, eko system) Kemikalier (användning, eko system, hälsa, produktinformation) Energi (användning, källa, tillgång) Avfall, avlopp (eko system, hälsa, mängd, förorening, process) Utsläpp till luft (eko system, hälsa, mängd, förorening, process) Effektivitet (odling, färgning, rest vid tillskärning, ej såld t-shirt) Transport (användning, källa, mängd) För att säkerställa miljökrav även då produktionen skalas upp så är kommunikationen om miljöaspekter avgörande. Som ett led i att stärka den så utbildas alla på syenheten Dem Lanka och samtal förs med leverantörer (se sidan 47). För att sammanställa underlag för säkerställande av miljökrav så utförs en Livscykelanalys, LCA. Metoden följer internationell standard ISO , vilket är en förutsättning för att visa trovärdighet gentemot kunder och i marknadsföring. 1 utvecklar och tillhandahåller standarder för deklaration till kunder. 2 utvecklar och tillhandahåller standarder för LCA

6 Sid 6 av 71 LCA är en iterativ process bestående av formulering av mål och omfattning, inventering av information, utvärdering av miljöaspekter och en tolkning av resultat. Det innebär att metoden lämpar sig bra för kontinuerliga förbättringar. Figur 1: LCA, en iterativ process. Omfattning och antaganden Denna LCA är avsedd att användas till både redovisning och för att skapa utvecklingsscenarier. Syftet påverkar hur olika faser prioriteras i livscykeln, vilka miljöaspekter som det fokuseras på och vilken värderingsmetod som kommer att användas. De mest relevanta miljöaspekterna för denna sorts produkt har identifierat genom studie av litteratur och andra LCAer. Dem Collective har utryckt särskilt intresse att fokusera på de processer som tar vid efter leverans av bomull, eftersom det är dessa som antas påverkas mest då produktionen skalas upp. Dem Collective har mest inflytande över dessa processer. Under en LCA kommer ett antal antaganden att behöva göras. Dessa styr resultatet och det är därför väsentligt att känna till dem för att bedöma resultatet. Vid odling så är miljöaspekterna allokerade per areal som producerar bomull. Odling av andra produkter än bomull anses inbringa ett likvärdigt ekonomiskt resultat. Det innebär att de även delar lika på miljöbelastningen. All miljöbelastning är allokerad till de t-shirts som importeras till Sverige, vilket innebär att även t-shirts i lager räknas med. Minskar andelen i lager, så minskar miljöbelastningen per t-shirt. Det finns även färdig textil i lager på Oacianic (stickning och färgning). Försäljningen har antagits vara 100 % från Dem Collective till butik och vidare till kund. Andelen spill av bomull har beräknats och uppskattas i alla steg. Det har dock antagits att t-shirts i lager inte är spill, liksom färdigt tyg. Antalet tvättar per en livstid på 2 år för en t-shirt har antagits vara % av de använda t-shirts återanvänds på ett sådant sätt att färre t- shirts behöver tillverkas. Antaganden formuleras som kvantitativa parametrar. Dessa och andra styrande parametrar redogörs för i bilaga 8, eftersom de kan justeras för att uppdatera resultatet till förändringar som skett eller med ny kunskap.

7 Sid 7 av 71 Resultatet av en LCA redovisas per funktionell enhet som i detta fall är en t- shirt levererad till butik. Livscykeln för en t-shirt är antagen att vara 2 år med 100 tvättar. De aktiviteter som denna LCA omfattar är från råvara till sluthantering av produkt ( vagga till grav ). Steget leverantör omfattar vagga till grind, Steget tillverkning omfattar grind till grind, liksom steget användning. Sluthantering omfattar grind till grav. Figur 2: LCA omfattar vagga till grav. I LCAn följs bomullsfibern. Mer perifera produkter, processer och aktiviteter som används är endast inkluderade i ett steg uppströms (dvs. tillverkningen av t ex en kemikalie inkluderar inte tillverkning av t ex dess råvaror) eller nedströms (biprodukter som har ett ekonomiskt värde). Allokering tillämpas då en process har flera produkter och innebär att miljöaspekterna fördelas baserat på deras ekonomiska värde eller fysiska egenskaper. Eventuell allokering i denna studie sker baserat på ekonomiskt värde. Den så kallade cut-off metoden har använts, vilket innebär att alla utvalda miljöaspekter härleds till en produkt. Miljöaspekter som bidrar mindre än 5 eller 10 %, behöver inte inkluderas 3. Cut off -metoden tillämpas på det sätt att miljöaspekter som rimligtvis kan antas ha en påverkan mindre än 5 % på resultatet, inte alltid omfattas. Systemgränsen till naturen är uttag av naturresurs såsom mineral, malm och vatten samt utsläpp till luft och vattendrag (både lokal och global påverkan). Figur 3: Systemgränser i en LCA. Data som används hämtas i första hand från specifika egna processer, i andra hand från likvärdiga och i tredje hand från generella LCAdata. Kraven på data är att de är verifierbara. Väsentliga luckor i data uppges och bedöms. Dessutom ska data inte vara äldre än Baumann H. & Tillman A-M. (2004).

8 Sid 8 av 71 Information om följande kategorier 4 har använts som bas för LCA: Användning av elementära naturresurser (material, vatten, energi, land) Tekniska ickeelementära flöden (från andra tillverkningsprocesser) Utsläpp till vatten, luft och mark Arbetsmiljöaspekter Miljöaspekters karaktär, dvs hur mycket de bidrar till en kategori av miljöpåverkan, beräknas med hjälp av index som tas fram i internationella forum. Det är ett vetenskapligt förhållningssätt vilket innebär att kvantifieringen av miljöbelastning är så gott som objektiv, dvs det råder konsensus om hur stor effekten är. För att veta vilka milöaspekter som väger tyngst så behövs en värdering av betydelsen av de olika kategorierna, så kallad viktning. Den är mycket mer subjektiv på det sätt att den styrs av värderingar och vad syftet är med en LCA. Det finns ett flertal metoder framtagna för att kategorisera, karaktärisera och vikta kategorier. Dessa bygger på t ex panelbedömningar, lagstiftade gränser eller mål och normalisering mot dagsvärden. De vanligaste är Ecological Scarcity (ECO), the Environmental Theme method (ET), ECO indicator (EI) och Environmental Priority Strategies in Product Design (EPS) method. För karaktärisering och viktning har vedertagna metoder använts som Ecoindicator 99/H, Cumulative Energy Demand (CED) och IPCC 2001 GWP 100a. Ecoindicator 99: bygger på "avstånd till måluppfyllnad" och kritisk miljöbelastning är 5% degenereing av ett ekosystem eller motsvarande. Ecoindicator 99 erbjuder tre olika värderingsgrunder som utgår från ; hierarkiskt, egalitariskt och individualistiskt, alternativt även ett genomsnitt av detta. Ecoindicator 99 är framtaget av Goedkoop och Spriensma (1999) Djupet av inventeringen beskriver hur detaljerat en aktivitet eller process är beskriven. Desto djupare, informationsrik, en process är inventerad, desto mer miljöaspekter brukar omfattas. Därför är det väsentligt att beakta djupet, vid en jämförelse av LCAer. Strukturen på studien redovisas med bilder på process träd, i bilagor. Figur 4: Djup av inventering. 4 Kategorisering är en obligatorisk del av LCA.

9 Sid 9 av 71 Inventering Inventering av data för miljöaspekter görs på hela livscykeln (Life Cycle Inventory LCI). Det innebär kartläggning av dessa processer, insamling av data för inflöden av material och energi, utsläpp till luft och vatten, kvalitativ bedömning av annan miljöpåverkan, insamling av dokumentation som styrker LCI 5 data och andra dokument som styrker kvalitetskrav som påverkar miljökraven. Figur 5: Princip för inventering. All LCI-data som har sammanställts i inventeringen hanteras med LCAmjukvaran SimaPro 6. Det innebär att dokumentationen följer ISO standard som krävs för kvalitetsledningssystem. Mjukvaran används för beräkningar av flöden och utvärdering av miljöaspekter. Data kan granskas och omarbetas. Flera LCI-databaser, t ex Ecoinvent 7, används för att representera generella industriella miljöaspekter som t ex tillverkning av elektricitet och transporter. 5 Life Cycle Inventory 6 SimaPro kan laddas ner på 7 Ecoinvent är en vedertagen och kvalitetssäkrad LCIdatabas.

10 Sid 10 av 71 För en t-shirt från Dem Collective så innefattar livscykelinventeringen bomullsodling i Indien, tillverkning på Sri Lanka, användning och sluthantering i Sverige ( Figur 6 och Figur 7). Inventeringen består av processer uppströms för tillverkning, och nedströms för användning och sluthantering. Figur 6: Processträd uppströms Figur 7: Processträd nedströms. Information från inventeringen beskrivs i detta kapitel, baserat på strukturen i processträdet. Varje process är dokumenterad per producerade enheter en viss period, vilket kan variera beroende på tillgång på data. De data som har använts redogörs för i tabeller där miljöaspekten står till vänster, namnet på processen står i mitten och mängden till höger. Översta raden beskriver produkten av processen.

11 Sid 11 av 71 Agro Cel Agro Cel i Gujarat, Indien, organiserar bomullsodling, forskar och utvecklar nya tekniker. De ordnar transporter, köper in kardning och spinneri. Alla miljöaspekter som tillhör detta kan påverkas av Agro Cel exporterades 7545 kg från Agro Cel till Dem Lanka på Sri Lanka. Miljöaspekt Representerad av mängd Export bomull vagga till grind 7545 kg Bomull + fröer 80% Cotton Rapar - org FT (specific data) kg Bomull + fröer 18 % Cotton Koday - org FT (specific data) 4890 kg Bomull + fröer 2 % Cotton drip - org FT (specific data) 543 kg kardning Cotton ginned (specific data) 9200 kg spinneri Cotton spinned (specific data) 7545 kg Tabell 1: LCI Agro Cel 1) Bomullsodlare Bomullsodlare som har certifiering för ekologi och FaireTrade, har inventerats avseende vattenanvändning, gödsling och elförbrukning för pumpar. Eftersom de driver ekologisk odling så använder de inte insekts och växtgifter i vanlig mening. Istället använder de biologiska metoder för att kontrollera växtpest (sugande och tuggande) och parasiter (som myggor). En balans skapas med insekter (som nyckelpiga) och patogener (som fjärilslarver). Odlarna använder en blandning av urea från kor och neem-frö-olja som skyddar från angrepp. Man sprayar också en gång per år med en blandning av 50 g NaFeSO4 pulver och 250 ml neem olja per 15 liter vatten. Dessutom gödslar man regelbundet med kogödsel och Castor Cake som är en torr blandning av pressad Castor 8 och neem-frö-olja. Under en övergångsfas till ekologisk odling så används speciella metoder. Det tar ca tre år innan balansen inställer sig. Under den perioden används organiska bekämpningsmedel insektmedel som t ex Endosulfan, istället för syntetiska gifter. Avkastningen är lägre under den perioden, och därför garanteras odlarna intäkter i form av kompensation. Efter omställningen är avkastningen högre än innan, och ökande ref 33. Tre typer av odlingar kan urskiljas baserat på skillnaderna i vattentillgång. I låglandet (Koday) har man mer vattentillgång än höglandet (Rapar). Vissa odlare har börjat med droppbevattning. Gujarat är en region med vattenbrist. Men när det regnar kommer det intensivt (10 meter per månad). Intensifiering av jordbruket har lett till att grundvattennivån har sänkts kraftigt. Genom att fördämma regnvatten med Check dams och leda in vattnet direkt till brunnar, så har grundvattennivån stigit och stabiliserats kring 400 ft ref 29 Bhai K. Tidigare ref 29 problem med saltinträngning har upphört och ligger nu stabilt runt 2000 tds Bhai K.. Miljöaspekter som kommer av avrinning till vattendrag är obefintliga större delen av året pga. det torra klimatet. Det kan innebära att förhöjda halter av salter från gödning uppstår om ekosystemet kommer ur balans gjordes mätningar ref 10 av detta genom välkända metoder för salter, ph, kol, fosfor och 8 energigröda som odlas integrerat med bomull

12 Sid 12 av 71 Kalium. Resultatet från 2001, visar tydligt att en av odlarna (Karsan Manji Chaudhri) har förhöjda salthalter. Sedan dess finns inga mätresultat eller insatser dokumenterade hos Agro Cel. Om resultaten följs upp av insatser och regelbundna mätningar så kan det förbättra jordmånen och hindra försaltning. Dessutom finns risk att miljöskadliga ämnen 9 från nederbörd, anrikas i jorden. Det kan också finnas kvar spår av tidigare applicering av gifter. För att skydda odlingarna är det viktigt att känna till halterna av eventuella gifter. När medvetenhet och krav från kunderna ökar så är det möjligt att de gör egna stickprov. Detta sammantaget innebär att mätningar bör göras kontinuerligt med extremt känsliga instrument 10. Utvecklingscentrat i Koday används för att samla in statistik från alla sina odlare, totalt 999 stycken. Bomullen som är både ekologisk och certifierad enligt FairTrade, kommer hittills bara från området Rapar, från 338 odlare. Rapar ligger avlägset och har ett eget kontor för samordning av regionens odlare, där de har förteckningar över produktionen. Odlarna i Rapar har en sammanlagd areal på 1669 ha, varav 47 % används till bomull. Deras totala avkastning i vikt bomull med fröer, beräknades till kg under I en tidigare studie 2004 av Agro Cel ref 8 så har det antagligen uppstått en feltolkning gällande avkastningen som blivit kraftigt överskattad (2,5-3 ton/ha) för att man räknat med vikten av fröerna, som utgör 2/3 av vikten. Avkastningen av ren bomull 2006 i Rapar beräknas till 778 kg/ha. ref 33 Under inventeringen av bomullsodling så besöktes tre odlingar i Rapar Vagha Raja Valand ref 34 Dersajnana ref 35 Parbat Savji Ravriya och en i Koday ref 29 Bhai K.. De är alla mycket nöjda med samarbetet med Agro Cel, vilket har gett dem möjlighet att ställa om till ekologisk odling. Odlarna har också utvecklats väsentligt genom det nätverk av kunskap som erbjuds. Endast 2 % är ännu utrustade med dropp bevattning. Från låglandet kring Koday kommer ekologisk bomull som ännu inte är FairTrade certifierad. LCI data för vatten som har samlats in skiljer sig markant mellan odlarna. Det beror till största delen på att vattenförbrukningen är väsentligt högre i de låga områdena, men även på att det inte sker regelbundna mätningar. Istället redogör de för tid som de pumpar för att jorden ska få rätt fuktighet. Effekt på pump har antagits till 11 KW och ledningarna har uppskattats till 6 cm breda och ett flöde på 1 m/s. Sedan har mängderna beräknats baserat på de tider som angetts. Dessutom vattnas även andra grödor. Allokering till bomull är 47 % baserat på total rapporterad åkerareal för FaireTrade och ekologiska odlare. För att få ett bredare underlag så används LCI data från 80 % Rapar, 18 % Koday och 2 % droppbevattning. Andelen baseras på fördelningen av ekologiska odlare. 9 Vanligtvis sotpartiklar, kväve, svavel och kolväten. 10 GCMS Gas Composition Mass Spectrometry

13 Sid 13 av 71 LCI data för de olika typerna redogörs för nedan med information från de besökta odlarna. Miljöaspekt Representerad av Bomull+fröer 2006 vagga till grind Grundvatten regn Landanvändning Transport kardning Transport Castor Cake etc. Kväve fixerande bakterier (utvecklingscenter Koday) water, well, in ground water, fresh, in air Occupation, arable land Transport, lorry 16t/RER S Transport, lorry 16t/RER S bacteria fixation of nitrogen Odlare i Rapar kg 4190 m3 137 m ha 1,8 tonkm 140 tonkm 810 kg 11,25 Odlare i Koday Odlare i Drip , ,8 0, ,25 2,5 Neem Neem cake kg Castor Castor cake kg Desi bomullsfrö Cotton Seed kg 67,5 67,5 15 Rock fosfat med kompost Rock phosphate med kompost Elförbrukning pump Tabell 2: LCI bomullsodling Phosphate rock, as P2O5, beneficiated, dry, at plant/ma S Compost, at plant/ch S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S kg kg kwh ,8

14 Sid 14 av 71 2) Agro Cel s fabrik i Koday Tillverkningen och förpackning av gödämnen sker på Agro Cel s fabrik i Koday. Den första är en 50 % blandning av Neem och Castor som mals och packeteras. Detn andra produkten är en bakteriekultur med pressad Neem olja. LCI-datan är en förenkling som är baserad på en grov uppskattning av att det går åt 1 kwh el per produkt, enligt nedan. Det används ca 721 kg per acre (0,4 ha) och år. Miljöaspekt Representerad av mängd Neem cake 1 kg Castor cake 1 kg bacteria fixation of nitrogen 1 kg Neem oil 1 kg Tabell 3: LCA Koday Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 1 KWh 1 KWh 1 KWh 1 KWh 3) Kardning Bomullen med fröer anländer till kardning via transport på lastbilar utan partikelfilter som tar ca 7,5 ton. Bomullfibern utgör en tredjedel av den totala vikten. Enheten har 18 maskiner med en sammanlagd kapacitet på 7-8 balar per timma. Vid tidpunkten för inventering så var Agro Cel i ett skede då man bytte leverantör av kardning och spinning. Därför bygger LCI-data på uppskattningar av Shailesh Patel ref 19 Agrocel - Koday samt på en LCA på bomull från Delft University of Technology ref 3. Effektiviteten i kardning anses hög med bara 1,3 % osynlig förlust. LCI data nedan en bal in till kardning. Miljöaspekt Representerad av mängd Bomull (kardad) Grind till grind 99 % vikt allokering 55,4 kg Bomullsfröer Grind till grind 1 % vikt allokering 109 kg Bomull Rapar Cotton case 1 Rapar 132 kg Bomull Koday Cotton case 2 low area 30 kg Bomull Droppbevattning Elförbrukning Skadliga partiklar i luften (arbetsmiljö) Transport till spinneri Tabell 4:LCI kardning Cotton case 3 Drip irrigation Electricity, hydropower, at power plant/se S Particulates, < 2.5 um Transport, lorry 16t/CH S 3 kg 0,25 KWh 0,2 kg 1,1 tonkm (20 km)

15 Sid 15 av 71 4) Spinning I spinneriet så är förlusten av bomull 18 %. Vid spinning tillsätts fibrerna ofta spinnoljor för att minska friktionen som annars kan medföra friktionsvärme och fiberbrott. De flesta spinnoljor är baserade på mineraloljor, fettsyreestrar eller polyalkylenglykoletrar. Användningen av mineraloljebaserade spinnoljor bör begränsats p g a att de kan innehålla komponenter som är svårnedbrytbara och bioackumulerande 11. Spinnoljor tillsätts inte enligt Shailesh Patel ref 19. Miljöaspekt Representerad av mängd Bomullsgarn Grind till grind 1 kg Bomull (kardad) Cotton ginned 1,22 kg Elförbrukning Transport till hamn för export Tabell 5: LCI spinneri Electricity, hydropower, at power plant/se S Transport, lorry 16t/CH S 17 Kj 200 kgkm Dem Lanka Vid tillverkningen av t-shirten från bomullsgarn så tar Dem Lanka ref 20 över processen. Miljöaspekter som ägs av Dem Lanka inkluderar 1) import av bomull från Indien 2) egen tillverkning 3) tillverkning av textil och 4) tillbehör. 1) Import Sri Lanka 2006 Importen av 7545 kg bomull från Kandla, Indien till Colombo, Sri Lanka. Miljöaspekt Representerad av mängd Importen bomull grind till grind 7545 kg Båttransport från Kandla, Indien till Colombo, Sri Lanka Transport med Van från hamn till stickning och färgning Tabell 6: LCI Import av bomull Freighter oceanic ETH S 1255 sjömil 12 Transport, van <3.5t/RER S 35 km 11 kriterier BMV

16 Sid 16 av 71 2) tillverkning av textil Cotton fabric Oacianic Oacianic knitters och MVEE S Knit exports (pvt) Ltd ref 17, tar emot den ekologiska bomullen från Indien. De håller den i lager innan den stickas och färgas. Sedan körs den till Dem Lanka. Leverantören har valts för att de kan och vill möta miljökraven och har möjlighet att starta med låga kvantiteter. Produktionen på Oacianic är godkänd avseende miljöaspekter, av myndigheter enligt environmental protection licence. Oacianic ligger i ett bostadsområde i direkt närhet till en sjö. Ett föranmält besök gjordes för att inventera deras process. Informationen som sammanställdes bygger på intervju och rapporter av analyser utförda av myndigheten för miljöskydd. En del data är beräknad från månadsvis omräkningar till årsvis produktion. Utsläppsdata har räknats om från halter i flöden till mängder som går att utvärdera kvantitativt. Detaljer redovisas i bilaga 5. Energiförbrukningen består av elförbrukning i stickningen samt uppvärmning av tvättvatten. För att värma vattnet som används vid infärgning så används en oljebrännare. Tidigare hade Oacianic en gasbrännare men den gav för stora risker och man hade problem med säkra levaranser. Bytet medgav ökade utsläpp. Nu planeras en övergång till brännare som eldar material så som rester från kokosnötter. Förutom att den skulle begränsa användningen av fossilt bränsle, så skulle den också halvera energiåtgången enligt Oacianic. Kemikalieförbrukningen är beräknad från en månads konsumtion av ca 22 ton kemikalier. Dessa består av färgmedel, salter och ph justerare. Färgmedel importeras från Solarfine Chemicals i Taiwan. Övriga kemikalier köps in lokalt från Baurs & Co. Vattenförbrukningen är beräknad på en daglig konsumtion av 6000 kubikmeter. Mängden avloppsvatten är beräknad från inflödet av vatten. Avloppsvatten flockas, sedimenteras och filtreras innan det släpps ut till sjön. Analyser utförs på regeringsuppdrag utan förannonsering. Oacianic planerar att utföra egna kontinuerliga tester men det görs inte i dagsläget vilket påtalades vid besök. Det innebär att kraftiga variationer i utsläppshalterna kan förekomma utan att Oacianic känner till det. Filtrat och sediment skickas till hantering av farligt avfall. Mängden avfall är beräknad från antalet hämtningar per månad (1) och en uppskattning av volymen (10m3) och densitet (1 kg/l). Vatteninnehållet har antagits vara 25 %. Nedan beskrivs miljöaspekterna som ingår vid tillverkning av ton textilier på Oacianic Knitters (grind till grind) Deras produkt är Jersey varav tyg till Dem Lanka utgör ca 0,04 %. Beräknat utflöde är 6790 kg textil från ett inflöde av 7545 kg importerat från Agro Cel. Men endast 5000 kg har levererats enligt Dem Lanka ref 20.

17 Sid 17 av 71 Miljöaspekt Representeras av mängd textilier på Oacianic Knitters 2006 grind till grind ton Bomull Cotton ginned ton Vatten water, well, in ground 1800 kton Förbränning av olja Oil, crude, 41 MJ per kg, in ground kg Färgämnen bilaga 5 Pigments (general) I 4080kg Kemikalier bilaga 5 Se nedan (259 ton) såpa Soap, at plant/rer S 1080kg DS - SARABID Soap, at plant/rer S 2400kg väteperoxid myrsyra saltsyra CLENA T-100 Hydrogen peroxide, 50% in H2O, at plant/rer S Acetic acid, 98% in H2O, at plant/rer S Acetic acid, 98% in H2O, at plant/rer S EDTA, ethylenediaminetetraacetic acid, at plant/rer S 8400kg 7200kg 4800kg 2400kg GLOBAR SALT NaCl ETH S kg Natriumkarbonat Sodium percarbonate, powder, at plant/rer S 48000kg Natriumhydrosulfit Sodium sulphate B kg Natriumhydroxid Elförbrukning färgning Elförbrukning stickning Utsläpp till luft SCAVIN 14. Utsläpp till vatten Sodium hydroxide, 50% in H2O, diaphragm cell, at plant/rer S Carboxymethyl cellulose, powder, at plant/rer S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 12000kg 1980kg 130MWh 27,6MWh CO2 Carbon dioxide 379 ton CO Carbon monoxide 301 kg SO2 Sulfur dioxide 2384 kg NO2 Nitrogen oxides 771 kg Avlopp till sjö Waste water/m3 lake 1800 kton syreförbrukande organisk material BOD5, Biological Oxygen Demand lake 36 ton

18 Sid 18 av mg/l max 30 syreförbrukande material 230 mg/l max 250 Partiklar (TSS 47 mg/litre max 50) Farligt avfall COD, Chemical Oxygen Demand lake 414 ton värme Heat waste 8,6 E7 MJ OH- Hydroxide lake 7,8 kton Suspended solids, unspecified lake Disposal, hazardous waste, 25% water, to hazardous waste incineration/ch S 85 ton 120 ton Spill av Bomull Waste cotton 10% Tabell 7: LCI Oacianic Knitters 3) tillverkning av tillbehör auxillary dem lanka För tillverkning av tillbehör till 2006 års produktion på Dem Lanka så ingår följande. Redovisning i detalj se bilaga 6 och 7. Miljöaspekt Representerad av mängd Tillbehör till 8273 st T-shirt för export 2006 Kartong (stor och liten) grind till grind Plastpåse 5 gram 8273 st LDPE ETH Hang tag papper (papper, nål, tråd, tryck) Label textil 3 gram Corrugated board, fresh fibre, single wall, at plant/ch S Paper ETH S 38Si6 I Cotton fabric (eco) I Printed paper, off set Cotton fabric (eco) I 115 kg 41,4 kg 25 kg 8 kg 8 kg 25 kg 25 kg Tråd 25 gram Cotton fabric I 200 kg Neck tag märke, stl och tvättråd Neck tag LCI process, se utdrag nedan Tabell 9 Tryck på 20 % av t- shirts Printed t-shirt (UltraPrint) Tabell 10 Tabell 8: LCI auxillary 16,5 kg 1650 st

19 Sid 19 av 71 4) Neck tag Pride Labels ref 23 producerar ca 1200 varje timma, varav Dem Lankas del är ca 5000 set av labels per beställning. (för att balansera kostnaderna krävs en beställning på minst st). Ett set innehåller en size label (tyg i nacken), en washing label ( tyg, fastsydd i sidan) och en logga label dubbelsidigt vävda (tyg, på ärm, eller fåll). På Pride Labels arbetar 5 personer, i en process som består av programmering av data till vävmaskiner, övervakning och styrning av vävmaskiner samt slutbearbetning av etiketter. Varje månad produceras 3 millioner etiketter. Vävmaskinen producerar en väv med ca 60 etiketter, 2,5 cm breda, inom tre minuter. Etiketterna separeras genom skärning med värmetråd. De första 2000 etiketterna, kommer inte hålla kvalitetskraven då värmetråden behöver justeras. Att skära med värme innebär att det skapas en vass kant på etiketten som kan vara irriterande. Ett alternativ skulle vara manuellt styrd maskin som syr kanterna. Det är dock mycket mer tidskrävande vid storskalig tillverkning. Två sorters garn används till varp (vit eller svart), och till väft. Materialet i Dem Collective s labelar är polyester (märke tafata). Satin är ett tänkbart alternativ. Garnet tillverkas av James Bong i Korea och transporteras med flyg. Ibland även från Dupont i India. Elförbrukningen är viktig (15 KWh/timma) eftersom en av fyra maskiner körs kontinuerligt. Dessutom är elnätet instabilt och stängs ner varje eftermiddag om eluttaget är för stort. Arbetsmiljön kan bli bättre avseende flera aspekter. Trappan från kontor till fabrik är osäker då den saknar skyddsräcke. Belysningen upplevdes som otillräcklig i fabriken. Golvet i fabriken är hårt och gropigt vilket kan innebära snedbelastning och slitage. Bullernivån upplevdes som så hög att de borde ha hörselskydd, vilket saknades. Vid tillskärning av etiketterna bildas gaser som är ohälsosamma att andas in och därför borde de ventileras ut. Mr Sisira informerade om att de skulle byta lokaler, men det är ännu inte gjort. Miljöaspekt Representerad av mängd Neck tag vagga till grind 1200 st Import av tråd från Korea 5843 km 13 Transport, aircraft, freight, Europe/RER S 14 tonkm Neck tag 2 gram *3 Polyester fabric I 7,2 kg El vid maskin Tabell 9: LCI Neck tag Pride Labels Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 13,5 KWh 13

20 Sid 20 av 71 5) Tryck Ultra Print textiles är leverantör av screen prints på t-shirt och tyg-label. De ligger i Padukka en bit inåt landet på Sri Lanka. Deras VD, Buddhika Kumarasinghe, intervjuades och visade deras process. Anläggningen är modern men processen är enkel och inte strukturerad på ett sätt som inte garanterar kvalitet, säkerhet och skydd för miljö. Kemikalieförrådet är blandat och märkning är obefintlig, starka lösningsmedel hanteras utan skyddsutrustning utomhus. Avfall samlas ihop för avhämtning av lokala åkerier allt enligt myndigheter, men det saknas en säker plats för uppsamlingen, om t ex en behållare skulle gå sönder. Ultra Print är i ett tillväxtskede och skall gå från anställda. I samband med detta är det viktigt att nämnda brister åtgärdas. Detta har framförts till Buddhika. Efter besöket kompletterades inventeringen med en kemikalielista men ännu inte någon kopia på intyg om miljötillstånd som även utlovats. Ultra Print är annars mycket tillmötesgående och verkar förstå syftet med att kunna verifiera sin miljöprestanda. Miljöaspekt Representerad av mängd Tryck vagga till grind st Vatten Water, well, in ground litre discharge print, Cericol Printing colour, offset, 47.5% solvent, at plant/rer S 1 kg Rubber white EPDM rubber ETH S 500 kg Rubber clear EPDM rubber ETH S 400 kg Fixer Japan Glitter (All colours) Thickner - DF Pigment Dyes (All colours) Bezzima Pigment Dyes (All colours) Puff Base Foil / Flock Binde(Tubivinyle Bond -ES) Foil / Flock Binde(Tubivinyle Blanc-600) Methyl methacrylate, at plant/rer S fotoemultion Texsol 460 D från Schweiziska Anilinkompaniet AB Aluminium oxide, at plant/rer S CZ-monocrystalline-silicon, at plant/rer S Pigments (general) I Pigments (general) I Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S 30 kg 25 kg 20 kg 40 kg 40 kg 100 kg 200 kg Tubivinyle 235- Ethylvinylacetate, foil, at 400 kg

21 Sid 21 av 71 mc3 Tubivinyle Lac- 70 Lac-40 Lac-60-3 Tubasist 104-w Tubasist 157-w Clear Bindre Elförbrukning plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Ethylvinylacetate, foil, at plant/rer S Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 400 kg 100 kg 100 kg 15 kg 10 kg 75 kg KWh Transport Transport, van <3.5t/CH S 1700 tonkm avloppsvatten Farligt avfall Treatment, sewage, to wastewater treatment, class 5/CH U Disposal, hazardous waste, 25% water, to hazardous waste incineration/ch S litre 50 kg Fast avfall Concrete (inert) to landfill S 125 kg Tabell 10 Tryck på t-shirt av Ultra Print

22 Sid 22 av 71 6) Egen tillverkning t-shirt Dem Lanka står för sista ledet, bestående tillskärning och syenhet, på Sri Lanka. En grundlig inventering av alla miljöaspekter som de har gjordes. Effektivitet har antagits vara den viktigaste miljöaspekten för den egna tillverkningen. Enligt de test som gjordes i november 2006 (med Hema Sri Pushpalatha) så blir det 22,6% i spill. Utav det så är skador på tyget en liten del. Skador och spill noteras (inte digitalt), men det följs inte upp. Vid genomgång av listan såg vi att det ibland var kraftiga avvikelser men det framgick inte hur de uppstått. Mängden vatten är medräknad, men inte processen att framställa och leverera vattnet, pga att relevant LCI data om detta inte kunnat identifieras. Miljöaspekt Representerad av mängd t-shirt till export 2006 grind till grind 1150 kg (8273 st) Kommunal vattenförbrukning bilaga 4 Transport av textil från Ratmalane water, well, in ground Transport, van <3.5t/CH S 520 liter 5000 kg *25 km Sophämtning Waste collection municipality per kg S 600 kg Elförbrukning bilaga 4 Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 1995 kwh Spill av Bomull materialflödesberäkning 264 kg Tabell 11: LCI T-shirt tillverkning Dem Collective AB Miljöaspekter som är direkt under kontroll av Dem Collective innefattar produktutveckling, import, aktiviteter kring forskning och utveckling (R&D), försäljning och distribution. T-shirts exporteras till Sverige för lagring, ompackning och distribution till butiker. Under 2006 har dessa transporter skett med flyg, men planeras att ske med båt framöver. Transporter i övrigt sker mellan fabriken i Kadawatha och flygplats eller hamn på Sri Lanka, samt från flygplats eller hamn i Göteborg till show room och sedan distribution till butiker. Forskning och utveckling (RnD) kräver resor till Sri Lanka. Försäljning och marknadsföring innebär arbetsresor inom Sverige. Resornas antal har uppskattats enligt Tabell 12. Elförbrukning i show room har uppskattats baserats på liknande kontor. Dem Collective har möjlighet att påverka miljöaspekter i hela livscykeln genom sin effektivitet. Det gäller då att fatta rätt beslut om vilka mängder som ska produceras i vilka storlekar och färger. Det kan också innebära att marknadsföra det som finns i lager. Dessutom kommer produktutvecklingsstrategin och valet av design att påverka hur mycket spill som uppstår och val av mörkare färger ger högre miljöbelastning i färgning. Det viktigaste är dock att få sålt det som tillverkas. Det har antagits att alla t- shirts levereras till butik och blir sålda.

23 Sid 23 av 71 Miljöaspekt Representerad av mängd T-shirts levererade till butik Båtimport Flygimport Transport till flyg Transport från flyg Arbetsresor buss Arbetsresor bil Arbetsresor flyg Arbetsresor motorcykel (Three wheeler) Distribution till butiker Elförbrukning show room Tabell 12: LCI Dem Collective grind till grind Transport, transoceanic freight ship/oce S : if more than are imported, km Transport, aircraft, freight/rer S : if less than 9999 are imported 8062 km Transport, van <3.5t/RER S Transport, van <3.5t/RER S Transport, regular bus/ch S : 2 ( t/r) x 48 times per year x 2 pers x 20 km Transport, passenger car/ch S : 2 ( t/r) x 48 times per year x 2 pers x 20 km Transport, aircraft, passenger, intercontinental/rer S : 2 ( t/r) x 10 times per year x 1 pers x 8062 km Motorbike I : 2 ( t/r) x 48 times per year x 2 pers x 20 km Transport, van <3.5t/RER S : 20 km Average distance Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 1150 kg (8273 st) tonkm 47,2 tonkm 47,2 tonkm 3840 personkm 3840 personkm 1610 personkm 3840 km 27 tonkm kwh

24 Sid 24 av 71 Användare Scenariot för användning är att en t-shirt i snitt används två år med 100 ggr tvätt och 100 ggr torktumling. Förbrukning, vid tvätt, av vatten och el är uppskattat från kriterier för Energy star. Tvättmedel som antagits är Ocean (miljövänligt), men det vanligaste i Sverige är Ariel och Via som står för 98 % av marknaden. Det har inte varit möjligt att få bra LCA data för dessa, men på Ariel s hemsida beskrivs deras miljöpåverkan, se Figur 24. Att omsätta resultatet till LCI data har inte varit möjligt. Miljöaspekterna för tvättmedlet har inventerats baserat på innehåll och en intervju med miljöexpert på Ocean. Transporter har exkluderats då de ansetts alltför perifert. Miljöaspekterna vid utsläpp till vatten via kommunalt avlopp har inte identifierats. Istället representeras de av reningsprocess för vanligt avlopp. Förbrukning vid torkning bygger på produktdata för Electrolux INSIGHT EDI Miljöaspekt Representerad av mängd T-shirts levererade till butik Tvätt Torkning Vatten (inte resursknapp) Tvättmedel miljövänligt Elförbrukning avlopp Elförbrukning Tabell 13: LCI Användning grind till grind Washing clothes Tap water, at user/rer S ocean wash Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Treatment, sewage, to wastewater treatment, class 1/CH S Drying clothes Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S 1150 kg (8273 st) kg 928 ton 314 kg 9667 kwh 928 m kg KWh Sluthantering Scenariot för sluthantering är att en t-shirt hamnar i soporna eller samlas in för återanvändning via second hand butiker som t ex Myrorna, Emmaus Björkå eller Ragtime. Om den hamnar bland soporna så innebär det att den eldas upp (88%) eller hamnar på sopberget (12%). Medan om den återanvänds så innebär det att färre t-shirts behöver tillverkas. Det har då antagits att av nyinköpta t-shirts så är 10 % ekologiska. Av de insamlade till Myrorna så säljs endast 15 % medan 70 % exporteras och 15 % slängs. Av de insamlade till Emmaus Björkå så är det ca 70 % som säljs medan resten körs till förbränning ref 21. Av de insamlade till Ragtime så är det ca 70 % som säljs medan resten körs Smyrna kyrkan där 70% antas exporteras och 15% gå till förbränning. Dem Collective har utryckt en ambition att 20 % återanvänds. En bedömning av rimligheten visar att 5-10 % av kläder i Sverige samlas in. Men av dessa är endast 1,2 % ref 22 t-shirts och det är bara 2,7 % ref 22 de som säljs. Det innebär

25 Sid 25 av 71 att den reella siffran för en t-shirt är ca 0,003 %. För att möta ambitionen att användare av Dem t-shirts är särskilt bra engagerade i återvinning, så har det antagits att 1 % återanvänds direkt under minst 100 ggr till. Miljöaspekt Representerad av mängd T-shirts som har använts 200 ggr Fortsätter använda Dem t-shirt 100 ggr grind till grind Ersätter nytillverkning av Dem t-shirt 1150 kg (8273 st) 1 % sopor Household waste/ch S 94 % Kläder till återvinning sophämtning Se Myrorna, Emmaus och Ragtime nedan. Transport, municipal waste collection, lorry 21t/CH S 5% 21,6 tonkm klädinsamling Transport, lorry 16t/RER S 2,3 tonkm Elförbrukning per butiksyta Myrorna Emmaus Björkå Electricity, medium voltage, production NORDEL, at grid/nordel S Recycling clothes Myrorna Ersätter 10 % Cotton fabric (eco) I 50 KWh/m2 85 % av insamlade t- shirts 15 % försäljning Ersätter 90 % Cotton fabric I export lastbil Transport, lorry 16t/RER S 70%*70 km Transport, transoceanic freight 70%*437 km export båt ship/oce S förbränning Incineration/CH S 15 % Recycling clothes EmmausBjorka Ersätter 10 % Cotton fabric (eco) I 10 % av insamlade t- shirts 70 % försäljning Ersätter 90 % Cotton fabric I förbränning Incineration/CH S 30 % 10 % av insamlade t- Ragtime Recycling clothes Ragtime shirts Ersätter 10 % Cotton fabric (eco) I 70 % försäljning Ersätter 90 % Cotton fabric I export lastbil Transport, lorry 16t/RER S 21%*70 km Transport, transoceanic freight 21%*437 km export båt ship/oce S Tabell 14: LCI sluthantering förbränning Incineration/CH S 10,5 %

26 Sid 26 av 71 Bedömning av miljöpåverkan (LCIA) Life Cycle Impact Assessment (LCIA) heter det steg där alla miljöaspekter i inventeringen utvärderas med fokus på dem som identifierats i målformulering och med den metod som valts (Eco indicator 99 H). Miljöaspekterna från inventeringen delas in i kategorier efter på vilket sätt de har en miljöpåverkan. Deras karaktär, dvs hur mycket de bidrar, beräknas med hjälp av index som tas fram i internationella forum. För att kunna jämföra dem så används viktning. Bilden nedan beskriver processen. SO2 NOx HCl and others H + -eqv acidification NOx N-eqv NH3 P and others eutrophication INDEX CO2, CO methane N2O CFC and others GWP global warming and others Figur 8 Illustration av karaktärisering, kategorisering och viktning Resultatet av livscykelinventeringen beräknas för livscykeln av 8273 T-shirts som köptes in av Dem Collective 2006, samt per t-shirt för vissa parametrar. Bland resultatet används träddiagram som visar de processer som bidrar till miljöaspekten med minst 5 %. Pilens tjocklek beskriver storleken på miljöaspekten i processerna uppströms som bidrar med den. En barometer i varje ruta visar samma sak. En process beskrivs med en ruta där namnet står i mitten, utflödets mängd står högst upp och storleken eller andelen av den miljöaspekt som bedöms syns till vänster i varje ruta.

27 Sid 27 av 71 Vatten 2830 m3 grundvatten 14 har totalt förbrukats för livscykeln av produktionen Det är alltså 342 kg per t-shirt eller 2,46 ton per kg t-shirts vilket kan jämföras med medel för bomullstextil i världen som ligger mellan 4-7 ton beroende på hur man räknar. Det förekommer i litteraturen som har studerats, siffror som är extremt höga. I odlingen går det åt i medel 155 liter vatten per kg bomull. Värdet för droppbevattning är 16 liter per kg bomull, alltså bara 10 %. En av odlarna ref 29 mätte upp 45 % besparing. I färgning går det åt ca 180 liter vatten per kg bomull. Observera att mängden bomull som behöver produceras och färgas, beror av hur mycket som kan tas tillvara nerströms i livscykeln. Av allt grundvatten som förbrukas är det ca 40 % vid färgning och 44 % i odling och 15 % konsumeras av tvättar som slutkunden gör. Observera att det bara är en del av vattnet till tvättar som är grundvatten. Observera att det även går åt vatten från källor som inte är direkt knappa resurser m3 regnvatten används i odlingarna ( 6,2 ton per t-shirt). 196 m3 sjövatten och 711 m3 flodvatten används i tvättarna under användarfasen m3 flodvatten går genom turbinerna för vattenkraft som ger elektricitet åt främst torktumlare. Figur 9 Förbrukning av grundvatten i livscykeln av alla t-shirt producerade Om allt vatten, oavsett ursprung, räknas med som används i vattenkraft för el och i tillverkningen av diesel och kemikalier som går åt, så skulle inte vara relevant eftersom det inte är knappa resurser.

28 Sid 28 av 71 Kemikalier Inom odlingen av bomullen så används i princip inga syntetiska kemikalier utan endast sådana som kan ingå i det ekologiska kretsloppet. Det är t ex neemolja, urea, extrakt från castor och mineral av fosfor. Det är alltså inga hälsoskadliga gifter som används, vilket är den stora skillnaden jämfört med konventionell odling. De kemikalier som används är främst inom färgningen. Det går åt 2,28 kg pigment, 1,95 kg såpa, 4,7 kg väteperoxid (syra), 6,72 kg ättiksyra, 1,34 kg EDTA, 94,1 kg NaCl (salt), 26,9 kg natriumperkarbonat (salt), 1,34 kg natriumsulfat (salt), 1,11 kg karboxylmetyl, och 6,72 kg natriumhydroxid (lut). Totalt inom färgningsprocessen blir det 147 kg kemikalier för alla t-shirts. Förutom färgningen så är det tryckeriet som använder kemikalier. Det går åt 8,5 kg gummifärg, 0,28 kg fotoemultion, 0,24 kg glitterfärg, 0,19 kg förtjockningsmedel, 0,76 kg pigment och13,2 kg vinylfärg. Totalt inom tryckeriet blir det 23 kg kemikalier för alla t-shirts. Vid tvätt används 50 ml tvättmedel per 12 kg tvätt, vilket ger 0,4 gram per t- shirt. För hela livscykeln med hela produktionen blir det 314 kg tvättmedel. Det är alltså inga stora mängder som används. Totalt är det 484 kg kemikalier för alla t-shirts, 60 gram per t-shirt eller 420 gram per kg t-shirt.