Sammanträde i Servicenämnden

Transkript

1 DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sammanträde Sida 1 (7) Sammanträde i Servicenämnden Ordförande kallar till sammanträde. Tid: Plats: Lokal "Foajén" Restaurang Gastronomen, Falu lasarett Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress Grupprum kl Majoriteten: Gastronetten, Restaurang Gastronomen Alliansen: Konferenscentrum A, sal 3, Restaurang Gastronomen Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 2 Anmälningsärenden Anmälan av delegeringsbeslut 3 3 Övriga anmälningsärenden 4 Beslutsärenden Periodrapport FV 82, kvartal Handlingsplan Kostpolicy Landstinget Dalarna Krav- och Rättvisemärkt kaffe i Landstinget Dalarna 7 Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Falun Söderbaumsväg Falun Personal.LsD@ltdalarna.se Org.nr:

2 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 2 (7) Inledning och protokollsjustering 1 Information Ordförandens förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: a) Miljöredovisning för år 2012 (Christer Blomqvist) LD13/00624 Bilaga 1 a) b) En dag på Serviceförvaltningen som praktikant (Britt-Marie Essell) Bilaga 1 b)

3 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 3 (7) Anmälningsärenden 2 Anmälan av delegeringsbeslut Ordförandens förslag. 1. Antecknar de anmälda delegeringsbesluten till protokollet. Anmäldes följande enligt delegeringsbestämmelser fastställda av Landstingsstyrelsen 114/2011 och Servicenämnden 67/2011 fattade beslut. - Av förvaltningschefen fattade beslut. Beslut om externa avtal: a) Avtal mellan Attacus Power AB och Landstingsservice avseende service av reservkraftsaggregat 1 ggr/år fr o m Anläggning vid Ludvika lasarett. Dnr LD13/00716 b) Avtal mellan Foodit Kostsystem AB och Landstingsservice avseende standardsystemet Matilda. Avtalstid Dnr LD13/00694 c) Avtal mellan Anticimex Företagstjänster och Landstinget Dalarna avseende skadedjursskydd vid mottagningsköket och café och butik vid Ludvika lasarett fr o m Dnr LD13/00601 d) Serviceavtal mellan Aromateknik och Landstingsservice avseende kaffemaskin vid Gastronomen, Falu lasarett Bar Cube 2 1W - 2 G is Dnr LD13/01045 e) Serviceavtal mellan Aromateknik och Landstingsservice avseende kaffemaskin vid Gastronomen, Falu lasarett Bar Cube 2 1W - 2 G is Dnr LD13/01046

4 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 4 (7) f) Serviceavtal mellan Aromateknik och Landstingsservice avseende kaffemaskin vid Gastronomen, Falu lasarett Alpha F/Melitta C2000 Dnr LD13/01047 g) Serviceavtal mellan Aromateknik och Landstingsservice avseende kaffemaskin vid Café och butik, Falu lasarett Alpha F / Melitta C2000 Dnr LD13/01048 Beslut om upphandling: h) Vikmaskin för vikning av filtar och täcken vid Fredriksbergstvätten 3 Övriga anmälningsärenden Ordförandens förslag. 1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna. Anmäles följande; a) Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige Revidering av arvodesreglementet och nämndreglementena i Landstinget Dalarna Dnr LD12/02875 b) Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige Landstingets revisionsberättelse för år 2012, revisorernas redogörelse för 2012 samt granskning av årsredovisning 2012 Dnr LD13/01133

5 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 5 (7) c) Granskning av bokslut 2012 Dnr LD13/01015 Bilaga 3 c) d) Inspektionsrapport vid produktionsköket i Falun. Kontroll att verksamheten uppfyller livsmedelslagens krav gällande märkning. Dnr LD13/00230

6 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 6 (7) Beslutsärenden 4 Periodrapport FV 82, kvartal 1 Diarienummer LD13/01324 Ordförandens förslag 1. Godkänna redovisad periodrapport FV82, kvartal 1 Sammanfattning av ärendet Det ekonomiska resultatet uppgår till +3,1 Mkr efter det första kvartalet 2013 för Landstingsservice. Det positiva resultatet visar att den ekonomiska stabiliteten som fanns under 2012 fortsätter under nuvarande verksamhetsår. Förvaltningen kan konstatera fortsatt hög efterfrågan på servicetjänster. Se periodrapporten i sin helhet i bifogat dokument. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Periodrapport FV 82, kvartal 1 5 Handlingsplan Kostpolicy Landstinget Dalarna Diarienummer LD12/01648 Ordförandens förslag 1. Servicenämnden antar redovisad handlingsplan 2. Handlingsplanen skickas till landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ledning för vidare hantering Sammanfattning av ärendet Efter landstingsfullmäktiges fastställande av Kostpolicy för Landstinget Dalarna har en handlingsplan framtagits. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Handlingsplan Kostpolicy LD

7 Landstinget Dalarna DAGORDNING Servicenämnden Landstingsservice Sida 7 (7) 6 Krav- och Rättvisemärkt kaffe i Landstinget Dalarna Diarienummer LD13/01313 Ordförandens förslag 1. Landstinget Dalarna övergår till att köpa ekologiskt och rättvisemärkt kaffe. Sammanfattning av ärendet Servicenämnden har vid tidigare nämndsmöten beslutat att succesivt öka andelen miljömärkta livsmedel för att till år 2015 nå målet 25 % miljömärkta livsmedel. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Skrivelse

8 Underlag

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33 BESLUTSUNDERLAG Servicenämnden Landstingsservice Datum Sida 1 (1) LSD Förvaltningsledning/stab Dnr LD13/01324 Uppdnr 542 Ärende punkt 4 a) Periodrapport FV 82, kvartal 1 Ordförandens förslag 1. Godkänna redovisad periodrapport FV82, kvartal 1 Sammanfattning Det ekonomiska resultatet uppgår till +3,1 Mkr efter det första kvartalet 2013 för Landstingsservice. Det positiva resultatet visar att den ekonomiska stabiliteten som fanns under 2012 fortsätter under nuvarande verksamhetsår. Förvaltningen kan konstatera fortsatt hög efterfrågan på servicetjänster. Se periodrapporten i sin helhet i bifogat dokument. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Periodrapporten efter det första kvartalet 2013 har framtagits i samverkan mellan Ekonomienheten, HR-enheten och driftverksamheten. Samverkan med fackliga organisationer Centrala samverkan Patientperspektiv, Finansiering och ekonomiska konsekvenser, Miljö, Likabehandling, Barnkonsekvens, Juridik, Folkhälsa, Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete, Uppföljning. Icke relevant. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Falun Söderbaumsväg Ekberg Martin Falun Personal.LsD@ltdalarna.se Ekonomichef Org.nr: martin.ekberg@ltdalarna.se

34 Servicenämnden Landstingsservice Måluppföljning Perspektiv Mål Utfall Status Personal Sjukfrånvaro Nöjdmedarbetarindex 5,0% 90% 7,7% 89% Ekonomi Resultatindex 1,01 1,04 Kund Nöjdkundindex 90% 89% Produktion Städ, avverkningsgrad Tvätt, leveranssäkerhet Fastighetsteknik (planerat/utfört underhåll) Kost (antal portioner/timme) 353,0 98,1% 100% ,8 99,2% -- 11,18 Verksamhet Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under årets första kvartal anges nedan i punktform: Flera funktioner inom Landstingsservice verksamhet är varslad om stridsåtgärder av Kommunal fr.o.m. 29:e april. Ett förberedelsearbete har inletts inom förvaltning för att belysa konsekvenserna för Hälso- och sjukvården om stridsåtgärderna effektueras. Kostförsörjningen på Ludvika lasarett har säkrats i Landstinget Dalarnas egen regi fr.o.m. 21 januari. Ett mottagningskök på Ludvika lasarett har färdigställts. Matleveranser sker från produktionsköket i Mora, övriga livsmedel levereras från produktionsköket i Falun. Övertagandet har gått enligt plan med nöjda kunder överlag. Café Hörnan på Ludvika lasarett driftsattes 21 januari av Landstingsservice. En viss restaurering med tillhörande möblemang har skett och vi kan konstatera en liten ökning i omsättningen som följd. Kraftiga neddragningar kommer ske under sommarmånaderna på Ludvika lasarett, detta kommer påverka resultatet i negativ bemärkelse. Genom ett centralt uppdrag har förvaltningen arbetat fram ett gemensamt ramavtal för Landstinget Dalarnas transporter. Syftet är att samtransportera vårt gods på ett mer kostnadseffektivt sätt. Effekten är att Landstingsservice utför mer av Landstinget Dalarnas transporter. Vidare kommer den inre logistiken att genomlysas under innevarande verksamhetsår. Syftet är att se hela logistikflödet för både inre och yttre transporter. Ett ramavtal mellan Landstingsservice och Tandvården har framarbetats. Detta är ett resultat av den avtalsöversyn som pågått av Landstingsservice tjänster. Implementering för fullservice har påbörjats avseende Materielförsörjning för Ny vårdbyggnad. Internrekrytering av fyra tillkommande tjänster för uppdraget har påbörjats. Efterfrågan av personalplagg ökar vid Fredriksbergstvätten som följd av skärpta hygienaspekter. Det pågår även ett arbete i att lösa den Nya vårdbyggnadens leverenser av personalplagg från centrala förråd. Under årets första kvartal inrättades ett Serviceråd mellan Hälso- och sjukvården och Landstingsservice på uppdrag av Landstingsdirektören. Det främsta syftet med rådet är att skapa ett tydligt forum där servicefrågor skall hanteras samlat i ett landstingsledningsperspektiv. Ordförandeskapet och administrationen för det nationella servicenätverket Best service överlämnades under årets början till Region Skåne. Ekonomiredovisningen administreras dock fortsättningsvis av Landstingsservice. Årets benchmarkingmaterial för våra ingående processer, tvätt, kost, städ, avfallshantering och materialförsörjning har tagits fram och kommer att slutredovisas av Ernst & Young under juni månad. Som en följd av detta kommer Best practice att utses och presenteras inom respektive process. Uppföljning besparingsåtgärder Uppdraget 2013 är att bibehålla effekten av de besparingsåtgärder och rationaliseringar som genomfördes under 2011 och Avkastningskravet på Landstingsservice uppgår 2013 till 2,0 Mkr. Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla synergier mellan olika verksamhetsområden i syfte att bli kostnadseffektivare. Landstingsservice är intäktsfinansierade och därmed beroende av kundens efterfrågan. Det ställer krav på förvaltningen att kunna uppvisa effektiva produktionslösningar för våra kunder. Transparens och hög grad av intäkts- och kostnadskontroll är av största vikt för att upprätthålla förtroliga och goda kundrelationer. Ett nära samarbete med våra kunder sker förutom i det nyinrättade Servicerådet i respektive styrgrupp för Tandvård, Landstingsfastigheter och Hjälpmedel. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 74,8 279,7 276,1 279,2 Kostnader -71,7-279,8-275,5-276,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -43,6-172,0-169,9-164,5 3,1-0,1 0,6 2,8 Landstingsbidrag 0,0 1,4 1,4 0,0 Över/ Underskott 3,1 1,3 2,0 2,8 Investeringar -1,0-3,3-4,9-1,6 Det positiva resultatet på +3,1 Mkr efter årets första kvartal är inte helt rättvisande. Upphandling av ersättningstextilier till Fredriksbergstvätten pågår varför några inköp inte skett under årets början. En ökad efterfrågan inom kostverksamheten bidrar till det positiva resultatet.

35 Nya uppdrag som exempelvis Café Hörnan och mottagningsköket på Ludvika lasarett tillkom sent under föregående år varför budget ej lagts för dessa tillkommande verksamheter. Samordning av yttre transporter som en följd av insourcing och förändringar i transportplan har ej kunnat korrigeras i föreslagen budget. Dessa förändrade förutsättningar i Landstingsservice verksamhet har medfört en sammanvägd prognosjustering ner till +1,3 Mkr på årsbasis. På grund av en för närvarande hög efterfrågan på flera av våra tjänster, nya förfrågningar och tillkommande uppdrag under senare delen av året kvarstår målet och ambitionen att uppnå beslutat avkastningskrav på +2,0 Mkr. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda Antal faktiska årsarbetare 365,10 348,81 361,02 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. Hög korttidssjukfrånvaro under årets första kvartal har medfört att timanställda och mertid/övertid har tvingats att öka för att säkra den dagliga driften. Orsaken till den höga sjukfrånvaron är bl.a. en förvärrad influensaepidemi i jämförelse med tidigare år. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -116,6-118,0-115,7 Som en följd av den tillkommande kostverksamheten på Ludvika lasarett har nyrekryteringar skett vilket föranlett en prognosförändring av personalkostnaderna. Ander Roos Förvaltningschef Landstingsservice

36 BESLUTSUNDERLAG Servicenämnden Landstingsservice Datum Sida 1 (1) LSD Förvaltningsledning/stab Dnr LD12/01648 Uppdnr 539 Ärende punkt 5 a) Handlingsplan Kostpolicy Landstinget Dalarna Ordförandens förslag 1. Servicenämnden antar redovisad handlingsplan 2. Handlingsplanen skickas till landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ledning för vidare hantering Sammanfattning Efter landstingsfullmäktiges fastställande av Kostpolicy för Landstinget Dalarna har en handlingsplan framtagits. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Vi landstingsfullmäktiges sammanträde , 161, fastställdes en Kostpolicy för Landstinget Dalarna. Landstingsservice fick uppdraget att framta en handlingsplan för att tydliggöra konsekvenserna av Kostpolicyn enligt bilaga. Planering sker för att utbilda samtliga berörda inom hälsooch vården och påvisa syftet och intentionerna i handlingsplanen. Patientperspektiv Säkerställa att inneliggande patienterna får erforderligt näringsintag. Säkerställa trevlig miljö vid måltidsserveringen. Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Säkerställa att goda hygienrutiner finns. Samverkan med fackliga organisationer Central samverkan Uppföljning Vid kunddialoger Finansiering och ekonomiska konsekvenser, Miljö, Likabehandling, Barnkonsekvens, Juridik, Folkhälsa Ej relevant. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Falun Söderbaumsväg Roos Anders Falun Personal.LsD@ltdalarna.se Förvaltningchef Org.nr: anders.roos@ltdalarna.se

37 II Landstinget DALARNA LANDSTINGET DALARNA INK' K23 Handlingsplan Kostpolicy SKR.J Landstinget Dalarna

38 Handlingsplan Kostpolicy Inledning For att patienten/kunden skall fa en fullvardig kost ar det manga aspekter som maste beaktas och flera olika yrkeskategorier ar inblandade. Denna handlingsplan beskriver vem, vad, hur, och nar arbetet skall goras. Tillsammans bidrarvi till att vara patienter/kunder far de basta forutsattningarna for ett bra naringstillstand. Som komplement till handlingsplanen finns en kosthandbok som mer detaljerat beskriver de olika kosttyperna och egenkontroll for livsmedelshygien. Ansvarsfordelning Ansvarig for kostverksamheten (producenten) ansvarar for matsedel, matproduktion, att maten motsvarar naringsrekommendationerna och att avdelningarna (kunderna) far vad de bestallt. Kostansvarig ansvarar ocksa for uppfdljning minst en gang per ar av avdelningarnas uppfattning om maltidernas kvalite. Da verksamheten drivs av landstinget sker upphandling av livsmedel tillsam mans med landstingets upphandlingsenhet. Avdelningarna ska utse kostombud som star i kontakt med kostansvarig. Kostansvarig bjuder in kostombud till regelbundna mdten for avstamning och uppfoljning. I de fall dar det finns en extern maltidsproducent ska det finnas en controllerfunktion i landstinget som ansvarar for upphandling och uppfoljning av avtalet. (socialstyrelsens rek s 34ff) Verksamhetschefen inom oppen och sluten vard har det yttersta ansvaret for att fullgoda nutritionsrutiner finns inom verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar aven for den lopande verksamheten och for att medicinska omhandertagandet av patienten tillgodoser kraven pa saker och god vard. Det ar dessutom verksamhetschefen som ska ta fram rutiner med en tydlig ansvarsfbrdelning for hur vardgivarna ska samarbeta och planera varden av enskilda patienter och hur de ska samverka i vardprocessen. Det ar verksamhetschefens ansvar att tillse att rutiner finns for egenkontroll for livsmedelshygien. Avdelningschefen ansvarar for att avdelningspersonal utfor de nutritionsatgarder som lakare och ovrig personal ordinerat/rekommenderat. Detta innebar att avdelningschefen ska se till att avdelningspersonalen har den kunskap som kravs for att tillgodose patientens naringsbehov. Avdelningschefen har ocksa ansvaret for att det finns rutiner for journalfbring och uppfoljning av patientens naringssituation. Lakaren har det overgripande medicinska huvudansvaret for utredningen som leder till ordination av lampltg nutritionsbehandling. Lakaren tar stallning till om avmagring eller en pagaende viktforlust orsakas av medicinska faktorer som behover utredas eller kan motverkas genom nagon specifik medicinsk behandling. Lakaren bar ocksa ansvaret for att initiera dietistkontakt samt bar yttersta ansvaret for enteral- och parenteral nutrition.

39 Handlingsplan Kostpolicy Sjukskoterskan ansvararfor nutritionsbedomning, nutritionsbehandling samt a'tstodjande atgarder. Vidare ansvarar sjukskoterskan for att utvardera och dokumentera nutritionsbehandlingen i patientjournalen samt att vid behov initiera dietistkontakt. Tillsammans med ovrig personal ansvarar sjukskoterskan for att maten serveras pa ett trevligt och aptitligt satt samt att en sammanfattning av nutritionstillstand och nutritionsbehandlingen overfors till nasta vardgivare. Underskoterskan ansvararfor langd- och viktmatning, mat- och vatskeregistrering samt att detta dokumenteras. Dessutom ansvarar underskoterskan for att rapportera om avvikelser i mat- och vatskeintaget till sjukskoterskan samt bestaller och serverar ordinerad kost. Sjukskoterska med extra nutritionsansvar/nutritionsansvarig sjukskoterska samarbetar med kostombud och dietist for att sprida nutritionskunskap pa avdeiningen. Ska vara kunnig i teknik kring enteral och parenteral nutrition. Kostombuden fungerar som en lank mellan avdelning och sjukhuskbk. Ska ha kunskap om sjukhusets olika specialkoster, naringsdrycker, varusortiment, bestallningsrutiner och livsmedelshygien. Samarbetar med nutritionsansvarig sjukskoterska och dietist for att sprida nutritionskunskap pa avdelningen. Dietisten ansvarar i samrad med annan personal for individuella nutritionsinsatsersasom utredning, behandling, uppfoljning och utvardering. Dietisten bedomer dessutom behov av kosttillagg, enteral- och/eller parenteral nutrition samt rekommenderar sort och mangd darav. Dietisten ansvarar avert for livsmedelsforskrivning av specialdestinerade livsmedel (SARNAR) samt att utbiida vardpersonal i naringsfragor. Sjukgymnasten kan bl.a. forbattra patientens sittstallning i samband med matintag och pa sa satt gynna matintaget. Sjukgymnasten uppmarksammar aven patientens nutritionsstatus i samband med traning/fysisk aktivitet och konsulterar dietist vid behov. Logopeden ar en viktig resurs i varden av patienter med dysfagiproblem. Arbetsterapeuten ar en viktig resurs i varden av patienter i behov av atstodjande atgarder. Adekvat kompetens kravs i varje led i kost och nutritionsarbetet Adekvat kompetens Halso- och sjukvard; se SOSFS 1997:14 Kostverksamheten skall kunna uppvisa erforderligt kompetensbevis som kravs for uppdraget. Landstingsfastigheter tillhandahaller funktionella lokaler baserat pa gallande regelverk och verksamhetens behov. Lokaler och behov av forandringar hanteras enligt sarskild process "Byggprocessen". Landstingsfastigheter ansvarar aven for fast inredning och utrustning.

40 Handlingsplan Kostpolicy Maltider Livsmedelsupphandling Vid Livsmedelsupphandling ska beaktas att avtalen ar skrivna ur ett etiskt, miljoanpassat, kvalitetsmassigt och livsmedelssakert perspektiv. Det ar viktigt att maten kommer fran djur som levt ett gott liv och att de produkter som anvands har producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning eller motsvarande. Utbudet ska folja miljoplanen genom att oka andelen miljoanpassade livsmedel. Maltidernas sammansattning Maten ska uppfylla Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer gallande saval maltidsordning som energi- och naringsinnehall. Maltidsordning Det fir viktigt att sprida ut maltiderna jamnt over en sa stor del av den vakna delen av dygnet som ar praktiskt mojligt for att oka energi- och naringsintaget, framforallt om patientens aptit ar nedsatt. En lang fasteperiod kan riskera att patienten far for lagt blodsocker. Darfor har man kommit fram till att nattfastan inte bor overskrida timmar. Patienten bor saledes erbjudas mat vid minst sex tillfallen under dygnet, fordelat pa tre huvudmaltider och tre mellanmal (enligt forslaget till maltidsordning i nedanstaende tabell). Beraknat pa 9 MJ / 2200 kcal/dag Maltider Frukost Mellanmal Lunch inkl dessert Mellanmal Middag Kvallsmal Tider Energi % Energifordelning kcal ^30 Rek. maltidsordning enligt Socialstyrelsens va'gledning, omsorg. Naring for god vard och Kosttyper De svenska naringsrekommendationerna baseras pa de Nordiska naringsrekommendationerna som tagits fram pa uppdrag av Nordiska ministerradet. Narings rekommendationerna grundas pa slutsatser fran den vetenskapliga litteraturen och olika nationella och intemationella expertrapporter inom omradet. Rekommendationerna tar ocksa hansyn till matvanor och halsofbrhallanden i de nord iska landerna. Naringsrekommendationerna anvands som underlag vid kostplanering och vardering av kostintag. I Socialstyrelsens vagledning, Naring for god vard och omsorg, finns tre grundkoster.

41 Handlingsplan Kostpolicy Svensk Narings Rekommendation, SNR-kost SNR-kost ar avsedd for friska som ar normalt fysiskt aktiva och for personer med sjukdomar som inte paverkar naringstillstandet eiler kraver nagon sarskild kostbehandling. Allman kost for sjuka, A-kost A-kost ar grundkosten for de fiesta sjuka och ska anvandas nar patientens aptit/ atsvarigheter eller formaga till fysisk aktivitet paverkas av sjukdomen. Eftersom patientens aptit ofta ar dalig maste man utforma kosten sa att de naringsamnen som patienten behover ryms i en mindre mangd mat an i SNR-kosten. Energi- och proteinrik kost, E-kost Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedoms vara undernarda eller i riskzonen for att utveckla undernaring i kombination med dalig aptit. Kosten rekommenderas ocksa till de patienter som halso- och sjukvarden bedb'mer inte kan tacka sitt energi- och naringsbehov med A-kost En ordination av E-kost bb'r alltsa baseras pa en individuell bedomning av patien tens naringstillstand och naringsbehov. Maltidsmiljo Att ata och dricka innebar inte enbart att tillgodose ett grundlaggande energioch naringsbehov. Situationen runt atandet bdr ocksa medfora nagot positivt och utgora ett behagligt avbrott under dagen. Att kanna sig ren och frasch och att ha haft mojlighet att tvatta handerna fore maltiden har betydelse for aptiten. En tilltalande rumsmiljb och vanligt bemdtande bidrar ocksa till en positiv upplevelse av maltiden. Upplaggning och servering av mat och dryck ska goras pa ett for dgat tilltalande satt. Det ar viktigt att alltid beratta vad det ar som serveras. Om synnedsattning foreligger ar detta extra viktigt. Den som serverar maten maste beratta vad som ligger pa taliriken och var. Anvand angivelser enligt klockan for att beskriva var pa taliriken de olika livsmedlen finns. Det ar ocksa viktigt att anpassa portionsstorieken efter den som ska ata. For stora portioner kan upplevas som oaptitliga, speciellt av manniskor med nedsatt aptit. Matvanor varierar med nationell och etnisk bakgrund, religion, och personliga preferenser. Matens betydelse, hur den ska tillagas och nar man ater skiljer sig at mellan kulturer. Installning mellan olika individer fran samma kultur varierar. En del bryr sig inte om traditioner, medan for andra ar religion och kultur en viktig del i identiteten. Det ar darfdr angelaget att visa respekt och ta reda pa vilka onskemal som finns relaterade till mat och maltider.

42 Handlingsplan Kostpolicy Utredning Pa alia patienter som laggs in pa klinikerna ska en nutritionsbedomning utforas dar uppgifter om andrat naringsintag, viktutveckling och BMI journalfbrs. Nutritionsbedomning Risk for undernaring foreligger om patienten har en eller flera riskfaktorer: av foljande Ofrivillig viktforlust oavsett tidsforlopp och omfattning Atsvarigheter- till exempel aptitloshet, svaljnings- och tuggproblem, orkesloshet och motoriska stbrningar Undervikt123 - Body Mass Index (BMI= vikt i kg/langd i m2) BMI < 20 om patienter 70 ar eller yngre BMI < 22 om patienter 71 ar eller aldre 1 For patienter som samlar pa sig vatska blir BMI falskt hogt. 2 Patienter med ett hogt BMI (t ex overvikt, vatskeansamling) som ofrivilligt forlorat vikt har risk for undernaring. 3 Enbart ett lagt BMI utan viktforlust och/ eller reducerat fodointag behover inte betyda undernaring. Alia patienter ska vagas och mates, det vill saga inte enbart tillfragas. Undantag gors vid etiska eller medicinska skal. Riskbedomningsformularet Senior Alert kan anvandas for patienter >70 ar. Mat- och vatskeregistrering Mat- och vatskeregistrering ar ett satt att registrera patientens energi- och vatskeintag. For patienter som har risk for undernaring eller som ar undernarda ska mat- och vatskeregistrering genomfo'ras under 3 dygn. Nar flera dagar registreras utjamnas dag-till-dag variationen och man kan bedoma om naringsintaget ar under forbattring. Allt som ats och dricks ska registreras. Det ar lampligt att samma person som serverar maten aven observerar och dokumenterar hur mycket patienten har atit och druckit. Energi- och vatskeintaget ska stailas i re lation till patientens beraknade behov. Energi som ges enterait eller parenteralt ska ocksa medraknas. Bedomning av dagligt energibehov Berakning av dagligt energibehov= kcal x vikt Kritiskt sjuka, ej metaboliskt stabila kcal/kg Sangliggande Uppegaende Ateruppbyggnadsfas 25 kcal/kg 30 kcal/kg 35 kcal/kg Vid kraftig overvikt beraknas energibehovet utifran normalvikt dar BMI ar lika med 25, med tillagg av 25% av den bverskjutande vikten.

43 Handlingsplan Kostpolicy Medicinsk-/omvardnadsbedomning Om nutritionsbedomningen pavisar undernaringsproblem ska en medicinsk och omvardnadsmassig bedomning goras for att identifiera: Planerade, pagaende eller nyligen genomford behandling sasom kirurgi, stralbehandling eller kemoterapi som paverkar naringsintag, energiomsattning eller metabolism Bakomliggande tidigare okand sjukdom Medicine ring som kan orsaka t.ex. iliamaende, muntorrhet eller forstoppning Bristfalligt mun- och tandstatus, tuggsvarigheter Svaljningssvarigheter Mag-tarmproblem t ex diarre, gaser eiler forstoppning Fysiska och funktionella hinder for att ata, t ex vid halvsidig forlamning Kulturella, etniska och sociala faktorer Nutritionsbehandling Om bedomning visar fdrekomst av/risk for undernaring upprattas en vardplan/ aktivitetsplan for nutrition. Planen ska klargora nutritionsbehandlingens malsattning. E-kost, konsistensanpassad kost eller onskekost Utifran nutritionsbedomningen ordineras energi- och proteinrik kost (E-kost), allman kost for sjuka (A-kost), onske-, konsistensanpassad- eller specialkost. Sjukhuskosten ska besta av frukost, mellanmal, lunch, mellanmal, middag och kvallsmal. Maltiderna ska spridas ut over en sa stor del av dagen som mojligt. Mat och mellanmal ska serveras pa tider som passar patientens behov och onskemal. Atgard for att minska nattfastan till under 11 tim Nattfastan bor inte overstiga 11 timmar. Servera sent kvallsmal eller ett tidigt morgonmal om patienten ar vaken. Det kan vara t ex 1 glas mjblk och en smorgas. Naringsdryck kan ocksa ges for att forkorta nattfastan. Extra mellanmal Vissa patienter kan behbva ytterligare mellanmal. En enkel meny pa vad avdelningen kan erbjuda ger patienten inspiration och valmojlighet. Naringsdrycker eller berikning Generellt rekommenderas tva naringsdrycker (ca kcal) per dag till patienter med undernaring eller med risk for undernaring, heist mellan huvudmalen.

44 Handlingsplan Kostpolicy Atstodjande atgarder som t ex matningshjalp Tidiga och enkla atstodjande atgarder tillsammans med energiberikad kost och naringsdrycker kan forhindra eller utsatta behovet av dyrare behandling som t ex sondnaring och parenteral nutrition. Exempel pa atstodjande atgarder: Matningshjalp eller tillsyn vid maitid Athjalpmedel t ex pet emot kant pa tallriken eller mugg med handtag Ratt sittstallning, heist i stol, under maitid Maltidsmiljo Munvard Kontakt med dietist Om patienten inte tacker sitt energi- och naringsbehov trots genomfbrd nutritionsbedbmning och vidtagna atgarder (E-kost, kosttillagg, atstodjande atgarder och mat- och vatskeregistrering) konsulteras dietist. Dietist bor ocksa kontaktas nar patienten forvantas ha fortsatta nutritionsproblem efter utskrivning fran sjukhuset. Enteral- eller parenteral nutrition Om mat- och vatskeregistreringen visar ett otillrackligt intag av mat och dryck ska enteral- (sondmat) och/eller parenteral (naringsdropp) nutrition bvervagas. Detta bor ske 3-4 dagar efter vardtillfallets start och beslutet journalfbras. Om mojligt valjs enteral- fore parenteral nutrition om patienten har en fungerande och tillganglig mag-tarmkanal. Oral-, enteral- och parenteral nutrition kompletterar varandra och kan med fordel kombineras. Energibehovet maste beraknas, da bade en for stor eller liten tillfbrsel kan oka risken for komplikationer. Det ar viktigt att diskutera indikation och mil med enteral- och/eller parenteral nutrition. Nar det galler palliativa patienter med fbrvantad bverlevnad kortare an 2-3 manader ar enteral- eller parenteral nutrition oftast inte indicerat. Det finns dock undantag som ska bedomas individuellt. Vid behandling med enteral- och parenteral nutrition kan dietist hjalpa till att bedoma energi- och naringsbehov, ge rad om produktval, upptrappning av tillforseln och monitorering. For mer information om sondmatning och parenteral nutrition se Vardhandboken. Uppfoljning och utvardering Nutritionsbehandlingen och atstodjande atgarder ska foljas upp kontinuerligt. Vikt skall foljas, inom slutenvarden minst en gang per vecka, och dokumenteras. Vid behov utfbrs aven ny mat och vatskeregistrering. Om beslutade atgarder inte ger bnskat resultat maste de omprbvas och stailning tas till nya. Dietist bbrvara involverad.

45 Handlingsplan Kostpolicy Dokumentation Resultatet av nutritionsbedomning, vidtagna atgarder, omvardnadsatgarder samt effekten av atgarder ska dokumenteras i journalen. Viktuppgifter, samt resultat fran kost- och vatskeregistrering ska dokumenteras under matvarden. Det ar viktigt att beakta alia yrkesgruppers journalanteckningar. Forskrivning av livsmedel for sarskilda naringsandamal (SARNAR) Dvs. kosttillagg, berikningsprodukter, fortjockningsmedel och sondmat Dietist ansvarar for forskrivning av naringsprodukter till patienter som bor i eget boende. For va rdtagare som ar skrivna och atervander till nagot av kommunernas boenden med helinackordering, ansvarar boendet sjalva for att tillhandahalla vardtagaren ordinerade livsmedel for sarskilda naringsandamal t ex sondna'ring eller kosttillagg. Informationsoverforing Vid utskrivning ska information om patientens at- och naringsprobiem samt pagaende nutritionsbehandling rapporteras till nasta vardgivare, till exempel i slutanteckning eller epikris. Aven dietistens bedbmning, atgard och rekommendation ska overforas i de fall som dietist har konsulterats. Informationen ska innehalla: Sammanfattning av at-/nutritionsproblem och viktutveckling under vardtiden Sammanfattning av atgarder och effekter av given nutritionsbehandling Bedomning av nutritionstillstandet, inklusive vikt och BMI vid utskrivning Nutritionsordination, dvs. typ av behandling - kost, kosttillagg, enteral- och/ eller parenteral nutrition Beskrivning av individens behov av atstodjande atgarder Malsattning med nutritionsbehandlingen Hygienaspekter "God hygien vid livsmedelshantering ska sakerstallas och vara kvalitetssakrad enligt galiande livsmedelslagstiftning" Livsmedelshanteringen ska uppfylla lagstiftningens tydliga mil om alia konsumenters ratt till sakra livsmedel. Till lagstiftningen har Livsmedelsverket skrivit flera vagledningar Den som driver livsmedelsverksamhet sa som centralkok, avdelningskok, restaurang eller mjolkkok ska anmaia detta till kommunens miljoforvaltning. Vid mycket enkel livsmedelshantering, till exempel patientutrymme med dryck och forpackade smorgasar, kan miljofbrvaltningen besluta att registrering inte behbvs. Avdelningskok ar en lokal for yrkesmassig hantering av livsmedel. Patient eller besokare far inte vistas i lokalen. Det ar inte heller tillatet for patienter, besokare eller personal att forvara personliga livsmedel i avdelningskoket. Handhygien maste kunna utfbras pa ett sakert satt och koksforklade och handskar ska

46 Handlingsplan Kostpolicy finnas lattillgangligt. Lokalens utformning ska godkannas av lokal Miljo- och halsoskyddsenhet Verksarnheter som hanterar livsmedel yrkesmassigt maste enligt livsmedelslagen, ha en fungerande egenkontroll och grundlaggande kunskap i livsmedelshygien. Detta for att man pa ett tidigt stadium ska kunna upptacka och fbrebygga hygieniska risker. Egenkontrollen foljs upp av ansvarig verksamhetschef och avdelningschef. Manga sjukdomar, liksom vissa mediciner, sanker immunfdrsvaret. Vilket innebar att vara patienter ar extra kansliga for matforgiftningar. Sjalvservering fran buffeer ar darfor inte lampligt inom varden. Personal som arbetar pa platser dar livsmedel hanteras ska darfor iaktta en god personlig renlighet, bara lampliga arbetsklader och inte ha akommor som exempelvis nagelbandsinfektioner, maginfektioner, halsinfektion som kan innebara en risk for direkt elier indirekt kontaminering av livsmedel. Det ar lampligt att en speciell person avdelas for arbete i avdelningens kok. For att framja en god livsmedelshygien ska personalens kunskaper och kompetens foljas upp med aterkommande (arliga) utbildningar. Rutiner ska finnas for leveranser och mottagande sa att livsmedelhanteringen sakerstalls. Avvikelser I varden liksom i alia andra verksamheter kan manniskorgora fel och bega misstag. Darfor maste varden ha val utvecklade system och rutiner sa att manskliga felhandlingar inte leder till att patienter utsatts for skador. Det galler aven fel och misstag som begas inom den verksamhet kostpolicyn omfattar. En avvikelse ar en negativ handelse, tillbud eller risk. Rapportering av negativa handelser, tillbud och risker ar en skyldighet och ett ansvar for ail halso- och sjukvardspersonal. Det av Landstinget Dalarna upphandlade systemet ska anvandas for att samla alia identifierade avvikelser, aven synpunkter eller klagomal fran patient, narstaende och personal. Verksamheterna har en skriftlig rutin som beskriver hur avvikelsehanteringen ska bedrivas inom kliniken/verksamheten. Folkhogskolor, cafeer/kiosker och restauranger Sortiment och utbud ska vara attraktivt och varierat. Information om innehall ska finnas tillgangligt for maltider som serveras och markning pa de forpackningar som saljs for att gasterna ska kunna gora ett aktivt och halsomedvetet val. 10

47 Handlingsplan Kostpolicy Referenslitteratur Socialstyrelsen Naring for god vard och omsorg, en vagledning 2011 Kunskapsunderlag: Att forbygga vardrelaterade infektioner. Vardhandboken (2011)webbplats. IneraAB. Hamtad fran Livsmedelsverket Mat pa sjukhus 1991 Landstinget Dalarna Riktiinjer for Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna 2011 Vastmanlands lans Landsting Kosthandbok2012 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Handbok for saker mat inom vard, skola och omsorg,2009 Livsmedelsverket Vagledning om hygien (EG) nr. 852/2004 Navet Awikelser 11

48 BESLUTSUNDERLAG Servicenämnden Landstingsservice Datum Sida 1 (1) LSD Förvaltningsledning/stab Dnr LD13/01313 Uppdnr 537 Krav- och Rättvisemärkt kaffe i Landstinget Dalarna Ordförandens förslag 1. Landstinget Dalarna övergår till att köpa ekologiskt och rättvisemärkt kaffe. Ärende punkt 6 a) Sammanfattning Servicenämnden har vid tidigare nämndsmöten beslutat att succesivt öka andelen miljömärkta livsmedel för att till år 2015 nå målet 25 % miljömärkta livsmedel. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Skrivelse, se bilaga har inkommit från Miljö- och Säkerhetschef Anders Nordahl som föreslår att Landstinget Dalarna helt och hållet övergår till miljömärkt och rättvisemärkt kaffe. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Inköpsvolymen för kaffe inom Landstinget Dalarna uppgår till c:a 2,3 Mkr. Rättvisemärkt kaffe är 8 % dyrare än konventionellt kaffe och merkostnaden för Landstinget Dalarna skulle då bli ca 200 Tkr. Miljö Mindre bekämpningsmedel vid kaffeodlingarna. Likabehandling Mänskliga rättigheterna ej kränkta i producentledet. Barnkonsekvens Barnarbete får ej förekomma vid skördearbetet. Samverkan med fackliga organisationer Presenterat vid Central samverkan Uppföljning Sker årsvis i samband med bokslut. Patientperspektiv, Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete, Juridik, Folkhälsa Ej relevant. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Falun Söderbaumsväg Roos Anders Falun Personal.LsD@ltdalarna.se Förvaltningchef Org.nr: anders.roos@ltdalarna.se

49 Information Säkerhet och miljö Datum Sida 1 (2) Anders Nordahl Dnr Krav- och Rättvisemärkt kaffe i Landstinget Dalarna Bakgrund Landstinget Dalarna har både politiskt via Servicenämnden och på tjänstemanna sidan via Miljöplan tagit beslut om att öka andelen miljömärkta livsmedel. Under 2012 uppgick andelen miljömärkta livsmedel till 13 % för landstinget. Andelen miljömärkta livsmedel har ökat de senaste åren från en väldigt blygsam nivå 2008 till aktuella 13 %. En jämförelse med andra landsting visar att vi trots ökningar under 2011 var tredje sämsta landsting gällande inköp av miljömärkta livsmedel. Statistiken för 2012 håller på att samlas in och vad vi kan se hittills så har vi inte stärkt våra positioner. Livsmedel är en prioriterad miljöfråga för de flesta landsting som utifrån samhällsperspektiv har en viktig betydelse. Flera landsting köper % miljömärkta livsmedel. Ett förslag på åtgärd för att förverkliga de beslut som tagits för att öka andelen miljömärkta livsmedel är att Landstinget Dalarna övergår till enbart miljömärkt och rättvisemärkt kaffe. I landstingets avtal finns upphandlat kaffe som är Kravmärkt och Rättvisemärkt. Kravmärkt kaffe innebär att odlingar inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, vilket gynnar den biologiska mångfalden och arbetarna på odlingarna. Rättvisemärkt kaffe innebär att producenterna inte har fått sina mänskliga rättigheter kränkta i produktionen bland annat genom att barnarbete, diskriminering och slavarbete inte får förekomma. Förslag till beslut Landstingets verksamheter övergår till att enbart köpa in Kravmärkt och Rättvisemärkt kaffe. Detta i enlighet med redan tagna beslut om att öka andelen miljömärkta livsmedel samt Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Org.nr Anders Nordahl

50 Landstinget Dalarna Information Säkerhet och miljö Sida 2 (2) Ekonomiska konsekvenser Enligt gällande avtal så är Kravmärkt och Rättvisemärkt kaffe 7,9 % dyrare än vanligt kaffe. Inköpsstatistik för 2012 visar att vi köpte vanligt kaffe för cirka kr. Om samma mängd kaffe skulle utgöras av Kravmärkt och Rättvisemärkt kaffe skulle det bli en merkostnad på cirka kr per år. Effekten på andelen miljömärkta livsmedel skulle, utifrån siffrorna för 2012, innebära en ökning till 23 % miljömärkta livsmedel. Falun Anders Nordahl Miljö- och Säkerhetschef Birgit Pallin Driftchef Kostservice, Mellersta området