Båtvett. Barnens Livräddningsskola 2. Lärarhandledning till BÅTVETT

Transkript

1 Båtvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 2 Lärarhandledning till BÅTVETT 1

2 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i hur de ska uppträda vid vatten och isar. Dessutom vill vi att barnen ska få kunskap i att hjälpa en medmänniska i nöd, att rädda liv. Vi vill med Barnens Livräddningsskola ge er ett pedagogiskt material som kan bidra till att aktivera eleverna. Från och med den 1 september 2007 gäller nya tydligare mål i skolans läroplan för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven ska: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Välkommen till Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningssskola består av 3 häften. Pedagogisk utformning, Tove Svea Madland, teckningar, Anita Vårnarveit efter en idé från Norges Livredningsselskap Svenska Livräddningssällskapet, Spångavägen 47, Bromma, tel , telefax , Det går bra att citera materialet om källan anges. Vid kopiering ska alltid tillstånd begäras från Svenska Livräddningssällskapet. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Strålsäkerhetsmyndigheten, SweBoat och Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet. 2 Lärarhandledning till BÅTVETT

3 Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningsskola består av tre häften med tillhörande lärarhandledningar och diplom. Badvett klass 1, Vattenlivräddning, fria luftvägar, larmning, uppträdande vid vatten och solvett. Båtvett klass 2, Båtvett och sjökunskap Isvett klass 3, Issäkerhet och islivräddning Barnens Livräddningsskola distribueras till alla elever i klasserna 1, 2 och 3. Lätt och roligt Hur materialet ska användas bestäms av varje skola. För att underlätta undervisningen finns det en lärarhandledning framtagen till varje häfte. Efter det att klassen har gått igenom Barnens Livräddningsskola kan eleverna ta med sig materialet hem. Häftena är utformade för att kunna användas även i hemmet tillsammans med syskon och föräldrar. Målsättning med båtvett Att ge kunskap och förståelse för båtvettsreglerna. Att förstå faran med kallt vatten. Att få grundläggande kunskap om sjöregler. Att bli medveten om risker med metkrokar och fiskedrag. Lärarhandledning till BÅTVETT 3

4 Lärarhandledningen Denna handledning har tagits fram för att underlätta lektionsplanering och genomgång med eleverna i klassen. Handledningen ger steg för steg förslag till hur man kan uppnå målen för undervisningen. I vänsterspalten finns frågeställningar och i högerspalten text och faktauppgifter. Genom att följa anvisningarna i vänsterspalten kan man enkelt och utan större förkunskaper gå igenom materialet med klassen. I slutet av lärarhandledningen finns tips och ideer om ni vill utveckla och omsätta den inhämtade kunskapen praktiskt i skolan, simhallen eller utomhusbadet. Förberedelser Gå igenom häftet. Se till att ni fått tillräckligt antal elevhäften för er klass. (Antalet bygger på de uppgifter som skolan meddelat SLS.) Förbered eleverna på lektionen genom att be dem tänka efter om de själva råkat ut för något tillbud eller olycka. Om eleverna har egen flytväst mm, så låt dem ta med dessa till lektionen. Vi kommer att repetera mun till mun andning. Prata med skolsköterskan, simhallen eller SLS länsförbund om ni kan få låna eller hyra en eller flera dockor till lektionen. Tidsåtgång med klassen: minuter. Studiedagar Vi kan erbjuda skolan en genomgång av innehållet i Barnens Livräddningsskola. Genomgången tar cirka två timmar och då går vi igenom hela Barnens Livräddningsskola samt genomför en del praktiska övningar. Kursen syftar till att göra dig som lärare säkrare när du ska arbeta med materialet i klassen. Anmälan gör du till Svenska Livräddningssällskapet. Telefonnummer och adress kan du finna på SLS hemsida, eller om du ringer till SLS centrala kansli Lärarhandledning till BÅTVETT

5 Repetition Sist vi träffade Emma och Johan var de på landet hos sina morföräldrar och badade och upplevde olika äventyr. Vilket telefonnummer ringer man när man ska larma? Vad bör man tala om när man larmar? Telefonnumret är 112. När man ringer telefonnummer 112 är det bra om man kan berätta; -vad har hänt, -hur många är skadade, -vilket telefonnummer man ringer ifrån, -var har olyckan hänt, -hur man kommer dit, -om någon kan möta och visa vägen? Hur gör man en medvetandekontroll? Börja med att låtsas att du ska väcka den medvetslösa personen genom att lite försiktigt ruska och fråga hur hon mår. Får du inget svar är hon medvetslös. Kontrollera andningen genom att sätta örat mot personens mun och titta på magen samtidigt. Nu kan du både se på magen, lyssna på andningen och känna mot kinden om personen andas. Lärarhandledning till BÅTVETT 5

6 Hur gör man fria luftvägar? Om en medvetslös person inte andas gör man fria luftvägar genom att böja huvudet försiktigt bakåt. (På bilden har tungan fallit bakåt och förhindrar luft att passera ner till lungorna). Lägg försiktigt en hand på personens panna och tryck huvudet bakåt samtidigt som du med andra handen lyfter uppåt under käkbenet. Se, lyssna, känn om den medvetslösa personen andas själv när du gjort fria luftvägar. Skulle den medvetslöse fortfarande inte andas så behöver hon hjälp med att andas. (Mun till mun andning beskrivs senare i elevhäfte nummer sex). Hur placerar man någon i stabilt sidoläge? Man lägger sig på knä vid sidan av den medvetslöse. Den medvetslöse ska ligga på rygg. Rulla över den medvetslöse på sidan. Kontrollera att den medvetslöse har: fria luftvägar handen under kinden ena benet över det andra. 6 Lärarhandledning till BÅTVETT

7 Båtvett Dela ut elevhäftet. Låt eleverna själva läsa igenom eller läs häftet tillsammans Fråga barnen om de själva varit ute med någon båt någon gång. - Vad var det för sorts båt? - Hur förberedde de sig? - Hade de räddningsväst eller flytplagg på sig? - Vad tyckte de om båtturen? - Har de varit med om något äventyr på sjön? Prata om fakta kring olyckor med fritidsbåtar och de vanligaste olyckorna som händer på sjön. Se faktarutan nedan. Fakta om de vanligaste båtolyckorna Varje år omkommer drygt 100 personer genom drunkning i Sverige. Cirka 25 av dessa om-kommer i samband med småbåtar. Många omkommer i samband med fiske. Av de som omkommer vid fritidsbåtsolyckor är 10% under 20 år, 20% mellan år och 70% är äldre än 50 år. Av dem som omkommer är flera alkoholpåverkade och de flesta använde inte flytväst. Typiska olyckor 74-årig man fastnade i sina nät vid fiske från roddbåt. Saknade flytväst. 35-årig man föll överbord från förtöjd motorbåt och simmade åt fel håll. Saknade flytväst. 43-årig man omkom i samband med fiske från snipa. Båten hade troligen krossats mot stenar. Saknade flytväst. 36-årig man föll överbord när han skulle kissa. Mannen saknade flytväst. Lärarhandledning till BÅTVETT 7

8 Om ni har tillgång till ett sjökort kan ni titta på det tillsammans. Berätta att det finns regler för hur man ska färdas på sjön precis som det finns på land. På sjön använder man alltid en karta som kallas sjökort. Detta ska alltid finnas med i båten. På sjön finns inga skyltar som talar om hur man ska göra för att komma till olika öar. Det får man reda på genom att se efter i sjökortet. Styrbord höger. Babord vänster. Grynna/ bränning grund som ligger i vattenytan. Farled Fyr För Lite vanliga sjötermer Akter längst bak på båten. Kummel väg som är märkt med prickar, oftast för att hjälpa yrkestrafiken. står i vattnet eller på land och visar var farleden går. Fyren visar rött, grönt och vitt ljus i olika sektorer. längst fram på båten. Båk står i vattnet eller på land och har inget sken. Hjälper dig att orientera dig. ungefär samma sak som kummel men större. Lanternor båtens positionsljus. Det finns regler för hur lanternorna ska lysa på olika båtar. Dragg Båt kallas ibland ankaret på fritidsbåtar. det finns olika regler för småbåtar, upp till 12 meter, och större båtar, fartyg. 8 Lärarhandledning till BÅTVETT

9 Vad kallas vägarna på sjön? Dessa kallas farleder. På vilket sätt är alla grunden utsatta i sjökortet? Titta i sjökortet och försök att hitta följande: - Åt vilka håll är norr och söder, öster och väster? - Leta rätt på en farled. - Leta rätt på någon prick. - Kan ni komma på varför man satt ut en prick just där? Titta på sjökortets olika djupkurvor. Se om ni hittar någon fyr. I en farled är alla grund utsatta och är markerade med stolpar eller bojar i rött, grönt, eller svart och gult. Dessa kallas prickar på sjöspråk. Om du åker i en farleds riktning ska du ha de gröna prickarna på båtens högra sida, styrbord, och de röda prickarna på båtens vänstra sida, babord. Tänk på att en farled även är till för stora båtar. Det finns alltså prickar som markerar ganska stora djup också. Repetition badvettsreglerna 1. Bada alltid tillsammans med någon. 2. Simma längs med stranden. 3. Hoppa eller dyk inte på okänt vatten. 4. Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet. 5. Simma inte under bryggor eller hoppställningar. 6. Undvik solens starka strålar mitt på dagen. 7. Spring inte på bassängkanten eller på bryggor, du kan halka. 8. Ropa aldrig på hjälp om du inte är i nöd. 9. Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten. 10. Lek inte med livräddningsmateriel. 11. Ha alltid något mellan dig och den nödställde, den förlängda armen. 12. Meddela alltid var du tänker bada och när du tänker komma tillbaka. Lärarhandledning till BÅTVETT 9

10 Hittar ni några bränningar eller grynnor? (På västkusten kallas de bränningar på ostkusten grynnor). De är markerade med ett Vad hjälper oss att navigera framförallt på natten? Du kan se vad det är för slags botten på sjökortet. Vad står LA, SA eller ST för? Fyrar hjälper oss att navigera när det är ljust men framförallt i mörker. De lyser med olika sken. Det står på sjökortet bredvid fyren hur den lyser eller blinkar. Det finns flera olika slags fyrar men dessa behöver vi inte gå in på här. LA står för lera, SA för sand och ST för sten. Låtsas att ni ska åka från ett ställe till ett annat. Diskutera hur ni ska åka för att inte gå på grund. När ni kommit på en bra väg så fråga barnen hur vi ska få reda på åt vilket håll det ställe ligger dit vi ska. Vi vet var norr och söder är på kartan men hur ska vi få reda på åt vilket håll det är i verkligheten? Kompass och sjökort är absolut nödvändiga att ha med ut på sjön. Utan dem kan man inte navigera. Man behöver också en gradskiva och en linjal, (kallas när de sitter tillsammans för en transportör), för att veta hur många grader på kompassen man ska styra. Observera att alla orienteringskompasser inte är indelade i 360 grader. Båtkompasser är alltid indelade i 360 grader. Du måste ha samma gradantal på det hjälpmedel du använder för att ta ut kompassriktningen i sjökortet som du har på din båtkompass. 10 Lärarhandledning till BÅTVETT

11 I vilken riktning? (Kan gås igenom om ni hinner) I vilken riktning en farled går ser man i sjökortet. Farleden är där markerad med en pil och vid spetsen av pilen syns två prickar, en röd och en grön. På sjön är det högertrafik precis som på land. De svart-gula prickarna står intill ett grund som kan ligga i eller utanför farleden. Om du åker med båten utanför farleden finns det oftast inga prickar alls. Då måste du hålla mycket noga reda på var du är för att inte gå på grund. Du måste alltid hålla noga utkik när du färdas med båt och veta vilka du måste lämna företräde eller väja för. En regel säger att om du kör en motorbåt ska du väja för alla segelbåtar som seglar. Alltså inte segelbåtar som går för motor. De räknas då som motorbåtar. En annan regel säger att den som färdas för sitt nöje väjer för den som färdas för sitt bröd. Detta innebär att nöjesseglare väjer för båtar i yrkestrafik, exempelvis fiskebåtar, färjor mfl. Om du kommer ikapp en båt är du skyldig att hålla undan och väja för den. Du bör köra om på båtens vänstra sida precis som på land. Om det kommer en båt från sidan ska du väja för den som babord för akter styrbord kommer från höger. Men kör du motorbåt och det är en segelbåt som kommer från någon sida så ska motorbåten väja. Segelbåtar som möter andra segelbåtar har speciella väjningsregler. Dessa måste du lära dig om du ska ut och segla. Prata om vad ni tror man ska tänka på när man lägger till vid en ö. - Lyssna alltid på väderleksrapporten innan du ger dig ut på sjön. Då behöver du inte bli överraskad av dåligt väder och vindar som vänder eller friskar i. -Du ska inte lägga till nära en farled. Då riskerar du att få otäcka svallvågor som kan göra att båten slås mot strandkanten. -Du ska se till att du lägger dig i lä för vinden. Vinden kan öka och ligger du i vinden kan du få problem att komma därifrån. -Gå gärna in i en liten vik eller liknande för att få lä från så många sidor som möjligt. -Kontrollera att ön inte är fågeleller djurskyddsområde. Lärarhandledning till BÅTVETT 11

12 Förr sa man alltid att man ska vänta med att bada minst en timma efter det att man ätit. -Stämmer det fortfarande? Prata om hur viktigt det är att alltid kontrollera botten och att det är tillräckligt djupt innan du dyker eller hoppar i okänt vatten. Repetera lite om nack- och ryggskador. Berätta om att om man misstänker en nackeller ryggskada ska man inte flytta den skadade om det inte är absolut nödvändigt. -Måste man flytta den skadade vad ska man tänka på då? Prata om hur man gör när man ror. Många barn har aldrig rott eller ens sett en roddbåt. -Hur sitter man i båten då man ror? Om någon tagit med en metkrok eller fiskedrag kan ni prata om hur de ser ut. Kan de vara farliga för människor? Prata om faran med krokarna på fiskedragen. Numera anser man inte att det är viktigt. Kroppen klarar av lika stora ansträngningar efter en måltid. Man får inte kramp lättare. Då måste det ske med största försiktighet och man ska försöka att inte böja rygg eller nacke åt något håll. Man sitter baklänges och alltså har ryggen mot fören på båten. Det gör man för att få större kraft och längre roddtag. En metkrok har hullingar för att den inte ska släppa så lätt när fisken hugger. Om man får en sådan krok i skinnet kan man bli tvungen att skära bort den. Skulle du få in en krok så djupt att hullingarna fastnat, så sök hjälp hos läkare. Det är lätt att få en infektion då kroken kan vara smutsig. 12 Lärarhandledning till BÅTVETT

13 Visa hur metkroken fastnar genom att trycka in den i exempelvis tavelsvampen eller något liknande. Försök att ta bort den igen. Vad händer? Svampen trasas sönder. Vad hade hänt om den fastnat i en människa i stället? Prata också om hur lätt det är att glömma det man lärt sig om faror/risker när man har roligt. Låt barnen välja något av det ni pratat om nu som de kan rita, måla och berätta om. Leksaker Prata om uppblåsbara badleksaker som man kan ha med sig. -Vad kan hända t ex ifall en badboll blåser iväg utåt? Man kanske försöker simma ikapp bollen och märker inte hur långt ut man simmar. Det är lätt att komma så långt ut att man inte orkar simma tillbaka. Samma sak gäller självklart även för andra uppblåsbara leksaker. -Leksaker du ligger på, t ex madraser, händer det olyckor med just för att de driver iväg. Det är svårt att ligga och paddla tillbaka om vinden ökar. Skulle du driva iväg för långt på en madrass så ligg kvar på madrassen och ropa på hjälp. För eller senare upptäcker någon dig. Lämna inte madrassen! Lärarhandledning till BÅTVETT 13

14 Prata om hur man gör om man måste byta plats i en båt. Visa att en båt lättare välter om tyngdpunkten blir högre. Gör en enkel barkbåt. Cirka sju cm lång räcker. Gör den inte för bred, utan ungefär som en riktig båt i proportionerna. Sätt ner den i en balja med vatten. Blås eller skvalpa lite i vattnet och se hur mycket som behövs för att välta båten om den över huvudtaget går att välta. Tag sedan en tunn blomsterpinne eller liknande och sätt fast den stående mitt på båten. Blås eller skvalpa igen. Är det lättare att välta båten? Tag en hel blyertspenna och sätt fast den på båten. Hur går det nu att välta båten? Sätt en klump lera eller liknande högst upp på pennan. Nu går det inte ens att sätta ner båten i vattnet utan att den välter. Man ska inte byta plats om det inte är nödvändigt. Det är alltid en fara i att resa sig i en båt. Tyngdpunkten ändras uppåt, båten blir vingligare/rankare, när man reser sig. Detta gör att båten lättare kantrar eller välter. Måste man byta plats så ska en i taget flytta sig och hålla sig så liten som möjligt. Res dig så lite som möjligt. Ju lägre du håller dig desto mindre ranglig blir båten. Tänk också på att hålla dig i mitten av båten. Håll gärna med en hand på var sida om båten. DU SKA ALLTID STANNA KVAR VID BÅTEN OM DU RAMLAR I. DU HAR FLYTHJÄLP AV BÅTEN. ROPA PÅ HJÄLP! 14 Lärarhandledning till BÅTVETT

15 Den som sitter vid årorna måste se till att årorna inte ger sig iväg när de släpps. Vad ska man tänka på? Om någon ramlar i vattnet och ska försöka ta sig upp igen, så gör man det i aktern på båten. Där har båten bäst bärighet och är minst rank. Det är alltid mycket svårt att ta sig upp i en båt om man ramlat i. Lägg dem i båten om du har öppna årtullar. Sitter årorna fast på årtullarna så fäll upp årorna så att du inte stöter till årorna av misstag så att de hoppar ur sina fästen. Om du tappar en åra så är det viktigt att ta det lugnt. Skulle någon kasta sig efter åran är det stor risk att båten kantrar. Försök att lugnt och fint nå åran. Måste du luta dig så se till att någon håller motvikt åt andra hållet. Bäst är det om du kan ta upp åran från aktern. Där är båten mest bärkraftig och minst rank. Lyckas du inte få tag i åran, så sitt kvar nere i båten. Om du ska hjälpa någon som ramlat i så stäng först av motorn. Paddla eller ro försiktigt fram till den du ska hjälpa. Hur visar du att du är i nöd på sjön? Om en roddbåt välter så flyter den oftast. En båt som är godkänd av Sjösäkerhetsverket ska inte sjunka. Hur ser man att en båt är godkänd? -Höj och sänk båda armarna samtidigt. Detta är en nödsignal och ska bara användas om du behöver hjälp. Lämna inte båten, även om du driver längre ut. Att en båt är godkänd ser man på den blå skylten som sitter väl synlig i båten. Lärarhandledning till BÅTVETT 15

16 Simmar du iväg från båten kanske du inte orkar till land. Du ska aldrig ta den risken. Hur kan man spara på krafterna? På land kan du hålla värmen genom att röra dig, hoppa, springa och göra åkarbrasor. Detta gäller inte i kallt vatten. Hur gör du här? Håller du dig fast i båten kan du spara på krafterna genom att ligga så stilla som möjligt. Du sparar på värmen också om du håller dig stilla. Så lite vatten som möjligt ska strömma förbi dig. Din kropp värmer upp vattnet som ligger närmast dig och det vatten som finns i dina kläder. Om du rör dig så kommer hela tiden nytt kallt vatten mot kroppen. Praktik Låt kallvattnet i kranen rinna. När det är så kallt som möjligt häll upp lite vatten i en hink. Låt barnen stoppa den ena handen i hinken och hålla den andra under rinnande vatten. Vilken hand blir kallast efter ett tag? Låt barnen ta på vantar och gör om samma sak. Hur känns det nu? Den som är under rinnande vatten. Vanten gör att handen värmer upp vattnet närmast handen. Rör man handen kommer det att kännas kallt igen. 16 Lärarhandledning till BÅTVETT

17 Gå nu igenom båtvettsreglerna i elevhäftet och diskutera de olika punkterna. Detta är blir en repetition av vad ni tidigare gått igenom och ger eleverna förståelse för varför reglerna finns. Det är viktigt att vara ordentligt klädd när man är ute på sjön och tänka på båtvettsreglerna. Prata om att barnen aldrig ska vara ensamma på ute sjön. Om de ror ut i en jolle eller liknande ska de aldrig ro så långt att de inte ser de vuxna. De ska alltid tala om vart de tänker ro. Ni kan låta barnen göra teckningar med båtreglerna. Sätt nu ihop alla de bilder och texter ni gjort. Barnen får då var sin bok om båtvett. Att göra i klassen eller simhallen När ni besöker simhallen kan barnen ta med sig ett par långbyxor och en T-shirt eller tröja som de kan bada i. De som har flytväst kan ta med den. Prata med badpersonalen innan ni badar med kläderna i simhallen. Repetera de livräddningsövningar ni gjort tidigare. - Kasta livboj och dra in en kamrat. - Kasta livlina och dra in en kamrat. - En person står kvar på land och håller i bojens lina. En simmar ut till en kamrat i vattnet och trär på henne livbojen. Personen på land drar in livboj och kamrat. - Simma ut till en kamrat med livboj utan lina. Bogsera in kamraten till närmaste kant. - Flyta med kläder och flytväst. Nya övningar som ni kan göra. - Barnen tar på sig byxor och tröja. Låt dem ligga stilla vid kanten. Låt dem sedan röra sig. Känns det någon skillnad? - Ta av kläderna och fortsätt med övningarna. - Låt barnen försöka ta sig upp på bassängkanten utan att använda trappan. Var det svårt? Det är betydligt svårare att ta sig upp i en båt som dessutom rör på sig. - Träna på att simma på rygg med riktiga ryggsimbentag. Det är en övning i att bogsera en nödställd. Det går inte att bogsera med crawlbenspark. Lärarhandledning till BÅTVETT 17

18 Lagkapp Använd bassängen på tvären eller barnbassängen. Ett barn (nr 1) står ca 2 meter från kanten i vattnet med ansiktet vänt mot närmsta bassänkant. Tre barn står på kanten, ett på den sida som barnet i vattnet tittar åt (nr 2) och två på motsatt sida (nr 3 och 4). Barn nummer 4 har långbyxor och tröja på sig. Barn nummer 2 håller en livboj i handen. När starten går kastar nr 2 bojen till nr 1 och drar in henne. När nr 1 tar tag i kanten hoppar nr 2 i och simmar med bojen till andra kanten. Där hoppar nr 3 i och bogserar nr 2 genom att gå på botten tillbaka. När nr 3 slår handen i kanten hoppar nr 1 i och simmar över till nr 4. När nr 1 slår handen i kanten hoppar nr 4 i och simmar klädsim till andra sidan. Det lag vars 4:a kommer först har vunnit. Slutligen Vid tillfälle är det bra att fråga föräldrarna hur det är med barnens simkunnighet. Enligt läroplanen ska alla elever kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten när de slutar klass fem men det givetvis bra om de lär sig simma så tidigt som möjligt. Nästa häfte i Barnens Livräddningsskola Låt gärna barnen också få försöka avlägga prov för något av de simmärken som finns. 18 Lärarhandledning till BÅTVETT

19 Lärarhandledning till BÅTVETT 19

20 Alla kan rädda liv Alla kan bli duktiga livräddare. Du behöver inte vara stor och stark eller ens vuxen för att kunna hjälpa en människa i nöd. Alla kan rädda liv, på sitt eget sätt. Om alla, både barn och vuxna lär sig hur man kan undvika olyckor och hur man kan hjälpa en människa i nöd, kan vi tillsammans rädda många liv. Det viktigaste är ju att man gör något och inte bara står där och tittar. När du vet hur man kan hjälpa en vän, känner du dig också lite säkrare själv. Och säkerhet är viktigt. Då kan du tryggt ha kul i vattnet, i båten, på isen och alla andra platser där det är roligt att vara. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan 20 Lärarhandledning till BÅTVETT PIR