Verksamhetsplan Plan fö r det systematiska kvalitetsarbetet Talla ngens sköla öch fritidshem

Transkript

1 September 2014 Verksamhetsplan Plan fö r det systematiska kvalitetsarbetet Talla ngens sköla öch fritidshem Alla elever kan nå målen! 1

2 Tallängens skola är en F-5 skola med 156 elever och 20 personal. Skolan ligger i Hällabrottet, ca 3 km utanför centrala Kumla. Området har en homogen befolkning. Det är en liten andel familjer med sociala eller ekonomiska svårigheter och ett litet antal familjer med utländsk härkomst. Skolan har under läsåret 155 elever fördelade över år F-5. Klass Elevantal Lärare F 22 Marie-Helene Berggren (Mille) Ylva Funnell Carina Ebestam 1 25 Ninna Andersson 2 16 Therese Höllerbauer 3 25 Marianne Larsson 1-3 Elisabeth Waern 4-5A 22 Susanne Karlsson 4-5B 22 Anna-Lena Köpberg 4-5C 22 Marlene Hagman 4-5 Anna-Charlotte Andersson Idrott Maria Lundberg Slöjd Carina Andersson Musik 3-5 Jennie Löfgren Specialpedagog Henry Andersson Lillfritids (år F-1) Ylva Funell Marie-Helene Berggren Carina Ebestam Storfritids (år 2-5) Rektor Elevhälsoteam Specialpedagog Kurator Skolsköterska Daniel Bluckert Helene Grundström Karin Edman Ingrid Johansson Ingela Hagenfors Christina Jardenius 2

3 Tallängens skola är indelat i tre arbetslag År 1-3 År 4-5 Fritidshemmet stor och lill, med cirka 90 barn inskrivna. Arbetslagsledare på skolan är Carina Andersson och Maria Lundberg, de är med i vårt områdes utvecklingsgrupp tillsammans med Susanna Blagus-Sandberg från Romarebäcken och Helena Larsson från Norrgården. Lokaler Tallängens skola är en enplansbyggnad, delvis i sutteräng. Alla klassrum har eget kapprum och entré. Förskoleklass och lillfritids delar lokaler och har gott om utrymme fördelat över tre rum och två kapprum. Storfritids har egna lokaler. Det finns en musiksal med behov av komplettering av instrument. Skolan har egen idrottshall och lokaler för båda slöjdarter. Trä- och metallslöjdsalen är rustad före Under innevarande läsår saknar vi träslöjdslärare och har därför slöjd. Hela skolan har ett behov av att förnya inventarier så som förvaringsmöbler, konferensmöbler, arbetsplatser och liknande. Det här läsåret har arbetslag 4-5 fått medel att köpa nya elevmöbler för. Det finns en separat matsal och ett mottagningskök där maten kommer från Kumlaby kök. Skolgården är delvis asfalterad, delvis bestående av skog och gräsmatta. Det finns tillgång till fotbollsplan som också blir spolad till is under vintertid. Gården är rymlig och väl tilltagen med varierad lekmiljö som är mycket inbjudande till lek. På skolgården finns både vanliga gungor (3 stycken) och en sk fågelbogunga eller kompisgunga. Det finns också sandlåda och en del annan fast lekutrustning. Under vintertid finns en liten kulle som används till pulkabacke. På den asfalterade delen av skolgården finns en basketplan. Skolan har ett bibliotek, eller mediatek, som är stort och rymligt, där finns plats för 4 stycken elevdatorer och plats för grupparbete. Till biblioteket har vi i år flyttat vår konferenslokal. I källarens sutterängdel finns dels textilslöjdens lokal och kapprum och för övrigt outnyttjade lokaler som i dagsläget endast används av kyrkans kvällsaktiviteter och för barnkalas. I dessa lokaler har tidigare varit t ex fritids och de är i behov av renovering. Det finns fr om det här läsåret ett heltäckande trådlöst nätverk i lokalerna. Alla klassrum har utrustats med projektorer. 3

4 Tallängens vision och värdegrund Vi på Tallängen: Höga förväntningar! - visar varandra ömsesidig respekt - arbetar för att alla elever ska få en positiv självbild - ser möjligheterna hos alla elever och vuxna och har höga förväntningar på varandra - skapar en trygg, trivsam och utvecklande arbetsmiljö som skapar lust att lära - arbetar för hög måluppfyllelse hos alla elever Våra mål för verksamheten Skola Målen för verksamheten har vi formulerat utifrån en övergripande rubrik: Elevernas utveckling mot målen via fem underrubriker: 1. Undervisning och lärande 2. Grundläggande värden och inflytande 3. Trygghet och studiero 4. Särskilt stöd 5. Bedömning Dessa sammanfattar det viktigaste i de nationella styrdokumenten, dvs läroplanen (Lgr 11) och skollagen. Till varje rubrik hör ett antal utvärderingspunkter som i sig även utgör kriterier för att de nationella målen uppfylls. Fritidshemmet, under framtagning. 4

5 - Arbetsmiljöplan - DLS-test år 5 i oktober - Revidera LBP - Dokumentera elevernas måluppfyllelse TALLÄNGENS ÅRSHJUL Period 3 Period 4 v 50-4 v Analys DLS-test år 5 - DLS-test år 2 i februari - Trivselenkät görs F-5 - Dokumentera elevernas måluppfyllelse - Analys ma-test - Analys DLS-år 2 - Revidera LBP Period 2 v Period 1 - Utvärdering enligt mallen - Dokumentera elevernas måluppfyllelse/ omdömen - Sammanfattande utvärdering - Analys NP år 3 - Analys NP Period 5 v Period 6 Utvärdering enligt mallen v v På KUP: Revidera VP och färdigställa kalendariet. Uppstart v 33 Skolavslutning 11/6 - Analys nationella prov (in till BUF) - Trygghetskartl. görs - Klassens regler - Skyddsrond - Analys MA-test - Starta IUP - Utvärdera perioden efter mallen Skolstart 18/8 Händer i perioderna: - 1 elevråd - APT (skola 1/månad, fritids 1/period) - Uppföljning av EA, särskilt stöd och ÅP - Vuxenstödjarmöte (nuläget redovisar på konferens) - Utvärdering/dokumentation i arbetslagen Utvärdering/dokumentation: Period 1,3, 5: Utvärdera enligt mallen Period 2, 4, 6: Dokumentera elevernas måluppfyllelse Fritids arbetslag utvärderar enligt sin mall i varje period. 5

6 Utvecklingsområden Ett särskilt utvecklingsområde även under detta läsår är att fortsätta formulera utvärderingspunkter/frågor/kriterier till den första underrubriken undervisning och lärande. De som redovisas här i verksamhetsplanen är där vi befinner oss just nu i detta utvecklingsarbete. Målet med utvecklingsområdet är att i varje period under läsåret ha effektiva utvärderingar så att arbetet kring undervisning och elevernas lärande verkligen leder till högre måluppfyllelse. Arbetet påbörjades under förra läsåret men det finns fortfarande behov av förbättring. Vi kommer också att arbeta med att utveckla redovisningarna över elevernas resultat, så att de blir mer genomarbetade särskilt för år 3-5. Ett stående utvecklingsområde är att förbättra och effektivisera arbetet kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Enligt de nya allmänna råden kring detta ska varje lärare och arbetslag arbeta med sk extra anpassningar och förhoppningsvis kommer det att underlätta diskussion och analys. Extra anpassningar ska skrivas in i IUP:erna. Arbetet med IUP och bedömningar pågår för att få igång detta via Skolportalen, med hjälp av Mats Jansson som har ett kommunövergripande uppdrag. Ett kommungemensamt utvecklingsområde för läsåret är arbetet med bedömning för lärande där vi har planerat en halv KUP-dag kring detta tema som en sorts uppstart. I samband med BFL kommer vi att lyfta frågan om elevers inflytande över sitt skolarbete. Vi ska framför allt diskutera hur läraren ska arbeta med planering och genomförande av undervisning på ett sätt som gör eleven delaktig. Vi kommer att utgå delvis från Lars Tohrins mall. När det gäller arbetet med Likabehandlingsplanen kommer vi att revidera denna en gång per termin, gemensamt i arbetslagen. I varje period, vid utvärderingen har varje arbetslag i uppgift att lyfta ett pedagogiskt dilemma för diskussion. Fritids utvecklingsområde är att fortsätta arbeta med planerade rastaktiviteter. 6

7 Det systematiska kvalitetsarbetet På Tallängens skola arbetar vi med läsåret indelat i sex perioder, se årshjulet, alla perioder innehåller ett antal återkommande aktiviteter som utvärderas i slutet av varje period. Syftet med utvärderingen är att inför den nya perioden få möjlighet att ändra, korrigera och förbättra. Det är ett formativt kvalitetsarbete som syftar till att arbeta proaktivt istället för reaktivt. I vissa perioder tillkommer aktiviteter som sker med ett glesare intervall, eller aktiviteter som endast sker en gång per läsår. Utvärderingen sker efter en mall där utvärderingspunkterna återkommer i varje period i syfte att upptäcka återkommande styrkor och svagheter i vårt arbete runt eleverna. Det är också ett sätt att försäkra sig om att vi arbetar med det vi ska, nämligen uppdraget och inte tappar fokus! Inför läsåret 2014/15 har vi delvis justerat utvärderingsfrekvens och form. Som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet har vi ett kalendarium där allt viktigt finns inskrivet, t ex innehåll på konferenser, APT, uppföljning av extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, möte för elevstödjare, KUP-dagar, fortbildning mm. 7

8 Utvärderingmall/Skola 1. Elevernas utveckling mot målen A. Undervisning och lärande De nationella målen Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. (Lgr-11 1 kap) Eleverna informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd samt huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. (Skollagen 4 kap 14 ) Tallängens skolas mål Alla elever på skolan ska ha en hög måluppfyllelse. Alla elever ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor så långt det är möjligt. Indikatorer för måluppfyllelse: - I alla ämnen tydliggör undervisande lärare målen som vi jobbar med och vad som förväntas av eleven. Detta görs på olika sätt, oftast vid nya arbetsområden skriftligt eller muntligt tillsammans med eleverna. - Vi har höga förväntningar på alla elever. Barn lär på olika sätt, vi arbetar därför på ett varierat undervisningssätt t.ex. med individuellt anpassat material, individuella genomgångar vid behov och undervisning som stimulerar flera sinnen. Vi utgår från elevernas förkunskaper och bygger vidare därifrån. Detta gäller alla barn, både de med särskilda behov och de som behöver större utmaningar. Vi har höga förväntningar på alla elever. - Läsningen har stor betydelse för alla ämnen och därför läser alla klasser minuter per dag. I klasserna har vi bokprat för att skapa intresse och nyfikenhet kring läsning. 8

9 - Flera lärare deltar i del II av projektet Matematiklyftet under läsåret. Denna fortbildning ger lärarna nya ideér och kunskaper som eleverna får ta del av. - Läraren utformar IUP för alla elever, delvis tillsammans med eleven och går igenom den på utvecklingssamtalet. Där har elev och förälder möjlighet att framföra synpunkter och att diskutera innehållet. - Utvecklingssamtal hålls 2ggr/läsår. B. Grundläggande värden och inflytande De nationella målen Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. (Lgr 11 2 kap) Skolan arbetar systematiskt med att eleverna ska tillägna sig de grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiv i samhällslivet. (Skollagen 1 kap 4 ) Eleverna ges möjlighet till ett aktivt inflytande över utbildningen. (Skollagen 1 kap 10 ) Tallängens skolas mål Alla elever ska känna att de har inflytande och kan påverka sin skoldag utifrån ålder och mognad. Indikatorer på måluppfyllelse: - Vi har kamratstödjare i alla klasser - Vi har minst ett matråd per termin - Vi gör trygghetskartläggning varje hösttermin - Vi gör trivselenkät varje vårtermin - Vi har vuxna ute - Vi har elevråd minst 1 gång/period. - Varje klass har klassråd och klassens regler - Eleverna har möjlighet till inflytande i undervisningen (utifrån ålder och mognad) göra olika val under arbetstemat. 9

10 C. Trygghet och studiero De nationella målen Skolmiljön vid skolenheten präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap 3 ) Ordningsregler finns, har utarbetats under medverkan av eleverna och följs upp vid skolenheten. (Skollagen 5 kap 5 ) Rektorer och lärare vidtar de omedelbara eller tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. (Skollagen 5 kap 6 ) Vid skolan genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 10 ) Skolan har rutiner för att personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till rektorn. (Skollagen 6 kap 10 ) Skolan har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska rapporteras till huvudmannen. (Skollagen 6 kap 10 ) Det finns..en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. (Skollagen 6 kap 8 ) Tallängens skolas mål Alla elever på skolan ska känna sig trygga med kompisar, personal och miljö. Indikatorer på måluppfyllelse - All personal känner till skyldigheten att ingripa när kränkning, trakasseri eller diskriminering sker, åtgärda och dokumentera detta. All dokumentation sparas i vår trygghetspärm. - Våra vuxenstödjare träffas minst 1 gång/period för att gå igenom den dokumentation som finns i vår trygghetspärm. Vuxenstödjarna ansvarar för att hålla koll på det som vi bestämt och skrivit in i kalendariet och som avser trygghet och trivsel, t ex trygghetskartläggning och trivselenkäterna. All personal ansvarar för att delta i detta arbete. - All personal känner till rutinen att anmäla till rektor för anmälan vidare till huvudman. - Vuxenstödjarna utvärderar sitt arbete i varje period. - Alla klasser utformar ordningsregler på klassrådet och utvärderar dessa regelbundet - Kamratstödjarträff varje vecka med en vuxenstödjare. 10

11 - Vuxen tillsyn alla raster - Likabehandlingsplan med aktuell plan mot kränkningar uppdateras varje termin D. Särskilt stöd De nationella målen Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr 11 kap 2) Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3 kap 8) Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. (Skollagen 3 kap 5a) Resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör. (Lgr 11 kap 1) Skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. (Skollagen 5 kap 4 ) Rektor fattar beslut om enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång enligt författningarnas krav. (Skollagen 3 kap 9 ) Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. (Skollagen 3 kap 9 ) Tallängens skolas mål Rektor, lärare och specialpedagog bedömer utifrån sin profession och diagnoser när elev är i behov av särskilt stöd och ska i ett tidigt skede sätta in rätt stöd. Indikatorer på måluppfyllelse 11

12 - All personal följer de rutiner vi har runt pedagogisk kartläggning, beslut om åtgärdsprogram och upprättande av åtgärdsprogram. - Samverkan sker med elevhälsoteamet vid behov - Elev med behov av särskilt stöd får den undervisning den har rätt till utifrån sina behov och förutsättningar. Alla lärare på skolan känner till kraven på att arbeta med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, innan stödbehov lyfts till EHT. - Vi har effektiva rutiner för hur vi arbetar med elever i behov av stöd/särskilt stöd, hur lärare och specialpedagog samarbetar och hur olika insatser utvärderas. Utvärdering av arbetet runt elever sker ca var 6:e vecka. - Kontinuerlig diskussion om vilka elever som behöver extra stöd. Detta sker i varje period. - Åtgärdsprogram upprättas för de elever som behöver. - Elever jobbar med specialpedagog, individuellt eller i liten grupp. - Vid några tillfällen per vecka arbetar lärare som resurs till elever i behov av särskilt stöd. E. Bedömning (och betygssättning) De nationella målen Skolans mål är att varje individ utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Lgr 11) Lärarna utvärderar regelbundet elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån kursplanernas krav. Lärarna utnyttjar vid bedömning och betygssättning all tillgänglig informationa om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. (Lgr 11 kap 2) Nationella ämnesprov används som ett stöd för rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. (Skolförordningen 9 kap 20 ) Minst en gång per termin hålls utvecklingssamtal om hur elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. (Skollagen 9 kap 11 ) Omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. (Skollagen 10 kap 13 ) 12

13 I de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. (Skollagen 10 kap 13 9 Tallängens skolas mål - Varje elev tränar sig i självbedömning och kamratrespons, efter mognad och ålder. - Varje betygsättande lärare (till ev. framtida sexor läsåret 2014/2015) fortbildas i bedömning och i att sätta betyg. - Matrisarbete? Indikatorer på måluppfyllelse - Eleven har tränat sig på att reflektera över sin egen arbetsinsats samt gett respons till några kamrater. - Lärare fortbildas i bedömning och i att sätta betyg? - Arbetet med matriser startat? - DLS för år 5 i oktober och för år 2 i februari. - Nationella prov för år 3. - Skriftliga omdömen minst en gång per läsår. 2. Resursanvändningen Hur har resurserna använts under perioden? Har det gett förväntat resultat? Behöver något förändras? Finns det elever som inte får det stöd de behöver? 3. Schemabrytande aktiviteter under perioden Vilka aktiviteter har planerats och genomförts? Hur har eleverna varit delaktiga? Vilka mål sattes för aktiviteten? Vilka resultat uppnåddes+ 4. Samverkan skola och fritidshem. På vilket sätt har samverkan skett? I vilket syfte? Vilka resultat kan vi se? Förslag på frågor att utgå ifrån när vi analyserar verksamhetsplanen vid periodslut, vilka frågor är relevanta? - Varför blev det som det blev när vi gör som vi gör? - Varför blev/är resultatet som det blev/är? - Vilka förbättringar, försämringar och variationer kan vi se? - Vad har bidragit till att vi lyckats (framgångsfaktorer) eller inte lyckats? - Vilka är hindren och möjligheterna för att förbättra? - När, i vilka situationer, visar sig problemen? - Lärdomar, vad drar vi för slutsatser? 13

14 14